Opinion

Försvara demokratin

Olle Wästberg, liberal debattör, vill stärka demokratin.
Foto: Stefan Jerrevång / TT
Opinion
Opinion

Globalt befinner sig folkstyret, demokratin, i kris. Under senare år har en rad länder, även i Europa, utvecklats i auktoritär riktning. Ungern och, delvis, Polen är idag med Victor Orbans ord ”illiberala demokratier”. Enligt den amerikanska tankesmedjan Freedom House lever endast 4,5 procent av världens befolkning i vad som kan betecknas som fullvärdiga demokratier.

Detta är en oerhört allvarlig utveckling – och ingen bör förledas att tro att vårt land är immunt. Olle Wästberg, som bland annat varit ordförande för den senaste Demokratiutredningen, utvecklar detta i boken ”Den hotade demokratin” med underrubriken ”Så kan den räddas i populismens tid” (Ekerlids).

Wästberg påpekar att svensk demokrati med knapp majoritet kan avskaffas på 14 månader, bara det är ett riksdagsval emellan. I en tid då ett högerauktoritärt parti som Sverigedemokraterna vinner inflytande kan detta perspektiv inte avfärdas som fria fantasier. Regeringen kan, liksom skett i Ungern och Polen, byta ut domarkåren, börja styra kulturinstitutioner och göra public service till propagandakanaler även hos oss. Vi är inte där, men det gäller att se upp.

En allvarlig utveckling är att partiernas medlemstal kraftigt har sjunkit under senare år. Enligt en undersökning anser endast 15 procent av svenskarna idag att de har politiskt inflytande mellan valen. Antalet politiskt förtroendevalda har sjunkit från ungefär 200 000 på 1950-talet till 36 000 idag. Avståndet mellan väljare och valda har blivit längre. Ser vi inte upp kommer även valdeltagandet att sjunka. Partierna har ett stort ansvar för att fler medborgare ska motiveras att engagera sig.

Olle Wästberg förespråkar skilda valdagar, vilket är demokratiskt klokt. Det finns ingen anledning för Sverige att, till skillnad från grannländerna, utse företrädare i riksdag och kommun på samma dag. Då blir den nationella politiken alltför dominerande. De lokala frågorna riskerar att hamna i bakgrunden.

Demokratin ständigt måste återvinnas. Annars kan även svensk demokrati hamna i kris fortare än vi tror.

Håkan Larsson

Opinion

Köpenhamn eller Skellefteå

Jobb i Köpenhamn är rimligt att pendla till.
Foto: ANDERS WIKLUND / TT
Opinion
Opinion

1.3 miljoner svenskar i vuxen ålder kan inte försörja sig genom eget arbete. Det visar färska siffror från Svenskt näringsliv. Professor Johan Eklund från Entreprenörsskapsforum menar att den korrekta siffran kan vara för lågt räknad eftersom vuxna studerande, omkring 500.000 personer, också saknar egen försörjning eftersom de lånar till sina studier.

Klart är att antalet är förödande högt och speglar hur allt fler misslyckas med att ta sig in på arbetsmarknaden, inte minst utlandsfödda. Ändå saknas inte jobb. Tvärtom rapporterar företag runt om i landet att det är svårt att få tag i personal.

Det finns flera förklaringar till det. De arbetslösa har till stor del svag utbildning eller utbildningar som inte passar arbetsmarknadens behov. Dessutom finns en stark ovilja till geografisk rörlighet. De stora industrisatsningarna i norra Sverige riskerar att stupa på grund av arbetskraftsbrist. Människor vill inte flytta.

På 1960-och 1970-talet var pressen stark på människor att vara geografiskt rörliga för att kunna försörja sig genom arbete. Idag är den pressen svagare.

I Skåne, i synnerhet Malmö, är arbetslösheten hög. På andra sidan Öresund, i Köpenhamn, råder det stor arbetskraftsbrist. Att vägra pendla till ett arbete i Danmark borde inte vara ett giltigt skäl till att stämpla som arbetslös eller att uppbära försörjningsstöd eller deltaga i tillfälliga arbetsmarknadsåtgärder.

Ytterst är det välfärdsstaten som står på spel. De offentliga bidragssystemen till de som inte försörjer sig genom eget arbete tränger undan andra angelägna utgiftsområden som skola och äldreomsorg. När så många saknar egen försörjning och bidrar till pensionssystemet blir också de framtida pensionerna usla, både för denna stora grupp men även för andra som är beroende av den allmänna pensionens storlek.

Det är dags återlansera det som arbetarrörelsen stod för i sin barndom, ”gör din plikt, kräv din rätt.”

Lars J Eriksson

Opinion

Jämställt bakom ratten löser chaufförsbristen

Opinion
Opinion

Våren 1976 avslutade jag mina högskolestudier och tog en socionomexamen med inriktning på ekonomiska ämnen. Det var en givande och allmänbildande utbildning, men jag hade blivit alltmer övertygad om att en framtid som kommunalkamrer eller liknande inte lockade mig.

Arbetslös ville jag inte bli och risken var rätt stor för det, eftersom vi i mitten på 1970-talet för första gången började få akademikerarbetslöshet i vårt land.

Eftersom jag under studieåren extraknäckte som bensinstationsbiträde hade jag mött många lastbils- och taxichaufförer. De verkade ha rätt trevliga arbeten. Därför tänkte jag skaffa körkort för att kunna bli chaufför, kanske inte för alltid men för några år framöver. Jag skaffade behövliga intyg men innan chaufförsutbildningen hann påbörjas gjorde ödet att jag istället hamnade i tidningsbranschen.

Fortfarande tycker jag att chaufförsyrken borde vara en lockande yrkesbana för de som inte går vidare till högskolestudier. Men så tycks inte vara fallet. I Europa saknas hela 400.000 lastbilschaufförer och även i Sverige är det brist på unga människor som vill bli chaufförer. Kanske får hoppet sättas till unga tjejer. Kvinnor som kör lastbil har blivit ett allt vanligare inslag på vägarna. Att tjejer idag utgör en stor andel av ägarna av Epa-traktorer borde också leda till att chaufförsyrket blir mer jämställt. Dessutom är kvinnor bättre på det finmotoriska i bilkörning t.ex att backa med släp i trånga utrymmen.

Lars J Eriksson

Opinion

Smart vegansatsning i Eslöv

Opinion
Opinion

Eslövs största privata arbetsgivare, koncernen Orkla, satsar ytterligare 70 miljoner på sin verksamhet i kommunen. Eslövsborna, får fler arbetstillfällen.

Det är den ökade efterfrågan på veganmat som föranleder satsningen. Man kan gissa att den delen av tillverkningen har möjlighet att öka ytterligare.

Det är inte längre bara veganer som kan tänka sig att äta veganmat. Att vara vegan har länge varit en livsstil snarare än ett kostval och många veganer är förtjusta att nämna att de inte äter animaliska produkter och kan inte sällan vilja rekrytera ”följare” på ett lite religiöst sätt.

Men veganmat håller på att avdramatiseras som ett kostval och även köttätare kan i många fall tänka sig enstaka veganmåltider, inte minst av hållbarhetsskäl.

Förekomsten av havre- ärt och potatisbaserad ”mjölk” är ett tydligt exempel på de förändrade kostvanorna. För tio år sedan var växtbaserad mjölk ett undantag, nu får man medlidsamma blickar av baristan på lattekaféet om man frågar om de har Oatly eller någon annan form av mjölksubstitut. Givetvis har de det.

Ett villkor för att veganmat ska ses som ett fullgott substitut för en kötträtt för ickeveganer är såklart att det är lika gott. Om konkurrensen om veganmatkunderna ökar lär kvaliteten också göra det.

Eslöv har nog möjlighet att få ytterligare arbetstillfällen om Orkla kan bli ledande inom veganmatssegmentet.

Opinion

Alla behövs i arbetet mot antisemitismen

Opinion
Opinion

Den för Malmö centrum trafikmässigt omtumlande konferensen mot antisemitismen är avslutad.

Feedback har kommit från den judiska församlingen och från biskop Antje Jackelén.

Rabbi Moshe David Hacohen menar att konferensen nog var bra, men att man borde fokuserat mer på Malmö, eftersom det är en plats där en liten judisk församling försöker samarbeta med staden för att praktiskt motverka antisemitism.

Man kan förvånas över att Sveriges ärkebiskop Antje Jackelén inte var inbjuden till konferensen. Ingen annan från Svenska kyrkan heller, för den delen. Ärkebiskopen menar att det är omöjligt att bekämpa antisemitismen utan trossamfundens medverkan, vilket hon lär ha rätt i. Som Lunds biskop Johan Tyrberg skrev i en debattartikel i tidningen bör den lutherska kyrkan ta större ansvar för att motverka och reagera mot antisemitism. Att ett trossamfund kan förstå utmaningarna för ett annat bättre än sekulära kan är givet.

Ett exempel på detta är kyrkans kritik mot Migrationsverkets hantering bland annat av asylsökande konvertiter, där de bland annat menar att migrationsverkets anställda inte har tillräcklig kunskap för att kunna avgöra om asylsökande är troende eller ej. Om man ordnar en konferens om en religion som representant för en sekulär organisation får man vara lite ödmjuk inför främst den judiska församlingen men också inför att ledare för andra samfund kan ha värdefull insikt att bidra med.

Om någon tvivlade på om konferensen behövdes i Malmö så gick nazistiska Nordiska motståndsrörelsen från klistermärken till en motbjudande ljusshow som förnekar förintelsen på synagogens fasad. Att enbart lysa text på husfasader hade kunnat vara ett hyss, om det inte sårat så många känslor. Judar med album fulla med släktingar som avrättats av nazisterna upplever det så klart som kränkande att man projicerar sådan lögnaktig smörja på deras gudstjänstlokal.

Arbetet mot antisemitism har bara börjat.

Opinion

Mer jämställt bakom ratten

Opinion
Opinion

Våren 1976 avslutade jag mina högskolestudier och tog en socionomexamen med inriktning på ekonomiska ämnen. Det var en väldigt givande och allmänbildande utbildning, men jag hade blivit alltmer övertygad om att en framtid som kommunalkamrer eller liknande inte var något som lockade mig.

Vad göra? Arbetslös ville jag inte bli och risken var rätt stor för det eftersom vi i mitten på 1970-talet för första gången började få akademikerarbetslöshet i vårt land.

Eftersom jag under studieåren extraknäckte som bensinstationsbiträde hade jag mött många lastbils- och taxichaufförer. De verkade ha rätt trevliga arbeten, jobbade säkerligen mycket men ändå rätt självständigt. Därför tänkte jag skaffa körkort för att kunna bli chaufför, kanske inte för alltid men för några år framöver. Jag skaffade behövliga intyg men innan chaufförsutbildningen hann påbörjas gjorde ödet att min yrkesväg kom att se annorlunda ut och slutade i tidningsbranschen.

Fortfarande tycker jag att chaufförsyrken borde vara en rätt lockande yrkesbana för de som inte går vidare till högskolestudier. Men så tycks inte vara fallet. Vi har på senare tid kunnat se hur det råder skriande brist på chaufförer i Storbritannien, inte på grund av Brexit men för att nyrekryteringen inte fungerar trots löner på uppemot 70.000 kronor i månaden. Men det är inte ett brittiskt fenomen. I Europa saknas hela 400.000 lastbilschaufförer och även i Sverige är det brist på unga människor som vill bli chaufförer.

Kanske får hoppet sättas till unga tjejer. Kvinnor som kör lastbilar har blivit ett allt vanligare inslag på vägarna. Att tjejer idag utgör en stor andel av ägarna av Epa-traktorer borde också leda till att chaufförsyrket blir mer jämställt. Dessutom är kvinnor bättre på det finmotoriska i bilkörning t.ex att backa med släp i trånga utrymmen.

Lars J Eriksson

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Zervant

Skapa den perfekta fakturan

Zervant

En stor del av att driva ett företag går ut på att skicka och ta emot fakturor. Trots att en faktura oftast bara uppfattas som en begäran om en betalning så har den lite större betydelse än så, och den fakturamall som du använder kan komma att ha en stor påverkan på hur företaget uppfattas.

Med en välgjord faktura kan du ge så mycket mer än en betalningsuppmaning då du skickar fakturan till din kund, och alltså ge ett gott intryck utan att behöva kommunicera särskilt mycket. I den här artikeln sammanfattar vi de allra viktigaste punkterna då du ska skapa en faktura i ditt företag, och vad du bör tänka på för att den ska bli perfekt!

Fakturans innehåll

För att fakturan ska vara så korrekt och professionell som möjligt bör den innehålla en del specifika punkter. Det finns till och med en lag hos Skatteverket som talar för att en faktura måste innehåll vissa punkter, så som datum, löpnummer, företagets och kundens namn, och betalningssumman för varorna/ tjänsten.

Annat innehåll som stärker fakturan och gör den mer trovärdig är om du adderar företagets logga, beskriver den försäljning eller de produkter som fakturan berör på ett klart och tydligt sätt, vilka betalningsvillkor som gäller, och att samtlig information är välordnad. Du bör också skriva med dina och kundens uppgifter.

Innehållet på en faktura kan såklart variera beroende på vilket företag det gäller och vad fakturan berör, men dessa punkter är något som alla företag kan ta del av för att skapa pålitliga och professionella fakturor. Det kan absolut vara värt att lägga ner lite extra tid på innehållet i och med att det kan höja företaget och dess ansikte utåt.

Skicka faktura

Hur du skickar fakturan till kunden kan också vara avgörande för det intryck den ger. Det handlar om att skapa ett professionellt helhetsintryck där du vill övertala kunden att du har koll på vad sysslar med, och då krävs det att samtliga steg hanteras på ett smidigt och säkert sätt för båda parter.

Kommunikation mellan kund och företag är A och O, där fakturan ofta står för en stor del av den kommunikativa delen. Genom att skapa en välgjord faktura med ett korrekt innehåll som du sen skickar på ett lätthanterligt sätt kan du ge ett proffsigt intryck utan att behöva kommunicera särskilt mycket.

Skapa e-faktura

Ett väldigt smidigt och lätthanterligt sätt att hantera din fakturering är att skicka din faktura som e-faktura, alltså en elektronisk faktura. E- fakturering blir allt vanligare i vårt digitala samhälle, just för att det är ett smart och enkelt sätt att sköta sin fakturahantering på.

Bara de senaste åren har man sett en markant ökning när det kommer till e-fakturering och försändelser av e-fakturor mellan olika företag och kunder. Enligt en rapport från Svenska Bankföreningen skickades det år 2017 omkring 138 miljoner e-fakturor, och redan år 2018 hade den siffran stigit till omkring 148 miljoner e-fakturor.

Faktureringsprogram

Med den påtagliga ökningen av e-fakturering runt om i världen finns det ingen tvekan om att det anses vara ett praktiskt och smidigt sätt att hantera sina fakturor. Idag finns det en hel del olika faktureringsprogram som erbjuder e-fakturering för olika företag, så att du kan ta din verksamhet till nya nivåer.

Genom att ta del av en faktureringsprogram kan du få hjälp med att skapa korrekta fakturor till alla dina kunder, så att du kan ge ett professionellt och pålitligt intryck bara genom att skicka dina fakturor via e-fakturering. Vi hoppas att den här artikeln kan hjälpa dig då du vill skapa den perfekta fakturan!

Opinion

Vems landsbygd?

Ebba Busch och Annie Lööf i Storkyrkan inför riksmötets öppnande.
Foto: Jessica Gow /TT
Opinion
Opinion

Kristdemokraterna vill bli det nya landsbygdspartiet. Av Ebba Buschs instagramflöde att döma har traktorn blivit hennes huvudsakliga transportmedel. Det är glesare mellan kändisfesterna. Hon verkar ha dansat färdigt med influencers och omfamnat sin nya image som talesperson för undersköterskan på landet. Hon bor själv på landet, som hon påminner oss om några sekunder in i varje intervju. Strax utanför Uppsala, så ensligt är det inte.

Kristdemokraternas retorik om landsbygden låter ibland som en parodi på hur en konservativ amerikan pratar om hjärtlandet när hen är förbannad. Som om landsbygden var dränkt i bensin och traditionella familjevärderingar. Många frågar sig om passionen har någon sakpolitisk substans.

I Aktuellt förra veckan krävde centerledaren Annie Lööf av Ebba Busch att komma med något mer än nyord som hjärtland. Hon ställde centerpartiets satsningar på fler mackar och livsmedelsaffärer, mer bredband och mindre regelkrångel för småföretag mot KD:s vaddå? Ebba Busch svarade att en röst på Centern är en röst på Miljöpartiet. Hennes sakpolitiska offensiv är fortfarande höljd i dunkel. Partisekreteraren Peter Kullgren har fått i uppdrag att uppdatera det landsbygdspolitiska programmet och förväntas vara klar till årsskiftet. Men på en presskonferens i augusti tog han upp jakt, bilar och polis. KD vill också minska regelkrångel, för lagliga vapenägare.

Partiets syn på landsbygden är amerikaniserad och nedlåtande. På centerpartiets partistämma låter det annorlunda. Man hör om en landsbygd som är modern och mångfasetterad. Den utgörs av småföretagare som deltar i den gröna ekonomin och värnar miljön. Inte av kulturkrigare som hatar Greta Thunberg.

Ett element av kulturkrig finns det ju. Den som ska hjälpa KD att uppdatera landsbygdspolitiken är centerpartiets tidigare riksdagsledamot Staffan Danielsson. Det var migrationspolitiken som gjorde att han och partiet gick skilda vägar, inte landsbygdsfrågor. Rekryteringen kan tolkas som en symbolisk vinst för KD, men frågan är vad den innebär för landsbygdspolitiken. Blir den ny eller en amerikansk version av Centerns?

Opinion

En felöversatt samhällskritik

Opinion
Opinion

Netflix största tittarsuccé någonsin är en koreansk serie där ekonomiskt utsatta personer tävlar mot varandra med livet som insats. Squid Game är mörk, rolig och enormt sorglig på samma gång. Det är riktigt bra TV.

Samtidigt är det intressant att vi fallit för en djupt politisk och antikapitalistisk serie som är en kritisk kommentar till den koreanska samtiden, som de flesta vet mycket lite om. Galningen som rekryterar deltagare förklarar allvarligt att tävlingarna, till skillnad från livet, är rättvisa. I den mardrömslika Squid Game-verkligheten tävlar alla på samma villkor, det är livet som är riggat till rika och mäktigas fördel.

Hemma kallar vi översättarna på streamingtjänster för Börje och Maggan, eftersom översättningen tenderar att låta lite ”Biffen och Bananen” från pilsnerfilm, särskilt när grovt språk ska översättas. Terminologi blir ofta parodiskt felöversatt. Säkert handlar det om tids- och resursbrist.

Efter hård kritik från koreaner verkar det vara samma problem med översättningen av Squid Game. Om Korea blir den nya storproducenten av internationell underhållning, vilket vore trevligt eftersom K-drama ofta håller hög klass, måste man kunna översätta serierna ordentligt så publiken vet vad den tittar på. Vi skulle kunna lära oss mycket både om Korea och om den asiatiska ekonomin, som vi påverkas av, samtidigt som vi blev underhållna. Att bli underhållen och blir smartare samtidigt är det bästa av båda världar.

Opinion

Det är åtgärderna som räknas

Kung Carl Gustaf och Stefan Löfven.
Foto: Jonas Ekströmer/TT
Opinion
Opinion

Man kan förvånas över mängden negativa omdömen om Malmökonferensen Remember -- React till åminnelse av förintelsen och mot antisemitism som kommit redan innan den genomförts.

Det är begripligt att bilister blivit stressade om de missat informationen om att man skulle undvika att köra i centrala Malmö och fastnat i en bilkö. Lite svårare var det för cyklister att förutsäga att det skulle bli tjugo minuters väntetid för att korsa gatan. Säkert kan man lära sig värdefulla läxor om trafikledning av detta.

Kanske var det en missräkning för Stefan Löfven att det inte kom så många statschefer som han hoppats på, men syftet var förhoppningsvis aldrig enbart att samla statsöverhuvuden. Malmö hade under ett antal år ett skamligt rykte som ett centrum för antisemitism i Sverige och Malmös socialdemokrater som ett parti som snarare förvärrade än motverkade det, genom att ställa orimliga krav på Malmös judar att de skulle bära Israels synder på svenskfödda axlar.

Att en socialdemokratisk statsminister håller i ett evenemang som detta är ett steg framåt. I det brittiska socialistpartiet Labour pågår istället en hätsk interndebatt om huruvida antisemitism legitimerats av partikulturen.

Att Stefan Löfven försöker staka ut en annan väg för Socialdemokraterna är lovvärt, trots trafikkaos och uteblivna EU-ledare. Judiska församlingen är begripligt nog rädda för att det bara blir fina tal och efterlyser konkreta åtgärder. Visst måste Sverige, Malmö och Socialdemokraterna leverera något efter konferensen, annars kommer man att se löjlig ut. Man kan vänta med att döma ut evenemanget tills man fått se vad som levereras i åtgärdsväg.

Tyvärr följer konflikterna från Mellanöstern med många som flyttar till internationella Malmö och mycket av arbetet framåt kommer att handla om att få folk att skilja legitim kritik mot Israel från det som urartar till övergrepp och kränkningar mot judisk lokalbefolkning, som oftast inte har något med beslut fattade av den israeliska regeringen att göra.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL