Opinion

Skogen som resurs

Skogen är en resurs både för den biologiska mångfalden och för produktion av viktiga råvaror. Foto: TT
Opinion
Ledare. Skogspolitiken är viktig för både den biologiska mångfalden och den svenska ekonomin. Därför måste polariseringen i debatten överbryggas.

Hur skogen i Sverige ska användas har blivit en konfliktfyllt fråga. Att motsättningarna är så hårda och tonläget så oförsonligt blockerar rimliga avvägningar mellan olika intressen.

Förra veckan kom förre L-riksdagsmannen Lars Tysklind med sin utredning om artskyddet. Det kom omedelbart en totalt avvisande reaktion från LRF: ”en katastrof för markägare”. Den tidigare framlagda skogsutredningen fick lika hård kritik såväl från LRF och skogsägarföreningar som från miljöorganisationerna.

Därför är det klokt av förre statsministern Göran Persson och Wallenbergbolaget Fam AB:s vd Håkan Buskhe att föreslå en parlamentarisk skogsberedning för att bromsa polariseringen i skogspolitiken och hitta en lösning som tillgodoser både behovet av att värna den biologiska mångfalden och möjligheterna att fortsätta utnyttja skogen som en ekonomisk resurs som är viktig för klimatpolitiken.

Den hårdaste kritiken mot skogsbrukets metoder riktar sig mot de stora skogsbolagens storskaliga avverkningar. Men hälften av skogen ägs av privatpersoner, som i allmänhet har små arealer och har ett personligt intresse i hur skogen brukas. Det är främst de som drabbas av de ibland orimliga kraven på artskyddshänsyn.

Trots kritiken mot dagens skogsbruk är sanningen att det i Sverige finns mer än dubbelt så mycket skog som för 100 år sedan. Andelen äldre skog och mängden död ved ökar varje år.

Ett problem är att statistiken över andelen skyddad skog inte är likvärdig mellan länderna. Skulle Sverige rapportera som Tyskland skulle nästan hälften av skogsarealen anses skyddad, istället för de åtta procent som redovisas nu. Eftersom EU vill skaffa sig mer makt över skogspolitiken och miljöorganisationerna arbetar internationellt är det viktigt med jämförbar statistik.

Förslaget om en parlamentarisk kommitté för att komma överens om en långsiktig skogspolitik bör Stefan Löfven och Annie Lööf snabbt kunna komma överens om.

Yngve Sunesson

Opinion

Vaccinationspass är frihet

Opinion
Opinion

Samtidigt som fullvaccinerade svenskar kan ladda ner sitt vaccinbevis inför flera europeiska länder snart ”vaccinpass” för att kunna delta i utelivet. Frankrikes president Emmanuel Macron fick tveksamma fransmän att skynda sig till vaccinationsmottagningen när han meddelade att han ville se giltiga vaccinpass som villkor för restaurangbesök. Hoten om att kräva pass fungerar.

Det har uppstått debatt om huruvida det är en frihetsfråga. Har man rätt att slippa vaccinera sig, är det förtryck att kräva vaccinpass för att delta i nöjeslivet? Skapar det andra klassens medborgare, som en del kritiker menar? Det är känsligt eftersom det handlar om interna restriktioner.

Vaccinpass är en frihetsfråga, men inte på det sätt som de som ovaccinerade menar. Vad man kräver när man vill slippa visa vaccinbevis är rätten att smitta andra. Integritet är mycket viktigt, men ingen spionerar på eller tvingar ovaccinerade medborgare att ta vaccin, så det är tveksamt om det är ett relevant argument.

Det är tragiskt att vaccinskepsisen spridit sig i så stor utsträckning. Det är säkert jobbigt för den som är rädd, men vaccinet är framtaget av de bästa forskningshjärnorna med tillgång till resurser de annars inte kan drömma om. Regeringar som har ansvar för att skydda sina medborgare har inget skäl att inte rekommendera medborgarna vaccin. Politik ska fungera och vara evidensbaserad. Vaccin och vaccinpass uppfyller båda kriterierna. Den som inte vill vaccinera sig slipper, liksom att restaurangbesökare slipper utsättas från smitta av ovaccinerade på krogen.

Samhället kan inte tillåtas gå under ekonomiskt eller tvinga folk att riskera hälsan. Frihet från smitta är också personlig frihet.

Skåne har i skrivande stund en person i intensivvård för covid-19. Det är fantastiskt bra. Om allt fler yngre drabbas av deltavarianten på grund av ointresse för vaccin eller av oförsiktighet kan situationen förändras. Sverige bör prioritera att det inte skapas något behov av vaccinpass här.

Opinion

Upplopp och personligt ansvar

Opinion
Opinion

Den 58-åriga kvinna som dömts till fängelse för sin del i upploppen efter Koranbränningen i Rosengård har överklagat. I polisförhören hävdar hon att hon inte förstått allvaret i det hela. Det är ett problem inte minst eftersom samma sak lätt kan hända igen. Att ge sig ut på gatorna och kasta sten när man inte är nöjd gör att islamofober vet att det bara är att bränna en Koran till för att utlösa ännu ett upplopp och få svenska muslimer att framstå i dålig dager.

Som många brottslingar hävdar kvinnan att hon inte har gjort något fel. Hon ser sig inte ens som aktiv deltagare, fast hon finns på film med en tänd fackla, då hon ropar grisar och hundar åt polisen. Språkbruket är helt passivt. Kvinnan bara ”stod där” menade hon. ”Alla” var upprörda, men ”ingen” ville ha vandalisering. Med tanke på hur våldsamt upploppet blev är det uppenbart osant. ”Om de inte ville ha islam, varför tog de hit oss?” säger hon också. Hon och andra har ”tagits hit” snarare än valt att fara till Sverige. Hon gör ingen skillnad på att vara emot islam och vara emot våld, upplopp och skadegörelse. Att de danska islamofoberna inte fick tillstånd till några Koranbränningar och inte hade det svenska samhället med sig bryr hon sig inte om. Oviljan eller oförmågan till eget ansvar är manipulativ och språkbruket antyder att hon förstår att hon gjort fel och försöker måla en annan bild i efterhand.

Säkert är det jobbigt för en troende om någon förolämpar det de tycker är heligt. Men att reagera med våld är precis vad dessa Koranbrännande islamofober vill. Kvinnan och de andra upploppsmakarna har spelat dem i händerna och hjälpt till att skapa en negativ bild av muslimer i det svenska samhället. Laglydiga muslimer riskerar diskriminering och hat som konsekvens.

Förhoppningsvis får hon avtjäna fängelsestraff. Motivet gör ingen skillnad för den som hotats, slagits eller förlorat egendom. Man kan inte avsäga sig skuld genom att hänvisa till att ett brott är religiöst motiverat.

Opinion

Ett sorts rättvisa

Opinion
Opinion

Historien om Rukeia Hasen är nästan ofattbart tragisk. Hon lyckas fly från IS till Sverige och skilja sig från en mycket äldre make.Det skär i hjärtat att läsa om hur hon trivdes med jobbet på McDonalds i Löddeköpinge och fick bra kontakt med kollegorna, som hjälpte henne anpassa skift till hämtning och lämning på dagis.

Hade Rukeia Hasen inte haft oturen att gifta sig med Marwan Alabdullah hade hon levt i dag. Alabdullah ogillade att hustrun hade ett eget liv och egna vänner och slog därför ihjäl henne med en hantel. Han visade ingen ånger eller andra känslor, så man kan spekulera i om allt står rätt till med honom mentalt.

Hasen, Alabdullah och deras barn sov i samma rum. Barnen var hemma i den pyttelilla bostaden när deras mor mördades av deras far. Man kan hoppas att de sociala myndigheterna har möjlighet att arbeta aktivt med det fruktansvärda tramat de har utstått.

För första gången fastställs en livstidstidsstraff för ett mord i en nära relation av Högsta Domstolen på grund av de många försvårande omständigheterna i fallet. Det gör att lagens strängaste straff lättare kommer kunna utdömas i liknande falli framtiden.

Rukeia Hasan är bortom rättvisa, men kanske är det ett slags rättvisa att de som begår dessa brott nu kan få ett till brottets brutalitet proportionerligt straff. Kanske kan det avskräcka någon framtida gärningsman.

Opinion

Underskattad solenergi

Opinion
Opinion

Allt fler investerar i solceller på sina tak. Det känns inte minst bra för nyblivna elbilsägare att kunna producera eget drivmedel. Ändå hävdas inte sällan att solenergin i Sverige aldrig kan få mer än en marginell betydelse. Men det är att underskatta potentialen i denna ständigt förnybara energikälla.

För tio år sedan gav solen i Tyskland 1 TWh el, nu producerar solcellerna i detta land 39 TWh. Energiprofessorn Tomas Kåberger konstaterar (ETC 26/7) att solenergi till och med var den största elkällan i Tyskland under en solig vecka nyligen. Solen producerade mer el än kärnkraften, mer än brunkolen och mer än vindkraften. Vinden är för övrigt Tysklands största energikälla för el.

Trots att Skåne och södra Sverige har likvärdiga förutsättningar för solenergiproduktion som Tyskland ligger vi efter på detta område. Förra året gav solenergin för första gången mer än 1 TWh el i vårt land. Frågan är då om vi kan få en lika stark expansion som i landet söder om Östersjön. Eftersom solel har blivit mycket billigare sedan Tyskland inledde sin satsning bör det vara fullt möjligt.

Utbyggnaden av solpaneler på villors och företags tak är fortfarande i sin linda. Det pågår för övrigt en snabb utveckling med mer integrerade solceller i takpannor men även i fasaderna. Solcellsparker växer samtidigt fram runt om i landet.

Att kombinera produktion av solel med odling ger spännande perspektiv. Mälardalens högskola forskar för närvarande på hur jordbruk och solelsproduktion kan kombineras på mest effektiva sätt. I Italien satsar regeringen stort på ”agrivoltaics” där odling och solceller samsas på jordbruksmark. Även svenska bönder kan öka avkastningen på sina gårdar genom att kombinera solceller med odling eller bete.

Solceller levererar inte bara el till elnätet utan även användas för att framställa vätgas och e-metanol. Batteriutvecklingen gör att det blir både billigare och mer effektivt att lagra den el som produceras. Tillsammans med vindkraft, vattenkraft och bioenergi i ett effektivt elsystem kan visionen om ett helt förnybart energisystem bli verklighet.

Opinion

Grilla bara svenskt kött i sommar

Opinion
Opinion

Varje år dör tiotusentals människor bara i Europa på grund av överdriven antibiotikaanvändning, både hos människor och djur. Mediciner och läkemedel slutar att fungera. Tar man inte itu med detta vansinne kommer de resistenta bakterierna hela tiden att bli fler – och dödsfallen öka.

På detta område är Sverige ett föregångsland. Bönderna i vårt land tar ansvar och använder antibiotika endast när djuren verkligen är sjuka. I andra EU-länder blandas stora mängder antibiotika fortfarande in i foder till friska djur. Medan svenskt kött innehåller 12 milligram antibiotika finns mellan 200 och 400 milligram per kilo i kött från Portugal, Italien och Spanien. Värst är Cypern där siffran ligger över 450 milligram.

I Europaparlamentet arbetar Emma Wiesner (c) aktivt för att få stopp på denna farliga överanvändning. Ett framsteg är att det från nästa år blir förbjudet att importera kött till EU av djur som fått antibiotika i tillväxtfrämjande syfte. Detta räcker förstås inte om överanvändningen tillåts fortsätta inom EU.

Det bästa vi kan göra är enbart köpa kött – och ost – som producerats i Sverige. Måhända stämplas detta som protektionism, men det handlar både om att visa ett exempel och om omsorg om hälsan. Att detta också stärker svenskt jordbruk är självfallet positivt.

Överanvändningen av antibiotika hotar i förlängningen vårt sätt att leva. Har vi inte fungerande och effektiva mediciner kommer vi inte att kunna återgå till ”ett normalt liv”. Coronapandemin är en varning. Grilla bara svenskt kött i sommar!

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Lån utan UC

Allt fler svenskar löser sina kreditskulder med ett lån!

Lån utan UC Idag är det enkelt att handla saker på avbetalning, köp nu och betala sen-erbjudanden haglar över oss dagligen. Många handlar med krediter som de egentligen inte har råd med vilket slutar för många med att man sitter i kreditfällan.

Där har man har räntor att betala från flera olika köp, men man betalar knappt av något belopp på den summan som man faktiskt har lånat. Skyhöga räntor finns fortfarande kvar men reglerades för några år sedan ner, vilket innebär att det blivit något bättre lånevillkor även i de fall där man kan ta kreditlån från andra kreditgivare än banken.

Att det är så pass enkelt att ta ett riskfritt lån hos många finansbolag och att man kan köpa prylar på avbetalning leder de flesta till att köpa mer än de egentligen har råd med. Därför har många svenskar idag börjat samla sina lån och krediter till ett enda lån, så att det enbart är en ränta som behöver bli betald per månad. Detta medför att de höga månadskostnaderna går att minimera till stor del och har på många håll räddat många familjer i ekonomisk kris. Detta är något som man brukar kalla för att binda sina krediter. Man binder dem till ett enda lån med lägre ränta - detta är räddningen för många som har hamnat i kreditfällan!

Samtidigt som många minskar sina lånekostnader - så ökar också medvetandet gällande konsumtion!

Unga fröken Greta Thunberg, är en av våra ledstjärnor idag när det kommer till att börja tänka efter hur vi behandlar vår natur. Greta är också en stark förespråkare till att vi genast bör konsumera mindre än vad vi gör nu - vilket många svenskar också tycks ha hakat på. Detta visar på att medvetandet ökar när det kommer till både att tänka mer långsiktigt, men också att många lär av sina misstag. Att kunna shoppa vad man vill från var som helst i världen har nog stigit många konsumenter åt huvudet och det är egentligen inte förrän nu som man har kunnat se de förödande effekterna av detta. Många företag visar sitt starka engagemang för klimatet utåt, vi köper mindre och mindre plast och vi äter mindre och mindre kött - vi bemöter de förödande konsekvenserna genom att balansera ut det igen.

Att vi lever i en värld av influencers kan vara en av många anledningar till varför konsumtionen ökat så mycket som den har gjort under 2000-talet. De flesta minns nog hur Postnord höll på att sjunka fullkomligt av alla leveranser av beställningar, som dessutom många bara beställde för att fota och sedan skicka tillbaka. Vi bör se vår nya medvetenhet som något mycket positiv och en klar indikation på att vi är på väg att gå mot att vara betydligt mer klimatsmarta och värna om naturen. Vi har helt enkelt, som Greta säger, börjat vakna upp! Förhoppningsvis fortsätter trenden och vi får se ytterligare aktioner som kämpar för miljön, och fler människor som höjer sin röst för vår planet i framtiden.

Opinion

Regeringskrisens vinnare

Opinion
Opinion

I en väljarbarometer från Novus når Vänsterpartiet rekordsiffror med dryga tretton procent. Nooshi Dadgostars chansning på att orsaka en regeringskris kring marknadshyror, en förändringar som skulle drabba rätt få personer, gav god utdelning. Framgången handlar inte om marknadshyrorna i sig, utan om att Dadgostar visade att hon tänkte föra riktig vänsterpolitik. Med tanke på underskottet på vänsterpolitik i den socialdemokratiska regeringen är det inte jättekonstigt att utspelet fick genomslag: det är snarare märkligt att Vänsterpartiet inte gått framåt i större utsträckning som reaktion på högervågen inom svensk politik.

I april 2019 fick Kristdemokraterna över 12 procent i en opinionsmätning. Partiets nuvarande väljarstöd ser annorlunda ut. Fråga är om Vänsterpartiet får nöja sig med en tillfällig uppgång och sedan sjunker tillbaka till sina snittnivåer. Sannolikt är ökningen tillfällig. Men det är inte omöjligt att Dadgostar kan få Vänsterpartiet att stabilisera sig på en högre nivå.

Det som tyder på att hon kan fortsätta vara stark i opinionen är att Vänsterpartiet försvagat Löfven. Socialdemokraterna riskerar att behöva ge efter för ytterligare krav från Centerpartiet om de vill fortsätta samarbetet. Ännu mindre vänsterpolitik, med andra ord.

Mitt i en högervåg måste det finnas väljare som efterfrågar klassisk vänsterpolitik.

Skräcken för marknadshyror vilar sannolikt på felaktiga antaganden för många väljare. Marknadshyror skulle främst drabba höginkomsttagare som vill flytta in i nybyggen i stadskärnor. På så sätt borde Vänsterpartiet egentligen vara för marknadshyror: att en rik person får hosta upp en hög hyra som hen har råd med drabbar sällan den ”lilla människan”. Men det fungerar som vi sett utmärkt som symbolfråga. Det låter cyniskt och kapitalistiskt, vilket gynnar Vänsterpartiet. Det kommer att finnas fler Löfven-kompromisser som kommer att låta cynisk höger. Det finns stora möjligheter för Dadgostar där.

Opinion

En hjälpande hand

Opinion
Opinion

Bo Sigeback från Hässleholm berättar om sina erfarenheter av att hjälpa ensamkommande som god man, under tio års tid. Det goda resultatet för hans vägledning av unga visar på vikten av bra och tydlig samhällsorientering. Bo Sigeback menar att man som god man bör lära känna den man hjälper som individ för att bygga tillit. Det verkar vara ett recept på framgång.

De som Sigeback varit god man för har i stor utsträckning gått färdigt utbildningar och fått jobb. Ebrahim Nazeri, som fick Bo Sigeback som god man när han kom hit från Iran 2015, talar med tidningen om han inte hade vetat hur viktig utbildning var för att få jobb i Sverige om inte Sigeback tryckt på det. Han säger också att han på grund av sin ungdom gjorde ”dumma saker” utan att tänka på konsekvenserna, men att Sigeback tillrättavisade honom och berättade om förväntningarna på honom om han skulle leva i det svenska samhället.

Att få reda på dels vilka lagar och regler som gäller, men också vilka normer, det vill säga vad som får andra att reagera negativt, är jätteviktigt för att hitta rätt. Alla som kom, särskilt unga, skulle behöva en kontaktperson som var tydliga med om och när de betedde sig på ett sätt som inte går ihop med svenska normer eller regler. Många integrationsproblem som inte är kopplade till kriminalitet handlar om bristande samhällsorientering.

Opinion

Hämta näring från de gröna rötterna

Opinion
Krönika

Att partierna bara har två val och måste inordna sig i två ”block” är en förenklad bild som det är viktigt att genomskåda.

I dagens politiska turbulens är det lätt att tappa perspektiven. Att partierna bara har två val och måste inordna sig i två ”block” är en förenklad bild som det är viktigt att genomskåda. Agerandet är lättare att för förstå för den som känner historien.

Centerpartiet och Annie Lööf angrips från höger och vänster för sin markerade mittenposition. Det är emellertid från mitten partiet genom decennierna med framgång kunnat påverka samhället. Partinamnet markerar detta.

Redan 1911 skrev initiativtagaren Carl Berglund i Landsbygden att Bondeförbundet skulle bli ett verkligt frisinnat demokratiskt parti, vars styrka ej kommer att brytas vare sig av stadsradikalernas yra eller högerns flinthårda konservatism. Det bleve i ordets finaste bemärkelse ett centerparti, som på ett fulltroget sätt representerade det praktiska livets krav.

Från mittenpositionen har Bondeförbundet/Centerpartiet sedan dess, ofta framgångsrikt, kunnat påverka genom samverkan med andra partier. Väljarnas röster och sakpolitiken har avgjort vad som har varit möjligt. Så är det även idag.

Den för landet viktigaste överenskommelsen är krisuppgörelsen med Socialdemokraterna 1933. Axel Pehrsson i Bramstorp gjorde då upp med Per Albin Hansson om en politik som pressade ned arbetslösheten bland arbetarna och räddade många bönder från konkurs. Genom de båda skåningarnas ”kohandel” drogs mattan undan för fascistiska organisationer och partier. Den ännu sköra svenska demokratin räddades för framtiden.

Under de följande decennierna fortsatte folkhemsbygget i samverkan mellan arbetarnas och böndernas partier. Gunnar Hedlund och Tage Erlander samarbetade på 1950-talet i en koalitionsregering. I en valbroschyr 1956 markerade Bondeförbundet centerpositionen som ”ett medelvägens parti”, även ideologiskt:

Socialismen betonar starkt tryggheten för människorna och liberalismen den individuella friheten. Bondeförbundet vill i sin politik förena dessa båda målsättningar. Det vill skapa trygghet och vidmakthålla den personliga friheten.

Mellan 1950- och 70-talen breddades och stärktes Centerpartiet. 1973 valde över 25 procent av väljarna centergrönt. Partisekreteraren Gustaf Jonnergård spelade en nyckelroll. Han markerade centerpositionen och underströk att marknadskrafterna måste omgärdas med ramar för att motverka koncentration och centralisering. Partiet betecknade sig som decentralistiskt, senare när miljöpolitiken blev viktigare även ekohumanistiskt.

Under 1960-talet utvecklades ”mittensamverkan” med Folkpartiet, vid den här tiden uttalat ”socialliberalt”. Även Centerpartiet markerade de få gånger partiet använde liberal retorik det socialliberala. Planerna på sammanslagning gick dock i stöpet, främst eftersom många inom centerrörelsen ansåg Folkpartiet som alltför centralistiskt.

Genom valet 1976 gav väljarna Thorbjörn Fälldin möjlighet att bilda en centerledd icke-socialistisk (”borgerlig” undveks) regering. Fälldin markerade att regeringen skulle bygga på mittenpolitiken grund. Moderaterna fick ansluta sig till denna politik för att ingå.

I början av 1990-talet ingick Centerpartiet i den moderatledda Bildtregeringen, men det innebar inte heller nu att partiet var inmurat i ett högerblock. När Socialdemokraterna med Göran Persson som statsminister återfått regeringsmakten medverkade Centerpartiet med Olof Johansson och Per-Ola Eriksson i spetsen till att få ordning på den miserabla ekonomin. Utifrån en självständig mittenposition.

Allians för Sverige, som Maud Olofsson tog initiativ till 2004, kan ses som ett högerblock. Samarbetet möjliggjordes emellertid av att Moderaterna med Fredrik Reinfeldt vid den här tiden tog ett stort steg in mot mitten. Under Alliansens tid, fram till 2018, skapades dock bilden att svensk politik var uppdelat i två block med en hög mur mitt i väljarkåren. En bild som många fortfarande lever med.

För att förstå dagens situation är det emellertid viktigt att känna bakgrunden. Centerpartiet har genom decennierna verkat utifrån en självständig mittenposition. Så även idag. I den framtidsagenda partiet fastställde i maj understryks ett samarbete ”i den breda politiska mitten” är det bästa för Sverige. En naturlig positionsbestämning om man hämtar näring från de gröna rötterna.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL