Utrikes

Mejl visar Trumps påtryckningar om valet

USA:s tidigare president Donald Trump under ett tal vid ett republikanskt partikonvent i North Carolina den 5 juni.
Foto: Chris Seward/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Nya dokument visar hur USA:s tidigare president Donald Trump och hans allierade försökte få justitiedepartementet att ställa sig bakom Trumps falska påståenden om fusk i det presidentval 2020 som vanns av Joe Biden.

Det är representanthusets tillsynsutskott The House Oversight and Reform Committee som fått tillgång till dokumenten från justitiedepartementet.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Minst 16 dödade i östra Kongo-Kinshasa

Utrikes
Utrikes

Minst 16 människor har dödats i nordöstra Kongo-Kinshasa, däribland två kvinnor. De ska ha knivhuggits till döds vid en huvudväg i provinsen Ituri i nordöstgra delen av landet.

Offren togs som gisslan flera veckor tidigare av medlemmar i islamistiska milisgruppen ADF, uppger en lokal tjänsteman.

Provinsens militära guvernör Johnny Luboya Nkashama fördömer dådet.

– Vi kommer att förstärka vår närvaro i regionen, säger han till AFP.

Militären inledde i förra veckan en offensiv mot ADF och ska ha fritagit ett hundratal personer som hållits som gisslan av milisgruppen, som anklagas för att ligga bakom tusentals människors död i den östra delen av landet.

Utrikes

USA och ekonomin utmaningar för ny president

Ebrahim Raisi, Irans nytillträdde president, vid en pressträff i juni. Han sade då bland annat att han inte kommer att träffa USA:s president Joe Biden eller delta i samtal om Irans stöd till miliser i regionen.
Foto: Vahid Salemi/AP/TT
Utrikes
Utrikes En ultrakonservativ präst som lovat att rädda Irans ekonomi och stoppa korruptionen. Men Irans nytillträdde president, 60-årige Ebrahim Raisi, kopplas också till massavrättningarna av politiska fångar som ska prövas i svensk domstol.

Iklädd svart turban – i den shiamuslimska traditionen ett tecken på att en person är ättling till profeten Mohammed – genomgick Ebrahim Raisi under tisdagen de ritualer som gör honom till Irans president. Till skillnad från hans mer reformvänlige företrädare Hassan Rohani är Raisi en ultrakonservativ muslim som står nära Irans högste ledare, ayatolla Ali Khamenei.

Raisis far var präst och sonens konservativa övertygelse cementerades tidigt. Som student på 1970-talet deltog han i protesterna mot den väststödde shahen, som moderniserat och sekulariserat Iran och som sedan störtades i den islamistiska revolutionen 1979 då Iran blev en teokrati.

Konservativ uppväxt

Raisi gav sig in i rättsväsendet och satt på en rad höga positioner, bland annat domare i de hemliga tribunaler som under 1988 omprövade politiska motståndares fängelsedomar. Tusentals människor avrättades då, enligt människorättsorganisationer.

2019 utsågs Raisi till chef för hela Irans rättsväsende.

Det är just de händelserna från 1988 som nu kopplar Irans nye president till Sverige. Nästa vecka inleds här vad som antas bli en av de största internationella rättegångarna hittills i Sverige. En 60-årig man står åtalad för grovt folkrättsbrott och mord i augusti 1988. Dussintals målsäganden flygs in från hela världen.

President Ebrahim Raisi ska ha varit den som ledde rådet som beslutade om vem som fick leva och vem som skulle dö. 2016 läcktes en ljudfil från ett möte i augusti 1988 mellan höga ledare inom rättssystemet där de diskuterade avrättningarna, ett möte där även Raisi deltog.

Vill gripa presidenten

– I ljudfilen medger han inblandning. Men vi måste förstå att även om omvärlden ser det här som något förfärligt så motiveras det i Iran som att man skipade rättvisa, har Rouzbeh Parsi, chef på Utrikespolitiska institutets Mellanöstern- och Nordafrikaprogram, tidigare sagt till TT.

Människorättsjuristen Kaveh Moussavi, baserad i Oxford, Storbritannien, låg bakom den polisanmälan som i november 2019 ledde till Sveriges gripande av 60-åringen. Nu fokuserar han tillsammans med samma grupp av jurister från advokatbyrån McCue & Partners på att lagföra president Raisi för hans inblandning i massavrättningarna.

– Hans (60-åringens) stundande åtal innebär att jag har något att utgå från när jag nu går över till att försöka gripa Raisi. Mitt juridiska team har släppt allt och jobbar nu 18 timmar om dygnet med att lagföra den sittande presidenten, säger Moussavi till TT.

Ekonomi i kris

Politiskt är det en stor utmaning som Ebrahim Raisi står inför som ny president i Iran. Landets ekonomi är i den djupaste krisen på decennier, påskyndad av sanktioner och av pandemi. En inflationstakt på över 40 procent har gjort vardagen tuff för iranierna.

Relationen till USA och en eventuell omförhandling av kärnenergiavtalet som president Donald Trump drog USA ut ur, är frågor som Raisi kommer att behöva ta sig an.

Spekulationerna har varit många kring hur Raisi och hans regering kommer att agera. Avgående utrikesminister Mohammad Javad Zarif föreslog i en rapport i juli att förhandlingarna bör slutföras.

Raisi väntas presentera sin regering på torsdag.

Moa Kärnstrand/TT

Sophie Tanha/TT

Exiliranier och anhängare av den oppositionella iranska exilorganisationen Nationella motståndsrådet (NCRI) manifesterar vid Mynttorget i Stockholm i samband med att Ebrahim Raisi svors in som Irans nye president. På fotografierna syns offer för massavrättningarna på politiska fångar i Iran 1988.
Exiliranier och anhängare av den oppositionella iranska exilorganisationen Nationella motståndsrådet (NCRI) manifesterar vid Mynttorget i Stockholm i samband med att Ebrahim Raisi svors in som Irans nye president. På fotografierna syns offer för massavrättningarna på politiska fångar i Iran 1988.
Foto: Stina Stjernkvist/TT

FAKTA

Fakta: Iran

Iran är en islamisk republik som i praktiken är en religiös diktatur. Det finns ett folkvalt parlament och en folkvald president, även om Iran inte har demokratiska val i västerländsk mening.

De religiöst lärda har den yttersta makten med en ayatolla som den högste ledaren. Sedan 1989 innehar ayatolla Ali Khamenei denna post. Islams lagar, sharia, utgör grunden för den iranska lagstiftningen och de religiösa domstolarna och är det som styr samhället.

Sedan den islamska revolutionen 1979 har politiken i landet svängt mellan mycket konservativ och mer reforminriktad.

Källa: Landguiden/UI

Utrikes

Över 100 åtalade för majestätsbrott i Thailand

En prodemokratisk demonstrant bär skyltar med texten 'nej till artikel 112', den avdelning av Thailands brottsbalk som handlar om majestätsbrott.
Foto: Sakchai Lalit/AP/TT
Utrikes
Utrikes 110 demonstranter i Thailand har åtalats för majestätsbrott sedan juli förra året, då landsomfattande protester började kräva reformer av kungahuset.

Den i huvudsak ungdomsledda rörelsen dök upp förra sommaren, motiverad av växande missnöje med premiärminister Prayut Chan-O-Cha, en tidigare militär som tog makten i en militärkupp 2014. Tiotusentals demonstranter fyllde gatorna och krävde premiärministerns avgång, att den militära konstitutionen skrivs om, samt reformer av kungahuset.

Ett år senare har 110 av dem åtalats under majestätsbrottslagen för deras roll i protesterna, enligt uppgifter till AFP från en advokat som representerar dem. De åtalade riskerar mellan tre och femton års fängelse.

Majestätsbrottslagen är till för att skydda Thailands mycket mäktiga kungahus – som stöttas av landets militär och högsta ekonomiska skikt – från ärekränkning. Men kritiker har länge hävdat att den används som ett vapen mot politiska motståndare. Att avskaffa lagen har varit ett av den unga proteströrelsens huvudkrav.

Trots regeringens juridiska krafttag har rörelsen inte tystnat, utan fortsätter att arrangera demonstrationer som nu ofta riktar sig mot landets hantering av den allt värre coronapandemin.

Utrikes

Belägrad stad – 40 dödade på ett dygn

Regeringsstyrkorna som patrullerar Lashkar Gahs öde gator har uppmanat invånarna att fly staden 'några dagar' för att man ska kunna slå tillbaka talibanerna.
Foto: Abdul Khaliq/AP/TT
Utrikes
Utrikes Det senaste dygnet har minst 40 civila dödats och över hundra skadats i Lashkar Gah i södra Afghanistan, skriver FN:s stödmission för landet i en tweet på tisdagen.

Det är talibanernas anfall på marken och regeringssidans flygattacker som orsakar mest skada, skriver FN-missionen UNAMA och uttrycker djup oro för urskiljningslöst skjutande och ockupation av sjukvårdsinrättningar och vanliga människors hem.

Lashkar Gah med 200 000 invånare är huvudstad i Helmandprovinsen. Talibanerna behärskar redan stora delar av landsbygden men har på senare tid angripit större städer. Regeringsarmén ber nu stadsborna att omedelbart lämna Lashkar Gah.

"Vänligen ge er av!"

– Vänligen res i väg snarast möjligt så att vi kan inleda vår operation, manade general Sami Sadat via nyhetsmedier.

– Jag vet att det är väldigt svårt för er att lämna era hem – det är svårt för oss också – men var snäll och förlåt oss om ni blir tvångsflyttade för några dagar, fortsatte han.

Talibanerna har erövrat de flesta lokala radio- och TV-stationer de senaste dagarna. Sefatullah, som leder radiostationen Sukon i Lashkar Gah, berättar att man slutade sända för två dagar sedan då kontoret blev ockuperat.

På tisdagen var striderna intensiva runt fängelset och polishuset, medan amerikanskt och afghanskt flyg försöker slå tillbaka talibanerna från luften, berättar Sefatullah.

Tjänstemän dödas

Regeringsarmén säger sig ha tryckt tillbaka anfall mot flygplatsen, som tar emot förnödenheter till staden.

I Herat som också belägras av talibaner, gick stadsbor upp på sina takterasser och skanderade "Gud är störst!" när regeringsstyrkor hade tvingat talibanerna att retirera från sitt senaste anfallsförsök.

Afghanska oberoende människorättskommissionen uppger att talibanerna utfört hämndmord i staden Spin Boldak nära pakistanska gränsen och lämnat minst 40 döda.

"Talibanerna jagade och identifierade nuvarande och tidigare regeringstjänstemän och dödade dessa personer, som inte alls hade del i några strider", skriver gruppen.

Enligt Rädda barnen har omkring 80 000 barn blivit internflyktingar sedan juni då de senaste striderna tog fart, och många skolor och kliniker har blivit förstörda.

Utrikes

Dödssiffran stiger efter indiska monsunregn

Strandsatta indier i delstaten Maharashtra undsätts med hjälp av gummiflottar i slutet av juli.
Foto: AP/TT
Utrikes
Utrikes

Ytterligare 16 personer har bekräftats döda efter de förödande monsunregn som drabbat de östra delarna av Indien.

Skyfallen har tvingat omkring en kvarts miljon människor från sina hem, enligt lokala myndigheter. Landets flygvapen har nu anslutit sig till räddningsinsatsen för att fortsätta att undsätta strandsatta människor.

De senaste dödsfallen skedde i delstaten Västbengalen, där elva personer nyligen omkom när kraftiga vattenflöden svepte iväg byggnader och utlöste jordskred.

Översvämningar och jordskred är inte ovanliga under Indiens regnsäsong, som vanligen varar mellan juni och september och ofta orsakar omfattande ödeläggelse. Enligt experter har dock störtskurarna blivit allt värre i takt med klimatförändringarna.

Årets monsunregn har hittills krävt minst 250 människoliv, de flesta av dem i den västindiska delstaten Maharashtra under slutet av juli.

De nordliga delstaterna Uttarakhand och Himachal Pradesh, som båda ingår i Himalayamassivet, har också rapporterat flera dödsfall.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

M3.se

Populära myter om 5G avslöjade: Låt oss prata om fakta

M3.se Nuförtiden är 5G ett hett ämne på allas läppar. Alla har tankar och åsikter, spekulationer och konspirationsteorier om vad detta faktiskt är för något, samt hur det kommer att påverka våra liv. Mycket av dessa är dock endast tankar och spekulationer, samt rena och rama myter. I den här artikeln kommer vi gå igenom några av de mest populära myterna angående 5G, samt vilka av dem som faktiskt är sanna.

Populära myter om 5G

Det finns nästan inga begränsningar för hur många myter det finns om 5G, eller hur vilseledande eller galna de kan vara. Nedan går vi igenom 5 av de populäraste myterna just nu.

Kommer 4G bli värdelöst nu?

Även om 5G förväntas ta över större delen av 4Gs användningsområden på lång sikt, kommer 4G inte att bli värdelöst inom den närmaste framtiden. Det kommer därmed inte bli på samma sätt som när 4G lanserades och därmed relativt snabbt gjorde 3G till något väldigt mycket mindre önskvärt. Det kommer att krävas en helt ny infrastruktur för att ersätta 4G helt och hållet, vilket självklart tar rejält med tid.

Kommer privatlivet och integriteten att försvinna i och med 5G?

Frågan är, hur kommer 5G att påverka privatlivet och integriteten? Det är svårt att säga, men de som tror att vår integritet kommer att försvinna helt och hållet i och med 5G oroar sig förmodligen alldeles för mycket. Vår integritet kan dock komma att påverkas negativt.

Vissa är oroade för att Kina kommer att kunna övervaka all kommunikation med tanke på att Kina är den ledande faktorn inom 5G. Detta är dock endast spekulationer och det finns inga bevis för i nuläget.

Våra smarta enheter kommer även att kunna kommunicera med varandra ännu snabbare än vad de kan idag, vilket kan leda till att vår privata information blir tillgänglig eller utnyttjas på fel sätt.

Om du vill skydda dig kan du använda en VPN-tjänst för att kryptera all trafik mellan dig och omvärlden. Detta bidrar med ett extra lager av anonymitet och skydd mot intrång. Som en extra bonus får du även möjlighet att få tillgång till geografiskt begränsat material, exempelvis från streamingtjänster.

Är 5G ansvarigt för COVID-19?

Många konspirationsteoretiker undrar om det möjligtvis inte är 5G som ligger bakom COVID-19. Detta är dock endast teorier och rena myter, samt har ingen vetenskaplig substans eller fakta överhuvudtaget. Världens forskare, hälsoexperter och myndigheter är eniga om att COVID-19 är ett virus som sprids mellan oss människor, inte något som sprids via 5G.

5G lanseras bara för att göra mobiler snabbare

En annan väldigt vanlig myt är att 5G endast lanseras för att göra våra mobiltelefoner snabbare, men så är självklart inte fallet. Visst, våra mobiltelefoner kommer onekligen att bli oerhört mycket snabbare med hjälp av 5G, men det finns många andra sektorer som påverkas. Det kommer exempelvis att påverka många olika typer av tekniska uppfinningar, exempelvis robotar, självkörande bilar och mycket mer.

Kommer 5G snart att finnas överallt?

För större städer kommer 5G inom kort att finnas tillgängligt, men det kommer att ta rejält med tid innan 5G ersätter 4G i de mindre städerna och på landsbygden. Du kan därmed känna dig trygg att ditt 4G kommer att fungera ett bra tag framöver, speciellt om du inte bor i någon av de allra största städerna.

Vad som egentligen stämmer med 5G

När man bortser från alla dessa myter får vi fram en bild som ligger närmare sanningen. 5G introduceras i stora delar av våra samhällen, men det kommer ta väldigt länge innan vi ser 5G ersätta 4G helt och hållet - 4G förväntas till och med växa under de kommande åren!

Hur mycket 5G faktiskt påverkar vår hälsa och liv generellt sett är svårt att avgöra med tanke på hur få studier som ännu har utförts, det kommer förmodligen ta flera år innan vi har tillräckligt med material för att kunna genomföra trovärdiga studier som ger oss en rättvisande bild av hur 5G faktiskt kommer att påverka våra liv.

Slutord

5G är ett hett samtalsämne, samt kommer med största sannolikhet att vara det ett bra tag framöver. I takt med att 5G lanseras ute i vårt samhälle kommer fler och fler aspekter att uppdagas, både på gott och ont, men något som är säkert är att teknologin kommer att dra nytta av denna nya infrastruktur.

Nu vet du på ett ungefär vad som bara är rykten och myter, samt vad som faktiskt är sant. Nu väntar vi med spänning på att få se vad 5G faktiskt kommer att leverera i framtiden!

Utrikes

Beräkning: Halva EU fullvaccinerat

Spanjorer vaccineras med Pfizer-Biontechs vaccin mot covid-19 i Alfaro i landets norra delar i maj.
Foto: Alvaro Barrientos/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Hälften av EU:s befolkning har fått två doser vaccin mot covid-19 och är därmed fullvaccinerad, enligt en beräkning från nyhetsbyrån AFP.

Nästan 224 miljoner människor i unionens 27 medlemsländer har därmed fått bägge sprutorna.

Toppar ligan gör Spanien, där närmare 60 procent av befolkningen hittills är fullvaccinerad, följt av Italien, Frankrike och Tyskland.

EU har en befolkning på totalt 446 miljoner människor.

Utrikes

Dödlig skogsbrand närmar sig turkiskt kraftverk

En kvinna flyr med sina djur från en brand nära Bodrum i Turkiet på måndagen.
Foto: Mehmet Guzel/AP/TT
Utrikes
Utrikes

De värsta skogsbränderna på flera generationer härjar i Turkiet för sjunde dagen i rad. Hittills har åtta människor dött.

I staden Milas på den egeiska kusten närmar sig elden det lokala värmekraftverket. Borgmästaren Muhammet Tokat har postat en serie bilder på Twitter som visar hur lågorna sprider sig uppför en kulle nära platsen där kraftverket ligger.

"Om elden sprider sig över kullen kommer den att få en helt ny dimension", säger han i ett videoklipp som visar eldhavet.

Muhammet Tokat är medlem i Turkiets största oppositionsparti CHP och en av en växande skara kritiker av president Recep Tayyip Erdogans hantering av krisen. Takat säger att hans tidigare vädjanden om att få hjälp av brandflygplan inte besvarats.

Regeringen sa sent på måndagen att 145 bränder släckts i landet och att brandkåren fortfarande kämpade med nio.

Jonas Cullberg/TT

Utrikes

Domen: Regimkritiker får inte lämna Moskva

Den ryske regimkritikern Ljubov Sobol under rättegången.
Foto: Alexander Zemlianichenko/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Den ryska regimkritikern Ljubov Sobol, före detta jurist vid Aleksej Navalnyjs antikorruptionsstiftelse FBK, har dömts av en rysk domstol till ett och ett halvt år av frihetsbegränsningar för "provokation till brott".

Under den tiden får 33-åringen inte lämna sitt hem från kl 22 på kvällen till kl 6 på morgonen, besöka stora evenemang eller lämna regionen Moskva, uppger hennes advokat Vladimir Voronin på Twitter.

Voronin meddelar att de ska överklaga domen.

"Ett och ett halvt års begränsad frihet för ett fabricerat mål utan offer", kommenterar Aleksej Navalnyjs talesperson Kira Jarmysj, som själv befinner sig i husarrest, domen på Twitter.

Enligt åklagaren uppmanade Sobol och andra anklagade i samma brottmål till deltagande i en demonstration i solidaritet med oppositionsledaren Navalnyj som ägde rum i januari. På så sätt ska Sobol ha brutit mot gällande ryska pandemiregler, enligt domslutet.

Tatiana Kireeva/TT

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL