Utrikes

Myanmars kuppledare på rysk säkerhetskonferens

Myanmars kuppledare, general Min Aung Hlaing, under ett besök i Indonesien i slutet av april. Arkivbild.
Foto: Indonesiska presidentkansliet via AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Ledaren för Myanmars militärjunta, general Min Aung Hlaing, har rest till Moskva för en konferens om internationell säkerhet.

Besöket i den ryska huvudstaden den 22--24 juni bekräftas av det statligt styrda tv-bolaget MRTV och av ryska nyhetsbyråer. Generalen flög från huvudstaden Naypyidaw till Moskva på söndagen i ett specialchartrat plan.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Bakgrund: Tillslagen i Ryssland och Belarus

Den ryske försvarsadvokaten Ivan Pavlov (i mitten) som ledde Komanda 29, vid en domstolsförhandling i juni.
Foto: Aleksandr Zemlianitjenko/AP/TT
Utrikes
Utrikes De senaste veckorna har myndigheter i både Ryssland och Belarus gjort större tillslag mot medier, människorättsaktivister och försvarsadvokater. Här är några av dem.

Den ryska föreningen Komanda 29 skulle ha blivit sju år i augusti 2021. Komanda betyder grupp och 29 anspelar på artikel 29 i konstitutionen som ska garantera medborgarna rätt till tankefrihet, pressfrihet, och fri informationsspridning.

Journalister och advokater har hjälpt ryssar som anklagats för informationsbrott och landsförräderi, bland annat försvarade de Navalnyjs antikorruptionsstiftelse FBK i fallet om extremiststämpling.

Komanda 29 drev också en sajt med bland annat råd om hur man ska bete sig vid husrannsakan, i samband med gripanden och vad man bör säga vid förhör. Sajten har haft 71 000 unika besökare per månad, enligt dem själva.

Föreningen har även kämpat för att handlingar kring den svenske diplomaten Raoul Wallenbergs död ska offentliggöras.

Den 16 juli blockerades sajten och myndigheterna har officiellt kopplat Komanda 29 till en "oönskad" organisation. Den 18 juli meddelade föreningen att de avslutar sin verksamhet, men advokaterna ska fortsätta arbetet separat.

De två senaste månaderna har myndigheter i Belarus genomfört husrannsakningar hos minst 59 journalister och över tio oberoende redaktioner. Minst 37 journalister har gripits. Två oberoende nyhetssajter har blockerats.

I Ryssland genomförde polis i slutet av juni husrannsakan hos tre grävande journalister på redaktionen Proekt samt deras anhöriga. Proekt ("Projektet") har publicerat flera avslöjanden om den ryska eliten och hur högt uppsatta tjänstemän utnyttjar familjemedlemmar för att dölja sina tillgångar.

Den 15 juli pekade ryska myndigheter ut Proekts amerikanska utgivare som "oönskad". Samma dag skrevs flera journalister från olika redaktioner in på listan över "utländska agenter".

Den 14 juli slog polisen till mot 23 icke-statliga organisationer och greps 15 personer under ett dygn. Minst fem av dem var människorättsorganisationer.

Elva av de gripna var medarbetare på en av de mest inflytelserika människorättsorganisationerna i Belarus – Vjasna (som betyder vår).

Vjasna bildades år 1996, när Belarus även då upplevde en våg av politisk repression i samband med protester. Redan då använde poliser våld mot demonstranterna. Sedan dess har organisationen hjälpt tusentals personer med juridiskt stöd. Medarbetare på organisationen registrerar övergrepp, tortyr, politiska förföljelser, förhållanden i fängelser och hjälper fångarnas närstående att skriva klagomål. Vjasna har under 20 års tid drivit frågan om förbud mot dödsstraff i Belarus.

Sedan 2008 har organisationen även arbetat med valövervakning i samarbete med den belarusiska Helsingforskommittén (Civil Rights Defenders).

Vjasna fortsätter sin verksamhet.

Tatiana Kireeva/TT

Den belarusiska journalisten Jekaterina Borisevitj fick ett fängelsestraff för ett reportage som hon hade skrivits. I maj släpptes hon fri.
Den belarusiska journalisten Jekaterina Borisevitj fick ett fängelsestraff för ett reportage som hon hade skrivits. I maj släpptes hon fri.
Foto: AP/TT

FAKTA

Fakta: Lagen on "oönskade" organisationer

Lagen om "oönskade" organisationer klubbades 2015, och förbjuder utländska grupper som anses hota Rysslands nationella intressen. Just nu finns över 20 sådana organisationer.

Det är förbjudet för "oönskade" organisationer att driva sin verksamhet i Ryssland. Ryska banker måste frysa deras konton.

Vid samarbete med och deltagande i en "oönskad" organisation riskerar ryska medborgare böter och i vissa fall upp till 6 år i fängelse.

Utrikes

Brutala tillslag i Belarus och Ryssland

Belarusiska oppositionsaktivister arrangerar en scen där poliser slår demonstranter, i Litauens huvudstad Vilnius. Aktionen skedde i våras, i protest mot våldsamma tillslag i Ryssland och Belarus.
Foto: Mindaugas Kulbis/AP/TT
Utrikes
Utrikes De senaste veckorna har tillslag mot medier, människorättsaktivister och försvarsadvokater trappats upp i både Ryssland och Belarus.
– Det är nästa steg, säger Martin Uggla på Östgruppen, till TT.

Oppositionsledare i Ryssland avtjänar långa fängelsestraff. Protesterna har tystnat efter det att den fängslade regimkritikern Aleksej Navalnyjs antikorruptionsstiftelse har extremistklassats. Samma sak har hänt i Belarus efter att hundratals rättsprocesser inletts mot demonstrationsorganisatörer och -deltagare, som protesterar mot president Aleksandr Lukasjenkos regim.

Men nu går man ännu längre i tillslagen mot misshagliga medier och människorättsorganisationer.

– Mer organiserade aktörer anklagas för att ha spelat en planerande roll i det man kallar för våldsamma upplopp och för att ha finansierat oroligheter och våld, säger Martin Uggla, ordförande på Östgruppen för demokrati och mänskliga rättigheter, till TT.

Komanda 29

Bland dem som fått problem finns föreningen Komanda 29, bestående av advokater och journalister. De har hjälpt ryssar som anklagats för informationsbrott och landsförräderi, bland annat försvarade de Navalnyjs antikorruptionsstiftelse FBK i fallet om extremiststämpeln.

Nu har de själva fallit offer för myndigheternas offensiv.

– Det är i enlighet med den nyligen publicerade nationella säkerhetsstrategin där man fokuserar på informationskrig och hur väst påstås försöka underminera Ryssland, säger Carolina Vendil Pallin, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).

Komanda 29 drev en sajt med bland annat instruktioner om hur man ska bete sig vid husrannsakan, i samband med gripandet och vad man borde säga under ett förhör.

Nu är sajten borta. Den 16 juli blockerades den av myndigheterna, efter att ha kopplats till en "oönskad" – det vill säga en utländsk – organisation. Två dagar senare meddelade Komanda 29 att verksamheten upphör.

– Nu kan man få straff för att ha delat ett inlägg från oss. Vi vill inte utsätta våra följare för det, inte heller föreningens medlemmar. Säkerheten går först, sade Evgenij Smirnov, föreningens advokat, till nyhetssajten Meduza.

Drakoniskt utpekande

Dagen före pekades även den ryska grävredaktionen Proekts ("Projektets") amerikanska utgivare ut som "oönskad", efter husrannsakningar och flera gripanden av dess journalister. Utgivaren håller på att lägga ner sin verksamhet i Ryssland, men redaktionen har meddelat att de kommer att fortsätta gräva, oklart i vilken form.

– Det mest drakoniska är att bli utpekad som en "oönskad organisation" för då har man inte något juridiskt samröre med den organisationen överhuvudtaget. Det innebär exempelvis att man kan inte göra upp kontrakt om att hyra en lokal eller ha några intäkter, säger Vendil Pallin.

Toppmötet

I Belarus genomförde myndigheterna den 14 juli minst 51 husrannsakningar och 20 gripanden av journalister och människorättsaktivister – på bara ett dygn.

Det skedde dagen efter det att Belarus auktoritäre ledare Aleksandr Lukasjenko träffade sin ryske kollega Vladimir Putin, för fjärde gången i år.

Under mötet hävdade Lukasjenko att det i Belarus finns icke-statliga organisationer och "västliga medier" som förespråkar demokrati men visat sig stödja våldsamma upplopp.

– I båda länderna försöker man rensa bort regimkritiska röster från det offentliga samtalet. Ryssland försöker minska utrymme för offentlig kritik inför parlamentsvalet i höst, säger Martin Uggla.

I Belarus har förföljelser av oppositionen pågått sedan våren 2020 då valrörelsen inför presidentvalet drog i gång. Nu har myndigheterna gått på den största människorättsorganisationen, Vjasna.

– Missnöjet finns kvar och regeringen är rädd, säger Uggla.

Paralleller

– En tydlig parallell mellan länderna är att man försöker strypa finansiellt stöd och internationella kontakter till den inhemska demokratirörelsen. Man ger sig på medier och människorättsorganisationer som sticker ut hakan på ett väldigt tidigt stadium, eftersom det är de som i framtiden kan tänkas då spela en mobiliserande roll, säger Uggla.

Organisationerna dokumenterar övergrepp, som även ligger till grund för bland annat EU:s sanktionspolitik.

– Då blir det också mindre uppmärksamhet internationellt om man lyckas innan de har hunnit växa sig starka, säger Uggla.

Tatiana Kireeva/TT

Den ryske försvarsadvokaten Ivan Pavlov, som ledde Komanda 29, vid en domstolsförhandling i juni.
Den ryske försvarsadvokaten Ivan Pavlov, som ledde Komanda 29, vid en domstolsförhandling i juni.
Foto: Alekandr Zemlianitjenko/AP/TT
De ryska och belarusiska ledarna Vladimir Putin och Aleksandr Lukasjenko under det senaste toppmötet dem emellan den 13 juli. Sedan årsskiftet har presidenterna träffats fyra gånger, men vad de pratar om brukar bara sparsamt kommuniceras offentligt.
De ryska och belarusiska ledarna Vladimir Putin och Aleksandr Lukasjenko under det senaste toppmötet dem emellan den 13 juli. Sedan årsskiftet har presidenterna träffats fyra gånger, men vad de pratar om brukar bara sparsamt kommuniceras offentligt.
Foto: Alexei Nikolsky/AP/TT

FAKTA

Fakta: Rysk lag om "oönskade" organisationer

Lagen om "oönskade" organisationer klubbades 2015, och förbjuder utländska grupper som anses hota Rysslands nationella intressen. Just nu finns över 20 sådana organisationer.

Det är förbjudet för "oönskade" organisationer att driva sin verksamhet i Ryssland. Ryska banker måste frysa deras konton.

För samarbete och deltagande i en "oönskad" organisation riskerar ryska medborgare böter och i vissa fall upp till 6 år i fängelse.

Utrikes

Dragkamp om vaccin håller Australien stängt

George Street, centrala Sydneys huvudgata, ekar tom.
Foto: Rick Rycroft/AP/TT
Utrikes
Utrikes Över tolv miljoner australier sitter i lockdown – och kan sitta så länge än om inte tillräckligt många vaccineras.
Problemet är att vaccinen blivit en bristvara när delstaterna bråkar internt.
– Jag tänker inte låta vårt vaccin skickas till dem så att de kan öppna medan vi får fortsätta hålla stängt, säger Victorias starke man Dan Andrews med riktning mot Sydney.

Man kan gå ut, gå långt om man vill, eller springa och på annat sätt träna. Eller handla mat. Men miljontals australier får inte göra så mycket mer.

Och stannar de hemma och tittar på tv trummas budskapet in.

– Snälla stanna hemma, om det inte är absolut nödvändigt. Snälla ta inte emot besökare, ens från er egen familj. Snälla, vi måste hjälpa varandra, säger Kerry Chant med blicken riktad mot tittarna.

Över tolv miljoner australier lever just nu med nedstängningar och Chant, delstaten New South Wales (NSW) hälsovårdsansvariga, är en av dem som dyker upp på de dagliga direktsända presskonferenser om läget som blivit, ja, vardag.

Nedstängt till oktober?

På NSW:s pressmöte på söndagen tvingades delstatens premiärminister Gladys Berejiklian uppdatera läget med 141 nya fall och två avlidna. För delstaten höga tal, men Gladys – ingen kallar henne något annat – jämförde med utländska, mycket högre siffror.

– Jag vill tacka alla som gör det rätta. Och till alla som inte gör det, ni borde skämmas, sade hon med hänvisning till lördagens demonstrationer i Sydney och Melbourne, när tusentals demonstrerade mot nedstängningarna.

Medan Melbourne ser ut att kunna avsluta sin lockdown på tisdag har Berejiklian i veckan varnat för att Sydney kan hållas stängt länge än, kanske dröjer det till oktober innan alla restriktioner hävs. Allt för att en smittad chaufför körde runt i staden i juni och smittade en handfull personer – vilket nu blivit 1 881 smittofall och åtta döda.

Men hur kunde det gå så långt?

"Jag fattar ingenting"

Australien satsade på Astra Zenecas vaccin, som invånarna sedan avråddes från att ta. Och leveranserna från Pfizer och Moderna dröjer. Bara 37 procent av den vuxna befolkningen hade i fredags fått minst en dos, 15 procent hade fått två.

Men NSW:s vädjan till de andra delstaterna om att få del av deras vaccin har fått kalla handen. Minst sagt.

– Jag tänker inte skicka något vaccin, vi är mitt i en akut nödsituation här, säger South Australias premiärminister Steven Marshall.

– Vi kommer att behålla våra Pfizer-doser, säger Western Australias Mark McGowan och fortsätter:

– Jag ser bilderna från Sydney på folk som går omkring på gatorna och ingen bär munskydd, och några av deras regler ... jag fattar ingenting. Det är halvmesyrer och det här är inte rätt tid för halvmesyrer, det är dags att ta tag i problemet.

Och i Victoria ser kollegan Dan Andrews hellre en annan lösning:

– Sydney brinner och vi måste sätta upp en järnring runt Sydney annars kommer hela landet få sättas i isolering.

Nya Zeeland stängde bubblan

Scott Morrison lovar i alla fall att NSW ska få ytterligare 50 000 doser, men de räcker inte långt till över fem miljoner invånare bara i Storsydney.

– Jag vill påminna de där staterna och territorierna om att senast jag tittade så var vi en gemenskap, ett land som arbetade tillsammans, och det är jobbigt att allt det nu bara kastas överbord. När vi har skogsbränder och översvämningar kommer folk från hela landet och hjälps åt, sade NSW:s sjukvårdsminister Brad Hazzard i lördags.

Och medan vaccinet dröjer och gatorna är öde fortsätter gränserna mellan delstaterna att till stor del vara stängda, och kommer på vissa håll fortsätta vara så. Och resebubblan till Nya Zeeland har också stängts.

– Min starka rekommendation till alla är: Åk inte till Australien de närmaste åtta veckorna, covid har förändrats, och det måste vi också göra, sade Nya Zeelands premiärminister Jacinda Ardern på en presskonferens i fredags där hon gav nyzeeländare i Australien sju dagar att ta sig hem innan dörren stängs även för dem.

Ringde inte om mer

Hennes kollega i Canberra, Scott Morrison, har fått se sina popularitetssiffror dala under pandemin. Att vaccinet sinar läggs på hans axlar och i veckan bad han om ursäkt för att vaccineringen drar ut på tiden.

– Det är klart att jag är ledsen för att vi inte har kommit dit vi hoppades. Självklart kan vi styra över vissa aspekter, andra... kan vi inte styra, sade han i torsdags och lade delar av skulden på att vaccinet inte kommer.

Men då hade det en dryg vecka tidigare avslöjats att Morrison inte en enda gång sökt upp Pfizers chefer för att be om fler doser, vilket sattes i kontrast med att han i våras ringde 55 världsledare för att säkra att hans tidigare ekonomiminister Mathias Cormann skulle bli OECD:s nya generalsekreterare.

Cormann sitter nu på sin post i Paris medan det tidigare nästan smittfria Australien ser sina tal kraftigt öka. Totalt har landet registrerat knappt 33 000 smittade och 916 dödsfall.

Martin Yngve/TT

Polis och demonstranter drabbar samman i Sydney på lördagen.
Polis och demonstranter drabbar samman i Sydney på lördagen.
Foto: Mick Tsikas/AP/TT
New South Wales premiärminister Gladys Berejiklian på en presskonferens i juni.
New South Wales premiärminister Gladys Berejiklian på en presskonferens i juni.
Foto: Dean Lewins/AP/TT

Utrikes

Antikorruptionskämpe flydde för sitt liv

Demonstration i Guatemala City på lördagen till stöd för Juan Francisco Sandoval.
Foto: Moises Castillo/AP/TT
Utrikes
Utrikes Guatemalas högste ansvarige för korruptionsutredningar, Juan Francisco Sandoval, har i rädsla för sitt eget liv flytt landet.
– Jag är bara den senaste i en lång rad åklagare som har drabbats, säger han.
PREMIUM

Sandoval fick i fredags sparken från sin tjänst och sade då att han mött hinder i sitt arbete och att landets justitieminister Consuelo Porras förbjudit honom att utreda anklagelser mor president Alejandro Giammattei utan hennes uttryckliga stöd och att hans oberoende därmed hotades.

Sandoval lämnade på lördagen huvudstaden Guatemala City, och begav sig då till El Salvador.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Samtal ska öppna för FN:s klimatmöte

Demonstrationer under veckans klimatmöte mellan G20-länderna i Neapel i Italien.
Foto: Salvatore Laporta/AP/TT
Utrikes
Utrikes Miljö- och klimatansvariga ministrar från 51 länder ska under brittisk ledning på söndagen och måndagen diskutera "kritiska" klimatfrågor.
Mötet är ett förmöte till FN:s klimatmöte COP26 i Glasgow i november.
PREMIUM

Tvådagarsmötet, som hålls både fysiskt och digitalt, ska ledas av COP26-chefen Alok Sharma och hålls bara dagar efter veckans klimatmöte mellan G20-ländernas miljö- och energiministrar.

Den brittiska regeringen uppger att "nyckelfrågor som kräver en lösning" på höstens stormöte ska tas upp och Sharma säger i ett skriftligt uttalande att han hoppas kunna "skapa en gemensam grund" inför COP26.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Game Lounge

När öppnar Casino Cosmopol igen?

Game Lounge Den 28 mars kom det tunga men kanske inte alltför överraskande beskedet att Casino Cosmopol tvingas stänga ned sina lokaler i Stockholm, Göteborg, Malmö och Sundsvall på obestämd tid. Sedan dess har svenska spelentusiaster inte haft möjlighet att besöka någon av landets fyra landbaserade casinon. Frågan som många ställer sig nu är när dörrarna till “Sveriges enda riktiga casino” öppnar igen?

Därför stängdes Casino Cosmopol

Anledningen till varför Casino Cosmopol tillfälligt tvingades stänga sina verksamheter stavas såklart Covid-19. Casino Cosmopol höll fortsatt öppet under de första veckorna efter virusets intåg i Sverige, men i takt med att situationen förvärrades och antalet smittfall ökade för varje dag som gick fanns till slut inget annat val än att lägga in handbromsen.

Efter regeringens beslut om att införa ett förbud mot allmänna sammankomster och offentliga tillställningar med fler än 50 personer meddelade Casino Cosmopol omedelbart att man valt att stänga ned sina lokaler tills vidare.

”På grund av myndigheternas beslut med anledning av Covid-19 är Casino Cosmopol tills vidare stängt från och med söndag. Vi hoppas på att kunna välkomna dig som gäst snart igen”, skrev bolaget på sin hemsida.

Faktum är att redan innan Casino Cosmopol beslutade att stänga sina lokaler hade antalet besökare hos det statligt ägda casinot märkt av en kraftig minskning av antalet besökare till följd av coronavirusets snabba och okontrollerade spridning i samhället. Exempelvis uppgav Casino Cosmopol informationschef Nina Ehnhage till Di i mitten på mars att antalet besökare i Stockholm minskat från 900 till 300 personer i snitt per dygn den senaste tiden.

Oviss framtid för Casino Cosmopol

Trots att det nu har gått flera månader sedan portarna stängdes finns i dagsläget ingen given prognos för när Casino Cosmopol kan komma att öppna igen. En absolut förutsättning för att casinot ska kunna öppna är i alla fall att myndigheterna upphäver sitt förbud mot allmänna sammankomster och offentliga tillställningar med fler än 50 deltagare. Så länge detta förbud gäller kommer Casino Cosmopols lokaler garanterat fortsätta hållas nedstängda.

En annan aspekt som måste lösas är antagligen personalfrågan. Dagen efter att Casino Cosmopols casinon stängdes ned varslades nämligen drygt 800 av totalt 900 medarbetare. Exakt hur många av de varslade som sedan har möjlighet att återvända i full tjänst när coronakrisen dragit förbi är högst oklart. I början av juni cirkulerade dessutom en del medieuppgifter om att verksamheten i Sundsvall hotas av nedläggning, men än i dag är inga definitiva beslut fattade kring Sveriges första internationella casino. Fram till dess att viruset har utrotats får således svenska spelentusiaster sannolikt finna sig i att enbart njuta av underhållningen från slots och bordsspel online istället. På SveaCasino.se kan man smidigt jämföra casinon på nätet.

Utrikes

Sjunde presidentkandidat gripen i Nicaragua

Nicaraguas president Daniel Ortega med sin hustru och vicepresident Rosario Murillo i bakgrunden. Arkivbild.
Foto: Alfredo Zuniga/AP/TT
Utrikes
Utrikes En sjunde blivande presidentkandidat har frihetsberövats i Nicaragua – där president Daniel Ortegas regering driver en allt tuffare linje mot oppositionen.
PREMIUM

Den konservative politikern Noel Vidaurre anklagas för att ha "underminerat Nicaraguas självständighet" – en variant av de anklagelser om att ha medverkat till fientlig utländsk inblandning från USA, som presidentaspiranterna misstänks för – och har satts i husarrest.

Utöver presidentkandidaterna har minst 21 politiker och oppositionella gripits eller frihetsberövats sedan början av juni. Ortega har kallat politikerna brottslingar som vill störta regeringen.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Två turkiska soldater dödade i norra Syrien

En turkisk militärkonvoj i nordvästra Syrien. Arkivbild
Foto: Ghaith Alsayed/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Två turkiska soldater har dödats och två skadats i en attack mot deras bepansrade fordon i norra Syrien. Turkiska styrkor besvarade omedelbart attacken, uppger Turkiets försvarsdepartement.

Attacken uppges ha skett i det område där Turkiet genomförde en insats som kallades för Eufrats sköld, som riktade sig mot IS och den kurdiska milisen YPG och som avslutades 2017.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Minst sex soldater dödade i Kamerun

Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Minst sex soldater i Kamerun har dödats av den islamistiska terrorgruppen Boko Haram. Attacken skedde i gryningen mot en militär postering i den norra delen av landet, uppger guvernören i regionen för den statliga tv-kanalen CRTV.

Två militära källor uppger för Reuters att minst åtta soldater dödats och flera andra skadats.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL