Utrikes

Så stryps demokratin i Ryssland inför valet

Graffiti på Aleksej Navalnyj i Saint Petersburg målas över. Bilden är tagen i april.
Foto: Olga Maltseva/AFP/TT
Utrikes
Utrikes Den ryske regimkritikern Aleksej Navalnyjs antikorruptionsstiftelse FBK har extremiststämplats, och kan inte längre verka.
Den senaste tiden har flera lagar som begränsar oppositionen i Ryssland inför valet i höst antagits. Här är några av dem.
PREMIUM

I onsdags klassade en rysk domstol Navalnyjs antikorruptionsstiftelse FBK som "extremistisk" med stöd av en lag som trädde i kraft den 4 juni. Lagen kallas just "lagen mot FBK" i ryska medier.

Tiotusentals personer som stöttat Navalnyjs nätverk riskerar nu att påverkas på olika sätt. Lagen förbjuder dem som haft ledande positioner inom FBK att ställa upp i val på alla nivåer de kommande fem åren.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Biden på plats för möte med EU

USA:s dåvarande vicepresident Joe Biden träffar EU:s dåvarande rådsordförande Donald Tusk i Bryssel 2015. Nu är Biden på plats igen – nu som president – för att träffa Tusks efterträdare Charles Michel och EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen. Arkivbild.
Foto: Virginia Mayo/AP/TT
Utrikes
Utrikes USA:s president Joe Biden är på plats i EU:s högkvarter för överläggningar med EU-ledarna Charles Michel och Ursula von der Leyen.
– Vi har stora möjligheter tillsammans, säger Biden.

Strax efter tolv rullade USA-presidentens fordonskaravan genom Bryssels EU-kvarter, med helikoptrar i luften och belgisk polis längs vägarna.

Inne i EU-ledarnas toppmöteslokal, Europabyggnaden, skiner rådsordförande Charles Michel som solen.

– Amerika är tillbaka på den globala scenen. Det är verkligen stora nyheter, säger Michel i sitt välkomnande.

– Amerika är tillbaka – fast vi har aldrig riktigt lämnat, kontrar dock Biden.

"I USA:s intresse"

Sedan betonar han återigen hur stor vikt USA lägger vid den "transatlantiska länken", både för politik och säkerhet.

– Det är enormt mycket i USA:s intresse att ha en bra relation med Nato och EU. Jag har en helt annan syn på det än vad min företrädare hade, säger Biden innan ledarna försvinner in till sitt sammanträdesbord.

Precis som vid Nato-toppmötet i måndags handlar mycket om att visa enighet igen, efter flera år av skakiga relationer under Bidens företrädare Donald Trump.

– Det här toppmötet är till för att förnya vårt samarbete efter en svår period i vårt förhållande, konstaterar en högt uppsatt EU-tjänsteman i en pressgenomgång via webben inför mötet.

Möts vid lunchtid

En del av mötet håller trion på egen hand, medan övriga delar sker tillsammans med kommissionärer och ministrar på utrikes- och handelsområdet.

Fyra huvudsakliga ämnesområden ska avhandlas: coronapandemin, klimatförändringarna, handel och säkerhet.

Inom det sistnämnda väntar ännu ett betonande av oron i EU och USA över Kinas agerande mot demokratiaktivister i Hongkong och den muslimska befolkningen i Xinjiang.

– Samtidigt behöver vi också ha Kina ombord för att lösa utmaningar som klimatförändringarna och reformer av (världshandelsorganisationen) WTO, säger EU-tjänstemannen på sin pressgenomgång.

Handelsfred?

På handelssidan finns i sin tur gott hopp om ett rejält steg på vägen mot "handelsfred" igen, efter åren med nyinförda tullar och handelsgräl under Trump.

Förhoppningen är att fram till årsskiftet kunna agera kring de stål- och aluminiumtullar som införts och samtidigt lösa tvisten kring statsstöd till flygplanstillverkarna Airbus och Boeing.

– Jag är fullkomligt övertygad om att vi kommer att hitta en uppgörelse om Airbus-Boeing-frågan i dag. Det här är den handelsdispyt som varat längst hittills inom WTO och det är i vårt gemensamma intresse att lösa det, säger von der Leyen på en presskonferens efter tisdagsmorgonens första toppmöte, med Kanadas premiärminister Justin Trudeau.

Enligt uppgifter till nyhetsbyråerna AFP och Reuters väntas dock ingen fullständig uppgörelse än – utan snarare ett löfte om att lösa frågan. Den 17 år gamla tvisten grundar sig i att EU har klagat på USA-stöd till Boeing och USA gjort detsamma kring EU-stöd till Airbus.

– Vi har hittat en bra överenskommelse som ger oss tid att hitta en långsiktig lösning, säger en EU-källa till nyhetsbyrån AFP.

Till Schweiz

Flygtillverkartvisten och andra handelsfrågor väntas bli huvudämnen för ett särskilt pressframträdande klockan 15 på tisdagseftermiddagen för EU:s handelskommissionär Valdis Dombrovskis och USA:s handelsrepresentant Katherine Tai.

President Biden flyger sedan vidare till Schweiz där han träffar president Guy Parmelin under tisdagskvällen, inför sitt toppmöte med Rysslands president Vladimir Putin på onsdagen.

Wiktor Nummelin/TT

Ett möte med Kanadas premiärminister Justin Trudeau (mitten) blev uppvärmning för EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och rådsordförande Charles Michel inför deras tisdagsträff med USA:s president Joe Biden.
Ett möte med Kanadas premiärminister Justin Trudeau (mitten) blev uppvärmning för EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och rådsordförande Charles Michel inför deras tisdagsträff med USA:s president Joe Biden.
Foto: Johanna Geron/AP/TT

FAKTA

Fakta: EU-USA-toppmötet

Tisdagens toppmöte mellan EU och USA hålls med kommissionsordförande Ursula von der Leyen och rådsordförande Charles Michel på EU:s sida och president Joe Biden på USA:s. Senast ett liknande möte hölls var i maj 2017 då Jean-Claude Juncker och Donald Tusk representerade EU och Donald Trump var president i USA.

Efter mötet håller von der Leyen och Michel en separat presskonferens, cirka klockan 14, utan amerikanskt deltagande.

Klockan 15 på eftermiddagen finns däremot USA:s handelsrepresentant Katherine Tai med vid ett kortare pressframträdande tillsammans med EU:s handelskommissionär Valdis Dombrovskis.

Utrikes

Kreml besviket över långsam vaccinationstakt

En man får en dos vaccin i Moskva. Bilden är från den 27 april.
Foto: Pavel Golovkin/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Ryssland var först i världen med att lansera ett vaccin mot covid-19. Men trots att Sputnik V godkändes för användning redan i augusti i fjol är det fortfarande relativt få som vaccinerats.

Omkring 10 procent av befolkningen är fullvaccinerad. Samtidigt har en ökning av antalet nya smittofall registrerats de senaste dagarna.

– Vi bör alla vara missnöjda med vaccinationstakten, säger den ryska regeringens talesperson Dmitrij Peskov vid en presskonferens.

Utrikes

Inför Biden-Putin-mötet: "Jag är inte glad"

Säkerhetspådraget är enormt kring Villa de la Grange, där Rysslands president Vladimir Putin möter sin amerikanska kollega Joe Biden.
Foto: Markus Schreiber/AP/TT
Utrikes
Utrikes Världsfred må stå på agendan – men Genèvebor i området runt Villa de la Grange, där presidenterna Joe Biden och Vladimir Putin ska mötas, är inte nöjda.
– Jag har inte kommit åt hundrastgården på en vecka, säger Yolzan Gordo som bor i närheten.

– Det är som om ett teaterfölje drog in. Vi vet att det är ett spel för gallerierna, de där två är politiker med egna agendor och bryr sig inte om världen, säger hon och lyfter upp sin franska bulldogg Rhubarb så att han inte ska bränna tassarna på den varma asfalten.

De två promenerar nu utefter den stojiga strandpromenaden Quai Gustave-Ador, ett stenkast från parken som huserar 1700-talspalatset där den amerikanske respektive ryske presidenten ska träffas. Vanligtvis brukar Gordo ta sin hund till rastgården inne i Parc de la Grange, men området har varit avstängt sedan förra tisdagen på grund av toppmötet.

– Varför tar vi ens emot Putin? Han är korrupt och har dödat journalister och sina egna. Jag är inte stolt, morrar hundägaren.

Rädda för prickskyttar

På färjan över Genèvesjön mot Parc de la Grange vakar matematikläraren Aurelie Laleu över en grupp 15-åringar som varit på studiebesök på botaniska trädgården. Gruppen är bekymrad eftersom deras skola ligger nära parken och det är oklart om det går att ta sig dit på toppmötesdagen.

– Bussar är inställda, vägar är avstängda och eleverna är rädda för prickskyttar. Jag är inte glad över det här, säger Laleu.

Ytterligare en sak som irriterar henne är att parkområdet där ledarna träffas har rustats upp på rekordtid.

– Det måste ha kostat staden en massa pengar. Det är skamligt att det krävs ett toppmöte för att göra i ordning parken. Jag hoppas verkligen att det här är bra för Genèves image – och att mötet bidrar till världsfred, säger Laleu och får medhåll av sina elever.

"Mycket irriterande"

Hon är inte ensam. De flesta som TT möter omkring den avspärrade och taggtrådsbefästa parken är kritiska. Och få har någon åsikt om huruvida cyberattacker, kärnvapennedrustning, konflikten i Ukraina eller mänskliga rättigheter borde ligga högst på mötesagendan.

– Vi blir glada när de åker härifrån. Besöket är mycket irriterande, säger två kvinnor med småhundar som inte vill uppge sina namn.

– Kunde de inte ha haft mötet ute på landsbygden?

Det podium som är uppbyggt för tv-kameror vid parkens portar verkar störa cyklister och gående vid den hårt trafikerade strandpromenaden. Det avspärrade området för militärfordon och de avstängda busshållplatserna likaså.

"Oh, mon dieu" (ungefär "herregud") hörs från flera som försöker kryssa sig fram.

Vill vara storspelare

De trumpna invånarna till trots rapporteras de styrande i den schweiziska staden vara glada över att strålkastarljuset riktas hitåt. Genève har strävat efter att få stå värd för ett toppmöte av den här digniteten sedan man tog emot USA:s dåvarande president Ronald Reagan och Sovjetunionens ledare Michail Gorbatjov 1985, rapporterar public service-kanalen SBU:s internationella redaktion.

Förvisso har fredsförhandlingar rörande konflikterna i Syrien, Jemen och Libyen hållits här – men de avgörande genombrotten, som kan understryka Schweiz roll som neutral fredsmäklare och diplomatisk storspelare, har uteblivit.

Oddsen är inte stora att det blir ett genombrott nu heller. Men efter en tid av spända utspel kring bland annat Ukrainakonflikten, behandlingen av den fängslade regimkritikern Aleksej Navalnyj och de cyberattacker mot USA:s valrörelse som spårats till Ryssland anses mötet i sig vara en framgång.

Alan Ania, som är föräldraledig med sin treårige son Nathan, är glad att de båda ledarna träffas i hans hemstad.

– Det kan leda till fredlig utveckling. Men jag hoppas de hinner prata om ekonomisk återhämtning efter pandemin också, det behövs, säger han.

Tina Magnergård Bjers/TT

Yolzan Gordo med hunden Rhubarb, som bor nära Parc de la Grange där toppmötet mellan den amerikanske och ryske presidenten ska hållas.
Yolzan Gordo med hunden Rhubarb, som bor nära Parc de la Grange där toppmötet mellan den amerikanske och ryske presidenten ska hållas.
Foto: Tina Magnegård Bjers/TT
Poliser patrullerar Genèvesjön, utanför Villa de la Grange, där onsdagens ryskamerikanska toppmöte ska hållas.
Poliser patrullerar Genèvesjön, utanför Villa de la Grange, där onsdagens ryskamerikanska toppmöte ska hållas.
Foto: Markus Schreiber/AP/TT
Matematikläraren Aurelie Laleu är orolig för att hennes elever inte ska kunna ta sig till skolan när den amerikanske och ryske presidenten möts i Genève .
Matematikläraren Aurelie Laleu är orolig för att hennes elever inte ska kunna ta sig till skolan när den amerikanske och ryske presidenten möts i Genève .
Foto: Tina Magnegård Bjers/TT
Genèvebon Alan Ania, som är föräldraledig med sin treårige son Nathan.
Genèvebon Alan Ania, som är föräldraledig med sin treårige son Nathan.
Foto: Tina Magnegård Bjers/TT

FAKTA

Fakta: Joe Biden och Vladimir Putin

Joe Biden föddes 1942 i Pennsylvania.

Arbetade en kort tid som advokat innan han gav sig in i politiken. Mellan 1972 och 2009 var han Delawares senator. Därefter var han Barack Obamas vicepresident mellan 2009 och 2017.

I höstas vann han presidentvalet mot Donald Trump och han flyttade in i Vita huset i januari.

Vladimir Putin föddes 1952 i Leningrad (nuvarande S:t Petersburg).

Han har en juristexamen och rekryterades tidigt av säkerhetstjänsten KGB.

1999 blev han chef för säkerhetstjänsten FSB. Samma år meddelade president Boris Jeltsin att han ville se Putin som sin efterträdare.

Vann sitt första presidentval 2000 och var president i åtta år. 2008 blev han premiärminister för att 2014 väljas till president igen.

Utrikes

Kina efter kärnkraftsvarning: Normala nivåer

Kina uppger att strålningsnivåerna är normala vid kärnkraftverket Taishan, efter varningar för en möjlig läcka. Arkivbild.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Utrikes
Utrikes

Kina uppger att strålningsnivåerna vid kärnkraftverket Taishan är normala, efter varningar om driftsproblem från ett franskt bolag som deläger anläggningen.

"Det finns ingenting avvikande i strålningsnivåerna runt kärnkraftverket, och säkerheten är garanterad", säger det kinesiska utrikesdepartementets talesperson Zhao Lijian.

CNN rapporterade i måndags att USA:s regering undersökt uppgifter om en läcka från Taishan och att det franska kärnkraftbolaget Framatome varnat för ett "överhängande radiologiskt hot".

Framatome har uppgett att man arbetar för att lösa ett driftsproblem men att situationen vid anläggningen tycks vara under kontroll.

Utrikes

Covidpatienter nekas vid fulla sjukhus i Kabul

Covidpatienter och läkare vid ett av de större sjukhusen i Afghanistans huvudstad Kabul. Bilden är från den 30 maj.
Foto: Rahmat Gul/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Två stora sjukhus i Afghanistans huvudstad Kabul har tvingats stänga dörrarna för nya covidpatienter då alla vårdplatser är upptagna, larmar läkare.

Det krigshärjade landet kämpar med en svår tredje smittovåg. På måndagen registrerades 71 nya covidrelaterade dödsfall. Totalt har myndigheterna noterat närmare 3 700 dödsfall, men mörkertalet befaras vara stort på grund av låg grad av testande.

Förutom vårdplatser rapporteras det även råda brist på syrgas och andra läkemedel. En talesperson vid hälsodepartementet medger att sjukhus stundtals fått stängas på grund av det stora antalet patienter, men uppger att problemen med syrgasbrist är lösta.

Amnesty International larmade i förra veckan om den allt svårare pandemisituationen i Afghanistan. "Utan brådskande internationellt stöd för att trycka tillbaka smittspridningen riskerar situationen att utvecklas bortom kontroll", skrev människorättsorganisationens Sydasienexpert Zaman Sultani.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Skånska Dagbladet

Vad är native advertising?

Skånska Dagbladet Native marknadsföring har varit i ropet i flera år. Nu har intresset ökat även lokalt. Annonsörerna vittnar om flera fördelar med native. Vi berättar vad som gör native så intressant och delar med oss av våra bästa tips.

Vad är native?

- True native eller native advertising som det också kallas, är en artikel skriven på uppdrag av en annonsör. Artikeln är integrerad i det redaktionella flödet med tydlig annonsmärkning. Det ska framgå vem annonsören är. I övrigt fungerar en native som en vanlig artikel - publiceras i samma verktyg, går förbi ad-blockers, innehåller relevanta länkar och tillför läsvärde.

Varför ska man använda native?

- I en native kan annonsören berätta sådant som inte ryms inom ramen för en vanlig banner. Lästiden är lång och faktiskt längre än för redaktionellt material. Detta ger ovanligt låg tid med läsaren, i alla fall jämfört med traditionell digital annonsering. Native passar därför utmärkt för att stärka varumärket, bygga relation med läsaren och öka lojaliteten. Faktum är att native fungerar väldigt bra för den som vill få in intresseanmälningar, bokningar eller driva till försäljning.

Ska man använda native istället för bannerannonsering?

- De här två typerna av digital annonsering kompletterar snarare än ersätter varandra. Bannerannonsering är överlägsen på att bygga räckvidd och utmärkt för enklare och kortare budskap. Allting fungerar helt enkelt inte i native-format.

Native fungerar både varumärkesbyggande och driver till försäljning.

Det är intressant att native har så pass lång lästid. Vad beror det på?

- Den långa lästiden är först och främst ett kvitto på bra och läsvärt innehåll. Vi ställer höga krav på kvalitet och försöker alltid hitta en vinkel som är relevant och intressant för just våra läsare. Sedan tror jag att den långa lästiden hänger ihop med att läsaren är kvar på vår sida, en miljö som känns bekant, trygg och brusfri.

Vad tycker de lokala annonsörerna som har testat native?

- Vi har kunder från flera olika branscher som har haft native på Skånskan.se under det senaste året. Artiklarna har handlat om allt från sängar, däckbyte och hustillverkning till gymnasieutbildning, försäkringar och energilösningar. Kunderna är generellt väldigt nöjda med utfallet. Man ser konkreta resultat i form av ökat intresse från målgruppen och faktisk försäljning. Vi som jobbar med native har lärt oss mycket om vad som fungerar och hur vi ska skruva till rubriken för att behålla intresset. Det är roligt att jobba med den här produkten!

Tre tips för lyckad native marknadsföring

1. Anpassa texten efter syftet. Vad är målet med texten? Är syftet är att bygga varumärke eller vill du få så många så möjligt att anmäla intresse? Utgå från målgruppen och hitta en intressant vinkel, gärna med lokal anknytning om det är möjligt. Vad hade fått dig att läsa hela texten?

2. Intressanta rubriker. En text kan vara hur relevant och välskriven som helst, men gör ingen nytta om rubriken inte lockar till klick och läsning. En bra rubrik är skyltfönstret till ditt innehåll. Rubriken "Fördel för Skåne" fungerar inte särskilt bra. Skriver vi däremot "Många skåningar får svårt att bo kvar" får vi ett helt annat genomslag. Därför är det viktigt att ha flera bra rubriker i beredskap. Optimering handlar mycket att testa och se vad som fungerar.

3. Rätt länkar på rätt ställe. Oavsett om syftet med din native är att stärka varumärket eller samla emailadresser, är länkar på rätt ställe och call-to-action viktiga. Bra länkning är dessutom en tjänst till läsaren. Handlar texten om vad man bör tänka på vid köp av vinterdäck, är det utmärkt med en länk till online-bokning. Många scrollar inte hela vägen ner och därför är det viktigt att få in länkningen tidigt i texten.

Är du intresserad av att testa native?

Kontakta oss eller hör av dig direkt till vår digitala produktspecialist Andrée Friemer. Ring 0704-14 26 82 eller maila till andree.friemer@skd.se.

Utrikes

Många döda i självmordsattack i Somalia

Utrikes
Utrikes

Minst 15 soldater har dödats i en självmordsattack mot en militär träningsanläggning i Somalias huvudstad Mogadishu, enligt armén.

– Jag har räknat till omkring 15 nya rekryter som har dödats i explosionen, säger arméofficeren Mohamed Adan, som understryker att antalet döda kan vara högre.

Gärningsmannen ska ha klätt ut sig till soldat och beblandat sig med rekryter som köade för att komma in på militärbasen när hen detonerade sin sprängladdning.

Ingen har tagit på sig dådet, som är det dödligaste i Somalias huvudstad på 18 månader. Extremistgruppen al-Shabaab, med kopplingar till al-Qaida, genomför regelbundet attacker mot somaliska regeringsstyrkor.

Utrikes

Asylsökande familj släpps från avlägsen ö

Asylsökande förs till Julön där Australien driver läger för migranter. Bilden är från 2013.
Foto: AP/TT
Utrikes
Utrikes

Australien har gått med på att låta en asylsökande familj som tvångshållits på Julön flytta till fastlandet efter att den yngsta dottern flugits till Perth för att få vård för blodförgiftning, rapporterar BBC.

Familjen kommer nu att få bo tillsammans i Perth, på Australiens västkust, under den fortsatta asylprocessen. De kommer dock att hållas under bevakning.

Deras öde har väckt uppmärksamhet i Australien och satt ljuset på landets hårda migrationspolitik. Familjen flyttades till förvaret på Julön från sitt hem i Biloela i östra Australien 2018 då deras ansökan om uppehållstillstånd avslogs, skriver BBC. Myndigheterna anser inte att de har giltiga asylskäl som tamilska flyktingar från Sri Lanka. Men den pågående domstolsprocessen i fallet har hindrat försök att utvisa dem.

Protester mot behandlingen av familjen har hållits i flera australiska städer de senaste dagarna och många invånare i Biloela har engagerat sig i deras sak.

Utrikes

Mejade ned muslimsk familj – terroråtalas

En man torkar sina tårar vid en begravningsceremoni för offren i lastbilsattacken i början av juni.
Foto: Geoff Robins/AP/TT
Utrikes
Utrikes Den man som misstänks för lastbilsattacken i kanadensiska Ontario förrförra helgen, då fyra muslimer kördes ihjäl, kommer att åtalas för terrorbrott.
En nioårig pojke överlevde dådet och har nu förlorat sin storasyster, båda sina föräldrar och sin farmor.

De fem personerna, alla medlemmar i samma familj, var ute och promenerade i den lilla staden London i Ontario när en lastbil körde upp på trottoaren och rammade dem.

Fyra personer – en 46-årig man, en 44-årig kvinna, parets 15-åriga dotter och mannens 74-åriga mamma – dödades. Parets nioåriga son överlevde, och har nu fått lämna sjukhuset, där han vårdats för svåra skador.

"Motiverat av hat"

Kanadas premiärminister Justin Trudeau slog redan tidigt fast att lastbilsattacken var "ett terrordåd, motiverat av hat". Den bedömningen delas alltså av åklagare, som meddelar att de utöver fyra fall av mord och ett fall av mordförsök även kommer att åtala den 20-årige misstänkte gärningsmannen för terrorbrott.

"Regeringens och provinsens justitieministrar har gett sitt godkännande åt att inleda en terrorprocess, då de betraktar morden och mordförsöket som terroristverksamhet", skriver Kanadas federala polis (RCMP) i ett uttalande, enligt nyhetsbyrån AFP.

Den 20-årige misstänkte gärningsmannen är inte känd av polisen sedan tidigare och har ingen känd koppling till någon extremistgrupp. Han greps kort efter attacken vid ett köpcentrum i närheten av attentatsplatsen, iförd vad som såg ut att vara en skyddsväst.

Bränsle åt islamofobidebatt

Dådet är den dödligaste attacken riktad mot muslimer sedan skjutningen i en moské i Québec 2017, då sex personer dödades.

Händelsen har gett bränsle åt debatten om islamofobi i Kanada, och ingjutit skräck i många av landets muslimer, som nu befarar att de genom viss klädsel eller religiösa attribut kan bli måltavlor för rasistiskt motiverade angripare.

Pontus Ahlkvist/TT

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL