Debatt

Global fattigdom minskas med biologisk mångfald

STOCKHOLM 20171004Carin Jämtin, generaldirektör på SIDA.Foto: Jonas Ekströmer / TT / kod 10030
Foto: Jonas Ekströmer/TT
Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Genom att prioritera biologisk mångfald och ekosystem ger vi förutsättningar för människor att ta sig ur fattigdom. De senaste årtiondena har miljontals människor lyfts ur fattigdom, som ett resultat av ett långsiktigt arbete. Men som en effekt av covidpandemin har fattigdomen ökat senaste året. Ytterligare en utmaning och ett hot mot mänskligheten är förlusten av biologisk mångfald.

”Det viktiga med skogen är regnet, vattenkällorna och den friska luften. Finns det ingen skog kommer inget regn”. Det säger Mussa Said, som arbetar som skogvaktare i en by utanför Tanzanias huvudstad Dar es Salaam, där lokalbefolkningen får svenskt stöd att återplantera skog

Sambanden mellan klimatförändringar, världshavens utarmning och förlust av ekosystem och biologisk mångfald blir allt tydligare globalt. Vi alla är beroende av biologisk mångfald, inte minst för vår matförsörjning. Ett hållbart nyttjande och förvaltning av jordens resurser och ekosystem är en förutsättning för en långsiktigt hållbar ekonomisk tillväxt.

Människor som lever i fattigdom är ofta beroende av lokala resurser för sitt uppehälle. En rik biologisk mångfald och livskraftiga ekosystem är en förutsättning för att människor ska kunna ta sig ur fattigdom. Samhällen måste också ha förmåga att motstå och hantera ett förändrat klimat eller att minska risken för framtida pandemier. Att arbeta med biologisk mångfald och ekosystem är därför en central fråga i arbetet med fattigdomsbekämpning.

• Burkina Faso. Här stöder vi projektet Framtidens åkrar. Småjordbrukare odlar utan kemiska bekämpningsmedel, samlar upp regnvatten och samspelar mellan jordbruk och kreatur.

• Bangladesh. Sida stödjer återplantering av skogsmark, hittills 2 259 hektar, i anslutning till det stora flyktinglägret Cox’s Bazar.

• Bolivia. I ett samarbete med FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO stödjer vi hållbara odlingssystem och motverkar försämringen av ekosystem och förlusten av biologisk mångfald.

Sidas arbete med biologisk mångfald startade redan i början av 1990-talet. Sedan 2020 har vi ett uppdrag från regeringen att ytterligare stärka och fördjupa vårt arbete med biologisk mångfald och ekosystem. Vi har sett över vår verksamhet, fördjupat existerande och initierat nya samarbeten, tar upp frågorna med FN, EU och andra aktörer samt kopplat frågan till arbetet för jämställdhet, hälsa, mänsklig säkerhet och mänskliga rättigheter i låg- och medelinkomstländer.

Både möjligheter och utmaningar kräver ett globalt samarbete och här spelar biståndet en viktig roll. Vi på biståndsmyndigheten Sida växlar nu upp vårt arbete för att ännu tydligare möta utmaningarna kopplade till biologisk mångfald – för människor i fattigdom och för en global hållbar utveckling.

Carin Jämtin

Generaldirektör, Sida

Debatt

Monokultur eller mångfald

Debatt
Opinion

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Enligt Unesco begränsades möjligheterna starkt för kulturarbetare världen över under coronapandemin. Enligt en rapport till FN:s råd för mänskliga rättigheter har kulturarbetarnas arbetsmöjligheter påverkats inte bara av restriktioner, utan ”fler konstnärer mördades och fängslades under 2020 än åren innan.”

Dessutom har kvinnliga kulturarbetare drabbats hårdare, eftersom de ofta har sämre tillgång till digitala verktyg och osäkrare kontrakt.

Restriktionerna här hemma har kritiserats hårt för att vara för stränga mot kultursektorn. Kulturutövare, publik och arrangörer har drabbats illa av pandemin. Samtidigt är kulturen är det som ger oss verktyg för känslohantering kring att möta kriser. Den skapar identitet och kan ge oss den nationella eller lokala berättelse som håller oss samman. Plus underhållning.

Den är en de starkaste ekonomiska motorerna, något som till sist erkänts av nationalekonomerna. Ett samhälle som inte satsar på sina skapande förmågor blir snart ett före detta samhälle. Vi minns Churchills dräpande svar på varför kulturbudgeten inte ens i krigs- och kristider ska minskas till förmån för försvarets: ”eftersom det då inte kommer att finnas något kvar att försvara”.

Samma grundtanke har Malmöprästen Kent Wisti: ”Lidingömoderater kritiserar Malmös användande av skattpengar till konst för World Pride. Det är inte välfärdens kärna säger de. Så förvånade de ska bli när de inser att just konst, kärlek och gemenskap är välfärdens kärna, motor och frukt”.

Med tankar som dessa vill vi i det gröna skånska kulturnätverket framhålla kulturens -- i vid bemärkelse -- betydelse som demokratiskt kitt.

Inför ett eventuellt extraval och till valet 2022 måste vi synliggöra hur ett dynamiskt kulturliv med många olika aktörer bidrar till en vital demokrati för alla, av många.

Tyvärr finns det politiska rörelser både i Europa och här hemma som hotar kultur, demokrati och mångkultur. Genom historien har nationalistiska och snäva ”monokulturer” misslyckats och fått katastrofala följder. Vi Gröna värnar inte minst presstödet och ser gärna möjligheter för även mindre publikationer stärks.

Politiken ska dock inte styra konstnärers frihet och bara måttlig grad styra media. Oberoende public service, reell yttrandefrihet samt lagar mot ägarkoncentration är akut hotade i vårt land med blåbrun politik och kräver skärpt politisk kamp. Många röster måste stå upp för en mångfald av utövare, arrangörer, arenor/kanaler, kulturyttringar och garantera jämlika villkor för alla att ta del.

Vår vision är ett kulturliv som sjuder av idéer och nyskapande, där nya uttryck tillåts att blomstra och där både stora och små, gamla som nya, svenska som nysvenska aktörer kan utvecklas och samverka. Friheten att växa, tänka, känna, skapa och njuta behövs mer än någonsin!

Miljöpartiet tar nu strid för kulturvärden som främjar integration, med kultur- och musikskolor i centrum via kommunala kulturgarantier. Både institutioner och fria kulturutövare, offentliga bibliotek och värdefulla byggnader, minnesmärken och lokala museer behöver uppmärksamhet och stöd, likaväl som den skånska framgångssagan med film och växande spelkultur.

Kollektivtrafiken bör få en sorts färdbevis så fler kan ta sig till större kultur- och idrottsevenemang och mycket finns att göra för kulturen inom hälso- och sjukvården, inte bara som fysisk rörelse, idrott och kroppskultur.

I en tid av hotande europeisk kultur- och demokratiskymning är Miljöpartiet en stark röst för kulturen i alla dess former. När populistiska rörelser vill montera ned kulturen och styra över den vill vi stärka den på sina egna villkor.

Inger Andersson

pens. byggnadsantikvarie

Håkan Bjerking,

filmregissör, manusförfattare

Elsa Christersson,

pensionär

Lotta Hedström,

f språkrör o f riksdagsledamot

Ida Nilsson

Kulturnämnden Region Skåne

Debatt

Marknadsanpassa studentboenden

Debatt
Opinion

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

I dagarna har tiotusentals unga vuxna fått det glädjande beskedet att de blivit antagna till en utbildning vid något av Sveriges universitet eller högskolor. Det innebär även att jakten efter ett boende drar igång. I flera av de orterna studenterna vill flytta till råder bostadsbrist vilket innebär att många studenter förpassas till en otrygg och dyr andrahandsmarknad eller tvingas bo kvar hemma hos sina föräldrar under studietiden. I värsta fall tvingas de tacka nej till en drömutbildning på annan ort för att de inte lyckas hitta boende i tid.

Det är ett politiskt misslyckande att de blivande studenter som idag firar sitt antagningsbesked snart behöver oroa sig över att kanske inte hitta en bostad i tid istället för att förberedda sig inför sin studier. Bostadsbristen i Sverige och i studentorterna beror på att bostadsmarknaden är hårt reglerad. Krångliga och onödigt hårda byggregler och det kommunala planmonopolet gör att tiden från att man börjar leta till inflytt är längre och dyrare än den behövt vara.

Därtill är hyran reglerad genom den så kallade bruksvärdessystemet. Det innebär hyran inte får lov att sättas på marknaden som andra priser i ekonomin utan bestäms i kollektiva förhandlingar. Följden blir att trots att efterfrågan på hyresrätter är hög i studieorterna är det inte ekonomiskt lönsamt att bygga mer och bristen består.

I förra veckan beslutade regeringen att återkalla remissen av utredningen om fri hyres¬sättning vid nyproduktion av bostäder. Det är ett tråkigt besked för unga idag som om några år vill ta sig in på bostadsmarknaden. Friare hyressättning i nyproduktion skulle vara ett välkommet första steg för marknanpassa bostadsmarknaden. För att komma tillrätta med bostadsbristen behöver marknadshyror införas i hela beståndet.

I debatten om marknadshyror kan man lätt få uppfattningen om att de som försvarar hyresregleringen står på den svagastes sidan. Det kunde inte varit mer fel. Den reglerade hyrans största förlorare är de som idag står helt utanför bostadsmarknaden. Allra största subventioner får de som idag bor i en dyr, fin och centralt belägen hyresrätt. Även bostadsrättsägare tjänar på dagens icke-fungerande bostadsmarknad eftersom den trissar upp priserna på deras bostäder.

Visionen om att alla ska ha ett bra boende och att segregationen ska minska är fin. Men hyresregleringens konsekvenser i att studenter och unga inte hittar någonstans att bo medan stora subventioner går till dem som redan är välbärgade är den mindre fina verkligheten. Det är dags att erkänna att dagens bostadsmarknad är ett politiskt misslyckande och genomför reformer för avreglering.

John Norell,

ordförande Hyresgästförbundet och förbundsordförande Fria Moderata Studentförbundet

Linn Rydberg,

ambassadör Hyresgästförbundet och distriktsordförande Liberala Ungdomsförbundet i Skåne

Debatt

Biogasförslag oroar

Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Biogas har fyllt en viktig roll i Skåne under en lång tid. Den har varit helt avgörande för omställningen till en fossilfri fordonsflotta inom kollektivtrafiken. För sedan 2018 så körs alla bussar i Skånetrafikens regi med 100 procent förnybara bränslen. En utveckling som inte varit möjlig utan biogasen.

Men var sak har sin tid. Vi ser nu hur teknikutvecklingen går framåt, inte minst vad gäller elektrifiering av olika sektorer. Kollektivtrafiken är inget undantag. Där får vi nu allt fler bussar till Skånetrafiken som framöver kommer att vara eldrivna i stället för biogasdrivna. Det är en naturlig utveckling.

I takt med detta måste vi nu hitta nya användningsområden för den skånska biogasen och bidra till omställningen så att även andra sektorer blir fossilbränslefria. För vi centerpartister ser det som en självklarhet att arbeta för en cirkulär ekonomi.

Biogas har en stor klimatnytta och därför är det något som vi måste ta tillvara på. Genom biogasproduktionen så kan vi använda avfall som en resurs som bidrar till att minska utsläppen i stället för att ha avfallet som en belastning för klimatet. Dessutom så får vi från produktionen av biogas också biogödsel som en restprodukt, vilken kan användas i en cirkulär växtnäringstillförsel inom jordbruket.

Trots teknikutvecklingen går det inte heller att enbart stirra sig blind på att enbart elektrifiering är lösningen. I stället måste fokus ligga på att komma åt det som måste bort – nämligen de fossila bränslena. Dessutom är det inte alltid möjligt att använda el för alla i till exempel bilar utan det måste fortsatt finnas alternativ.

Som centerpartister ser vi därför med stor oro på det förslag som just nu är ute på remiss på nationell nivå om att ändra miljöbilsdefinitionen som skulle innebära att biogasbilar inte längre klassas som miljöbilar. Det är något vi helt enkelt inte kan acceptera.

Utöver att biogasen har en enorm klimatnytta så skapar också produktionen många viktiga arbetstillfällen i Skåne.

Även om Region Skåne genom åren gjort mycket för att stärka biogasen, så ser vi att arbetet behöver fortsätta genom att hitta nya användningsområden inom den egna verksamheten. Ett exempel på hur det skulle kunna möjliggöras är genom en innovationsupphandling som främjar forskningen kring nya användningsområden av den skånska biogasen.

Centerpartiet ser biogasen som en självklar del i klimatomställningen.

Anneli Kihlstrand (C)

Ledamot i regionala utvecklingsnämnden

Lars Hansson (C)

Förste vice ordförande i kollektivtrafiknämnden

Hanna Ershytt (C)

Ersättare i regionfullmäktige

Debatt

Vattenskoterkaoset bakbinder

Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Kustbevakningen planerar för en stökig sommar till sjöss längs med Skånekusten. Anledningen stavas vattenskotrar. Vattenskoterns popularitet har skjutit i höjden, och i kölvattnet av det populära transportmedlet har en debatt uppstått kring sjövett och regler. Det är otvivelaktigt så att ju fler vattenskotrar som förekommer längs kusterna –desto fler kör för fort och osäkert och orsakar inte sällan en rädsla för andra.

Kustbevakningen i Malmö har tidigare larmat om att problemen med vattenskotrar växer i omfattning i och med att det är de som är ansvariga både för kontroller av vattenskoterframfart och sjöövervakning. Givet Kustbevakningens mycket ansträngda budgetläge är situationen ohållbar och risken är stor att Kustbevakningen saknar beredskap för det stora tryck på sjöövervakning som vattenskotrarna kommer kräva i sommar.

Problemen beror dels på att antalet vattenskotrar blir fler. Dels till följd av att det är det många som inte förstår regelverken och som kör för snabbt och för farligt. Dessutom konstaterar Kustbevakningen i Malmö att vattenskotern ofta fungerar som en statussymbol i kriminella kretsar och kan användas för att t.ex. smuggla eller gömma narkotika till sjöss. Behovet av Kustbevakningens närvaro längs med kusten ökar, samtidigt som Kustbevakningen har mycket svårt att redan i dag få resurserna att räcka till.

Sjötrafikövervakning är ett av Kustbevakningens grunduppdrag tillsammans med räddningstjänst, krisberedskap och totalförsvar, brottsbekämpning, miljöräddning samt kontroll och tillsynsverksamhet. Under flera år har dock Kustbevakningen fått allt fler och större uppgifter att utföra utan motsvarande resurstilldelning från regeringen. Med den nya Kustbevakningslagen som kom 2019 utökades myndighetens brottsbekämpande arbete. Nya uppgifter har också tillkommit gällande gränsövervakning och beredskap. Lägg därtill stora internationella insatser inom ramen för Frontex som kräver både personella och monetära resurser. Kalkylen går inte ihop.

Ett stort antal myndigheter som exempelvis Tullverket och Polismyndigheten är beroende av Kustbevakningen för att kunna fullgöra sina uppgifter om något inträffar till sjöss. Om Kustbevakningen inte har tillräckliga resurser påverkar det även andra myndigheter och det uppstår en dominoeffekt som tränger undan Kustbevakningens ordinarie uppdrag. I dag är läget så allvarligt att det är långt ifrån säkert att Kustbevakningen skulle ha möjlighet att klara av exempelvis ett större oljeutsläpp om det sker samtidigt som en annan pågående insats.

Skåneregionens ökande problem med vattenskotervandaler är toppen av ett isberg av uppgifter som landar på Kustbevakningen. Det finns ett akut behov av ytterligare 200 kustbevakare i operativ tjänst redan innan myndigheten blir bakbunden av att kontrollera fart, nykterhet och vårdslöshet i sjötrafiken med mera hos de stadigt ökande vattenskoterförarna. Kustbevakningen har ett samhällskritiskt uppdrag, men förutsättningarna saknas för att kunna utföra arbetet.

Johan Lindgren

Ordförande TULL-KUST

Debatt

Minska nedskräpningen

Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Nedskräpning i skogen är ett allvarligt problem med en enkel lösning. Du kan själv bestämma dig för att du inte är en person som skräpar ner i naturen, skriver representanter för Håll Sverige Rent och stiftelsen Skogssällskapet i en uppmaning till alla skåningar.

Vi svenskar gillar verkligen att vara i skogen, inte minst det senaste året när det sociala livet har gått på sparlåga. Sju av tio skåningar, 73 procent, tror att coronapandemin har gjort att de vill vistas mer i skog och mark framöver, visar en ny Sifoundersökning som Skogssällskapet har beställt.

Allemansrätten ger oss unika möjligheter att röra oss fritt och njuta av skogen även när den tillhör någon annan. Högstubbar, kjolgranar och evighetsträd är en del av allt som finns att upptäcka i skogen. Men sorgligt nog möter vi också glasspapper, plastpåsar, aluminiumburkar och en och annan gammal rostig cykel.

Hela sju av tio kommuner och åtta av tio markägare menar att nedskräpning i naturen är ett problem, enligt en undersökning som Håll Sverige Rent genomförde 2017. De som orsakar mest nedskräpning är allmänheten – alltså många gånger samma personer som vistas i naturen för att njuta av den.

Nedskräpning är ett allvarligt samhällsproblem. Skräpet skadar djur och natur, förstör haven, gör områden otrygga och kostar samhället mycket pengar – helt i onödan. Därför behöver vi stoppa nedskräpningen.

Vi vet också att nedskräpning ger mer nedskräpning. Om det redan ligger skräp i skogen är sannolikheten stor att det hamnar mer skräp där, för att det då kan uppfattas som att det är mer okej.

Till skillnad från många andra samhällsproblem har var och en av oss stor makt att bidra till att minska problemet. Vi vill uppmana dig att fatta egna beslut för att bidra till minskad nedskräpning:

• Gör ett eget val. Bestäm dig för att det inte är okej att skräpa ner och att du inte en person som slänger skräp i naturen.

• Ta alltid med ditt skräp hem. Ofta är ryggsäcken eller fickorna tommare på väg hem och skräp väger oftast nästan ingenting.

• Ta med en extra påse. Där finns plats för både ditt eget skräp och skräp du hittar på vägen.

Skogen är en fantastisk resurs och källa till glädje. Det är viktigt att vi blir fler som bestämmer oss för att vi helt enkelt inte skräpar ner. Då gör vi riktig skillnad tillsammans.

Johanna Ragnartz,

vd Håll Sverige Rent

Karin Fällman Lillqvist,

hållbarhetschef Skogssällskapet

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Lånapengar

Fyra dyra misstag många gör när de lånar pengar

Lånapengar Att låna pengar kan ofta upplevas som svårt och krångligt. Att hitta det rätta lånet med den lägsta räntan och de mest förmånliga villkoren går inte fort. Det kan kännas som att kliva in i en snårig djungel där erbjudanden finns från banker och långivare både till höger och vänster. Hur ska man veta vilka som faktiskt är bra?

Det är lätt att begå misstag, speciellt om det är första gången som man tar ett lån. Det finns vissa misstag som är vanligare än andra – och det kan stå en dyrt. När du ska låna pengar – jämför alla typer av lån, på så sätt hittar du det bästa alternativet för just dig.

Du missar uppläggningsavgiften

Ett mycket vanligt misstag är att man inte undersöker vilka extra kostnader som tillkommer till lånet. Man kikar på den slutgiltiga kostnaden som informerar om vad man ska återbetala men man missar vad den faktiskt består av.

Förutom ränta så tillkommer det ofta extra avgifter för bland annat avier och uppläggning. En uppläggningsavgift är en engångsavgift som ofta kan vara mycket hög. Det är inte ovanligt att den ligger på 795 – 895 kr. Tänk därför på att alltid undersöka vilka extra avgifter som måste betalas och välj hellre ett lån med en avgift på mellan 0 – 395 kr för att sänka den totala kostnaden.

Du jämför inte räntorna

Att inte jämföra räntor tillräckligt kan vara ett av de största misstagen som görs. Det är också ett av de vanligaste. Att jämföra olika låns räntor är mycket viktigt, det är det här som du ska lägga mest tid på när du letar efter ett lån.

Det är räntan som bestämmer hur dyrt ditt lån blir. Ofta har snabblån en mycket hög ränta medan ett längre privatlån har låga räntor om du har rätt förutsättningar. Räntan du betalar på ett bolån över tid är vanligtvis en väldigt stor summa. Tänk därför noggrant över vilken typ av lån du behöver.

Jämför inte bara den nominella årsräntan utan även den den effektiva räntan. Se om räntorna är fasta eller rörliga och hur de ändras beroende på vilket belopp och vilken löptid du vill ha.

Du struntar i att ha en medsökande

Att ansöka om ett lån tillsammans med en medsökande är väldigt förmånligt. Med en medsökande som har en god ekonomi kan du få en betydligt bättre ränta. Det innebär helt enkelt att lånet blir mycket billigare.

Om man har dålig hälsa på sin ekonomi, dvs. en låg kreditvärdighet, så är det även enklare att få ett lån godkänt om man ansöker med en medsökande. Det gäller speciellt om man vill ansöka om ett stort privatlån för en större utgift eller investering.

Du amorterar inte tillräckligt

Något som många missar är att inte amortera tillräckligt mycket på sitt lån. Många långivare kan locka med långa löptider vilket ger en lägre månadskostnad. Men det här är inte ett alternativ att föredra, då det i slutänden kommer att ge ett dyrare lån.

Ju längre löptid du har desto mer ränta kommer du att totalt betala för ditt lån. Det allra bästa för låntagare är därför att välja en så kort löptid som möjligt samtidigt som man håller sig inom gränsen för vad ens månadsbudget klarar av att återbetala. Budgetera därför alltid för att amortera på ditt lån varje månad.

Om du får in en extra pengar en månad så kan det vara värt att göra en extra amortering på ditt lån. I längden sparar det dig ofta ganska mycket pengar. Om du känner att du kan betala mer än vad du gör – kontakta din långivare för att öka din månadsbetalning.

Det finns många tips att ta vara på när det kommer till att låna pengar som privatperson, här samlade vi några utav de viktigaste. Om du följer de ovanstående tipsen och jämför alla lånealternativ väl innan du lånar så kommer du att få en mycket bättre upplevelse av att låna pengar.

Det är lätt att begå misstag, speciellt om det är första gången som man tar ett lån. Det finns vissa misstag som är vanligare än andra – och det kan stå en dyrt. När du ska låna pengar – jämför alla typer av lån, på så sätt hittar du det bästa alternativet för just dig.

Debatt

Automation säkrar kompetensförsörjning

För Centerpartiet är det en självklarhet att personalen i vården ska ha tillgång till de senaste verktygen för att underlätta arbetet. För att fokus ska kunna läggas på att patienten ska bli frisk och att personalen ska få göra det de är bäst på: vård och omsorg.
Foto: Berit Roald
Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

För Centerpartiet är det en självklarhet att personalen i vården ska ha tillgång till de senaste verktygen för att underlätta arbetet. För att fokus ska kunna läggas på att patienten ska bli frisk och att personalen ska få göra det de är bäst på: vård och omsorg.

Idag har Region Skåne flera gamla IT-system i drift. Något system är till och med från 70-talet. Det är varken effektivt eller säkert. På flera håll inom regionen används också fax för kommunikation mellan avdelningar, ibland som en backup.

Med hjälp av digitaliseringen är det möjligt att både underlätta och förbättra. Det har företag runt om i världen redan gjort, men inom den skånska hälso- och sjukvården ligger vi i vissa delar efter. Arbete pågår, men mer måste göras.

Nya system kan ta bort repetitiva arbetsuppgifter från vårdpersonal så att mer tid kan läggas där den verkligen behövs. I mötet med patienten, i vårdandet och i omsorgen. System kan också innehålla beslutsstöd för att stödja vårdpersonal i deras arbete. Studier visar att det är just när människor och AI samverkar som de bästa besluten fattas. AI kan aldrig ersätta människan, men kan vara till stor hjälp.

Dessutom kan det snabba på processen med förskrivningar av läkemedel eller behandlingar och journalanteckningar när IT-systemen automatiskt synkroniserar besluten och anteckningarna in på rätt plats i journalen eller skriver ett recept.

För att klara framtidens kompetensförsörjning är det också avgörande att vi bredd inför automation inom vården. Självklart behövs det mer personal i vissa fall, men det kommer inte att kunna vara lösningen på alla utmaningar skånsk sjukvård står inför. Till slut kommer nämligen alla färdiga gymnasieelever att behöva välja vårdyrket om vi ska kunna möta de kommande decenniers demografiska förändringar.

Med andra ord måste ökad övergång till digitala verktyg och digitalisering förenas med förändrade arbetssätt. Annars kommer de stora fördelarna att utebli. Då kommer vi inte att klara kompetensförsörjningen och personalens tid med patienten kommer istället att gå åt fel uppgifter.

Centerpartiet arbetar för en ökad digitalisering och att möjligheterna till förändrade arbetssätt tas tillvara. Vi är övertygade om att det är vad som kommer att vara bäst för skåningen både idag och imorgon.

Warda Fatih (C)

ordförande, sjukhusstyrelse Landskrona

Mattias Horrdin (C)

ledamot, sjukhusstyrelsen SUS

Ann Hörnebrant-Sturesson (C)

ledamot, primärvårdsnämnden

Debatt

Bygg inte på åkermark

Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Andelen jordbruksmark minskar i Sverige. Varje år försvinner cirka 600 hektar svensk åkermark. Nuvarande jordbruksmarker har formats under århundraden bl a genom påverkan från betande djur och människans bearbetning av marken. Många jordbrukare har plockat sten, grävt diken och vårdat åkern för att hålla svälten borta och ge nya generationer möjlighet att leva av jorden. Brukningsvärd jordbruksmark kan inte skapas genom att blanda olika delar sand eller lera och mull, eller genom att man flyttar jord från en plats till en annan. En god odlingsjord utvecklas genom biologiska processer och genom ett långsiktigt arbete från dem som brukar den.

Enligt Jordbruksverket är bevarande av jordbruksmark viktigt ur flera aspekter där livsmedelsproduktionen är den mest uppenbara. Utöver det kan jordbruksmark kan buffra stora vattenflöden vid kraftiga regn. Betande djur håller landskap öppna. Många pollinerare riskerar att dö ut utan ängs- och betesmarker. Åkermark och betesmark kan (om den är rätt skött) till skillnad från hårdgjord mark fungera som en kolsänka.

I takt med att jordbruksmark försvunnit har Sveriges självförsörjningsgrad av livsmedel sjunkit från 90 procent vid början av 1990-talet till omkring 50 procent idag. Riksdagen har enats om en livsmedelsstrategi där det centrala är att öka självförsörjningen och minska den sårbarhet som den höga andelen importerade livsmedel, handelsgödsel och djurfoder innebär. Lunds tätort är omgiven av en synnerligen bördig åkermark och i hela kommunen finns en stor potential för att producera många typer av livsmedel. Därför har vi ett särskilt ansvar.

2020 tog Jönköpings kommun ett beslut som i praktiken är en nollvision för bebyggelse på jordbruksmark. Kommunfullmäktige antog ett styrdokument där jordbruksmark ska värderas högre och skyddas från exploatering. Bostadsbyggande i Lunds kommun har de senaste årtiondens till stor del skett på det som tidigare var jordbruksmark. Nu bör Lunds kommun och andra kommuner prioritera om och i likhet i Jönköpings kommun besluta om ett stopp för byggande på jordbruksmark.

Torkan sommaren 2018 påminde oss om hur sårbar livsmedelsproduktionen är. Men det är något som lantbrukare alltid är medvetna om: i värmeböljorna blir många irriterade på den meteorolog som säger “risk för regn” istället för “chans till regn”. Tyvärr kommer klimatförändringarna att leda till ett allt mer nyckfullt klimat. Vad kommer våra barn att säga om 50 år om vi tar ifrån dem deras bästa möjlighet till säkrare matförsörjning - den goda åkerjorden?

Karin Svensson Smith (MP)

Oppositionsråd Lunds kommun

Kerstin Johnsson (MP)

Lunds klimatgrupp

Ewa Björnberg (MP)

ledamot miljönämnden i Lunds kommun

Debatt

Skåne ska bli miljöbästa region

WO2DW4VWWgtZoNcFDf_ZPC39s74.jpg
Foto: Johan Nilsson/TT
Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Värmeböljan har lättat något och det varmaste junivärdet i Sverige sedan 1947 är över. De ökade temperaturerna är mycket oroväckande. Det innebär högre risk för bränder och minskade skördar; för att inte tala om alla som drabbas av uttorkning. Effekter vi ser av klimatförändringarna. Centerpartiet arbetar ständigt för att värna både klimatet och miljön.

I Region Skåne pågår just nu ett viktigt arbete med att ta fram ett nytt miljöprogram. Det är de yttre ramarna för miljöarbetets färdplan mot framtiden. Om förslaget går igenom kommer det att innebära ett nytt arbetssätt där miljöfrågorna kommer sättas i fokus. Det kommer nämligen att bli i regionens budget och verksamhetsplan som det operativa miljömålsarbetet fastställs. Med andra ord kommer varje budgetdebatt också bli en miljödebatt.

Det sätter miljöfrågorna i fokus samtidigt som det blir möjligt att anpassa arbetet efter aktuella frågor och förutsättningar det aktuella året. Idag riskerar miljöfrågorna att inte få samma fokus när de inte ingår i den ordinarie beslutsprocessen för styrning och uppföljning. Tråkiga ord, men viktiga för att det ska fungera i en stor organisation.

Centerpartiet kommer att jobba för att skarpa miljökrav ska in i budget och verksamhetsplan. Vi i Skåne behöver ge tydliga uppdrag om att minska våra fossila utsläpp i alla led, öka den egna elproduktionen, energieffektivisera och fasa ut användningen av fossil plast där det är möjligt.

Dessutom behöver regionen ta krafttag för att i så stor utsträckning som möjligt använda livsmedel som är närproducerade och därmed bidra till öppna landskap och biologisk mångfald. Samma nivå som svensk djur- och växtskyddslagstiftning håller är för Centerpartiet en självklarhet. Majoriteten av de livsmedel som används i regionens verksamhet är patientmåltider. Ska den vara en del av patientens tillfrisknande behövs bra och näringsrika råvaror.

Ett av flera sätt kan vara att inrätta en miljö- och/eller hållbarhetschef för att strategiskt kunna lyfta och sätta fokus på de viktiga områdena. Tittar man på andra större organisationer finns motsvarande ansvarsområde och det är något att överväga även för regionen. Idag sker regionens miljöarbete utspritt i förvaltningarna och det behövs möjlighet till att få samordning och stöd på ett regionövergripande plan.

För Centerpartiet är miljöarbetet viktigt. Vi tar nu avstamp i att arbeta för att Region Skåne blir miljöbästa region i landet. Snart är ytterligare en del i det arbetet på plats.

Annette Linander (C)

regionråd

Lars Hansson (C)

1:e vice ordförande, kollektivtrafiknämnden

Mikael Stamming (C)

ledamot, servicenämnden

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL