Utrikes

Blinken pressar Kina om covidursprung

USA:s utrikesminister Antony Blinken.
Foto: Foto: Jacquelyn Martin/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

USA:s utrikesminister Antony Blinken har i ett telefonsamtal med en kinesisk topptjänsteman uppmanat landet till större öppenhet kring coronavirusets ursprung.

Blinken, som ringde till politbyråmedlemmen Yang Jiechi från G7-mötet i Storbritannien, betonade vikten av samarbete och öppenhet när det gäller virusets ursprung samt av att ge Världshälsorganisationens experter nytt tillträde till landet.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Flera skadade när polis avbröt fransk rejvfest

Strider bröt ut mellan festdeltagare och poliser som försökte stoppa en rejvfest i franska Bretagne.
Foto: AP/TT
Utrikes
Utrikes

Fem poliser skadades när de stoppade en olaglig rejvfest med omkring 1 500 deltagare på en hästkapplöpningsbana nära Redon i nordvästra Frankrike, natten till lördagen.

Vad som uppges ha varit "väldigt våldsamma sammandrabbningar" utbröt när 400 poliser ingrep med tårgas för att avbryta festen, enligt uppgifter från lokala tjänstemän.

Festdeltagare – som bröt mot det nattliga franska utegångsförbudet – ska ha kastat molotov-cocktails och bouleklot mot polisen. En 22-årig man som deltog i festen ska även ha förlorat sin hand i samband med våldsamheterna.

Det nattliga utegångsförbudet planeras att lyftas den 20 juni efter minskade covidfall i landet.

Utrikes

Fallskärmshoppare döda i sibirisk flygkrasch

Ett mindre flygplan har kraschat i den ryska regionen Kemerovo.
Foto: /TT
Utrikes
Utrikes

Fyra personer har omkommit i en flygolycka i sydvästra Sibirien. Enligt ryska medier rör det sig om ett plan med fallskärmshoppare.

Ytterligare elva personer skadades, fyra av dem allvarligt, när det dubbelmotoriga planet försökte nödlanda i Kemerovo-regionen. Enligt lokala myndigheter kraschlandade planet i en närliggande skog efter att ha skickat ut nödsignaler om ett motorhaveri.

Totalt befann sig 19 personer på planet, som ska ha varit ute på sin fjärde flygning för dagen när en av motorerna havererade. En utredning har inletts för att undersöka vad som låg bakom olyckan.

Utrikes

Konservativ korruptionskämpe vinnare i Iran

Ebrahim Raisi lägger sin röst under det iranska presidentvalet.
Foto: Ebrahim Noroozi/AP/TT
Utrikes
Utrikes Som förväntat tar den ultrakonservative Ebrahim Raisi över presidentposten i Iran i augusti.
Han lovar att kämpa för fattiga och slåss mot korruption – men är samtidigt under amerikanska sanktioner för sin påstådda roll i 1988 års massavrättningar av politiska fångar.

Med runt 90 procent av rösterna räknade har den 60-årige Ebrahim Raisi, chef för Irans rättsväsende, enligt iransk statlig tv fått över 60 procents stöd i fredagens val.

"Jag gratulerar folket till deras val. Mitt officiella grattis kommer att komma senare, men vi vet vem som fick tillräckligt många röster i detta val och vem som folket har valt i dag", säger den avgående presidenten Hassan Rohani i ett tv-sänt tal, dock utan att namnge sin efterträdare.

Raisi tar över presidentposten under en kritisk tidpunkt för Iran, inte minst ekonomiskt. Det havererade kärnenergiavtalet och de tuffa amerikanska sanktionerna har lett till skenande inflation och ökad arbetslöshet i landet, och ekonomins återuppbyggnad har varit i fokus inför valet.

Nära ayatollan

Redan före valdagen talade mycket lite för att någon annan än Ebrahim Raisi skulle ta hem segern. Hans tre utmanare, däribland den tidigare centralbankschefen Abdolnaser Hemmati tillika enda icke-konservativa kandidaten som var kvar sedan flera kandidater hoppat av, har gratulerat sin motståndare till segern.

Raisi tillhör landets religiösa elit och anses stå landets högste ledare, ayatolla Ali Khamenei, nära. Domaren uppges ha djupt konservativa åsikter i många sociala frågor, däribland kring kvinnors ställning. Han står dessutom under amerikanska sanktioner för påstådda kränkningar av mänskliga rättigheter – bland annat för sin inblandning i de systematiska avrättningarna av tusentals politiska fångar i landet 1988, något som Raisi upprepade gånger förnekat.

Själv framställer han sig som en pliktskyldig korruptionskämpe som slåss för de fattiga. Han har bland annat lovat att bygga miljoner lägenheter för låginkomstfamiljer, ett löfte som lockat väljare i det ekonomiskt sköra Iran.

Oklart valdeltagande

Raisi står bakom försöken att återuppliva kärnenergiavtalet från 2015 – och nå en överenskommelse för att sätta halt för de amerikanska sanktionerna – för att rädda landets ekonomi. Sedan april pågår indirekta förhandlingar mellan USA och Iran i Wien, med målet att just återuppliva avtalet mellan Iran och de fem permanenta medlemmarna i FN:s säkerhetsråd samt Tyskland.

Vallokalerna i Iran stod öppna i 19 timmar på fredagen efter att öppettiderna förlängts. Huruvida det fick någon effekt på valdeltagandet i presidentvalet, där alternativen varit få och entusiasmen för att gå och rösta låg, är fortfarande oklart. Endast sju av närmare 600 presidentkandidater godkändes för att ställa upp i valet.

– Oavsett om jag röstar eller ej så har någon redan valts. De organiserar valen för media, sade butiksägaren Saeed Zareie till nyhetsbyrån AFP under valdagen.

FAKTA

Fakta: Ayatollan har sista ordet

Sedan 1979 har Iran en författning som bygger på ayatolla Ruhollah Khomeinis idéer om stat baserade på religiösa grunder, en teokrati. En religiös makthierarki har det avgörande inflytandet och högste ledare sedan 1989 är ayatolla Ali Khamenei.

Det finns folkvalda politiska organ även om Iran inte har demokratiska val i västerländsk mening. Inför allmänna val får det mäktiga väktarrådet underkänna kandidater som inte anses tillräckligt religiöst kunniga eller renläriga.

Den verkställande makten ligger hos presidenten, som väljs på fyra år. För seger i första valomgången krävs minst 50 procent av rösterna, annars hålls en andra omgång mellan de två främsta kandidaterna den 25 juni.

Presidenten kan väljas om en gång men måste sedan avstå minst en mandatperiod. Den nuvarande presidenten Hassan Rohani har suttit i två mandatperioder i rad och lämnar sin post i augusti.

Irans västvänliga regim föll 1979 för en USA-fientlig revolution och en islamisk republik, en "gudsstat", utropades. 1980–1988 befann sig Iran i krig med grannlandet Irak, och spänningarna har ofta varit stora mellan Teheran-regimen och i första hand USA och Israel.

Landet viktigaste exportvara är olja, som tillsammans med gruvnäringen och tillverkningsindustrin står för över 40 procent av BNP.

Källa: Landguiden/UI, AFP

Utrikes

Aktivist: Ökat våld mot homosexuella i Italien

Ett italienskt lagförslag som går under namnet 'DDL Zan', avseende hatbrott mot kvinnor och hbtq-personer, väcker starka känslor i delar av det politiska etablissemanget. Bild från en demonstration till stöd för förslaget i Rom.
Foto: AP/TT
Utrikes
Utrikes När Jean Pierre Moreno kysste sin pojkvän efter en utekväll i Rom attackerades han av en okänd man som misshandlade honom svårt. Fallet, som har fått stor uppmärksamhet, är långt ifrån unikt.
– Våld mot homosexuella har definitivt ökat i Italien under pandemin, säger Moreno till TT.

I Italien har en våldsam attack mot hbtq-aktivisten Jean Pierre Moreno på en tågperrong i Rom återigen riktat ljuset mot ett omdiskuterat lagförslag kring homo- och transfobi.

Italien har tidigare saknat lagstiftning mot hatbrott specifikt riktade mot hbtq-personer, eller som innebär diskriminering av kvinnor eller personer med funktionsvariationer.

Det aktuella förslaget, som har utformats och fått sitt namn av parlamentsledamoten Alessandro Zan från socialdemokratiska Demokratiska partiet, röstades också igenom i det italienska parlamentet i november 2020, men stoppades därefter i senaten av högerpopulistiska Lega och högerpartiet Fratelli d'Italia (Italiens bröder). Och där befinner det sig fortfarande – i ett slags limbo.

Uppmärksammad attack

En brutal misshandel under våren mot hbtq-aktivisten Jean Pierre Moreno på stationen Valle Aurelia i Rom har dock lett till att det mediala fokuset återigen riktats mot det pausade lagförslaget.

Efter att Moreno, som under kvällen hade firat sin födelsedag tillsammans med en grupp vänner, kysst sin pojkvän angreps han av en okänd man som befann sig på perrongens motsatta sida.

– När han såg kyssen började han att skrika på oss. Vi ignorerade honom, och då blev han vansinnig. Han hoppade ned på spåren, klättrade upp på vår perrong – och kastade sig över mig, berättar han för TT på telefon från Rom.

En person i sällskapet filmade händelsen, där mannen i ett till synes besinningslöst raseri överöser 24-åringen med sparkar och slag. Mannen greps ett par veckor efter händelsen men om han kommer att dömas för misshandeln är oklart, enligt Jean Pierre Moreno.

– Jag har gjort en polisanmälan, men brottet rubriceras som ringa då det inte klassas som specifikt relaterat till min sexuella läggning. Och det illustrerar problemet med att Italien saknar lagstiftning vad gäller hatbrott mot hbtq-personer. Det är ju uppenbart att den här mannen hoppade på mig eftersom jag är gay, säger han.

Vågar inte hålla handen

Filmen där Jean Pierre Moreno misshandlas fick enorm uppmärksamhet i Italien och under de följande veckorna tävlade tv-kändisar, mediepersonligheter och landets artistelit om att fördöma händelsen.

Men attacken på stationen i Rom är långt ifrån en isolerad händelse. Enligt en undersökning som genomförts av Arcigay – den italienska motsvarigheten till RFSL –sker ett hatbrott med homofoba förtecken var tredje dag i landet, berättar Gabriele Piazzoni som är generalsekreterare för organisationen.

– Det är svårt att veta med säkerhet hur många som drabbas, men vi försöker att samla information vi hittar i tidningar och utifrån den skapa oss en bild. Och utöver rena brott finns även vardagshomofobin vi hör om via våra hjälplinjer och chattar.

Enligt Gabriele Piazzoni vågar 62 procent av italienska hbtq-personer inte hålla sin partner i handen utanför hemmet av rädsla för att utsättas för hat eller hot, enligt en undersökning för en tid sedan.

Lagförslag i limbo

Jean Pierre Moreno säger också att läget har förvärrats under det senaste året.

– Våld mot homosexuella har definitivt ökat i Italien under pandemin. Dessutom känns det som att det har normaliserats – som att det är något man bara får räkna med.

I dagsläget befinner sig Alessandro Zans lagförslag i ett slags limbo. Såväl Lega som Fratelli d'Italia försöker att förhala en omröstning i senaten. Om och i sådana fall när en sådan kan bli aktuell är ytterst oklart.

Enligt Jean Pierre Moreno stödjer många italienare förslaget, men huruvida det en dag blir till lag är en annan fråga.

– Vi har samlat in nästan en halv miljon namnunderskrifter till stöd för lagen – medan det finns politiker som inte vill ha den. Och det är absurt, säger han.

Anna Grönberg/TT

Parlamentsledamoten Alessandro Zan under en demonstration till stöd för lagförslaget som fått hans namn, DDL Zan. Akrivbild.
Parlamentsledamoten Alessandro Zan under en demonstration till stöd för lagförslaget som fått hans namn, DDL Zan. Akrivbild.
Foto: AP/TT
'Det är ju uppenbart att den här mannen hoppade på mig eftersom jag är gay', säger Jean Pierre Moreno.
"Det är ju uppenbart att den här mannen hoppade på mig eftersom jag är gay", säger Jean Pierre Moreno.
Foto: Alberto Battarelli/TT

FAKTA

Fakta: Italienskt lagförslag mot homofobi

Lagförslaget Zan (DDL Zan) är skapat av Alessandro Zan, parlamentsledamot för socialdemokratiska Demokratiska partiet (PD), tillsammans med italienska hbtq-organisationer.

Italien har tidigare saknat en lagstiftning mot hatbrott specifikt riktade mot hbtq-personer, eller som innebär diskriminering av kvinnor eller personer med funktionsvariation. Det finns däremot en lag mot diskriminering av rasistisk, etnisk eller religiös art.

Förslaget innehåller även krav på de italienska myndigheterna att genomföra en kartläggning av förekomsten av hatbrott mot hbtq-personer – något som i dagsläget saknas.

Lagförslaget innebär även att den 17 maj blir en officiell dag mot homofobi i Italien.

2016 antogs en omstridd lag i Italien om homosexuellas rätt till registrerat partnerskap.

Utrikes

Tidningschefer i Hongkong nekas borgen

Demonstranter protesterar utanför domstolen i Hongkong till stöd för två chefer vid den prodemokratiska tidningen Apple Daily.
Foto: Kin Cheung/AP/TT
Utrikes
Utrikes Två chefer vid den prodemokratiska tidningen Apple Daily framträdde på lördagen inför domstol i Hongkong, misstänkta för att ha brutit mot de svepande säkerhetslagarna som har införts av Peking. Enligt domaren nekas de två borgen.

Redaktionschefen Ryan Law och ekonomichefen Cheung Kim-Hung misstänks för att ha samarbetat med utländska krafter och underminerat Kinas nationella säkerhet, i samband med en serie artiklar som polisen anser har uppmanat till internationella sanktioner. Efter att under lördagens förhandlingar ha nekats borgen så kommer de två att hållas i förvar i väntan på sitt nästa framträdande inför rätten i augusti.

De två tillhör de fem chefer som greps vid ett tillslag mot Apple Daily i torsdags. Fler än 500 poliser medverkade vid tillslaget, som har lett till kraftig internationell kritik och ses som ett led i att Peking skärper sitt grepp över Hongkong, som tidigare har haft ett relativt oberoende från Fastlandskina. De tre resterande cheferna släpptes på fredagen mot borgen i väntan på vidare utredningar.

Vid tillslaget ska datorer och hårddiskar ha tagits i beslag på redaktionen. Tillgångar knutna till tidningen värda 18 miljoner Hongkongdollar – cirka 20 miljoner kronor – frystes också. Polisen ska nu gå igenom fler än 40 beslagtagna datorer och 16 hårddiskar, enligt åklagarna.

Anställda visar stöd

Många tidningsanställda visade sitt stöd vid domstolsförhandlingarna. Chang, som inte vill uppge sitt efternamn, säger att hon och många andra ser varje arbetsdag som potentiellt den sista.

– Först sade myndigheterna att den nationella säkerhetslagen bara skulle rikta in sig på ett litet antal personer. Men vad som har hänt visar att det är nonsens.

En annan anställd, som kallar sig Theresa, liknar insatserna mot Apple Daily med ett varningsskott från myndighetshåll.

– Jag tror att vad som hänt Apple Daily i dag kan komma att drabba alla andra nyhetsförmedlare i stan, säger hon.

"Yttrandeofrihet"

Flera internationella nyhetsbolag har kontor i Hongkong, till följd av gynnsamma ekonomiska regelverk och att pressfrihet är inskrivet i stadens minigrundlag.

Men tillslagen mot Apple Daily och olika prodemokratiska aktivister väcker frågor om framtiden, där journalistförbund uppger att reportrar i större utsträckning känner sig tvungna att självcensurera det de publicerar.

"Ska vi vara ärliga, så är det som finns kvar i Hongkong nu 'yttrandeofrihet': antingen så böjer du dig och underkastar dig eller så blir du straffad, eller drabbas av allvarliga konsekvenser", skriver företagaren Edward Chin i en gästledare i Apple Daily.

FAKTA

Fakta: Kinas säkerhetslag för Hongkong

Den strikta lagen gäller den självstyrande regionen Hongkong och antogs av Kinas folkkongress förra sommaren med hänvisning till "skydd av rikets säkerhet". Den trädde i kraft den 30 juni 2020.

Lagen listar fyra kategorier av brott: separatism (secession), omstörtning (subversion), terrorism och samverkan med annat land eller externa element som allvarligt kan hota rikets säkerhet.

Lagen har fördömts av en lång rad länder, av EU och experter som menar att den i praktiken avskaffar principen om ”ett land, två system”, som enligt överenskommelsen då Storbritannien lämnade över Hongkong till Kina ska gälla till 2047. Enligt överenskommelsen ska Hongkong också stifta sina egna lagar.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Native Skd

Oddsleverantören Kambis starka första kvartalsresultat 2021

www.casumo.com

Kambi Group, ett Maltabaserat företag som levererar odds till B2C-företag inom sportbetting, överträffade under det första kvartalet 2021 förväntningarna som hos många redan var höga. Bolaget har visat starka siffror flera år i rad, och rider vidare på den växande sportbettingvågen.

En stark inledning på 2021

Kambi Group startade 2010 och noterades på Stockholmsbörsen fyra år senare. Deras verksamhet fokuserar på att förse bettingbolag med oddstjänster, och har varit något av en framgångssaga sedan dess. Företaget har haft en vinstmarginal med över 10% i snitt per år sedan de noterades, och det senaste kvartalet visar en imponerande 25.8% för 2021. Intäkterna har ökat med över 200 miljoner kronor från samma kvartal förra året och även marknadsvärdet fick ett lyft under 2020, vilket kan ses som att investerare har höga förhoppningar om framtiden.

Den växande iGaming-industrin

Kambis framgångar det senaste decenniet följer den snabbt växande spel- och bettingindustrin, som har blivit en betydelsefull gren inom online-nöjen. När intresset för betting har ökat, har resultatet blivit att bettingbolagen vill göra sina tjänster mer tillgängliga och användarvänliga för kunden. Den efterfrågan har Kambi dragit nytta av, och förser då bolagen med de tjänster som krävs för att anpassa sig efter den växande populariteten. Dessutom har operatörer som historiskt sett är fokuserade på casino till exempel Casumo också börjat ta del av Kambis tjänster, för att utöka sin verksamhet till att omfatta sportbetting tillsammans med spel som blackjack och slots. Då iGaming som bransch går igenom en stor tillväxtfas kan man konstatera att Kambi varit rätt i tiden med sina tjänster.

Ljus framtid för bolaget

Kambi har under åren återinvesterat delar av sin vinst, och satsat på att stärka sin internationella närvaro. Idag har de kontor på olika ställen i världen, och ett nät som sträcker sig över flera kontinenter. En av de viktigaste händelserna i bettingvärlden var när USA legaliserade sportbetting på federal nivå 2018, efter att ha varit förbjudet i nästan 30 år. Sedan dess har flera delstater gjort planer på hur lyftandet av de lokala förbuden ska se ut.

Detta har så klart varit väldigt goda nyheter för företag som erbjuder bettingtjänster, och Kambi har varit en av de första att utnyttja den förändringen. De har inte bara kontor etablerat i Philadelphia, utan har redan involverat sig i bettingverksamhet i flera delstater. 2020 rapporterades 30-40% av gruppens intäkter har kommit från den amerikanska marknaden. Med en fot inne i den snabbt växande bettingmarknaden i USA ser framtiden intressant ut för bolaget, och den starka kvartalsrapporten för 2021 kan ses som ett kvitto på spel- och bettingindustrins framfart, så väl som en fingervisning för hur det kan komma att se ut framöver.

Kambi Group Plc. har sitt huvudkontor i Malta och börsnoterades 2014. Företaget ägnar sig främst åt att erbjuda tjänster inom odds till företag verksamma inom spel- och betting – och den växande industrin inom vilken de opererar har skördat stora vinster de senaste åren. Den första kvartalsrapporten för 2021 visar på en stark tillväxt för företaget, som har levererat flera positiva rapporter i rad, och med möjligheterna på den nyöppnade amerikanska marknaden kan detta bli ett framgångsrikt år.

Utrikes

Nasas teleskop drabbat av teknikproblem

Hubble-teleskopet har varit i drift sedan 1990. Arkivbild.
Foto: Nasa/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Rymdteleskopet Hubble – som undersökt universum i över 30 år – har varit ur funktion de senaste dagarna, rapporterar USA:s rymdmyndighet Nasa.

Problemet beror på att en av Hubbles datorer slutat fungera. Själva teleskopet och de vetenskapliga instrument som följer med det är "vid god hälsa", enligt Nasa. Ett försök att starta om datorn misslyckades i måndags.

"Datorns uppgift är att kontrollera och samordna de vetenskapliga instrumenten", säger Nasa i ett uttalande.

Hubble-teleskopet lanserades 1990 och har sedan dess skickat bilder av solsystemet, Vintergatan och avlägsna galaxer. Ett nytt och kraftfullare teleskop är planerat att tas i bruk i slutet av 2021.

Utrikes

Katolska biskopar markerar mot Biden

Joe Biden på väg från ett gudstjänstbesök i den katolska kyrkan St Joseph on the Brandywine i Wilmington, Delaware, den 16 maj.
Foto: Carolyn Kaster/AP/TT
Utrikes
Utrikes Katolska biskopar i USA ska utarbeta ett dokument som kan hindra politiker som stöder abort från att ta nattvarden. Beslutet anses vara riktat mot president Joe Biden.
PREMIUM

Joe Biden är en hängiven katolik som går i kyrkan minst en gång i veckan. Han stöttar också rätten till abort – något som är impopulärt i delar av den katolska kyrkan i USA. På fredagen röstade den amerikanska biskopskonferensen (USCCB) med stark majoritet för att en grupp biskopar ska utarbeta ett dokument som kan hindra abortvänliga politiker från att ta nattvarden, den viktigaste av den katolska kyrkans ritualer.

Konservativa biskopar har drivit frågan, som blivit allt hetare sedan Joe Biden blev USA:s andra katolska president genom tiderna. 2019 vägrade en präst i en katolsk kyrka i South Carolina att ge Biden nattvarden på grund av hans inställning i abortfrågor. Det planerade dokumentet kommer att vara vägledande, och det är upp till enskilda biskopar att avgöra om de vill neka någon nattvarden.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Palestinskt nej till vaccinhjälp från Israel

Vårdarbetare testar palestinier för covid-19 i Ramallah på Västbanken i mars 2021.
Foto: Nasser Nasser/AP/TT
Utrikes
Utrikes Den palestinska hälsomyndigheten sätter halt för det planerade vaccinutbytet med Israel, bara timmar efter det att Israel uppgav att ett avtal skrivits under.
PREMIUM

"Regeringen vägrar att motta vaccin som är nära utgångsdatum", uppger en talesperson för palestinska myndigheter till nyhetsbyrån Wafa.

Under fredagen meddelade Israels nytillträdde premiärminister Naftali Bennetts kansli att landet skickar omkring en miljon doser covid-19-vaccin till palestinska myndigheter, i utbyte mot att få lika många doser tillbaka i höst när en leverans väntas till palestinierna. Pfizerdoserna uppgavs då vara nära utgångsdatum, men bäst före-datumet i fråga specificerades inte.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL