Opinion

Byråkratisk mardröm hotar skogsbruket

Ett EU:förslag skadar förutsättningar för svenskt skogsbruk.
Foto: Lars Pehrson / SvD / TT
Opinion
Opinion

När Sverige blev EU-medlem underströks att skogen även fortsättningsvis skulle vara en nationell angelägenhet. Idag är detta glömt i Bryssel, där byråkrater lägger förslag om detaljstyrning av skogsbruket ned på gårdsnivå. Allt med vackra intentioner om att den så kallade taxonomin ingår i EU:s ”green deal”.

Emma Wiesner, Europaparlamentariker (c), menar att förslaget innebär en ”byråkratisk mardröm”. Lena Ek, tidigare miljöminister (c) och idag ordförande för Södra Skogsägarna, konstaterar i ett inlägg på facebook att det förslag till skogsstrategi som just nu skrivs i Bryssel skulle ”innebära en total förändring av den svenska modellen på detta område”.

Lena Ek går långt i sin kritik när hon slår fast att taxonomiförslaget inte bara skulle drabba själva skogsbruket utan också skulle underminera Sveriges planer för klimatet i ett fossilfritt Sverige och fortsätter:

Kommissionens plan för biodiversitet innebär strikt skydd med närmast beträdandeförbud för vissa områden och att svensk skog ska kompensera för fossilt i t ex Holland/Belgien.

Byråkraterna i Bryssel föreslår exempelvis att enskilda skogsägare med fastigheter över 13 hektar ska visa hur klimatbalans (upptag och utsläpp av CO2) ska uppnås inom 30 år. Detta trots att omloppstiden i svenskt skogsbruk ligger kring 80 år, medan den är åtta år i en planterad eukalyptusskog i Portugal. Det är vanvett att fastställa samma regelverk när förutsättningarna är så olika. Visst ska vi hjälpas åt med den gröna omställningen, men det måste ske utifrån varje lands förutsättningar.

Under de senaste hundra åren har de svenska skogarna blivit större och miljöambitionerna är idag omfattande. Åtgärderna måste vidtas utifrån landets förutsättningar och inte utifrån EU:s centralistiska tyckande och likriktning. Skogspolitiken hanteras bäst på nationell nivå.

Skogen är en viktig basnäring. Störst betydelse har den i skogslänen i norr, men mer än en tredjedel av Skåne är också skogsmark. Den nuvarande politiska turbulensen får därför inte hindra Sverige att med kraft säga nej till taxonomiförslaget. Som Lena Ek skriver, ”oavsett vem som sitter i Rosenbad är det hög dramatik och otroligt viktigt att fortsätta jobbet nu, idag, i veckan och den närmaste månaden”. Annars kan det bli för sent.

Håkan Larsson

Opinion

Riskfritt brott

Låst cykel på trottoar.
Foto: Björn Larsson Ask / SvD / TT
Opinion
Opinion

En person från Lund hittade sin stulna cykel i en Facebook-annons och en annan sin i Polen, efter att ha placerat en gps under sadeln. Tjuven som satte in Facebook-annonsen åkte fast för häleri, men det tillhör ovanligheterna. Påföljden är dock så lindrig att mannen fortsatt sälja stulna cyklar via Marketplace utan något längre avbrott. Några få försäljningar finansierar böterna.

Sydsvenskan uppmärksammar att det enda sättet att få tillbaka stulna cyklar oftast är att själv leka privatdetektiv. Bara några promille av skånska cykelstölder klaras upp. Den flesta har accepterat att man får cykeln stulen och att tjuven slipper konsekvenser.

Att en viss kategori mindre brott i princip är riskfria för tjuven skadar förtroendet för polis och rättsväsende och skapar en känsla av rättslöshet som inte är bra för ett välfärdssamhälle.

Det är bra om många cyklar istället för att ta bilen till jobbet. Då måste man hantera problemet med att allt fler köper dyra cyklar, som elcyklar eller pendlarcyklar och förväntas stå ut med att de blir stulna, vilket kan bli en stor ekonomisk belastning för en privatperson med låg lön.

En tjuv intervjuas. Det är den vanliga historien med en arrogant kille i dyra kläder som tycker att han förtjänar bättre än att leva som en vanlig, fattig Svensson.

Bättre parkeringar, kameraövervakning och väktare står på Lundaliberalernas Philip Sandbergs att-göra-lista, men det är riskfyllt att som politiker lova att lösa ett olösbart problem. Det är kloka åtgärder, men det är lika klokt av Sandberg att han uppmanar spekulanterna att ta sitt ansvar och inte köpa en cykel som kan vara stulen.

Tyvärr lär väl Facebook vara lika ointresserade av förhindra lagbrott på sin sajt som vanligt, annars borde man bli avstängd från att annonsera om man säljer stöldgods.

Det är svårt på gränsen till omöjligt att stoppa cykelstölderna. Men påföljden för att systematiskt stjäla och sälja stulna cyklar måste blir mer än en summa man kan få in på försäljningen av en enda stulen Monark Karin.

Martina Jarminder

Opinion

Ska Danmark smutsa ner havet igen

Opinion
Opinion

Nästa vecka hålls ett seminarium på riksdagen om ö-bygget Lynetteholm och riskerna för havsmiljön i Öresund, på initiativ av den skånska Centerpartisten Niels Paarup-Petersen och vänsterpartisten Elin Segerlind.

Den konstgjorda ön Lynetteholm som blir en helt ny stadsdel i havet utanför Köpenhamn är ett jättespännande projekt med intressanta boenden och möjligheter för köpenhamnska företag. Hade det inte varit för skepsis kring hållbarhetstänket hade det bara varit att göra tummen upp för nytänkandet.

Man kan stillsamt undra hur medvetna de flesta svenska riksdagsledamöter ens är om att Lynetteholmprojektet finns. Intresset för skånsk-danska relationer brukar vara svalt i riksdagen, men seminariet är inte minst därför ett bra initiativ.

Det finns ett antal frågetecken kring hur mycket hänsyn man tagit till havsmiljön från dansk sida och tidigare erfarenheter ger Sverige goda skäl att vara misstänksam mot danskt hållbarhetstänkande kring Öresund och påverkan på dess djur- och växtliv.

Efter att det visat sig att Danmark glatt tankat ut bajsvatten i Öresund under en längre tid så är förtroendet för danskarnas intresse av att hålla havet rent ganska så måttligt. 2020 rapporterade Danmarks TV2 till exempel att Köpenhamn hade släppt ut 35 miljarder liter orenat avloppsvatten i Öresund under fem års tid.

Oron kring Lynetteholmsbygget handlar om betydligt värre saker än avloppsvatten, som eventuell dumpning av förorenade muddermassor ute i Kögebukten, några kilometer från Falsterbohalvöns naturskyddade havsområde.

Att Paarup-Petersen, Elin Segerlind och andra skånska beslutsfattare och berörda tjänstemän håller ögonen på vad Lynetteholmsprojektet innebär i form av belastning på klimatet och för havsmiljön är alltså klokt.

Opinion

Mer ankdamm i Hörbypolitiken, tack

Gräsandsfamilj
Foto: Sergei Grits
Opinion
Opinion

För tre år sedan fick Hörbybon Gunilla Kronbäck ja till ett medborgarförslag om att bygga nya ankhus för änderna i Hörbyån. När Kronbäck flyttade till kommunen för 20 år sedan gladde hon sig åt de många gräsänderna, men antalet minskade som en följd av att ankhusen vandaliserats och gjort ungarna till måltavlor för rovfåglar.

Hon lade ett förslag om nya ankhus, fick ja och lämnade över material till kommunen, eftersom tekniska nämnden satt som villkor att det inte fick kosta kommunen något, vilket i sig är rätt konstigt. Sedan dess har inget hänt. Politiker hänvisar till tjänstemän och vice versa.

Det är inte ett gräsandsproblem, utan ett trygghetsprobem. Man måste kunna lita på beslutsfattare och tjänstemän och medborgarna måste känna att det lönar sig att engagera sig i sin närmiljö. Den lokala demokratin måste fungera i praktiken och den som vänder sig till kommunen med frågor måste kunna få bra svar. Ingen har velat veta av Kronbäcks ankhus efter beslutet att bygga dem. Så urholkar man förtroendet för lokal demokrati.

Peter Siilak, samhällsbyggnadschef i Hörby kommun frågar vad han har med saken att göra och menar att det inte är hans bekymmer. Självklart är det det. Alla chefer i en kommun har ansvar för att medborgarna ska känna sig som en del av en sund fungerande lokal demokrati och organisation, där man håller sina löften och medborgarnas synpunkter är viktiga.

Sverigedemokraternas Anders Hansson säger att beslutet som tekniska nämnden tog är jättekonstigt, eftersom man lägger ansvaret för bygget på Gunilla Kronbäck. Det har han rätt i. Vandalisering och återställning borde vara en fråga som intresserar kommunen mer än så.

Hansson lovar nu att man ska försöka hitta materialet som Gunilla Kronbäck har lämnat in, så ankhusen kanske kan byggas, även om han säger att han inte kan lova något. Men Hörby har redan lovat Gunilla Kronbäck att bygga ankhus. Det är det som ja till ett medborgarförslag innebär. Dags att hålla det löftet.

Martina Jarminder

Opinion

Elbilar kommer att bli hårdare beskattade

Opinion
Opinion

Efter att ha haft det trögt i början har elbilarnas andel av nybilsförsäljningen ökat kraftigt. En del köper fossilfria bilar av miljöskäl. Andra gör det för att bensin- och dieselpriserna börjar att nå en smärtgräns när varje liter kostar ungefär 20 kronor. Det gräver djupa håll i människors hushållskassa, i synnerhet som att elpriserna i vinter ökat dramatiskt på grund av den gemensamma europeiska elmarknaden.

Vi vet historiskt att skatter som införts kommit för att stanna. Få skatter har tagits bort, även om vi haft sådant som teskatt, chokladskatt och skatt på sidentapeter om vi går långt tillbaka i tiden.

Under andra världskriget fick vi oms, omsättningsskatt som skulle vara tillfällig. Den blev inte tillfällig utan bytte namn till moms, mervärdesskatt och har kommit för att finnas i evighet.

En del av de som nu köper elbilar brukar framhålla att de är billigare i drift än fossilbilar. Det är sant även om den billiga driften till stor del äts upp av de höga inköpspriserna. Men en huvudorsak är också att drivmedel är så hårt beskattade. Transporter betalar nästan 100 miljarder om året i skatt, varav hälften är drivmedelsskatt. Avvecklas bensin och dieselbilar blir det ett djupt hål i statskassan. Det klarar inte statsfinanserna att hantera med tanke på alla stora utmaningar staten står inför som driver upp utgifterna. Därför kommer man att kasta blicken på elbilarna. På ett eller annat sätt kommer staten att kompensera sig t.ex genom ökade vägavgifter och höjd fordonsskatt. Så tro inte att elbilarna långsiktigt blir billigare att köra, även om de gör klimatnytta.

Lars J Eriksson

Opinion

Byråkratifeta regioner

Alltför många pärmbärare i regionerna.
Foto: Jessica Gow/TT
Opinion
Opinion

Vi är inne i ett valår. Inga politiker kommer att ha svårare att försvara sitt fögderi än regionpolitikerna som har ansvaret för den svenska sjukvården.

Svenska Dagbladet visade för några dagar sedan hur hela 33,6 procent av personalökningarna inom sjukvården de senaste 13 åren består av byråkrater. Allra värst är det i Region Stockholm där ökningen av byråkrater är 62 procent. Men även Region Skåne ligger illa till med en ökning med 34 procent.

Av samtliga personalökningar står ökningen av byråkraterna för 62 procent hos värstingen, Region Stockholm. Rikssnittet ligger på 33,6 procent medan Skåne har en ökning med 34 procent, vilket motsvarar 1925 fler byråkrater. Alla är förstås inte passiva pärmbärare ingen verksamhet klarar sig utan en stor tjänstemannakader. Men vi har fått en alltmer destruktiv obalans mellan vårdpersonal och en svällande byråkrati.

Få eller inga politiker kommer att ställa sig upp och försvara ökningen av byråkratin. Frågan är om de ens är medvetna om hur omfattande ökningen har varit. Snarare är den ett utslag av bristande kontroll och oförmåga att göra rätt prioriteringar.

Så här kan vi inte ha det och definitivt kan vi inte fortsätta på den inslagna vägen.

Till det paradoxala hör att ökningen av antalet byråkrater inom sjukvården inte är önskad av politikerna. De vinner inte några väljare under valrörelsen genom att stå i valstugor och peka på att de har anställt fler tjänstepersoner för den och den uppgiften. Däremot riskerar politikerna i majoritetskonstellationerna att förlora valet om och när väljarna får upp ögonen på hur illa ställt det är.

Det behövs en kriskommission för sjukvården. Den svällande byråkratin är inget som regionpolitikerna eller regionernas högsta chefer själva klarar av att hantera. Det gäller i synnerhet som en delförklaring är att statliga regelverk kring sjukvården pressar fram en ökad byråkrati t.ex genom dokumentationskrav, rapporteringsskyldigheter och liknande krav på de administrativa processerna.

Det finns en rad saker som behöver klarläggas. Hur kan t.ex Region Östergötland begränsa ökningen av andelen byråkrater till 14 procent under samma tidsperiod som genomsnittet för regionerna är mer än dubbelt så högt på 34 procent. Det behövs en kriskommission för sjukvården, gärna en gemensam via SKR, regionernas eget samverkansorgan.

Lars J Eriksson

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Allakando

Läxhjälp och mattehjälp hjälper att lyfta svenska skolresultat

Allakando Svenska elever är bland de bästa i Europa på engelska, men de har betydligt svårare med matematiken. Det finns många elever som är i behov av extraundervisning för att kunna få godkänt i matematik - eller för att bli riktigt duktig i ämnet. Många elever har ett stort behov av mattehjälp – något som läxhjälpsföretaget Allakando hjälper till med. Fungerar det? I skrivande stund har 9 av 10 elever som tar del av deras läxhjälp höjt betygen.

Kunskapsresultaten i svensk skola har länge varit en viktig fråga på den politiska dagordningen. Sedan 1990-talet har svenska elevers resultat i internationella kunskapsmätningar fallit, även om vi på senare år har sett att resultaten gått upp något. En sak är dock säker – de svenska eleverna har svårt med matematiken.

Nästan 20 procent av de svenska eleverna kan bara förstå mycket grundläggande matematik, såsom enkla algoritmer, formler och procedurer, visade den senaste PISA-mätningen. PISA-mätningen visade att Sverige idag har en lägre andel högpresterande elever i matematik, jämfört med PISA-mätningen år 2003.

Experter oroliga för att svenska elever inte lyckas ännu bättre

Det är oroande att svenska elever inte lyckas bättre med matematiken. Matematiken är en grundförutsättning för logiskt tänkande och slutledningsförmåga och behövs i alla yrken. En vanlig missuppfattning är också att matematik är bara något som läses på högskoleförberedande program – även de som läser yrkesprogram på gymnasiet läser också minst en kurs i matematik.

På samhällsnivå är det därför viktigt att alla elever förbättrar sina kunskaper och resultat i matematik. Inte minst på grund av att vi har en arbetsmarknad idag med ett stort behov av exempelvis programmerare och personer med grundläggande kunskap i programmering, vilket i sin tur förutsätter att man behärskar matematikens grunder.

Läxhjälp som leder till höjda mattebetyg

Det finns dock goda exempel på insatser som leder till höjda mattebetyg. En sådan insats är företaget Allakandos läxhjälp. Allakando har erbjudit studiehjälp i hemmet såväl i hela Sverige sedan 2007, såväl som läxhjälp online i alla ämnen. Bolagets välrenommerade pedagogiska modell har hjälpt många elever att lyckas med sin matematik – 9 av 10 av eleverna som får läxhjäp med en mattelärare från Allakando lyckas höja sitt betyg.

Det är inte bara positivt för elevernas möjligheter att studera vidare – utan ger också en enorm skjuts för elevernas självförtroende. Matematik kan kännas svårt, men när man får det förklarat för sig på ett tydligt sätt och förstår hur man ska gå tillväga för att ta sig an uppgifterna, så är det enormt positivt för elevernas självbild.

Duktiga matteläre – nyckeln till varför Allakandos läxhjälp är så framgångsrik

Kärnan i Allakandos pedagogiska modell är att erbjuda högkvalitativ mattehjälp. Med högkvalitativ menas att den som lär ut ska ha goda ämneskunskaper, samt en bra förmåga att lära ut det som kan uppfattas som svårt inom matematiken. Därför är det mycket studenter som gör skillnad genom Allakandos mattehjälp.

Just nu populärt med läxhjälp online i matematik

En allt mer populär tjänst nu när många skolor har distansundervisning är deras skräddarsydda mattehjälp online. Tack vare den kan elever få topphjälp oavsett var de bor i Sverige. Exempelvis finns det många ingenjörsstudenter från Chalmers, Lunds Tekniska Högskola och KTH som som undervisar elever i matematik från sydligaste Skåne till nordligaste Norrland. Då det är personer som har stor förståelse för matematiken och som vet vad som krävs för att kunna göra matematiken begriplig. Ingenjörsstudenter, och andra studenter med god kunskap i matematik, är därmed tillgängliga för att ge läxhjälp till alla elever i Sverige.

En mattelärare på Allakando kommer inte bara hjälpa eleven att klara nästa prov – utan kommer också hjälpa eleven att klara framtida studier och ett framtida yrkesliv. Mattehjälp är viktigt för många elever, här kan du som ingenjörsstudent göra skillnad. På riktigt.

Opinion

Laban kunde varit en bra anställd

Opinion
Opinion

Kanske är det ingens fel att 23-årige Laban från Eslöv, som hade autism, valde att avsluta sitt liv efter att han upplevt sin arbetssituation som stressande. Laban arbetstränade på Samhall, som borde haft goda förutsättningar att tillgodose en anställd med särskilda behov. Att han inte kunde garanteras den förutsägbara, trygga arbetsträning som han behövde för att kunna fungera är rejält tragiskt.

Personer med symptom som gör att de kräver en extremt inrutad, förutsägbart arbetssituation skulle kunna vara en tillgång för en verksamhet. En ung person utan problem med att göra vad hen ska på utsatt tid, som trivs med det som andra skulle tycka var tråkiga, repetitiva arbetsuppgifter skulle med rätt stöd vara en bra anställd.

Det sorgliga och märkliga i historier som Labans är att personer med den här typen av funktionsvariationer med rätt förutsättningar både kan klara av och trivas med ett arbete. Personer med en problematik som gör det struligt för dem i vardags- och privatlivet kan komma till sin rätt på en arbetsplats med tydliga regler och förväntningar.

Man kan inte annat än beklaga att det verkar så svårt med förståelsen för vad som behövs för att personer med särskilda behov ska få plats på arbetsmarknaden och i samhället. Arbetsgivare som Samhall borde ha kompetens och möjlighet att av att möta dem på deras egna villkor.

Martina Jarminder

Inrikes

Resetidning ledde forskare till "bärfisblomma"

Geckoödlan San Phueng (cnemaspis selenolagus) kan med sin särskilda färgskala kamouflera sig bland lavar och torr mossa på stenar och i träd.
Foto: Thy Neang/WWF/TT
Inrikes
Inrikes En stinkande blomma som kan ersätta bärfisar i chilipasta och en salamander med djävulsliknande horn. De finns bland de 224 nya arter som har upptäckts i Mekongområdet i Asien.

Området kring Mekongfloden sjuder av liv och är rikt på biologisk mångfald. Här gör forskare hela tiden nya spännande fynd – även om det ofta tar ett tag från det att upptäckten har gjorts till det att den nya arten har godkänts officiellt.

2020 upptäcktes 155 kärlväxter, 16 fiskar, 17 groddjur, 35 reptiler och ett däggdjur i Mekong, enligt en rapport som Världsnaturfonden WWF har sammanställt med hjälp av forskare från universitet, naturvårdsorganisationer och forskningsinstitut.

"Fascinerande"

De senaste tillskotten innebär att över 3 000 nya arter av kärlväxter och ryggradsdjur har upptäckts i området, som omfattar Kambodja, Laos, Myanmar, Thailand och Vietnam, sedan 1997. Fram till 2014 räknades också nya arter i södra Kina med.

– Det är väldigt fascinerande att vi har så mycket kvar att upptäcka och lära på vår egen planet, säger Louise Carlsson, naturvårdsexpert hos WWF, till TT.

– De flesta av arterna som finns på jorden har ännu inte upptäckts av vetenskapen. I Mekongområdet finns fortfarande intakta naturområden och fantastisk vildmark, men de kan vara otillgängliga för expeditioner och ett land som Myanmar har inte alltid varit så öppet att utforska.

En ny art hittas sällan genom att någon bara råkar snubbla över den på marken. Ofta får forskarna lägga pussel av ledtrådar, ge sig ut på mödosamma expeditioner i djungeln eller ta hjälp av laboratorium och dna-prov i sin jakt på svar.

Thailändska forskare fick upp vittringen på en av de nya arterna – en orange-brun salamander med djävulsliknande horn (tylototriton phukhaensis) – genom ett fotografi som av en slump upptäcktes i en över 20 år gammal resetidning. Bilden var tagen i nationalparken Doi Phu Kha och där hittades efter lite sökande över 50 individer av arten simmandes i ett övervuxet träsk nästan 1 800 meter över havet.

Alternativ till bärfis

I Thailand har också en ny typ av ingefärsväxt (amomum foetidum) officiellt sett dagens ljus, sedan den upptäckts i en affär i provinsen Sakon Nakhon. På grund av sin kraftiga doft anses plantan vara blomstervärldens svar på bärfis – och används ofta i stället för den stinkande insekten i en chilipasta som isanfolket serverar med ris.

"Varje del av den här arten har en stickande lukt och eftersom bärfisen bara hittas lätt om våren är denna växt ett populärt alternativ eftersom den är enklare att hitta under hela året", skriver forskaren Surapon Saensouk från universitetet Mahasarakham.

En annan ny bekantskap är en groda med stort huvud (leptobrachium lunatum) som lever i Vietnam och Kambodja – men som hotas av skogsavverkning och det faktum att ynglen används i matlagning.

Sjukdomar, förstörda livsmiljöer, invasiva arter samt illegal och ohållbar handel med vilda djur utgör stora orosmoln för växter och djur i Mekongområdet. Vissa arter hinner inte ens upptäckas innan de dör ut, enligt Louise Carlsson.

– Att livsmiljöer försvinner när mark omvandlas till jordbruksmark är tillsammans med överexploatering, alltså att det jagas, fiskas och konsumeras för mycket, de största hoten i regionen, säger hon.

– Men klimatförändringarna klättrar hela tiden på listan över hot och blir mer och mer allvarligt. Föroreningar från olika industrier är ett annat problem.

Efterlyser hållbarhet

För att skydda den biologiska mångfald som är avgörande för människoartens existens är det viktigt det att skydda vilda naturområden och återställa livsmiljöer, enligt Louise Carlsson.

– Vi måste minska vår produktion och konsumtion, stoppa avskogningen och börja producera mer hållbart i jordbruk, skogsbruk och fiske, säger hon.

– Då går det att vända trenderna, men då måste beslutsfattare se till att beslut faktiskt efterlevs. Annars spelar det ingen roll.

Sofia Eriksson/TT

Plantan amomum foetidum – ett perfekt substitut till bärfisar i chilipasta.
Plantan amomum foetidum – ett perfekt substitut till bärfisar i chilipasta.
Foto: Thawatphonh Boonma/WWF/TT
Leptobrachium lunatum är en nyupptäckt groda med stort huvud och som lever i Vietnam och Kambodja.
Leptobrachium lunatum är en nyupptäckt groda med stort huvud och som lever i Vietnam och Kambodja.
Foto: Piotr Naskrecki/WWF/TT

FAKTA

Fakta: Några av de nya arterna

Langurapan trachypithecus popa är döpt efter Myanmars berömda vulkan Mount Popa och upptäcktes först i form av ett 100 år gammalt exemplar på Naturhistoriska museet i Storbritannien.

Geckoödlan San Phueng (cnemaspis selenolagus) från Thailand är gul-orange på framkroppen och grå på bakkroppen. Det gör att den kan gömma sig med hjälp av lavar och torr mossa på stenar och i träd.

Bambuarten laobambos calcareus har upptäckts i Laos och är den första som fungerar som en suckulent – den sväller och sjunker in/drar ihop sig under torra och regniga perioder. Det är en viktig överlevnadsstrategi under torka.

Ett mullbärsträd (artocarpus montanus) i bergen i Vietnam, besläktat med jackfrukt och brödfrukt. Samlades in av botaniker för över 70 år sedan, men misstogs för en annan sort fram till 2020 då dna-analys bekräftade att det var en ny art.

Källa: Världsnaturfonden WWF

Inrikes

Forskare förutspår färre dödsfall i cancer

Inrikes
Inrikes Dödligheten i de flesta cancerformer beräknas minska i Europa under 2022, enligt en ny studie. Särskilt trenden för äggstockscancer lyfts fram som ljus, medan en annan cancerform avviker från den positiva bilden.

Det är forskare knutna till bland annat universitetet i Milano som räknat på dödligheten i cancer i Europa år 2022. Med hjälp av data från Världshälsoorganisationen (WHO) och EU:s statistikdatabas Eurostat har de beräknat hur många som kommer att avlida i de tio vanligaste cancerformerna under året, och hur utvecklingen sett ut under den senaste femårsperioden.

Och för de flesta cancersjukdomar är trenden positiv, enligt resultaten som nu presenteras i tidskriften Annals of Oncology.

Dödligheten i de tio vanligaste cancerformerna beräknas minska med 4 procent bland kvinnor och 6 procent bland män, jämfört med 2017, i EU-länderna. Samtidigt beräknas det faktiska antalet personer som dör på grund av cancer öka. Det beror på att befolkningen blir allt äldre vilket gör att fler hinner insjukna i cancer under sin livstid.

Användning av p-piller

Forskarna lyfter särskilt fram en positiv trend för äggstockscancer, där dödligheten ser ut att bli 7 procent lägre i EU-länderna under 2022 jämfört med 2017. Den främsta orsaken tros vara den ökande användningen av p-piller.

Tidigare studier visat att långtidsanvändning av p-piller kan minska risken för både äggstockscancer och andra cancerformer i underlivet. Även andra faktorer såsom förbättrad diagnostik och behandling av de drabbade kvinnorna kan ha bidragit till den förbättrade överlevnaden, om än inte lika mycket.

Men vissa cancerformer avviker från den positiva trenden – framför allt cancer i bukspottskörteln. Sjukdomen har erkänt dålig prognos och framstegen inom diagnostik och behandling har lyst med sin frånvaro. Dödligheten i bukspottkörtelcancer beräknas öka med drygt 3 procent bland kvinnor jämfört med för fem år sedan medan den är i stort sett oförändrad bland män.

År 2022 beräknas cancer i bukspottkörteln orsaka drygt 87 000 dödsfall i EU-länderna. Det gör att sjukdomen placerar sig på plats tre på listan över de cancerformer som orsakar flest dödsfall i Europa, och därmed går den om bröstcancer.

– Det förvånar mig inte. Troligen kommer den här utvecklingen tyvärr att fortsätta om inget avgörande händer, säger Bobby Tingstedt, överläkare på kirurgkliniken vid Skånes universitetssjukhus i Lund och ansvarig för det svenska kvalitetsregistret för bukspottkörtelcancer.

En "alarmklocka"

För att bryta den negativa trenden efterlyser han mer riktade forskningssatsningar inom bukspottkörtelcancer för att hitta nya behandlingar och sätt att hitta patienterna tidigare i sjukdomsförloppet, innan det är för sent.

Även forskarna bakom den aktuella studien skriver att resultaten bör ses som en ”alarmklocka” för EU:s hälsoinstitutioner.

Men för de flesta av de studerade cancerformerna ser alltså utvecklingen desto ljusare ut. Det gäller bland annat cancer i tarmar, bröst och prostata där dödligheten beräknas minska med mellan 5 och 16 procent mellan åren 2017 och 2022. Något som enligt forskarna beror på förbättrad behandling och diagnostik.

Forskarna påpekar att statistiken och deras förutsägelser ska tolkas med försiktighet, och att resultaten på olika sätt kan ha påverkats av covid-19-pandemin.

Hanna Odelfors/TT

FAKTA

Fakta: Tio vanligaste cancerformerna i Sverige

Prostatacancer

Bröstcancer

Hudcancer (exklusive malignt melanom och basalcellscancer)

Tjocktarmscancer

Malignt melanom i huden

Lungcancer

Urinblåsecancer (och övriga urinvägar)

Lymfom

Ändtarmscancer

Bukspottkörtelcancer

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL