Skåne

En stor skånsk spelman har lämnat oss

Nog skulle han ha fått glädja oss lite till. Sådana som han behövs ju! Nu mer än nånsin, skriver tidningens jazzrecensent Jan Olsson
Foto: Jan Olsson
Skåne
Minneskrönika Jan Olsson om Peps Perssons bortgång.

Det känns märkligt: Peps Persson är död. Nyheten kom alldeles oväntat. Men döden kommer förstås nästan alltid oväntat.

Peps gamle vän, förläggaren och grammofonbolagsdirektören Dag Häggqvist hade fått det synnerligen trista uppdraget att förmedla nyheten om Peps bortgång. Han berättade i ett pressmeddelande att Peps visserligen hade varit sjuk ett tag. Men ändå, nog skulle han ha fått glädja oss lite till. Sådana som han behövs ju! Nu mer än nånsin.

Förmodligen har de flesta av oss en alldeles egen bild av den snälle och försynte Peps. Eller Per Åke Tommy som han var döpt till. Men gemensamt har vi säkert alla att vi har trallat med i hans härligt svängiga och allsångsvänliga ”Oh Boy!”. ”Oh boy! Vilket vackert väder, solen skiner idag”. Och så lite längre fram i texten: ”Ja, tänk ändå att man kan bli så glad av markens blommor och av gröna blad. Och barnet i en kommer hem igen till glömda drömmar och till sommaren”. Ja, den låten förföljde den gode Peps och kommer alltid att vara förknippad med honom. Första gången vi hörde den var förresten på en LP som kom 1992. Den hette visst ”Spelar för livet”.

Peps föddes i Helsingborg strax före jul 1946, men han växte upp i Tjörnarp. Redan som mycket ung blev han bluesfrälst tack vare legendariske Olle Helanders radioserie ”I bluesens kvarter”. Det resulterade i att han, i Hässleholm, startade gruppen Downbeat Crowd. För att hans framtoning skulle bli lite extra bluesig började han också kalla sig Linkin´ Louisiana Peps. Det överensstämde lite bättre än Per Åke Persson med hans musikaliska budskap. I slutet av 60-talet lierade han sig så med Örebro-bandet Blues Quality, sedemera Linkin´ Louisiana Peps & Blues Quality med vilket han spelade in albumet ”Sweet Mary Jane”. I det bandet ingick förresten Peps mångårige vän och spelkamrat, trumslagaren Bosse Skoglund, som gick ur tiden för drygt två månader sedan.

Peps Persson växte upp i Tjörnarp.
Foto: Jan Olsson

Peps Bluesband, som så småningom döptes om till Peps Blodsband såg dagens ljus i början av 70-talet. Anledningen till namnbytet var att det började bli mer reggae än blues på repertoaren. Men det var precis likadant med reggaen som med bluesen: den blev alldeles väldigt Perssonsk. Detta tack vare att Peps alltid sjöng på ädlaste skånska och att hans texter var hans alldeles egna. Personliga, egensinniga, ofta poetiska och nästan alltid med ett budskap av något slag. Inte sällan ett politiskt sådant i vid bemärkelse. Humor och glimten i örat var också väsentliga beståndsdelar. Och så sjöng han ju, som sagt, på skånska!

Det finns naturligtvis många sätt att beskriva Peps Persson på. Personligen tycker jag att Grammis-juryn lyckades alleles utomordentligt, när de 1992 gav honom sitt specialpris: ”En spelman med bägge fötterna djupt i den skånska myllan som spelat världens musik långt innan ”världsmusik” fanns”. Hasse ”Kvinnaböske” Andersson, Timbuktu, Owe Thörnqvist, Wilmer X och Nisse Hellberg, alla gamla spelkamrater till Peps, kan säkert säga det lika bra – men kanske helt annorlunda.

Peps Persson avled i sitt hem i Vittsjö igår morse, söndag den 27 juni. Han blev 74 år gammal.

Jan Olsson

Kultur och nöje

Pionjären Peps Persson är död

Peps Persson avled på söndagsmorgonen. Arkivbild.
Foto: Ola Torkelsson
Kultur och nöje
Personligt
Kultur och nöje Artisten Per Peps Persson har avlidit, 74 år gammal.
– Det finns inga kopior av honom, säger musikförläggaren Dag Häggqvist som jobbade med Persson i flera decennier.
PREMIUM

Peps Persson räknas till en av pionjärerna för svensk blues och reggae. Skivan "Peps Blodsband", som kom 1974, var nydanande med fyndiga svenska texter, sjungna på skånska. Året därpå kom ”Hög standard", där titelnumret är en av hans mest kända låtar.

– Han dog tidigt i morse. Han har varit i relativt dålig kondition, men har varit hemma, säger Dag Häggqvist, som i årtionden jobbade med Persson genom skivbolagen Sonet och Gazell.

– Jag kommer att minnas honom som en otroligt kreativ person. Han har mer än några andra i svensk populärmusik skapat en egen stil och profil. Han har varit ganska banbrytande på det sättet. Dessutom varit fantastiskt bra att jobba med, vilket bevisas av det faktum att vi haft förbindelse hela livet, säger Häggqvist.

"Otroligt självkritisk"

TT: Det känns som att han både hade en central roll i populärkulturen men också var en outsider som gick sin egen väg.

– Absolut. Han var otroligt självkritisk och ställde stora krav på att vara personlig i sitt uttryckssätt. Genom skånska språket och hans musikaliska ådra lyckades han verkligen åstadkomma det också. Det är en ganska unikt svensk musikkarriär. Det finns inga kopior av honom, säger Häggqvist.

En man som antagligen inte hade några fiender. Så beskrivs han av Göran Holmquist, musikjournalist vars bok om Peps Persson kom ut i december.

– Han har färgat väldigt många artister, framför allt i Skåne. Han är en av dem som gjorde att det blev accepterat att sjunga på sin egen dialekt. Han bidrog till att frigöra det svenska språket och visade andra artister att man kan säga väldigt mycket med ett enkelt språk, utan att krångla till det, säger han.

Folklig och kompromisslös

Peps Persson var inte särskilt social, han ville helst vara för sig själv, enligt Holmquist.

– Men har var otroligt folklig. Han var sig själv, kompromisslöst. Ändå blev hans musik synonym med Sverige, barn sjöng "Oh boy" på skolavslutningar och hans över tio år gamla framträdanden söks fortfarande upp på internet.

– Han var ett slags gubben Pettsson i det svenska musiklivet, som påtade i den här bördiga myllan av ord, toner, rytmer och melodier, säger Göran Holmquist.

Stor integritet

– Det här är uppriktigt sagt: jag beundrar Peps som musiker, låtskrivare och människa.

Det säger blueslegendaren Per "Slim" Notini som vill understryka att Peps Persson var musiker i första hand.

– Han älskade att skapa musik och gjorde det inte för att visa sig som en duktig artist, säger han.

Notini minns en spelning i Stockholm, då han skulle presentera Peps Persson på scenen.

– Jag höjde på rösten, lite som för att visa att "här kommer den store Peps". Men det gillade han inte. Han hade stor integritet och var känslig, nästan tillbakadragen, säger Per Notini.

En institution

Den erfarne gitarristen Lasse Wellander, som har jobbat med alla från Lill-Babs till Abba, träffade Peps för första gången 1968.

Redan då var Peps band Blues Quality idoler.

En dag när Wellander var på väg till en jamsession på klubben Power House i Örebro stannade en bil till. Peps lutade sig ut genom rutan och frågade på sin omisskännliga skånska om vägen till klubben. Inom kort var den blott 16-årige Wellander bandets nya gitarrist.

– Han har alltid varit fruktansvärt trevlig, ett nöje att jobba med på alla sätt, säger Wellander.

Trots att bandet splittrades bara några år senare höll de kontakten genom åren.

– Jag känner saknad och tomhet. Han har alltid funnits där. Han var en institution.

100 procent musik

Artisten Jason "Timbuktu" Diakité har gjort musik ihop med Peps och spelat tillsammans med honom flera gånger.

– Sverige har förlorat en av sina största textförfattare i modern tid, säger Diakité till TT när han nås av nyheten.

Han beskriver sin gamla kollega som en väldigt kunnig person, inte minst som textförfattare men också rent tekniskt.

– Han hade superbra koll på hur man mixade musik och hur man byggde mikrofoner. Han var 100 procent musik.

Som person var han lugn och snäll med ett konstant leende på läpparna, tillägger han.

– Jag kommer att spela hans musik högt. Det är så jag bäst kan minnas honom, säger Diakité.

En man som antagligen inte hade några fiender, beskrivs Peps Persson av musikjournalisten och författaren Göran Holmquist. Arkivbild.
En man som antagligen inte hade några fiender, beskrivs Peps Persson av musikjournalisten och författaren Göran Holmquist. Arkivbild.
Foto: Maja Suslin / TT

FAKTA

Fakta: Peps Persson

Per Peps Persson föddes den 20 december i Helsingborg 1946, men växte upp i Tjönarp.

Han var aktiv i svensk musik sedan 1960-talet och var mest känd för att skriva blues- och reggaemusik på svenska.

Peps Blodsband hette ett av hans mest framgångsrika band, låten "Falsk matematik" från bluesalbumet Blodsband (1973) låg på Svensktoppen i 15 veckor. Därefter spelade Peps Persson nästan uteslutande reggae och ska.

Han låg bakom klassiker som låtarna "Oh boy" och "Hög standard".

2015 valdes Peps Persson in i Swedish Music Hall of Fame.

Peps Persson avled den 27 juni 2021.

Källa: SVT

Hässleholm

Berättar hur Peps blev Peps i bok

Peps Persson i hembygdsparken i Hässleholm, 2019, tillsammans med författaren och journalisten Göran Holmquist.
Foto: Rikard Arvidsson
Hässleholm
Skåne
Kultur och nöje
Hässleholm/Helsingborg Med sin utpräglade skånska sång har Peps Persson gjort sig känd för de allra flesta. Han var först skeptisk till att medverka i en bok om sitt liv, men det hindrade inte författaren Göran Holmquist, som nu givit ut en bok om musikern.

Sedan 1960-talet har Peps, eller Per Åke Persson som han heter egentligen, verkat som artist. Senaste albumet kom 2005, och efter 2010 slutade han turnera. Hjärtflimmer gjorde att konserter fick ställas in.

– Man kan väl förstå att han inte har så mycket att säga om Peps längre. Han värnar om sitt privata jag, säger författaren bakom boken Spela för livet - Peps Persson, en skånsk speleman.

Peps Persson i hembygdsparken i Hässleholm, 2019.
Foto: Rikard Arvidsson

Helsingborgaren Göran Holmquist har i sitt jobb som journalist följt Peps Perssons musikaliska resa. Boken släpptes i december, men det var till en början tveksamt om Peps ville medverka i boken.

– Peps var inte intresserad av att vara huvudperson. Men om det handlade om bandet och poptiderna i Göingebygden var det mer okej, berättar Göran Holmquist.

Så det arrangerades en träff med ungdomsbandet Down Beat Crowd. De bandmedlemmar som fortfarande var vid liv, fanklubbens president Eva Martelius, Peps och Göran Holmquist träffades i hembygdsparken i Hässleholm sommaren 2019.

Down Beat Crowd grundades 1965 och blev starten på Peps Perssons långa musikaliska karriär. De uppmärksammades tidigt i Norra Skåne i samband med framträdanden, då de fortfarande var relativt okända.

Ungdomsbandet Down Beat Crowd. (Peps Persson längst till vänster i bild)
Foto: Bokpro förlag

Mötet gick bra och Göran Holmquist skickade ett första kapitel till Peps. Men det fanns fortfarande visst tvivel.

– Peps är inte jobbig att ha och göra med, utan han måste känna att han vill vara med på det han gör. Det var längesen han var Peps, säger Göran Holmquist.

Den egna motivationen till att skiva en bok om Peps var avgörande.

– När Peps tvekade gav jag mig inte. Hade jag lyssnat när han sa nja första gången, hade det inte blivit något.

Allt ifrån ungdomsåren, turnéerna, skånsk rockhistoria till kontroversiella debatter om droger behandlas i boken. Hur Peps blev Peps, fram till att han inte längre ville vara så mycket Peps.

Bokomslaget.
Foto: Bokpro förlag

Varför ville du skriva en bok om honom?

– Det var det faktum att jag följt honom genom åren och att han inte fått nån riktigt dokumentation. Jag tyckte boken behövdes.

Under den långa musikaliska karriären har Per Åke Persson antagit många alias. Han har kallat sig Poppe, Linkin’ Louisiana Peps och Peps. Bandnamnen och bandkonstellationerna har skiftat. Genrerna har gått från pop till schlager till blues till reggae. Covers såväl som egna låtar.

– Det är väl ett tecken på att han aldrig stått stilla, utan spelat allt från Edvard Persson till Bob Marley, säger Göran Holmquist.

– Man kan inte placera honom i ett fack, utan han har varit nyfiken på olika sound. Och texterna har varit alltifrån humoristiska till samhällskritiska och ibland raka kärlekstexter.

Peps Persson i hembygdsparken i Hässleholm, 2019 under en återträff med bandet Down Beat Crowd.
Foto: Rikard Arvidsson

1972 besökte musikern Chicago för att spela in sitt album The week Peps came to Chicago, vilket släpptes samma år. Han möttes av viss skepticism av en del av den svarta befolkningen.

– Efter Chicago insåg han att han bara var en turist i deras värld. Det var då han började fundera på att sjunga på svenska istället, och då skånska. Han insåg att han inte var en svart musiker, och behövde hitta sin egen röst.

Besöket blev en vändpunkt i karriären. 1973 startade han Peps Blodsband, som 1974 släppte sitt första album. Nu sjöng han blues på skånska.

– Med bluesen började han få mer personlighet. Och med skånskan sen blev han den Peps som vi känner honom i dag.

Peps i Lund, 1971.
Foto: Jan Boberg

Vad har Peps betytt för Musiksverige skulle du säga?

– Det är alltid svårt att fastställa vad en artist betytt. Men han har influerat andra artister, både direkt och indirekt, säger han.

– Men utan Peps tror jag inte reggae- och skascenen utvecklats på samma sätt.

Med honom lanserades även sång på skånska, menar Göran Holmquist.

– Den enda innan honom var Edvard Persson. Men han sjöng på fin ”salongsskånska”. Peps öppnade också för andra artister att sjunga på andra dialekter.

FAKTA

Om Peps Persson

Föddes 1946 och bodde då i Klippan. 1953 flyttade familjen till Tjörnarp i Sösdala kommun. Han var den yngste i familjen och hade fem syskon.

Var med i ungdomsbandet Down Beat Crowd som startades 1965 men lades ner 1966. Han började sin musikaliska bana främst inom pop och schlager, och fortsatte senare med blues och reggae/ska.

Kanske mest känd för den breda massan med sommardängan Oh boy!, men även låtar som Falsk matematik och Hög standard är välkända för många.

Albumet Hög standard släpptes av Peps Blodsband 1975 och benämns som Sveriges första reggaealbum, enligt Swedish music hall of fame där han blev invald 2015.

I Röinge utanför Hässleholm inrättade Peps det legendariska spelstället Ladan i mitten av 1960-talet.

Blev utsedd till Årets hässleholmare 2017.

Källa: Spela för livet, smhof.se, mfl.

Skåne

Fick långtidscovid klassad som arbetsskada

En undersköterska som jobbat med covidsjuka inom omsorgen har fått arbetsskadeersättning efter att ha drabbats av långtidscovid. Arkivbild.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Skåne
Kävlinge En undersköterska i Kävlinge som arbetat med covidsjuka inom omsorgen och drabbats av långtidscovid har beviljats ersättning från arbetsskadeförsäkringen, rapporterar SVT Skåne.

I december 2020 insjuknade kvinnan i covid-19. Det yttrade sig som en kraftigare förkylning, men efteråt kom andra problem såsom trötthet, huvudvärk och en känsla av att ha influensa i kroppen, berättar kvinnan för SVT.

Kvinnan har ännu drygt ett år senare inte blivit bättre och dessutom har hjärntrötthet tillstött, vilket gör att hon inte längre klarar vardagen.

– Det är som att man är dement, det känns som hjärnan bara går på halvfart, säger hon.

Kvinna har nu fått sin långtidscovid klassad som arbetsskada, efter att ha gjort en arbetsskadeanmälan, och har fått 50 000 kronor i ersättning från Afa försäkring.

– Det är ett plåster på såret, men jag hade mycket hellre varit frisk, säger hon.

FAKTA

Fakta: Rätt till ersättning för covid-19

Det är fastställt att covid-19 är en sådan smittsam sjukdom som kan godkännas som en arbetsskada enligt förordning om arbetsskadeförsäkring och statligt personskadeskydd och därmed omfattas av arbetsskadeförsäkringar.

De som kan ha rätt till ersättning vid smittsam sjukdom är anställda vid ett laboratorium, inom sjukvården eller anställd i annat arbete där man behandlar, vårdar eller omhändertar smittförande person.

För att Afa Försäkring ska kunna pröva rätt till ersättning krävs att skadan kvarstår efter 180 dagar.

Källa: Afa försäkring

Skåne

Lägenhetsinbrotten minskar – men ökar i Malmö

Foto: HENRIK MONTGOMERY / TT
Skåne
Malmö
Lund
Skåne Förra året sjönk antalet inbrott kraftigt i Sverige. Villainbrotten sjönk med mer än en femtedel och även lägenhetsinbrotten minskade. Malmö gick dock emot strömmen. Där ökade lägenhetsinbrotten med nästan en tredjedel.

Det är tidningen Hem & hyra som tittat närmare på den färska brottsstatistiken från BRÅ för förra året. Den visar att antalet anmälda bostadsinbrott totalt sett sjunkit med 15 procent till totalt 12 500 förra året. Antalet utsatta villaägare minskade med 22 procent och lägenhetsinbrotten sjönk med fem procent.

Går man ända tillbaka till 2012 så uppvisar 2020 en minskning i antalet bostadsinbrott med inte mindre än 41 procent.

Lund värst utsatt

Tre mest utsatta kommunerna, sett till absoluta tal, är föga förvånande de tre storstäderna men även Lund och Helsingborg tar sig in på tio i topp-listan. Malmö har ökat drastiskt med drygt 31 procent medan Göteborg minskat nästan lika mycket –, vilket gjort att Malmö gått om Göteborg i listan över mest utsatta kommuner.

Bostadsinbrotten har minskat kontinuerligt sedan 2017.

Räknar man om Hem & hyras siffror till lägenhetsinbrott per tusen invånare i kommunen går Malmö om även Stockholm. Men faktum är att man i Lund har ännu fler lägenhetsinbrott, sett till folkmängd, trots en minskning med nästan 19 procent.

Lund hade 2021 inte mindre än 175 lägenhetsinbrott, vilket motsvarar cirka 1,38 inbrott per tusen invånare. Motsvarande siffra för Malmö är 1,24, för Stockholm 1,15 och för Göteborg 0,58.

– Bostadsinbrotten har minskat kontinuerligt sedan 2017, före dess låg de på ganska jämna nivåer över åren. Och vi kan se att minskningen som uteblev i 2020 fortsatte i fjol, säger Stina Söderman, statistiker på Brå.

Jämnt spridda

Hon vågar inte dra några slutsatser kring pandemins eventuella påverkan på bostadsinbrotten. Däremot kan man se att säsongsvariationerna när det gäller villainbrott nu i princip är utraderade.

– Tidigare kunde vi se tydliga toppar mellan oktober och december, men nu finns inte den variationen. Inbrotten är mer jämnt spridda över åren.

Skåne

De vann Skånska Gastronomipriset

Vinnarna av Årets Skånska Krog var Vollmers i Malmö.
Foto: Pierre Orsander
Skåne
Skåne På lördagskvällen webbsändes Skånska Gastronomipriset från Malmö rådhus. Bland vinnarna kunde man hitta både förra årets julvärd, Tareq Taylor men även Malmökrogen Vollmers.

– 2021 blev på många sätt ännu tuffare än vi kunnat förutspå. Samtidigt är det en imponerande mångfald och kvalitet som fortsätter att utmärka vår skånska gastronomi och krogliv, säger Thomas Kuuttanen, ordförande i juryn för Skånska Gastronomipriset, i ett pressmeddelande.

Skånska Gastronomipriset grundades 2014 och delas ut till de som har utfört särskilt utmärkta insatser för mat- och dryckeskulturen i Skåne. Tina Nordström var årets värd för prisutdelningen men även Anneli Hulthén, Skånes landshövding, var med när vinnarna hyllades.

Tareq Taylor tilldelades pris för årets skånska stjärna där juryns motivering bland annat var:

”För en oemotståndlig förmåga att bjuda på fantastisk matkonst och sig själv i samma recept. Få svenska tv-stjärnor kommer i närheten av en lika självklart lysande karisma. Från våra ”himmakök” till hela Sveriges julvärd utan att ett ögonblick förlora fotfästet i den skånska myllan.”

Tareq Taylor tog emot priset för Årets Skånska Stjärna.
Foto: Janerik Henriksson/TT

Tareq Taylor har tidigare suttit i juryn men efter att ha blivit nominerad till Årets Skånska Stjärna och även Årets Skånska Krog fick han avstå detta året.

– Det är en stor ära att få ta emot priset som årets skånska stjärna. Men framför allt så är det roligt att det Skånska Gastronomipriset så självklart lyfter fram skånska eldsjälar som dagligen arbetar för den skånska gastronomin i Sverige, säger Tareq Taylor, i ett pressmeddelande.

Malmökrogen Vollmers fick ta emot pris för Årets Skånska Krog.

– Att föräras det skånska matlandskapets främsta utmärkelse för fjärde gången är en inte bara stor fjäder i hatten. Det är en bekräftelse på att det går att hålla fast vid höga ambitioner även i tider av nedstängningar och restriktioner, säger Mats Vollmer.

FAKTA

Vinnarna av Skånska Gastronomipriset 2021

Årets Skånska Krog: Vollmers, Malmö

Årets Skånska Stjärna: Tareq Taylor

Årets Skånska Hederspris: Carl Sonesson, Staffanstorp

Årets Skånska Värdskap: Smörtaxen, Landskrona

Årets Skånska Spritpris: Henric Molin, Ven

Årets Skånska Vinpris: Skepparps Vingård, Kivik

Årets skånska Mångfaldspris: Vindstilla Cafe & Mötesplats, Malmö

Årets Skånska Miljö- och Hållbarhetspris: Gårdsfisk, Åhus

Sällskapet Malmö Akvavits Stipendium: Karin Ericson

Årets Skånska Destination: Vismarslövs Café & Bagarstuga, Klågerup (utses genom röstning bland allmänheten)

Källa: Skånska Gastronomipriset

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Lån utan UC

Allt fler svenskar löser sina kreditskulder med ett lån!

Lån utan UC Idag är det enkelt att handla saker på avbetalning, köp nu och betala sen-erbjudanden haglar över oss dagligen. Många handlar med krediter som de egentligen inte har råd med vilket slutar för många med att man sitter i kreditfällan.

Där har man har räntor att betala från flera olika köp, men man betalar knappt av något belopp på den summan som man faktiskt har lånat. Skyhöga räntor finns fortfarande kvar men reglerades för några år sedan ner, vilket innebär att det blivit något bättre lånevillkor även i de fall där man kan ta kreditlån från andra kreditgivare än banken.

Att det är så pass enkelt att ta ett riskfritt lån hos många finansbolag och att man kan köpa prylar på avbetalning leder de flesta till att köpa mer än de egentligen har råd med. Därför har många svenskar idag börjat samla sina lån och krediter till ett enda lån, så att det enbart är en ränta som behöver bli betald per månad. Detta medför att de höga månadskostnaderna går att minimera till stor del och har på många håll räddat många familjer i ekonomisk kris. Detta är något som man brukar kalla för att binda sina krediter. Man binder dem till ett enda lån med lägre ränta - detta är räddningen för många som har hamnat i kreditfällan!

Samtidigt som många minskar sina lånekostnader - så ökar också medvetandet gällande konsumtion!

Unga fröken Greta Thunberg, är en av våra ledstjärnor idag när det kommer till att börja tänka efter hur vi behandlar vår natur. Greta är också en stark förespråkare till att vi genast bör konsumera mindre än vad vi gör nu - vilket många svenskar också tycks ha hakat på. Detta visar på att medvetandet ökar när det kommer till både att tänka mer långsiktigt, men också att många lär av sina misstag. Att kunna shoppa vad man vill från var som helst i världen har nog stigit många konsumenter åt huvudet och det är egentligen inte förrän nu som man har kunnat se de förödande effekterna av detta. Många företag visar sitt starka engagemang för klimatet utåt, vi köper mindre och mindre plast och vi äter mindre och mindre kött - vi bemöter de förödande konsekvenserna genom att balansera ut det igen.

Att vi lever i en värld av influencers kan vara en av många anledningar till varför konsumtionen ökat så mycket som den har gjort under 2000-talet. De flesta minns nog hur Postnord höll på att sjunka fullkomligt av alla leveranser av beställningar, som dessutom många bara beställde för att fota och sedan skicka tillbaka. Vi bör se vår nya medvetenhet som något mycket positiv och en klar indikation på att vi är på väg att gå mot att vara betydligt mer klimatsmarta och värna om naturen. Vi har helt enkelt, som Greta säger, börjat vakna upp! Förhoppningsvis fortsätter trenden och vi får se ytterligare aktioner som kämpar för miljön, och fler människor som höjer sin röst för vår planet i framtiden.

Skåne

Bode-priset till tantrafestival

Foto: Chrisg77/CC4.0/Wikimedia
Skåne
Prisade Tantrafestivalen på Ängsbacka kursgård blev riksbekant i somras på grund av ett coronautbrott där som sedan ledde till att Norge stängde gränsen. Nu prisas festivalen av Johnny Bode-sällskapet.

Varje år delar sällskapet sitt pris till en kulturpersonlighet, offentlig person eller kulturinstitution som man anser verkat i, som man själva kallar honom, kompositören, sångaren och skandalartisten Johnny Bode-Delgadas anda ”på så vis att han, hon eller den trampat i klaveret, skapat en skandal eller på annat underhållande vis visat fräckhet och/eller ställt till det för sig själv och sin omgivning”.

I år går priset till Ida Freyschuss, vd för Ängsbacka kursgård utanför Molkom. Det var på den kursgården som en tantrafestival arrangerades i somras med 500, företrädesvis ovaccinerade. deltagare där 107 personer smittades av covid-19. Två av dem behövde sjukhusvård och utbrottet fick Norge att skärpa reglerna för inresa över gränsen.

Agerandet fick kommunalrådet i grannkommunen Årjäng att på Facebook utbrista i att det var ”hål i huvudet” och att det handlade om att ”ett gäng antivaxxare knullat runt i Molkom”, något som Johnny Bode-sällskapet glatt återberättar på sin hemsida. En ny festival planeras till sommaren.

”Vägran att låta sig nedslås”

I juryns motivering till priset skriver man bland annat:

”Ängsbacka och dess vd Ida Freychsuss har på ett storartat sätt levt upp till Johnny Bodes hedonistiska credo och får priset för ett agerande som både har orsakat upprördhet i Sverige och ansträngda förhållanden till Norge, helt i Johnny Bodes anda. Häpnaden inför de starka reaktionerna, förtrytelsen över att vara missförstådd, men också vägran att låta sig nedslås inför framtiden är även det i Johnnys stil.”

Johnny Bode. Arkivbild

Priset som delas ut är i det här fallet ett diplom och prissumman 16 301 kronor och 50 öre. Prissumman har dock föreningens medlemmar ätit och druckit upp framför sina datorskärmar under deras ”lika virtuella som coronasäkrade” årsmöte.

Diplomet har skickats till Ida Freyschuss tillsammans med kvittona och ett par vita handskar med sällskapets logotyp på. Det sistnämnda hoppas man "kan användas för mer smittsäker tantrasex i framtiden”.

En död babian

Johnny Bode-sällskapet delar också ut hedersomnämnandet Busgroggen för ”enskilda roliga blamager”. 2021 års busgrogg ges till Felix Herngren efter att denne fått sitt släktskap med Johnny Bode uppdagat i ett tv-program och för sin påstådda inblandning i en händelse med en insmugglad död babian.

”Ord står mot ord i babian-frågan, men vi i sällskapet är övertygade om att Johnny Bode hade älskat att dricka champagne vilandes på ett dylikt skinn.”

Artisten Johnny Bode föddes 1912 i Falköping och dog 1983 i Malmö. Hans liv var kantat av skandaler och han har, enligt Wikipedia, beskrivits som både en amoralisk mytoman och som en enfant terrible. För eftervärlden är han nog mest känd för skivan Bordellmammans visor och som en föregångare till den så kallade könsrocken.

Resor

Gigantiskt klättertorn lockar besökare ut i naturen

Tornet är byggt som ett timglas och ritat av arkitektfirman EFFEKT. Det ser ut att vara gjort av flätad, jättelik rotting, men det är byggt av pelare i cortenstål som rostat vackert.
Foto: Claes Hall
Resor
danmark
Skåne
HASLEV Utanför Haslev, en timma söder om Köpenhamn ligger Camp Adventure, en äventyrspark utan åkattraktioner eller sockervadd, men med massor av träd, och ett torn som låter en se trädtopparna - långt där nere.
Hjälp vad högt det är! Men vackert!
Foto: Claes Hall

Vinden viner och det är bit i januariluften. Men vilka är vi att rädas lite kyla och blåst. Nej, i allmänhetens tjänst ger vi oss oförskräckta ut i den sydsjälländska Gisselfeldskogen där Camp Adventure ligger. Campen öppnade 2013 och är femtio hektar (sjuttio fotbollsplaner) stort område fullt av naturnära aktiviteter. Här finns inga färgglada lampor eller hög musik. Det är i stället skogens ljud som är i fokus, och anordningarna för lek och klättring är snillrikt dolda i vegetationen.

Runt, runt i tolv cirklar så är man på toppen på Camp Adventure med Skovtårnet i Rönnede Danmark. Klara dagar ser man ända till Köpenhamn fem mil bort.
Foto: Claes Hall

Visionen med campen var att genom olika aktiviteter ge människor tillgång till naturens skönhet, och man får säga att den uppfyllts. Till och med idag, med en kall vintersol, är skogen magisk. För att till största möjliga mån skydda och bevara den magin, har man byggt en tre och en halv kilometer lång trästig som ringlar sig organiskt fram under de höga bokarna och ekarna. Kommer stigen fram till ett stort träd har man helt frankt byggt in det i trallen.

Vi knatar på, på den ibland farligt isbelagda spången. Man kan bara tänka sig hur vackert det kommer att bli fram på vårkanten då bokarna är så där ljust, nästan självlysande gröna, eller för den delen på hösten med alla dess färger.

Vi korsar en bäck och tittar man upp mot trädtopparna anas ibland rep och taljor. Campen är Nordens största klätterpark med tio banor i olika svårighetsgrad – högt uppe bland träden. En 450 meter lång linbana lockar också de oförvägna. Just idag är det tomt och stilla i skogen. Klättringsaktiviteterna öppnar inte förrän i april.

Vi knatar på, på den ibland farligt isbelagda spången. Man kan bara tänka sig hur vackert det kommer att bli fram på vårkanten då bokarna är så där ljust, nästan självlysande gröna, eller för den delen på hösten med alla dess färger.

Hjälp vad högt det är! Men vackert!
Foto: Claes Hall

Hisnande upplevelse

Det går uppför och uppför. Den som trodde att Danmark var idel platthet trodde fel. Åsen vi bestiger är hundra meter över havet. På toppen får vi lön för mödan. Där ligger la pièce de résistance, Skogstornet som byggdes 2019. Vi har skymtat det under hela vår promenad, men nu reser det sig gigantiskt, men samtidigt med en känsla av lätthet, över våra huvuden. Fyrtiofem meter tornar det upp sig och det är smått ofattbart högt för en reporter med svindel. Tornet är byggt som ett timglas och ritat av arkitektfirman EFFEKT. Det ser ut att vara gjort av flätad, jättelik rotting, men det är byggt av pelare i cortenstål som rostat vackert.

Runt, runt går det och trots allt känns stigningen inte alls mödosam, utan förrädiskt enkel.

Dags så att klättra upp för de tolv spiralformade cirklar som leder till toppen. Golvet är noggrant utsågat, smalare in mot mitten och bredare utåt. Räcket, också i cortenstål, är vinklat i 120 grader och kastar skuggor mot brädorna så att ett liknande flätmönster bildas som i själva tornet. Inte konstigt att det fått flera arkitektpriser.

I mitten växer höga träd som man nästan kan ta på tack vare timglasformen. Toppen är 140 möh.
Foto: Claes Hall

Vi möter en del människor som liksom vi kommit för den hisnande upplevelsen. Runt, runt går det och trots allt känns stigningen inte alls mödosam, utan förrädiskt enkel. Man vet liksom inte riktigt hur högt man är förrän man plötsligt nästan kan röra vid trädtopparna som växer i tornets mitt. Tack vare timglasformen är man riktigt nära de redan knoppande grenarna.

Perfekt utflyktsmål

Men vi ska ännu högre - och så är vi då på toppen, etthundrafyrtio meter över havet. På skakiga ben vågar jag mig ut till kanten. Vinden suger tag i en på ett högst obehagligt sätt, men den 360-gradiga utsikten är värd rädslan. En klar, solig dag som denna ser man ända till Köpenhamn, drygt fem mil bort, och trädtopparna är långt under oss.

Förutom tornet, klättringen och skogsgåendet kan man också glampa i lyxiga jurtor, eller självplocka blommor i blomodling. Blir man hungrig finns även utomhusrestaurang och café, och en butik. Allt är precis som tornet gjort med tanke på design, estetik och hållbarhet. Nu är det förstås stängt, men bara tornet var faktiskt värt besöket, och det är ju ett perfekt utflyktsmål i Coronatider.

FAKTA

Camp Adventure ligger utanför Haslev, ca en timma söder om Köpenhamn.

Det är en äventyrspark som är inrymd i en 30 hektar stor skog.

Där finns ett skogstorn som är 45 meter högt och toppen är 140 meter öh. Det är öppet hela året.

Där finns också nordens största klätterpark med linbanor uppe i träden.Den är öppen mellan april och oktober.

Där finns också en glamping, en blomfarm, restaurang, café och butik.

Vaccinationsbevis krävs och munskydd inomhus.

Biljetter köps på nätet i förväg, och även parkeringsbiljett.

Malmö

Vi har känt er i många år

Lena Philipson, chefredaktör för Skånska Dagbladet.
Foto: Ralph Bretzer
Malmö
Eslöv
Höör
Krönika Ett hundratal personer jobbar just nu med att förändra Skånskan. Låter det drastiskt? Både ja och nej, om du frågar mig.

Från den förste februari har Skånskan en ny sajt och en ommöblerad papperstidning.

Om vi börjar med det digitala: sajten skd.se och mobilappen.

På din skärm blir det från februari andra typsnitt (bland annat Tiempos i rubriker) och färger (mer orange och mindre blått), men också annan struktur och ordning. Den lokala journalistiken hamnar oftare högre upp, medan du får scrolla längre ner för att hitta allmänna nyheter som går att läsa i fler tidningar.

Sajten är uppbyggd i block som kommer i en viss ordning. Om du oftast vill veta vad som är nytt i just din kommun så kommer du snabbt att lära dig var du hittar det.

Även i papperstidningen kommer typsnitt och en del former ändras (rubriktypsnittet blir Lyon), men många signaler som hjälper dig hitta finns kvar. Exempel på det är färgerna som representerar olika delar av Skåne: grönt för Mellanskåne och Svalöv, lila för Sjöbo-Skurup och ljusblått för Malmö-Lund, Kävlinge, Staffanstorp, Svedala och övriga Skåne.

Så här ser Lyon, det kommande rubriktypsnittet i Skånskans papperstidning, ut.

Den största förändringen blir att lokalsidorna flyttar fram i tidningen. De allra första nyhetssidorna i A-delen blir Mellanskånes. Börssidan blir daglig, vi får fler sporttabeller. Även korsord kommer finnas varje dag, och dessutom gå att lösa även digitalt i e-tidningen!

Varför gör vi detta?

Det började i somras när koncernen Bonnier News Local köpte Skånskan av Skånska Tidningsföreningen.

I hela världen kämpar tidningar för att överleva i en tid när de allra flesta har en uppkopplad mobiltelefon i handen många gånger om dagen. Vi konkurrerar inte längre med varandra om varken uppmärksamhet eller annonsörer. Istället tvingas vi tävla med internationella jättar som Google och Facebook.

Vi konkurrerar inte längre med varandra om varken uppmärksamhet eller annonsörer. Istället tvingas vi tävla med internationella jättar som Google och Facebook.

Det kräver en enorm teknisk och digital utveckling, till den grad att det är oerhört svårt att klara på egen hand som lokaltidning. Med koncernen Bonnier News Local bakom sig kan Skånskan nu dela alla stödfunktioner med tidningar i hela landet. Vi har nu gemensam it-support, kundtjänst, ekonomisystem, utvecklare och experter och samma tekniska grund för sajt och papper.

Det gör att vi på Skånskan kan fokusera på det vi är unikt bäst på: er verklighet och vardag. De som hittar nyheterna, skriver artiklarna och planerar tidningen är samma journalister som ni har känt i flera år – som har känt era orter i många år.

Om en vecka ska jag berätta ännu mer om förändringen av papperstidningen. Ha en fin helg och ta hand om er!

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL