Lokal debatt Nsk

Debatt: Många skåningar för tunga för att åka ambulans

Alltfler tunga patienter och tyngre utrustning skapar problem för ambulanspersonalen.
Foto: Johan Nilsson/TT
Lokal debatt Nsk
Lokal debatt SkD
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

För att kunna rädda fler liv utrustas ambulanser med allt mer utrustning. Tyvärr riskerar den utrustningen, i kombination med att hela fem av tio skåningar är överviktiga, leda till att ambulanser blir överlastade och därmed en trafikfara. Lättare ambulansutrustning behövs för att öka säkerheten för patienter, ambulanspersonal och andra trafikanter, skriver Anders Gustafsson, vd på Mirola.

Både skåningarna och utrustningen i ambulanserna blir allt tyngre. Enligt Folkhälsomyndigheten är i dag fem av tio skåningar överviktiga. Att en patient är överviktig ska självklart inte vara ett hinder för att den ska få åka med i en ambulans när olyckan har inträffat och akut vård behövs.

Om ambulanspersonalen och patienten är medelviktiga, alltså väger 75 kilo, blir vikten för enbart dem och utrustningen i normalfallet 475 kilo. Det är långt över den tillåtna lastvikten för många ambulanser, som har en maxgräns på omkring 400 kilo, och innebär därmed en trafikfara.

För att kunna ge bästa möjliga vård krävs att ambulanser är välutrustade, vilket ställer krav på att utrustningen är väldesignad och väger så lite som möjligt. Att då exempelvis byta ut en syrgasutrustning som väger 20 kilo mot en modern som bara väger 1,5 kilo gör att patienter och anhöriga i högre grad kan åka ambulans utan att maxvikten överskrids.

Tung utrustning innebär inte bara en trafikfara, den utgör också ett arbetsmiljöproblem för blåljuspersonal. Att minska på vikten för den utrustning som ibland ska bäras upp flera våningar är en långt mer hållbar lösning än att kräva att alla ambulansförare ska ta körkort för tyngre fordon, eller att anhöriga får ta egen transport till sjukhusen.

För att öka säkerheten och samtidigt rädda fler liv bör politikerna i Region Skåne:

1. Ställa höga krav på viktreserven i ambulanser vid upphandlingar, det vill säga den viktdifferens som är kvar mellan en fullt utrustad ambulans och ambulansens maxvikt.

2. Byta ut tung och otymplig utrustning. Mindre och lättare utrustning både ökar säkerheten och gör plats i ambulansen för mer moderna högteknologiska lösningar.

3. Utvärderar utrustningen som används utifrån ett arbetsmiljöperspektiv. Det är av yttersta vikt att minska antalet arbetsrelaterade skador, så som nack- och ryggskador, till följd av tung och otymplig utrustning.

Överbelastade ambulanser är en trafikfara och tung utrustning ett arbetsmiljöproblem. Politikerna i Region Skåne behöver snarast se över hur utrustningen i ambulanserna kan moderniseras.

Anders Gustafsson, Vd, Mirola

Lokal debatt Nsk

Debatt: Enklare vaccination för äldre

Inför ett liknande vaccinationsprogram för äldre som för barn, föreslår SKPF pensionärerna.
Foto: Eugene Hoshiko
Lokal debatt Nsk
Lokal debatt SkD
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

I dag finns inget nationellt vaccinationsprogram för äldre i Sverige. Med pandemin har vikten av vaccination hamnat i fokus på ett sätt som saknar motstycke. Trots detta har Sverige låg täckningsgrad för vaccinationer på drygt 50 procent för personer 65 år och äldre, jämfört med WHO:s målsättning på 75 procent.

Mycket är positivt i Sverige när det gäller vaccination. Förtroendet för barnvaccinationsprogrammet är högt. Sverige har en av de högsta täckningsgraderna i världen när det gäller barn. Nu är det dags att förbättra vaccinationstäckningen för andra grupper. Ingen region når upp till WHO:s mål om 75 procent vaccinerade mot influensa. Sverige ligger i snitt på 50 procent för personer över 65 år och ännu lägre för övriga riskgrupper. Täckningsgraden för pneumokockvaccin är troligen mycket lägre då det saknas data för den typen av vaccin.

Sedan 2016 finns ett färdigutrett förslag till vaccinationsprogram från Folkhälsomyndigheten. Ingenting har hänt. Folkhälsomyndigheten rekommenderade regeringen att ge alla äldre och riskgrupper tillgång till vaccin kostnadsfritt och oberoende av region. På så sätt blir sjukvården mer jämlik.

Därför föreslår vi ett liknande allmänt nationellt vaccinationsprogram som för barn, anpassat för äldre mot pneumokocker, influensa och bältros. Det minskar smittspridning och lidande och är samhällsekonomiskt effektivt. Frånvaron av infektioner minskar i sin tur användningen av antibiotika – minskad antibiotikaresistensen bör vara en prioriterad fråga för alla.

I Danmark finns sedan ett år ett kostnadsfritt vaccinationsprogram för äldre, där reformen underlättat arbetsbördan i sjukvårdssystemet under pandemin.

Ett införande av ett nationellt vaccinationsprogram för äldre gör att hela landet får en fungerande infrastruktur för kallelser, genomförande av vaccination och uppföljning – på samma sätt som för barnvaccinationsprogrammet. Hög vaccinationstäckning innebär ökat skydd för hela befolkningen, vilket frigör resurser inom vården.

Vi föreslår att allmänna samlingslokaler används på landsbygden för vaccination, så äldre slipper resa långa sträckor. Det ska vara lätt att ta sig till vaccinationsplatsen.

Alla oavsett digital kunskap eller Bank-ID ska känna trygghet, kunna boka vaccinationstid och tala med en människa i vården. Vårdcentralerna, 1177 Vårdguiden ska vara lättillgängliga och ha bemannad service.

Kravet på ett nationellt vaccinationsprogram skulle enligt vår mening vara en vinst för både enskilda och samhället samt därmed väl motiverat.

Karl-Erik Oredsson, Distriktsordförande SKPF Pensionärerna Skåne

Liza di Paolo-Sandberg, Förbundsordförande SKPF Pensionärerna

Lokal debatt Nsk

Misslyckad privatisering

Högstadieelever.
Foto: JESSICA GOW / TT
Lokal debatt Nsk
Lokal debatt SkD
Lokal debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Flera moderater föreslår att utbyggnadstakten av fängelseplatser skulle kunna öka genom att privata aktörer, i likhet med vård och skola tillåts driva verksamheten. Och analogin är slående, för de som tycker att privatiseringen av vård och skola blivit lyckad.

Privatiseringen var ursprungligen en besparingsidé. En grupp nationalekonomer fick i uppdrag av statsministern att föreslå åtgärder för att lösa en mycket svår ekonomisk kris. Ett förslag gick ut på att spara i den offentliga sektorn genom att utsätta den för konkurrens. Men nationalekonomers prognoser blir inte alltid rätt och inte heller har de specialkunskaper inom medicin och pedagogik. Det är därför vi har politiker som ska väga in olika aspekter och styra upp det som blir fel.

Innovationer uppkommer normalt i konkurrens, där dåligt icke bärkraftigt slås ut, men detta är något helt annat. Att få betalt från det allmänna oavsett resultat för tankarna till gamla Östeuropa.

Besparingsarbetet lanserades som en frihetsreform, med sådan framgång att nästan alla partier numera anammat systemet. Detta trots att vård och skola som är skattefinansierade samhällsinsatser, med mål att ge mest till dem med störst behov, i detta system istället ger mest till dem som vet bäst.

Traditionell marknadsekonomi, med dels en skattefinansierad sektor som styrs av politiker och dels ett näringsliv som måste göra vinst för att överleva, verkar under helt olika förutsättningar med olika regelverk. När man adderar en tredje finansiell gren som är en hybrid av de båda andra, uppstår per automatik intressekonflikter.

Privatiseringen har lett till att många beslutsfattare råkat hamna på oförenliga poster. Att då inta politiska ställningstagande som utmanar dessa starka ekonomiska krafter, är naturligtvis inte helt bekvämt. Om då samtidigt månadslönen är knuten till partilinjen förstår man att ängsliga politiker hukar sig i sina partiers mainstream. Det förklarar också åsiktsskillnaden mellan politiker och professionerna.

På skolområdet ska vi ha ett system som ger möjlighet att vara bra för alla grundskolebarn och inte bara för dem med ambitiösa föräldrar. Även barn till föräldrar utan tid, utan kunskap, barn till dåliga föräldrar och barn utan föräldrar ska ha en bra skolgång.

Bäst skolgång har elever som i sin vardag får träffa barn med olika bakgrund och denna mix kan varken boendet eller föräldrarna skapa. Det finns inget annat sätt att få ordning på alla grundskolor än att systematiskt gruppera om eleverna.

Valfriheten är lika illa som det sammanhållna högstadiet, en del klarar sig bra, men väldigt många faller igenom. När nu så många debattörer i och utanför skolan spyr sin galla över rådande system, blir man häpen över att de alla avslutar sina långa inlägg med att de inte är emot valfrihet. Alla dåliga erfarenheter som radas upp emanerar från det fria skolvalet och upplägget med skolpeng.

Nu krävs:

1. Att staten tar befälet över hela grundskolan, som ska vara likvärdig och lyder under en pliktlag.

2. Att det fria skolvalet och skolpengen avvecklas inom grundskolan.

3. Att man överlåter till myndigheten att placera ut eleverna för optimal blandning, i grundskolan.

4. Att man nivågrupperar och differentierar alla högstadieskolor med grupper/linjer som går fram olika fort och med olika mycket inslag av praktiska och estetiska ämnen, för att kunna möta alla elever.

5. Att ämbetsmannaförtroendet för lärarnas professionalitet upprättas genom ändamålsenlig krävande utbildning, god service av bland annat lärarassistenter, god arbetsmiljö, bra lön och tillit istället för New Public Management.

Med detta kan svensk grundskola få den ställning i samhället som alla efterfrågar. Det finns trots allt en minsta gemensamma åsikt om hur skolan ska fungera för alla barn i Sverige, även om just mitt barn naturligtvis är viktigast.

Rickard Nordström

Lokal debatt Nsk

Studenterna förtjänar ett högskolepedagogiskt lyft

Lunds universitet.
Foto: Arkivbild
Lokal debatt Nsk
Lokal debatt SkD
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Det har under det senaste året gjorts stora satsningar inom utbildningssektorn för att motverka arbetslöshet och stimulera omställningen under coronapandemin. Fokus har framförallt varit på livslångt lärande och Lunds universitet har varit en självklar del i satsningarna. Satsningarna på livslångt lärande är bra, men Lunds universitets studentkårer vill uppmärksamma att det saknas fokus på högskolepedagogisk utveckling och kräver nu ett ordentligt omtag i frågan, både nationellt och lokalt. Vi vill inte se fler utredningar, vi vill se åtgärder som visar att såväl regeringen som Lunds universitet tar frågan om högskolepedagogisk utveckling på allvar. Det kan inte bara vara vi studenter som tycker att framstående forskare ska bidra till inte bara dagens forskning och utveckling, utan också morgondagens?

God pedagogik är, märkligt nog, inte en självklar del av utbildningen på högskolenivå. Föreläsare och lärare kan vara framstående forskare men helt sakna verktyg för att förmedla den kunskapen. Lunds universitet har i tjugo års tid kämpat med brister med den högskolepedagogiska utvecklingen, men trots det är frågan fortsatt lågt prioriterad. 2015 gjordes ett tappert försök genom en omorganisation som tyvärr inte uppnådde önskat resultat, och 2020 gjordes till slut en omfattande utredning med åtgärder som var tänkta att sättas i verket innan årsskiftet. Så blev det inte. Istället lades ännu en utredning på hyllan, och Lunds universitet fortsatte att bortse från behovet av att höja den undervisande personalens kompetens, trots studenternas påtryckningar. Den låga prioriteringen av högskolepedagogisk utveckling påverkar allvarligt kvaliteten hos högre utbildning. Det förefaller för oss ironiskt med omfattande nationella utbildningssatsningar för livslångt lärande, när satsningar på lärandet i sig uteblir.

SUHF har sedan 2016 ett nationellt mål på 10 veckors högskolepedagogisk utbildning. Lunds universitet satte för sig själva upp samma målsättning redan år 2003. Det har snart gått tjugo år sedan dess, men än har vi inte sett beslut som skulle leda till att målen uppnås. När coronapandemin fick ett grepp om Sverige visades behovet av pedagogisk utveckling ännu tydligare. En stor del av den undervisande personalen saknar dessutom grundläggande digital kompetens, vilket under det gångna året för vissa studenter sänkt utbildningens kvalitet och påverkat deras möjlighet till rättssäker examination. En inscannad pdf med lärarens anteckningar kan inte ersätta en föreläsning. Examination där examinatorn varken klarar av att själv använda eller förklara examinationsverktygen skapar inte förutsättningar för rättssäker examination. Men det är inte bara den enskilda studenten som påverkas. Brister i den pedagogiska kompetensen hos lärare riskerar leda till lägre genomströmning där färre tar examen, försämrad konkurrenskraft för svenska studenter och sämre rykte för svenska lärosäten på den internationella arenan. Utbildning som strävar efter att vara i världsklass måste se till att även utbildningen lever upp till den ambitionen.

Det är för oss förbluffande hur universitet med excellent forskning och miljonsatsningar på forskningsprogram och forskningsinfrastruktur inte förstår att högskolepedagogisk förmåga inte kommer gratis. Det förvånar oss också att de satsningar som Sverige gör på forskning och utbildning inte kommer med krav på att den kunskap som genereras ska förmedlas med de mest effektiva och moderna metoderna. Vid Lunds universitet kräver därför studenterna obligatorisk utbildning i digitala verktyg för all undervisande personal. På en högre nivå vill vi uppmärksamma den här för oss så påtagliga och mycket allvarliga bristen. Vi ser ett akut behov av att nationellt stärka kunskapsutvecklingen och den vetenskapliga grunden för det högskolepedagogiska området och uppmanar regeringen att omgående vidta åtgärder.

Högkvalitativ forskning är fantastiskt och viktigt, men för studenten spelar det i undervisningssituationen ingen roll om universiteten är fulla av excellenta forskare, kan de inte föra vidare sin kunskap blir det inte mycket värt ändå. Lunds universitet vill vara ett universitet i världsklass som förstår, förklarar och förbättrar vår värld och människors villkor. Det är dags att universitet dammar av sin egen målsättning om tio veckors högskolepedagogisk utbildning, för utan adekvat pedagogisk förmåga är det faktiskt svårt att förklara något alls.

För Lunds universitets studentkårer

Malin Bruce, Ordförande

Ella Sjöbeck, Vice ordförande

Lokal debatt SkD

Debatt: Vi glömmer inte människorna på Vipeholm

På Vipeholm fanns omkring 1000 patienter. Många av dem blev vanvårdade och borde i efterhand få en ursäkt, menar företrädare för DHR.
Foto: TT
Lokal debatt SkD
Lokal debatt Nsk
Lokal debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Det behövs både ett erkännande av övergreppen i det förflutna och ett hopp om framtiden. Därför bör staten be tidigare institutionsintagna om ursäkt och samtidigt påbörja arbetet med att göra FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning till lag.

DHR arbetar för att alla de människor med funktionsnedsättning som placerades på Vipeholmsanstalten och andra institutioner ska få en offentlig ursäkt från staten. Den 10 mars arrangeras ett riksdagsseminarium i frågan, där institutionsvården förr och LSS-boendena i dag lyfts fram. DHR kommer också att träffa socialministern för att förklara varför en ursäkt behövs.

Det är viktigt att vi inte släpper frågan och än en gång låter den falla in i historiens skuggor. Institutionsvården är nämligen en del av Sveriges historia som sällan berättas. Än i dag tystas vittnesmål ned och tas inte på allvar, och det blev därför stor uppmärksamhet när Sveriges Radio sände dokumentärserien om Vipeholmsanstalten hösten 2020. Äntligen fick de utsatta människorna en röst, till slut sattes deras lidande i blixtbelysning.

När Vipeholmsanstalten var som störst på 1950-talet fanns där plats för tusen patienter. De människor som var intagna där skulle i dag benämnas som personer med intellektuell funktionsnedsättning. På den tiden kallades de för sinnesslöa, obildbara idioter som ansågs ligga samhället till last.

Många tror att det som skedde på Vipeholmsanstalten var ett hemskt undantag, men så är det inte. Under 1900-talet fanns det många anstalter och institutioner runt om i Sverige som var hem för barn och vuxna med olika funktionsnedsättningar.

Alla de människor som sattes på dessa institutioner och deras familjer förtjänar en offentlig ursäkt. De behöver få upprättelse och erkännande och bli lyssnade på. Hur en ursäkt och ett erkännande skulle gestaltas spelar mindre roll; staten skulle kunna skapa en offentlig plats för de människor som varit utsatta, ett museum eller en minnesplats. Att det görs är det viktiga. Men lika viktigt är att samtidigt förhindra att något liknande sker igen. I dag byggs det återigen nya boenden för personer med funktionsnedsättning i Sverige. Det kan vara LSS-boenden för barn eller gruppboenden för vuxna, naturligtvis mycket bättre än forna tiders institutioner – men det är fortfarande institutioner, om än i modern form. Där sätts gruppens behov och personalens vilja före individens behov och önskemål, och individen har inte alltid möjlighet att bestämma över sin vardag eller sin hemmiljö. Orsaken är att det inte anses viktigt, ekonomiskt hållbart eller möjligt resursmässigt. Hemmet ska vara individens trygga plats, men alltför ofta framkommer det att människor far illa på boenden runtom i landet.

DHR menar att de övergrepp som har begåtts har sin grund i att alla människor inte anses ha lika värde eller lika rättigheter. Trots att Sverige har skrivit under och ratificerat FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning efterföljs den inte. Därför är det viktigt att Sverige nu går ett steg längre och gör konventionen till svensk lag.

Om staten ber tidigare institutionsintagna och deras familjer om ursäkt och samtidigt påbörjar arbetet med att göra konventionen till lag, ger det både ett erkännande av kränkningarna i det förflutna och hopp om framtiden.

Carolina Nordbeck, ordförande, DHR Skåne läns distrikt

Åsa Strahlemo, förbundsordförande, DHR – Delaktighet, Handlingskraft, Rörelsefrihet

Lokal debatt Nsk

Hässlehem bygger för lite

Byggaren Jacob Karlsson är starkt kritisk till att kommunala Hässlehem bygger så lite, särskilt i skånsk jämförelse.
Lokal debatt Nsk
Lokal debatt Nsk

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

PREMIUM

Till styrelsen i Hässlehem,

K-Fastigheter upplever verkligen inte den bild Stephan ger sken av i bifogad artikel, utan jag är övertygad att med rätt proaktivitet, marknadsföring och framförallt engagemang och driv så finns en enorm potential i Hässleholms kommun för fler aktörer än K-Fastigheter att bygga hyresrätter.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Zervant

Skapa den perfekta fakturan

Zervant

En stor del av att driva ett företag går ut på att skicka och ta emot fakturor. Trots att en faktura oftast bara uppfattas som en begäran om en betalning så har den lite större betydelse än så, och den fakturamall som du använder kan komma att ha en stor påverkan på hur företaget uppfattas.

Med en välgjord faktura kan du ge så mycket mer än en betalningsuppmaning då du skickar fakturan till din kund, och alltså ge ett gott intryck utan att behöva kommunicera särskilt mycket. I den här artikeln sammanfattar vi de allra viktigaste punkterna då du ska skapa en faktura i ditt företag, och vad du bör tänka på för att den ska bli perfekt!

Fakturans innehåll

För att fakturan ska vara så korrekt och professionell som möjligt bör den innehålla en del specifika punkter. Det finns till och med en lag hos Skatteverket som talar för att en faktura måste innehåll vissa punkter, så som datum, löpnummer, företagets och kundens namn, och betalningssumman för varorna/ tjänsten.

Annat innehåll som stärker fakturan och gör den mer trovärdig är om du adderar företagets logga, beskriver den försäljning eller de produkter som fakturan berör på ett klart och tydligt sätt, vilka betalningsvillkor som gäller, och att samtlig information är välordnad. Du bör också skriva med dina och kundens uppgifter.

Innehållet på en faktura kan såklart variera beroende på vilket företag det gäller och vad fakturan berör, men dessa punkter är något som alla företag kan ta del av för att skapa pålitliga och professionella fakturor. Det kan absolut vara värt att lägga ner lite extra tid på innehållet i och med att det kan höja företaget och dess ansikte utåt.

Skicka faktura

Hur du skickar fakturan till kunden kan också vara avgörande för det intryck den ger. Det handlar om att skapa ett professionellt helhetsintryck där du vill övertala kunden att du har koll på vad sysslar med, och då krävs det att samtliga steg hanteras på ett smidigt och säkert sätt för båda parter.

Kommunikation mellan kund och företag är A och O, där fakturan ofta står för en stor del av den kommunikativa delen. Genom att skapa en välgjord faktura med ett korrekt innehåll som du sen skickar på ett lätthanterligt sätt kan du ge ett proffsigt intryck utan att behöva kommunicera särskilt mycket.

Skapa e-faktura

Ett väldigt smidigt och lätthanterligt sätt att hantera din fakturering är att skicka din faktura som e-faktura, alltså en elektronisk faktura. E- fakturering blir allt vanligare i vårt digitala samhälle, just för att det är ett smart och enkelt sätt att sköta sin fakturahantering på.

Bara de senaste åren har man sett en markant ökning när det kommer till e-fakturering och försändelser av e-fakturor mellan olika företag och kunder. Enligt en rapport från Svenska Bankföreningen skickades det år 2017 omkring 138 miljoner e-fakturor, och redan år 2018 hade den siffran stigit till omkring 148 miljoner e-fakturor.

Faktureringsprogram

Med den påtagliga ökningen av e-fakturering runt om i världen finns det ingen tvekan om att det anses vara ett praktiskt och smidigt sätt att hantera sina fakturor. Idag finns det en hel del olika faktureringsprogram som erbjuder e-fakturering för olika företag, så att du kan ta din verksamhet till nya nivåer.

Genom att ta del av en faktureringsprogram kan du få hjälp med att skapa korrekta fakturor till alla dina kunder, så att du kan ge ett professionellt och pålitligt intryck bara genom att skicka dina fakturor via e-fakturering. Vi hoppas att den här artikeln kan hjälpa dig då du vill skapa den perfekta fakturan!

Debatt

Tillgången på psykologer är sämre i norra Skåne

Foto: Norra Skåne/Arkiv
Debatt
Lokal debatt Nsk
debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

PREMIUM

Är det verkligen okej att tillgången till psykologer på vårdcentralerna i norra Skåne är mycket sämre än i Malmö, Lund och andra kommuner i södra Skåne?

Vi i Miljöpartiet ser det som självklart att svaret är nej.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Boris Johnson ska bli pappa igen

Den brittiske premiärministern Boris Johnson och hans fru Carrie Johnson under G7-mötet i England i juni.
Foto: Leon Neal/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Storbritanniens premiärminister Boris Johnson ska bli pappa igen. Hans hustru Carrie meddelar via Instagram att barnet väntas i jultid om allt går väl.

I inlägget berättar hon att hon fick ett missfall i början av året och därför känner sig lycklig över den nya graviditeten, men samtidigt nervös. Genom att vara öppen om missfallet hoppas hon kunna hjälpa andra.

"Jag kände en stor tröst av att höra från människor som också hade upplevt förlust så jag hoppas att jag på något litet sätt kan hjälpa andra genom att dela med mig av detta", skriver hon enligt BBC.

Parets första barn, sonen Wilfred, föddes i april 2020. De gifte sig i maj i år. Boris Johnson har fyra barn i ett av sina tidigare äktenskap.

Britt-Marie Seibold/TT

Utrikes

Nederländsk polis sprängde massivt knarklabb

Polis på plats i knarkfabriken i nederländska Nederweert.
Foto: Marcel van Hoorn/ANP/AFP/TT
Utrikes
Utrikes

Polis i Nederländerna har sprängt vad som beskrivs som den "största och mest professionella" fabrik för narkotikatillverkning som hittills hittats i landet, rapporterar Deutsche Welle.

Fabriken hade kapacitet att producera över 100 kilo metamfetamin per dag, till ett gatuvärde av runt en miljon euro.

Insatsen ägde rum tidigt på fredagsmorgonen i Nederweert, sydöstra Nederländerna, sedan polisen fått information om dess existens genom "krypterade chattmeddelanden". En 62-årig polsk medborgare greps under tillslaget och enligt polisen kan fler gripanden vänta.

Fabriken upptog två större förvaringsrum i en avskild fastighet och utöver droger beslagtogs kemikalier och annan utrustning. Det är enligt Deutche Welle oklart hur länge narkotikafabriken hade varit i drift.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL