Opinion

Låt parterna förhandla

Löfven och Lööf försöker blidka Vänsterpartiet.
Foto: Lars Schröder/TT
Opinion
Opinion

På söndagen föreslog Stefan Löfvén och Annie Lööf vid en gemensam presskonferens att frågan om hyresmodellen i nyproduktionen ska överlämnas till parterna på bostadsmarknaden. De ges möjlighet att förhandla fram en gemensam lösning. Ett bra förslag i samklang med den svenska modellen. Ska man rikta någon kritik så är det att förslaget kunde ha lagts fram tidigare.

Hyresgästföreningen, Fastighetsägarna och Allmännyttan får, om Januaripartiernas förslag blir verklighet, tiden fram till den 1 september för att finna en gemensam lösning. I så fall kommer denna att förverkligas.

Vänsterpartiet borde uppskatta den utsträckta handen från Löfvén och Lööf, men icke. Trots att förhandlingar mellan parterna var ett av alternativen när partiet i förra veckan hotade med misstroendeomröstning betecknar Nooshi Dadgostar tillmötesgåendet som oseriöst och ”politisk teater”. Därför verkar det troligt att den planerade misstroendeomröstningen idag kommer att genomföras. Även om man kan hoppas på att förnuftet infinner sig i sista stund.

Att Vänsterpartiet har lierat sig med Sverigedemokraterna för att fälla statsministern – och att Moderaterna och Kristdemokraterna ger sitt stöd till de båda ytterkantspartierna – framstår som absurt. Att kasta Sverige ut i en politisk kris i en pandemi, endast ett år före ordinarie val, är direkt oansvarigt. Särskilt som de fyra partierna inte är beredda att ta gemensamt regeringsansvar om de skulle få sin vilja igenom.

En lärdom bör vara att, efter förebild från Tyskland, överväga införande av ”konstruktivt misstroendevotum”, som statsvetaren Olof Petersson föreslagit. Det skulle hindra regeringskriser av den nu aktuella typen. Visst ska en riksdagsmajoritet kunna tvinga en regering att avgå. Men då måste partierna bakom en misstroendeförklaring vara beredda att själva omgående ta över regeringsmakten. Med en sådan regel skulle vi ha sluppit dagens politiska kris.

Låt bostadsmarknadens parter finna en gemensam lösning när det gäller hyresfrågorna. Talmansrundor eller extraval är inte vad Sverige behöver i nuvarande läge.

Håkan Larsson

Opinion

Riskfritt brott

Låst cykel på trottoar.
Foto: Björn Larsson Ask / SvD / TT
Opinion
Opinion

En person från Lund hittade sin stulna cykel i en Facebook-annons och en annan sin i Polen, efter att ha placerat en gps under sadeln. Tjuven som satte in Facebook-annonsen åkte fast för häleri, men det tillhör ovanligheterna. Påföljden är dock så lindrig att mannen fortsatt sälja stulna cyklar via Marketplace utan något längre avbrott. Några få försäljningar finansierar böterna.

Sydsvenskan uppmärksammar att det enda sättet att få tillbaka stulna cyklar oftast är att själv leka privatdetektiv. Bara några promille av skånska cykelstölder klaras upp. Den flesta har accepterat att man får cykeln stulen och att tjuven slipper konsekvenser.

Att en viss kategori mindre brott i princip är riskfria för tjuven skadar förtroendet för polis och rättsväsende och skapar en känsla av rättslöshet som inte är bra för ett välfärdssamhälle.

Det är bra om många cyklar istället för att ta bilen till jobbet. Då måste man hantera problemet med att allt fler köper dyra cyklar, som elcyklar eller pendlarcyklar och förväntas stå ut med att de blir stulna, vilket kan bli en stor ekonomisk belastning för en privatperson med låg lön.

En tjuv intervjuas. Det är den vanliga historien med en arrogant kille i dyra kläder som tycker att han förtjänar bättre än att leva som en vanlig, fattig Svensson.

Bättre parkeringar, kameraövervakning och väktare står på Lundaliberalernas Philip Sandbergs att-göra-lista, men det är riskfyllt att som politiker lova att lösa ett olösbart problem. Det är kloka åtgärder, men det är lika klokt av Sandberg att han uppmanar spekulanterna att ta sitt ansvar och inte köpa en cykel som kan vara stulen.

Tyvärr lär väl Facebook vara lika ointresserade av förhindra lagbrott på sin sajt som vanligt, annars borde man bli avstängd från att annonsera om man säljer stöldgods.

Det är svårt på gränsen till omöjligt att stoppa cykelstölderna. Men påföljden för att systematiskt stjäla och sälja stulna cyklar måste blir mer än en summa man kan få in på försäljningen av en enda stulen Monark Karin.

Martina Jarminder

Opinion

Ska Danmark smutsa ner havet igen

Opinion
Opinion

Nästa vecka hålls ett seminarium på riksdagen om ö-bygget Lynetteholm och riskerna för havsmiljön i Öresund, på initiativ av den skånska Centerpartisten Niels Paarup-Petersen och vänsterpartisten Elin Segerlind.

Den konstgjorda ön Lynetteholm som blir en helt ny stadsdel i havet utanför Köpenhamn är ett jättespännande projekt med intressanta boenden och möjligheter för köpenhamnska företag. Hade det inte varit för skepsis kring hållbarhetstänket hade det bara varit att göra tummen upp för nytänkandet.

Man kan stillsamt undra hur medvetna de flesta svenska riksdagsledamöter ens är om att Lynetteholmprojektet finns. Intresset för skånsk-danska relationer brukar vara svalt i riksdagen, men seminariet är inte minst därför ett bra initiativ.

Det finns ett antal frågetecken kring hur mycket hänsyn man tagit till havsmiljön från dansk sida och tidigare erfarenheter ger Sverige goda skäl att vara misstänksam mot danskt hållbarhetstänkande kring Öresund och påverkan på dess djur- och växtliv.

Efter att det visat sig att Danmark glatt tankat ut bajsvatten i Öresund under en längre tid så är förtroendet för danskarnas intresse av att hålla havet rent ganska så måttligt. 2020 rapporterade Danmarks TV2 till exempel att Köpenhamn hade släppt ut 35 miljarder liter orenat avloppsvatten i Öresund under fem års tid.

Oron kring Lynetteholmsbygget handlar om betydligt värre saker än avloppsvatten, som eventuell dumpning av förorenade muddermassor ute i Kögebukten, några kilometer från Falsterbohalvöns naturskyddade havsområde.

Att Paarup-Petersen, Elin Segerlind och andra skånska beslutsfattare och berörda tjänstemän håller ögonen på vad Lynetteholmsprojektet innebär i form av belastning på klimatet och för havsmiljön är alltså klokt.

Opinion

Mer ankdamm i Hörbypolitiken, tack

Gräsandsfamilj
Foto: Sergei Grits
Opinion
Opinion

För tre år sedan fick Hörbybon Gunilla Kronbäck ja till ett medborgarförslag om att bygga nya ankhus för änderna i Hörbyån. När Kronbäck flyttade till kommunen för 20 år sedan gladde hon sig åt de många gräsänderna, men antalet minskade som en följd av att ankhusen vandaliserats och gjort ungarna till måltavlor för rovfåglar.

Hon lade ett förslag om nya ankhus, fick ja och lämnade över material till kommunen, eftersom tekniska nämnden satt som villkor att det inte fick kosta kommunen något, vilket i sig är rätt konstigt. Sedan dess har inget hänt. Politiker hänvisar till tjänstemän och vice versa.

Det är inte ett gräsandsproblem, utan ett trygghetsprobem. Man måste kunna lita på beslutsfattare och tjänstemän och medborgarna måste känna att det lönar sig att engagera sig i sin närmiljö. Den lokala demokratin måste fungera i praktiken och den som vänder sig till kommunen med frågor måste kunna få bra svar. Ingen har velat veta av Kronbäcks ankhus efter beslutet att bygga dem. Så urholkar man förtroendet för lokal demokrati.

Peter Siilak, samhällsbyggnadschef i Hörby kommun frågar vad han har med saken att göra och menar att det inte är hans bekymmer. Självklart är det det. Alla chefer i en kommun har ansvar för att medborgarna ska känna sig som en del av en sund fungerande lokal demokrati och organisation, där man håller sina löften och medborgarnas synpunkter är viktiga.

Sverigedemokraternas Anders Hansson säger att beslutet som tekniska nämnden tog är jättekonstigt, eftersom man lägger ansvaret för bygget på Gunilla Kronbäck. Det har han rätt i. Vandalisering och återställning borde vara en fråga som intresserar kommunen mer än så.

Hansson lovar nu att man ska försöka hitta materialet som Gunilla Kronbäck har lämnat in, så ankhusen kanske kan byggas, även om han säger att han inte kan lova något. Men Hörby har redan lovat Gunilla Kronbäck att bygga ankhus. Det är det som ja till ett medborgarförslag innebär. Dags att hålla det löftet.

Martina Jarminder

Opinion

Elbilar kommer att bli hårdare beskattade

Opinion
Opinion

Efter att ha haft det trögt i början har elbilarnas andel av nybilsförsäljningen ökat kraftigt. En del köper fossilfria bilar av miljöskäl. Andra gör det för att bensin- och dieselpriserna börjar att nå en smärtgräns när varje liter kostar ungefär 20 kronor. Det gräver djupa håll i människors hushållskassa, i synnerhet som att elpriserna i vinter ökat dramatiskt på grund av den gemensamma europeiska elmarknaden.

Vi vet historiskt att skatter som införts kommit för att stanna. Få skatter har tagits bort, även om vi haft sådant som teskatt, chokladskatt och skatt på sidentapeter om vi går långt tillbaka i tiden.

Under andra världskriget fick vi oms, omsättningsskatt som skulle vara tillfällig. Den blev inte tillfällig utan bytte namn till moms, mervärdesskatt och har kommit för att finnas i evighet.

En del av de som nu köper elbilar brukar framhålla att de är billigare i drift än fossilbilar. Det är sant även om den billiga driften till stor del äts upp av de höga inköpspriserna. Men en huvudorsak är också att drivmedel är så hårt beskattade. Transporter betalar nästan 100 miljarder om året i skatt, varav hälften är drivmedelsskatt. Avvecklas bensin och dieselbilar blir det ett djupt hål i statskassan. Det klarar inte statsfinanserna att hantera med tanke på alla stora utmaningar staten står inför som driver upp utgifterna. Därför kommer man att kasta blicken på elbilarna. På ett eller annat sätt kommer staten att kompensera sig t.ex genom ökade vägavgifter och höjd fordonsskatt. Så tro inte att elbilarna långsiktigt blir billigare att köra, även om de gör klimatnytta.

Lars J Eriksson

Opinion

Byråkratifeta regioner

Alltför många pärmbärare i regionerna.
Foto: Jessica Gow/TT
Opinion
Opinion

Vi är inne i ett valår. Inga politiker kommer att ha svårare att försvara sitt fögderi än regionpolitikerna som har ansvaret för den svenska sjukvården.

Svenska Dagbladet visade för några dagar sedan hur hela 33,6 procent av personalökningarna inom sjukvården de senaste 13 åren består av byråkrater. Allra värst är det i Region Stockholm där ökningen av byråkrater är 62 procent. Men även Region Skåne ligger illa till med en ökning med 34 procent.

Av samtliga personalökningar står ökningen av byråkraterna för 62 procent hos värstingen, Region Stockholm. Rikssnittet ligger på 33,6 procent medan Skåne har en ökning med 34 procent, vilket motsvarar 1925 fler byråkrater. Alla är förstås inte passiva pärmbärare ingen verksamhet klarar sig utan en stor tjänstemannakader. Men vi har fått en alltmer destruktiv obalans mellan vårdpersonal och en svällande byråkrati.

Få eller inga politiker kommer att ställa sig upp och försvara ökningen av byråkratin. Frågan är om de ens är medvetna om hur omfattande ökningen har varit. Snarare är den ett utslag av bristande kontroll och oförmåga att göra rätt prioriteringar.

Så här kan vi inte ha det och definitivt kan vi inte fortsätta på den inslagna vägen.

Till det paradoxala hör att ökningen av antalet byråkrater inom sjukvården inte är önskad av politikerna. De vinner inte några väljare under valrörelsen genom att stå i valstugor och peka på att de har anställt fler tjänstepersoner för den och den uppgiften. Däremot riskerar politikerna i majoritetskonstellationerna att förlora valet om och när väljarna får upp ögonen på hur illa ställt det är.

Det behövs en kriskommission för sjukvården. Den svällande byråkratin är inget som regionpolitikerna eller regionernas högsta chefer själva klarar av att hantera. Det gäller i synnerhet som en delförklaring är att statliga regelverk kring sjukvården pressar fram en ökad byråkrati t.ex genom dokumentationskrav, rapporteringsskyldigheter och liknande krav på de administrativa processerna.

Det finns en rad saker som behöver klarläggas. Hur kan t.ex Region Östergötland begränsa ökningen av andelen byråkrater till 14 procent under samma tidsperiod som genomsnittet för regionerna är mer än dubbelt så högt på 34 procent. Det behövs en kriskommission för sjukvården, gärna en gemensam via SKR, regionernas eget samverkansorgan.

Lars J Eriksson

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

CasinoGuide.se

Nya förslag för den svenska spelmarknaden

CasinoGuide.se

De senaste veckorna har det diskuterats flitigt angående restriktioner för spel online. Den 23 april hölls en presskonferens för den gällande frågan. Många länder har infört bland annat insättningstak och andra restriktioner på grund av rådande omständigheter med målet att främja ansvarsfullt spelande. Inget är ännu bestämt, men nedan går vi igenom några av förslagen som ska verka för ytterligare skydd för konsumenterna.

Nytt maxtak för insättningar

Enligt de lagar och restriktioner som just nu gäller i Sverige kan man alltid sätta sina egna spelgränser och därmed styra över hur mycket man kan sätta in per dag, vecka och månad hos varje casino. Vill man göra ändringar och höja sin spelgräns så gäller en veckas väntetid. Den nya regeln skulle innebära att alla spelare får en maxgräns om 5000 kr per vecka per casino, men självklart bör det även vara möjligt för spelare att sätta egna lägre gränser.

Maxtak för välkomstbonusar

En annan av åtgärderna som föreslås är ett begränsat tak på vilken summa man kan få i välkomstbonus när man börjar spela på nya casinon. Även i nuläget gäller att casinon endast får erbjuda en bonus på den första insättningen, alltså kan man som spelare enbart få bonus en gång per casino. Det finns i nuläget inga maxtak för hur denna bonus ska se ut, det som dock gäller är att alla bonusar måste vara tillgängliga för alla spelare. Det nya förslaget innebär ett maxtak på 100 kr i bonus på den första insättningen.

Obligatorisk tidsgräns

Ännu en del av det nya förslaget är en tidsgräns per dag. Även denna ska vara obligatorisk för alla spelare. Hur lång denna tidsgräns ska vara och fler detaljer om hur detta skulle implementeras har inte framkommit i nuläget.

Så påverkas casinospel online av de nya reglerna

De nya reglerna har målet att beskydda dig som spelare. Regler och lagar är redan tillsatta i och med den nya spellagen med den svenska spellicensen som infördes i januari 2019. De nya restriktionerna har alltså som mål att skydda svenska spelare ytterligare. De eventuella regler som sätts av regeringen gällande ansvarsfullt spelande omfattar alla spelare som spelar på svenska casinon. Det återstår att se om, samt exakt hur, de nya reglerna kommer att se ut.

Opinion

Laban kunde varit en bra anställd

Opinion
Opinion

Kanske är det ingens fel att 23-årige Laban från Eslöv, som hade autism, valde att avsluta sitt liv efter att han upplevt sin arbetssituation som stressande. Laban arbetstränade på Samhall, som borde haft goda förutsättningar att tillgodose en anställd med särskilda behov. Att han inte kunde garanteras den förutsägbara, trygga arbetsträning som han behövde för att kunna fungera är rejält tragiskt.

Personer med symptom som gör att de kräver en extremt inrutad, förutsägbart arbetssituation skulle kunna vara en tillgång för en verksamhet. En ung person utan problem med att göra vad hen ska på utsatt tid, som trivs med det som andra skulle tycka var tråkiga, repetitiva arbetsuppgifter skulle med rätt stöd vara en bra anställd.

Det sorgliga och märkliga i historier som Labans är att personer med den här typen av funktionsvariationer med rätt förutsättningar både kan klara av och trivas med ett arbete. Personer med en problematik som gör det struligt för dem i vardags- och privatlivet kan komma till sin rätt på en arbetsplats med tydliga regler och förväntningar.

Man kan inte annat än beklaga att det verkar så svårt med förståelsen för vad som behövs för att personer med särskilda behov ska få plats på arbetsmarknaden och i samhället. Arbetsgivare som Samhall borde ha kompetens och möjlighet att av att möta dem på deras egna villkor.

Martina Jarminder

Inrikes

Man död – hittades skjuten på parkering

En man har hittats skjuten i Norsborg. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

En man i 20-årsåldern har avlidit efter att ha hittats med skottskador i Norsborg i Botkyrka, sydväst om Stockholm. Händelsen utreds som mord.

– Vi har ingen frihetsberövad, säger Daniel Wikdahl, presstalesperson vid polisen.

Mannen hittades svårt skadad av en förbipasserande person på en parkering vid halv tolv på tisdagskvällen. Han fördes till sjukhus men avled till följd av sina skador.

Ett större område spärrades av för en teknisk undersökning. Polisen har hört vittnen på platsen, knackat dörr och gjort fynd som tyder på att en skottlossning har skett.

Det var under natten mot onsdagen oklart om parkeringen där mannen hittades också är brottsplatsen.

– Vi har gjort en teknisk undersökning där, och den får utvisa om det är det som är brottsplatsen, säger Jari Kalliorinne, vakthavande befäl vid polisen.

Polisen kommer att ha en förstärkt närvaro i området under onsdagen i trygghetsskapande syfte och för att vara tillgängliga för allmänheten.

Ekonomi

SHB: Jobbtillväxten slår pandemin

Handelsbankens vd Carina Åkerström under en pressträff 2020. Arkivbild.
Foto: Janerik Henriksson/TT
Ekonomi
Ekonomi Pandemin fortsätter att trycka ner tillväxten i den svenska ekonomi den närmaste tiden. Men ekonomin och och jobbkonjunkturen är stark och Handelsbanken tror inte på någon snar räntehöjning i sin konjunkturprognos.

De höga energipriserna har drivit upp inflationen till den högsta nivån på 30 år. Men den övriga prisutvecklingen sticker inte alls i väg lika mycket, som till exempel i USA, och Handelsbanken tror inte på någon snar räntehöjning. I sin prognos spår man att "Riksbanken är tålmodiga och väntar till slutet av 2023, efter avtalsrundan".

”Att höja räntan för att elpriser är höga skulle bara urholka köpkraften än mer och riskerar att stoppa den positiva utvecklingen på arbetsmarknaden”, säger bankens chefsekonom Christina Nyman i ett pressmeddelande.

Inflationen kommer att mattas av, tror banken som räknar med att den faller tillbaka under Riksbankens mål. Vid slutet av prognosperioden, som sträcker sig till 2024, är bedömningen att inflationen ligger på två procent.

Hushållen har en stark ekonomi och banken räknar med att konsumtionen tar ny fart när smittan minskar och restriktionerna fasas ut. BNP för i år väntas öka med 3,5 procent men sedan dämpas tillväxten när resursläget normaliseras och arbetslösheten planar ut på strax över sju procent. Under 2023 ökar BNP med 2,1 procent och året efter med 1,9 procent, spår banken i sin prognos.

FAKTA

Fakta: Konjunkturprognos SHB

BNP-prognos Sverige (årligt genomsnitt)

2022 3,5

2023 2,1

2024 1,9

.

Styrränta Sverige (årets slut)

2022 0,00

2023 0,25

2024 0,50

Källa: Svenska Handelsbanken

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL