Utrikes

Biden ser ut att missa vaccinmål

I Vermont i USA har 84 procent av befolkningen fått minst en första spruta, och delstaten är därmed bäst i landet.
Foto: Wilson Ring/AP/TT
Utrikes
Utrikes Vaccineringen har tappat fart i USA, och landet ser inte ut att nå målet om att 70 procent av den vuxna befolkningen ska ha fått minst en covidvaccinspruta vid nationaldagen den 4 juli.
PREMIUM

President Joe Biden satte målet om 70 procent den 4 maj. Hittills har 65 procent av de vuxna i USA fått minst en spruta, men suget efter vaccin ser ut att gå ned och bedömare tror att målet kommer att missas.

Omkring 1,36 miljoner doser ges dagligen i landet, vilket är något högre än i början av månaden, men långt under toppnivåerna i april på 3,3 miljoner dagliga doser.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Över 100 miljoner vaccindoser donerade av USA

En ung kvinna i Argentina får en dos vaccin som donerats av USA.
Foto: Gustavo Garello/AP/TT
Utrikes
Utrikes

USA har donerat över 100 miljoner doser vaccin mot covid-19 till ett 60-tal länder, uppger Vita huset.

Till de länder som har fått flest doser hör Indonesien, Filippinerna, Colombia, Vietnam, Bangladesh, Pakistan och Sydafrika. En stor del av doserna har donerats genom det globala vaccinprogrammet Covax.

Senare den här månaden ska USA börja skicka omkring 500 miljoner doser av Pfizer-Biontechs vaccin till hundra låginkomstländer.

Vita huset uppger att USA inte har för avsikt att donera vacciner för att få något i gengäld utan att det bara handlar om att rädda liv. Kina och Ryssland, som har utvecklat egna vaccin, har tidigare anklagats för att bedriva så kallad vaccindiplomati.

Utrikes

Expert: Mordet kan förbli olöst

Den belarusiske aktivisten Vitalij Sjisjov hittades död i en park i Kiev under tisdagen.
Foto: AP/TT
Utrikes
Utrikes Den unge belarusiske aktivisten Vitalij Sjisjov har hittats död i Kiev.
– Jag tror inte det var en tillfällighet, säger Ryhor Nizhnikau, Belaruskännare och forskare vid Finlands utrikespolitiska institut FIIA, till TT.

Den 26-årige Sjisjov ledde en Ukrainabaserad ideell organisation som hjälper belarusier att lämna hemlandet. Omständigheterna runt hans död är inte helt klarlagda än. Men enligt Sjisjovs vänner hade han känt sig förföljd på sistone. Enligt hans medarbetare gav han sig I måndags morse ut på en löptur och kom inte tillbaka.

Sjisjovs partner ska ha anmält honom försvunnen – och på tisdagen hittades han hängd i en av Kievs parker, inte långt från sin bostad, med skador i ansiktet. Den ukrainska polisen utreder hans död som misstänkt mord och bedömare riktar ljuset mot säkerhetstjänsten i Sjisjovs hemland.

– Vi har inga bevis på att belarusiska säkerhetstjänster ligger bakom mordet, men om det skulle vara så har den belarusiska regimen tagit steget från skrämselpolitik till direkt agerande, säger Ryhor Nizhnikau.

Omfattande protester

På måndag nästa vecka har det gått ett år sedan det mycket omstridda presidentvalet i Belarus då Aleksandr Lukasjenko påstods ha valts för ytterligare en mandatperiod. De omfattande efterföljande protesterna mot valresultatet har bemötts med mycket hård hand av myndigheter.

– Det här sänder signaler att mord och hämnd kommer att följa alla som är emot den belarusiska regimen, även om de lämnar landet. För många sätter det punkt för deras kamp mot den nuvarande regimen, säger Ryhor Nizhnikau.

Det är inte första gången en belarusisk regimkritiker hittas död i Kiev. 2016 dödades journalisten Pavel Sjeremet i centrala Kiev av en bilbomb. Pavel Sjeremet arbetade med tv i Belarus innan han lämnade landet efter att ha hamnat i konflikt med Aleksander Lukasjenkos regim. Mordet är fortfarande olöst.

Tidigare i år publicerade den belgiska tidningen EUObserver en inspelning från 2012 som påstods vara ett samtal mellan dåvarande chefen för KGB i Belarus och andra KGB-anställda där de diskuterar mordplaner på bland annat Pavel Sjeremet.

Hemliga operationer

Även Kremlkritiker har mördats i Ukraina de senaste åren. Enligt uppgifter till journalistnätverket Bellingcat har ryska FSB-medarbetare i Kiev infiltrerat oppositionella belarusiska grupper i Ukraina.

– Belarusiska, ukrainska och ryska säkerhetstjänster har ett nätverk sedan 90-talet som är byggt på kontakter och korruption. Det möjliggör olika sorters hemliga operationer, säger Ryhor Nizhnikau.

– Kiev och Ukraina är ett lätt territorium att agera i för både ryska och belarusiska säkerhetstjänster.

Reformerar säkerhetstjänsten

Regeringen i Ukraina håller på att reformera säkerhetstjänsten, bland annat med stöd från EU och USA. Den ukrainska säkerhetstjänsten har skakats av flera korruptionsskandaler.

En brottsutredning gällande misstänkt mord har inletts i fallet med Sjisjov.

– Mordet skedde i Ukraina och det ökar sannolikheten att fallet förblir olöst. Därför kommer det antagligen inte att leda till stor uppmärksamhet från väst, säger Ryhor Nizhnikau.

Tatiana Kireeva/TT

Ryhor Nizhnikau på finländska Utrikespolitiska institutet.
Ryhor Nizhnikau på finländska Utrikespolitiska institutet.
Foto: FIIA/TT

Utrikes

"Branden var som en bomb"

Med brandsläckare, hinkar och slangar försöker invånarna försvara sig mot branden i Turkiet.
Foto: Emre Tazegul/AP/TT
Utrikes
Utrikes – Eldsvådan kom på ett ögonblick. Jag har aldrig sett något liknande. Man kan inte ens kalla det för en brand. Det var verkligen som en bomb.

Lantbrukaren Mevlut Tarim vid turkiska sydkusten berättar för AFP att han ändå lyckades fösa med sig sina råmande, skräckslagna kor i svart brandrök mellan brinnande buskar.

Lågorna tog ett av djuren.

– Se er omkring. Det är en katastrof. Vi har tur som lever, säger han.

Sjunde dagen

Skogsbränderna som härjar i Turkiet för sjunde dagen i rad är de värsta på flera generationer. Hittills har åtta människor dött, och tusentals djur. Enorma arealer av lummig grönska har förvandlats till aska och svarta nakna trädstammar.

Regeringen har kritiserats för att ha reagerat långsamt och för bristfälligt underhåll av brandflyget. Först i söndags bad Ankara EU om hjälp med brandbekämpningen, rapporterar nyhetsbyrån EFE.

Turkiska myndigheter sade på tisdagen att 156 bränder brutit ut senaste veckan, varav 146 bragts under kontroll, rapporterar tyska nyhetskanalen NTV. Det är främst Medelhavskusten som är drabbad.

Värmerekord: 45,3 grader

I grannlandet Grekland är läget lika illa, och en värmetopp på 46 grader i skuggan (rekordet är 46,3 grader i byn Makrakomi, skriver EFE) gör det än lättare för elden att ta sig.

Den nord-sydgående motorvägen har stängts av norr om Aten då den hotas av eld från foten av berget Parnitha, som också gett störningar i tågtrafiken. Ett industriområde tre mil norr om Aten ligger också i brandens riktning, och civilförsvaret manar alla som bor i närheten att stänga dörrar och fönster så att inte gnistor flyger in, rapporterar Reuters.

Premiärminister Kyriakos Mitsotakis bad alla att använda ett minimum av el – till exempel strunta i vattenkokaren och sätta luftkonditioneringen som lägst på 26 grader – för att Grekland ska slippa större elavbrott.

Ingen lindring om natten

Medierna påminner om skräcksommaren 1987 då 1 300 människor avled i hettan. Den stora skillnaden nu är att hemmen då saknade luftkonditionering, och att samhället nu även ordnar svala platser för behövande.

Ett stort problem är att nätterna inte blir svalare än 30 grader, så kroppen får inte den nattliga återhämtning den behöver, konstaterar läkarkollegiet och rekommenderar folk att dricka mycket vatten men undvika alkohol, och att inte vara ute när det är som hetast.

Mordbrännare fast

Även södra och mellersta Italien plågas av mark- och skogsbränder. Hundratals av dem är anlagda, säger polisen som gripit två män på bar gärning i ett naturskyddsområde på Sardinien, enligt tyska nyhetskanalen ntv.

Endast fem procent anläggs av pyromaner, säger experter till nyhetsbyrån APA. Resten anläggs av ekonomiska skäl – för att kunna bebygga marken. Detta trots förbud att bebygga brandskadad mark och trots fyra till tio års fängelsestraff för den som fälls för att ha anlagt skogsbrand.

"Skadorna som bränderna orsakar går inte att ange i siffror. Det dröjer 15 år innan en skog vuxit upp igen", konstaterar lantbrukarförbundet Coldiretti och tillägger:

"Man talar alltid om hur många hektar skog som har förstörts, men inte om de tusentals insekter, fåglar och reptiler som dör i lågorna eller av näringsbrist".

Amery von Schoultz/TT

En kvinna flyr med sina djur från en brand nära Bodrum i Turkiet på måndagen.
En kvinna flyr med sina djur från en brand nära Bodrum i Turkiet på måndagen.
Foto: Mehmet Guzel/AP/TT
Lågorna slår upp ur skogen i Tatoi norr om Aten. Värmerekord i Grekland på över 45 grader gynnar elden.
Lågorna slår upp ur skogen i Tatoi norr om Aten. Värmerekord i Grekland på över 45 grader gynnar elden.
Foto: Michael Varaklas/AP/TT

Utrikes

Minst 16 dödade i östra Kongo-Kinshasa

Utrikes
Utrikes

Minst 16 människor har dödats i nordöstra Kongo-Kinshasa, däribland två kvinnor. De ska ha knivhuggits till döds vid en huvudväg i provinsen Ituri i nordöstgra delen av landet.

Offren togs som gisslan flera veckor tidigare av medlemmar i islamistiska milisgruppen ADF, uppger en lokal tjänsteman.

Provinsens militära guvernör Johnny Luboya Nkashama fördömer dådet.

– Vi kommer att förstärka vår närvaro i regionen, säger han till AFP.

Militären inledde i förra veckan en offensiv mot ADF och ska ha fritagit ett hundratal personer som hållits som gisslan av milisgruppen, som anklagas för att ligga bakom tusentals människors död i den östra delen av landet.

Utrikes

USA och ekonomin utmaningar för ny president

Ebrahim Raisi, Irans nytillträdde president, vid en pressträff i juni. Han sade då bland annat att han inte kommer att träffa USA:s president Joe Biden eller delta i samtal om Irans stöd till miliser i regionen.
Foto: Vahid Salemi/AP/TT
Utrikes
Utrikes En ultrakonservativ präst som lovat att rädda Irans ekonomi och stoppa korruptionen. Men Irans nytillträdde president, 60-årige Ebrahim Raisi, kopplas också till massavrättningarna av politiska fångar som ska prövas i svensk domstol.

Iklädd svart turban – i den shiamuslimska traditionen ett tecken på att en person är ättling till profeten Mohammed – genomgick Ebrahim Raisi under tisdagen de ritualer som gör honom till Irans president. Till skillnad från hans mer reformvänlige företrädare Hassan Rohani är Raisi en ultrakonservativ muslim som står nära Irans högste ledare, ayatolla Ali Khamenei.

Raisis far var präst och sonens konservativa övertygelse cementerades tidigt. Som student på 1970-talet deltog han i protesterna mot den väststödde shahen, som moderniserat och sekulariserat Iran och som sedan störtades i den islamistiska revolutionen 1979 då Iran blev en teokrati.

Konservativ uppväxt

Raisi gav sig in i rättsväsendet och satt på en rad höga positioner, bland annat domare i de hemliga tribunaler som under 1988 omprövade politiska motståndares fängelsedomar. Tusentals människor avrättades då, enligt människorättsorganisationer.

2019 utsågs Raisi till chef för hela Irans rättsväsende.

Det är just de händelserna från 1988 som nu kopplar Irans nye president till Sverige. Nästa vecka inleds här vad som antas bli en av de största internationella rättegångarna hittills i Sverige. En 60-årig man står åtalad för grovt folkrättsbrott och mord i augusti 1988. Dussintals målsäganden flygs in från hela världen.

President Ebrahim Raisi ska ha varit den som ledde rådet som beslutade om vem som fick leva och vem som skulle dö. 2016 läcktes en ljudfil från ett möte i augusti 1988 mellan höga ledare inom rättssystemet där de diskuterade avrättningarna, ett möte där även Raisi deltog.

Vill gripa presidenten

– I ljudfilen medger han inblandning. Men vi måste förstå att även om omvärlden ser det här som något förfärligt så motiveras det i Iran som att man skipade rättvisa, har Rouzbeh Parsi, chef på Utrikespolitiska institutets Mellanöstern- och Nordafrikaprogram, tidigare sagt till TT.

Människorättsjuristen Kaveh Moussavi, baserad i Oxford, Storbritannien, låg bakom den polisanmälan som i november 2019 ledde till Sveriges gripande av 60-åringen. Nu fokuserar han tillsammans med samma grupp av jurister från advokatbyrån McCue & Partners på att lagföra president Raisi för hans inblandning i massavrättningarna.

– Hans (60-åringens) stundande åtal innebär att jag har något att utgå från när jag nu går över till att försöka gripa Raisi. Mitt juridiska team har släppt allt och jobbar nu 18 timmar om dygnet med att lagföra den sittande presidenten, säger Moussavi till TT.

Ekonomi i kris

Politiskt är det en stor utmaning som Ebrahim Raisi står inför som ny president i Iran. Landets ekonomi är i den djupaste krisen på decennier, påskyndad av sanktioner och av pandemi. En inflationstakt på över 40 procent har gjort vardagen tuff för iranierna.

Relationen till USA och en eventuell omförhandling av kärnenergiavtalet som president Donald Trump drog USA ut ur, är frågor som Raisi kommer att behöva ta sig an.

Spekulationerna har varit många kring hur Raisi och hans regering kommer att agera. Avgående utrikesminister Mohammad Javad Zarif föreslog i en rapport i juli att förhandlingarna bör slutföras.

Raisi väntas presentera sin regering på torsdag.

Moa Kärnstrand/TT

Sophie Tanha/TT

Exiliranier och anhängare av den oppositionella iranska exilorganisationen Nationella motståndsrådet (NCRI) manifesterar vid Mynttorget i Stockholm i samband med att Ebrahim Raisi svors in som Irans nye president. På fotografierna syns offer för massavrättningarna på politiska fångar i Iran 1988.
Exiliranier och anhängare av den oppositionella iranska exilorganisationen Nationella motståndsrådet (NCRI) manifesterar vid Mynttorget i Stockholm i samband med att Ebrahim Raisi svors in som Irans nye president. På fotografierna syns offer för massavrättningarna på politiska fångar i Iran 1988.
Foto: Stina Stjernkvist/TT

FAKTA

Fakta: Iran

Iran är en islamisk republik som i praktiken är en religiös diktatur. Det finns ett folkvalt parlament och en folkvald president, även om Iran inte har demokratiska val i västerländsk mening.

De religiöst lärda har den yttersta makten med en ayatolla som den högste ledaren. Sedan 1989 innehar ayatolla Ali Khamenei denna post. Islams lagar, sharia, utgör grunden för den iranska lagstiftningen och de religiösa domstolarna och är det som styr samhället.

Sedan den islamska revolutionen 1979 har politiken i landet svängt mellan mycket konservativ och mer reforminriktad.

Källa: Landguiden/UI

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Miljonlotteriet

Miljonlotteriet testar på en ny strategi för sin annonsering!

Miljonlotteriet Miljonlotteriet är ett av Sveriges största lotterier och har funnits med sedan 1964.

För dig som inte vet något om lotteriet sedan tidigare, så är Miljonlotteriet grundat av iogt.se som sedan start haft som mål att låna lotteriet finansiera deras arbete mot droger i samhället. I och med regleringen av spelmarknaden förra året så har också de svenska lotterierna och spelbolagen kunnat ändra sin marknadsföring och i samband med dessa ändringar så är det bestämt att Miljonlotteriet blir digitalt, för att dra in ännu mer pengar till välgörenhetsarbetet som IOGT fokuserar på. Om du är intresserad av att kika in Miljonlotteriet så kan du göra detta här eller läsa mer om dem i denna artikel om Miljonlotteriet.

Eftersom att den svenska spelmarknaden har blivit annorlunda, så är detta en stor fördel för det svenska Miljonlotteriet eftersom att de kan använda förändringarna till något positivt. Den nya strategin för lotteriet är helt enkelt att visa mer var pengarna från Miljonlotteriets överskott går, så att fler människor får vara delaktiga i välgörenhetsarbetet som IOGT arbetar med. Sedan starten har lotteriet bidragit med över 2 miljarder kronor totalt till välgörenhetsarbete och detta är något som lotteriets överskott ska fortsätta att gå till, precis som det gjort sedan start.

Miljonlotteriet blickar framåt!

Miljonlotteriet har bestämt sig för att satsa bredare på just den digitala annonseringen där lotteriet riktar in sig på ansvarsfullt spelande och behöver numera uppfylla de hårda kraven som ställs på svenska spelbolag. Eftersom att lotteriets grundidé är att minska missbruk i samhället, så är detta något som de också är väldigt noga att fortsätta med och det är också här som den största kraften kommer att läggas även framöver. Genom de digitala kanalerna så har Miljonlotteriet redan nu lyckas komma en bra bit på vägen och det är också på denna bana som vi kan se dem fortsätta på framöver.

Den digitaliserade annonseringen kommer med andra ord att hjälpa lotteriet att nå ut till svenska folket så att de får se med egna ögon vad överskotten från försäljningen av spel hos dem bidrar till. Några av de saker som lotteriet hjälper till med är bland annat att rikta in sig på att tillföra gemenskap för barn och ungdomar som växer upp i stökiga familjer som kantas av missbruk genom årliga läger och evenemang. Via deras lotteri så kan du som spelar vara med och tävla om fantastiska vinster men också samtidigt vara en del av det stora välgörenhetsarbete som överskottet bidrar till. Sedan start så har de hjälpt både hemlösa att få tak över huvudet samt bidragit till många behandlingshem runt om i landet.

Utrikes

Över 100 åtalade för majestätsbrott i Thailand

En prodemokratisk demonstrant bär skyltar med texten 'nej till artikel 112', den avdelning av Thailands brottsbalk som handlar om majestätsbrott.
Foto: Sakchai Lalit/AP/TT
Utrikes
Utrikes 110 demonstranter i Thailand har åtalats för majestätsbrott sedan juli förra året, då landsomfattande protester började kräva reformer av kungahuset.
PREMIUM

Den i huvudsak ungdomsledda rörelsen dök upp förra sommaren, motiverad av växande missnöje med premiärminister Prayut Chan-O-Cha, en tidigare militär som tog makten i en militärkupp 2014. Tiotusentals demonstranter fyllde gatorna och krävde premiärministerns avgång, att den militära konstitutionen skrivs om, samt reformer av kungahuset.

Ett år senare har 110 av dem åtalats under majestätsbrottslagen för deras roll i protesterna, enligt uppgifter till AFP från en advokat som representerar dem. De åtalade riskerar mellan tre och femton års fängelse.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Belägrad stad – 40 dödade på ett dygn

Regeringsstyrkorna som patrullerar Lashkar Gahs öde gator har uppmanat invånarna att fly staden 'några dagar' för att man ska kunna slå tillbaka talibanerna.
Foto: Abdul Khaliq/AP/TT
Utrikes
Utrikes Det senaste dygnet har minst 40 civila dödats och över hundra skadats i Lashkar Gah i södra Afghanistan, skriver FN:s stödmission för landet i en tweet på tisdagen.
PREMIUM

Det är talibanernas anfall på marken och regeringssidans flygattacker som orsakar mest skada, skriver FN-missionen UNAMA och uttrycker djup oro för urskiljningslöst skjutande och ockupation av sjukvårdsinrättningar och vanliga människors hem.

Lashkar Gah med 200 000 invånare är huvudstad i Helmandprovinsen. Talibanerna behärskar redan stora delar av landsbygden men har på senare tid angripit större städer. Regeringsarmén ber nu stadsborna att omedelbart lämna Lashkar Gah.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Dödssiffran stiger efter indiska monsunregn

Strandsatta indier i delstaten Maharashtra undsätts med hjälp av gummiflottar i slutet av juli.
Foto: AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Ytterligare 16 personer har bekräftats döda efter de förödande monsunregn som drabbat de östra delarna av Indien.

Skyfallen har tvingat omkring en kvarts miljon människor från sina hem, enligt lokala myndigheter. Landets flygvapen har nu anslutit sig till räddningsinsatsen för att fortsätta att undsätta strandsatta människor.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL