Utrikes

Maorier kan ha varit först till Antarktis

Maorier kan ha kommit till Antarktis omkring 1 300 år innan kontinenten 'upptäcktes'. Arkivbild.
Foto: AP/TT
Utrikes
Utrikes Nya Zeelands ursprungsfolk maorier kan ha varit först till Antarktis – 1 300 år innan kontinenten "upptäcktes". Det visar en studie publicerad i Journal of the Royal Society of New Zealand, rapporterar CNN.
PREMIUM

Upptäckten av Antarktis har i modern historieskrivning tillskrivits en rysk expedition från 1820. Och en amerikansk upptäcktsresande har räknats som den första att landstiga där året därpå.

Men en studie visar att polynesiska sjöfarare (ett folkslag som maorierna är del av) närmade sig kontinenten över tusen år före det.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Parallell rättegång inleds mot Suu Kyi

Statskontrollerade tv-kanalen Myawaddy TV rapporterar om rättsprocessen mot den avsatta ledaren. Arkivbild.
Foto: Myawaddy TV via AP/TT
Utrikes
Utrikes

Myanmars avsatta ledare Aung San Suu Kyi kallades under måndagen till ännu en domstolsförhandling efter nya anklagelser från landets militärjunta. Det är den andra gången hon hörs i rätten sedan kuppen som avsatte henne i februari.

Den avsatta ledaren anklagas bland annat för att äga oregistrerade walkie-talkies och för att ha brutit mot coronaregler i samband med fjolårets val.

Inga journalister tillåts närvara vid rättegången som sker bakom stängda dörrar. Suu Kyis advokater uppger att de haft svårt att träffa sin klient inför måndagens förhandlingar.

I slutet av maj hördes Suu Kyi i rätten för militärjuntas anklagelser om fusk vid valet i november, påståenden som använts av militären för att berättiga kuppen. Den avsatta ledaren kommer under tisdagen att höras i myanmarisk domstol i en andra förhörsrunda runt dessa anklagelser. Om Suu Kyi döms riskerar hon mer än tio års fängelse.

De både rättsprocesserna äger rum parallellt och väntas pågå fram till slutet av juli.

Utrikes

NATO-länder och Turkiet samtalar i Bryssel

Turkiets president Recep Tayyip Erdogan, till höger, då han anlände till Natotoppmötet i Bryssel på måndagen.
Foto: Kenzo Tribouillard/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Under Natotoppmötet i Bryssel samtalade Turkiets president Recep Tayyip Erdogan under måndagen bland annat med sina franska och tyska motsvarigheter.

Tysklands förbundskansler Angela Merkel pratade bland annat med Erdogan om FN-resolutionen om Cypern, utanför vars kust Turkiet har letat efter olja och gas vilket landet har fått kritik för. Det uppger Merkels stab.

Erdogans stab meddelade under måndagen att Turkiet kommer att återuppta dialogen med Grekland för att minska spänningen i östra Medelhavet. Det turkiske presidenten kommer under dagen att samtala med Greklands premiärminister Kyriakos Mitsotakis.

Erdogan har under måndagen även diskuterat vikten av samarbete för att hantera situationerna i krigshärjade Syrien och Libyen med Frankrikes president Emmanuel Macron.

Under det pågående mötet väntas stats- och regeringscheferna från de 30 medlemsländerna bland annat spika ett nytt ramverk för militäralliansens arbete på längre sikt.

I samband med mötet sker även ett flertal enskilda möten mellan olika ledare. USA:s president Joe Biden ska bland annat hålla en särskild överläggning med Erdogan.

Utrikes

Fängslad aktivist visas upp igen i Belarus

Den belarusiske oppositionsaktivisten och journalisten Roman Protasevitj i samband med ett gripande tidigare i år. Arkivbild.
Foto: Sergei Grits/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Den fängslade belarusiske oppositionsaktivisten och journalisten Roman Protasevitj visades återigen upp offentligt på måndagen under en presskonferens i Minsk.

Protasevitj och flickvännen och juridikstudenten Sofia Sapega greps i maj på ett nedtvingat Ryanairplan. EU och USA har skärpt sina sanktioner mot Belarus efter tvångslandningen i Minsk, som av många beskrivits som en ren flygkapning.

Både Protasevitj och Sapega har tidigare visats upp i tv-inslag där de fått "erkänna" oppositionella aktiviteter som klassas som olagliga i Belarus. Deras anhöriga och människorättsorganisationer befarar att de kan ha utsatts för tortyr under tiden i häkte.

Utrikes

Putin: Var är bevisen för cyberattacker?

Rysslands president Vladimir Putin (bilden) träffar sin amerikanske motpart Joe Biden senare i veckan.
Foto: Jevgenij Odinokov/Kreml/AP/TT
Utrikes
Utrikes Ryska cyberattacker riktade mot amerikanska företag och myndigheter kommer oundvikligen att vara en fråga som kommer upp när USA:s president Joe Biden och Rysslands president Vladimir Putin möts inom kort.

Inför mötet i Genève på onsdag fortsätter Putin att sin vana trogen förneka att Ryssland står bakom attackerna.

När mediebolaget NBC frågar Putin om Ryssland bedriver ett "cyberkrig" mot USA svarar presidenten:

– Vi har anklagats för allt möjligt. Var är bevisen? Det börjar bli farsartat.

När president Joe Bidens regering nyligen skärpte sanktionerna mot Ryssland motiverades det bland annat av ryska "regeringsstyrda försök" till valpåverkan i USA och cyberattacken mot it-företaget Solarwinds.

Och i början av juni tvingades det gigantiska globala köttföretaget JBS, med huvudsäte i Brasilien, att avbryta sin verksamhet i Australien på grund av en cyberattack. Även i Kanada och i USA stannade verksamheten delvis av.

Såväl JBS som USA:s federala polis FBI pekade då ut en kriminell organisation som troligen är baserad i Ryssland som ansvarig för den så kallade ransomware-attacken.

Vita huset anklagade inte den ryska regeringen för att vara direkt ansvarig för dessa hackerattacker, men kritiserade landet för att hysa misstänkta kriminella organisationer.

2017 slog de amerikanska underrättelsetjänsterna CIA, FBI och NSA fast att Ryssland försökte påverka USA:s presidentval året före.

Utrikes

Biden: Nato är nödvändigt för USA

USA:s president Joe Biden samtalar med Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg inför måndagens Nato-toppmöte i Bryssel.
Foto: Stephanie Lecocq/AP/TT
Utrikes
Utrikes Om inte Nato redan fanns så skulle den behöva uppfinnas, konstaterar USA:s president Joe Biden inför sitt första toppmöte i militäralliansen.
Agendan i Bryssel domineras av Kina och Ryssland.

Efter helgens G7-möte i Storbritannien har Biden kommit till Belgien för att träffa de övriga 29 stats- och regeringscheferna i Nato.

Redan på väg in betonar han att Nato är en "nödvändighet" för USA.

– Om den inte fanns skulle vi behövt uppfinna den, säger Biden i ett kort samtal med generalsekreterare Jens Stoltenberg.

– Det finns en ökad förståelse för att vi står inför nya utmaningar. Ryssland agerar på ett sätt som inte är förenligt med vad vi hoppas på. Och så har vi Kina, konstaterar Biden i Bryssel.

"Aggressivt mönster"

Nato-toppmötet ska bland annat ge klartecken för Natos breda "2030-agenda", om alliansens arbete på längre sikt, inklusive på klimatsidan.

Samtidigt dras arbetet i gång med att förnya Natos "strategiska koncept". De Nato-dokument som man nu grundar sig på härrör från 2010, då förhållandet till både Ryssland och Kina var helt annorlunda än i dag.

När det gäller Ryssland räknar generalsekreterare Stoltenberg med att övriga Nato-ledare nu får en chans att prata ihop sig med Biden inför dennes träff med president Vladimir Putin på onsdag.

– Vi ser ett aggressivt mönster från Ryssland. Det är cyberattacker, hybridattacker och förgiftningar, säger Stoltenberg och talar sig varm för Natos tudelade taktik: att stärka sin militära förmåga, men också öppna för samtal.

– Dialog är inte ett svaghetstecken. Det är ett styrkebesked, säger han.

Kritik mot Kina

För Kina betonar Nato-chefen vikten av att hålla i gång diskussioner med Peking om exempelvis nedrustningsfrågor och klimatförändringarna.

Men han är också tydlig med sin kritik mot det kinesiska agerandet i Hongkong och Xinjiang.

– Vi är inte på väg in i ett nytt kallt krig. Kina är inte vår fiende. Men vi måste reagera som en allians. Kina delar inte våra värderingar. Vi ser hur de slår ner på demokratiska väljare i Hongkong och förföljer minoriteter i sitt eget land, säger Stoltenberg.

I ett gemensamt mötesuttalande som Natoländerna väntas slå fast heter det bland att "Kinas uttalade ambitioner och agerande innebär en systemartad utmaning för den regelstyrda internationella ordningen", rapporterar nyhetsbyrån Reuters.

"Lögner och rykten"

Kina togs också upp under helgens G7-toppmöte, där landet i ett skarpt uttalande bland annat uppmanades att respektera mänskliga rättigheter och friheter, i synnerhet i Xinjiang (där den muslimska uigurbefolkningen utsätts för övergrepp).

G7-ledarna kritiserade även Kina för inskränkningarna i Hongkongs självstyre och underströk vikten av fred och stabilitet omkring Taiwansundet.

Kinas ambassad i London anklagar G7-länderna för att sprida "lögner, rykten och grundlösa anklagelser".

"Vi kommer med bestämdhet att försvara vår nationella suveränitet, säkerhet och våra intressen, och resolut slå tillbaka mot varje form av orättvisa och kränkning mot Kina", skriver ambassaden i ett uttalande.

"Mer naturligt"

Måndagens Natotoppmöte är i mångt och mycket till för att blåsa "faran över" efter åren med Donald Trump som chef i Vita huset. Under Trump fanns en ständig oro för vad USA egentligen tyckte om Nato-samarbetet – inte minst när det gällde övriga länders ekonomiska satsningar på försvaret.

Nederländernas premiärminister Mark Rutte konstaterar samtidigt att samarbetet ändå fungerande under Trump.

– Det var lite mer besvärligt, men det gick ändå att komma fram till nära överenskommelser och goda relationer. Fast med Joe Biden är det mer naturligt, säger Rutte på väg in till toppmötet i Bryssel.

Wiktor Nummelin/TT

USA:s president Joe Biden, Turkiets president Recep Tayyip Erdogan och Storbritanniens premiärminister Boris Johnson i främsta ledet när Nato-ländernas ledare fotograferas i Bryssel. Där bakom syns även bland andra Danmarks statsminister Mette Frederiksen och Tyskland förbundskansler Angela Merkel.
USA:s president Joe Biden, Turkiets president Recep Tayyip Erdogan och Storbritanniens premiärminister Boris Johnson i främsta ledet när Nato-ländernas ledare fotograferas i Bryssel. Där bakom syns även bland andra Danmarks statsminister Mette Frederiksen och Tyskland förbundskansler Angela Merkel.
Foto: Kevin Lamarque/AP/TT

FAKTA

Fakta: Nato

Tolv länder fanns med från start när militäralliansen Nato bildades 1949: Belgien, Danmark, Frankrike, Island, Italien, Kanada, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Portugal, Storbritannien och USA.

Därefter har ytterligare 18 länder tillkommit: Grekland och Turkiet (inträdde 1952), Västtyskland (1955, hela Tyskland från 1990), Spanien (1982), Polen, Tjeckien och Ungern (1999), Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen, Rumänien, Slovakien och Slovenien (2004), Albanien och Kroatien (2009), Montenegro (2017) samt Nordmakedonien (2020).

Nato har sitt högkvarter i Bryssel. Generalsekreterare sedan 2014 är Norges förre statsminister Jens Stoltenberg (född 1959).

FAKTA

Fakta: Natos 2030-agenda

Nato har tagit fram en "2030-agenda" för hur militäralliansen fortsatt ska vara "redo, stark och enad".

Bland de åtta åtgärder som förs fram finns utökade politiska diskussioner mellan medlemsländerna, även om klimatfrågor och ekonomi, satsningar på ny teknik, ökat stöd för rättsstatsprinciper över hela världen och löften om att kraftigt minska utsläppen av växthusgaser från militär verksamhet och anläggningar.

Länderna upprepar också tidigare löften om att senast år 2024 lägga motsvarande minst två procent av sin BNP på försvarsutgifter. Dessutom ska Natos relativt lilla gemensam budget utökas.

I agendan ingår även att till nästa års Nato-toppmöte ta fram ett nytt "strategiskt koncept".

Källa: Nato

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Native Skd

Oddsleverantören Kambis starka första kvartalsresultat 2021

www.casumo.com

Kambi Group, ett Maltabaserat företag som levererar odds till B2C-företag inom sportbetting, överträffade under det första kvartalet 2021 förväntningarna som hos många redan var höga. Bolaget har visat starka siffror flera år i rad, och rider vidare på den växande sportbettingvågen.

En stark inledning på 2021

Kambi Group startade 2010 och noterades på Stockholmsbörsen fyra år senare. Deras verksamhet fokuserar på att förse bettingbolag med oddstjänster, och har varit något av en framgångssaga sedan dess. Företaget har haft en vinstmarginal med över 10% i snitt per år sedan de noterades, och det senaste kvartalet visar en imponerande 25.8% för 2021. Intäkterna har ökat med över 200 miljoner kronor från samma kvartal förra året och även marknadsvärdet fick ett lyft under 2020, vilket kan ses som att investerare har höga förhoppningar om framtiden.

Den växande iGaming-industrin

Kambis framgångar det senaste decenniet följer den snabbt växande spel- och bettingindustrin, som har blivit en betydelsefull gren inom online-nöjen. När intresset för betting har ökat, har resultatet blivit att bettingbolagen vill göra sina tjänster mer tillgängliga och användarvänliga för kunden. Den efterfrågan har Kambi dragit nytta av, och förser då bolagen med de tjänster som krävs för att anpassa sig efter den växande populariteten. Dessutom har operatörer som historiskt sett är fokuserade på casino till exempel Casumo också börjat ta del av Kambis tjänster, för att utöka sin verksamhet till att omfatta sportbetting tillsammans med spel som blackjack och slots. Då iGaming som bransch går igenom en stor tillväxtfas kan man konstatera att Kambi varit rätt i tiden med sina tjänster.

Ljus framtid för bolaget

Kambi har under åren återinvesterat delar av sin vinst, och satsat på att stärka sin internationella närvaro. Idag har de kontor på olika ställen i världen, och ett nät som sträcker sig över flera kontinenter. En av de viktigaste händelserna i bettingvärlden var när USA legaliserade sportbetting på federal nivå 2018, efter att ha varit förbjudet i nästan 30 år. Sedan dess har flera delstater gjort planer på hur lyftandet av de lokala förbuden ska se ut.

Detta har så klart varit väldigt goda nyheter för företag som erbjuder bettingtjänster, och Kambi har varit en av de första att utnyttja den förändringen. De har inte bara kontor etablerat i Philadelphia, utan har redan involverat sig i bettingverksamhet i flera delstater. 2020 rapporterades 30-40% av gruppens intäkter har kommit från den amerikanska marknaden. Med en fot inne i den snabbt växande bettingmarknaden i USA ser framtiden intressant ut för bolaget, och den starka kvartalsrapporten för 2021 kan ses som ett kvitto på spel- och bettingindustrins framfart, så väl som en fingervisning för hur det kan komma att se ut framöver.

Kambi Group Plc. har sitt huvudkontor i Malta och börsnoterades 2014. Företaget ägnar sig främst åt att erbjuda tjänster inom odds till företag verksamma inom spel- och betting – och den växande industrin inom vilken de opererar har skördat stora vinster de senaste åren. Den första kvartalsrapporten för 2021 visar på en stark tillväxt för företaget, som har levererat flera positiva rapporter i rad, och med möjligheterna på den nyöppnade amerikanska marknaden kan detta bli ett framgångsrikt år.

Utrikes

Spänt inför omstridd flaggparad i Jerusalem

Den traditionsenliga flaggparaden ställdes in på Jerusalemdagen den 10 maj, då bilden är tagen. Men nu har israelisk polis gett grönt ljus till att genomföra den på tisdag.
Foto: Ariel Schalit/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Den traditionsenliga flaggparaden ställdes in på grund av den uppblossade konflikten mellan Israel och Hamas i maj. Men nu har judiska högernationalister fått klartecken från polis att genomföra marschen i delar av Jerusalems gamla stad på tisdag.

Beskedet har fått Hamas, den terrorstämplade islamistiska organisation som styr i Gaza, att varna för nya våldsamheter. Rörelsen har utlyst en "vredens dag" och uppmanat palestinier att "mobilisera" i Jerusalem.

Säkerhetskällor tror dock inte att Hamas kommer att skjuta raketer, enligt den israeliska public service-kanalen Kan. De ser dock en risk för att Hamas kommer att försöka skicka brandballonger från Gaza eller trigga attacker på Västbanken.

Flaggparaden brukar genomföras i samband med Jerusalemdagen, då Israel firar erövringen av staden i sexdagarskriget 1967.

Utrikes

Förlisning utanför Jemen – minst 25 döda

En strand i Jemen. Arkivbild.
Foto: Nariman El-Mofty/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Minst 25 döda människor har hittats i vattnet utanför Jemens kust efter en förlisning, enligt lokala myndigheter. Kropparna plockades upp av fiskare.

Sammanlagt ska omkring 200 personer ha befunnit sig ombord på båten, som enligt smugglarna kapsejsade för två dagar sedan, uppger myndigheterna. De övriga passagerarnas öde är okänt.

Offren tycks ha varit afrikaner, enligt fiskarna, något som kan tyda på att båten var på väg från Afrikas horn till det krigshärjade Jemen, som många desperata människor är beredda att försöka ta sig igenom på vägen till något av de rika länderna runt Persiska viken.

Internationella migrationsorganisationen (IOM) bekräftar att en båt har sjunkit i vattnen utanför Jemen, men utreder fortfarande detaljerna kring händelsen.

Utrikes

Gripen amerikansk journalist släppt i Myanmar

Demonstranter under en protestaktion den 3 juni mot Myanmars militärjunta i storstaden Rangoon.
Foto: AP/TT
Utrikes
Utrikes

En amerikansk journalist som greps i Myanmar i mars har släppts sedan anklagelserna mot honom avskrivits, uppger hans advokat.

Nathan Maung, grundare av den lokala nyhetssajten Kamayut Media, riskerade att dömas utifrån en svepande lag mot uppmuntran till protester mot landets militär. Han planerar nu att flyga tillbaka till USA på tisdag, säger hans advokat.

Tidigare i juni dömdes en myanmarisk journalist till två års fängelse med stöd av lagen.

Militärjuntan har svarat med brutala medel på de massprotester som bröt ut efter kuppen den 1 februari, då Myanmars civila ledare Aung San Suu Kyi avsattes. Hundratals människor har dödats då myndigheterna försökt krossa det folkliga motståndet.

En rad journalister har gripits och flera medier har stängts ner.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL