Utrikes

Notan för minkkaoset: Över 800 miljoner

Prislappen för att begrava och sedermera gräva upp minkarna igen har inte räknats in i den hisnande kostnaden, motsvarande drygt 800 miljoner svenska kronor.
Foto: Morten Stricker/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Det började med att minkarna i Danmark visade sig kunna sprida en variant av coronaviruset som befarades vara motståndskraftig mot vaccin. Därför tog den danska regeringen beslutet att avliva cirka 15,4 miljoner minkar under hösten 2020.

Nu har notan för massavlivningen kommit: motsvarande över hisnande 800 miljoner svenska kronor, enligt Ritzau.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

EU-parlamentet spikar klimatlag

Svenska ledamoten Jytte Guteland (S) har ansvarat för EU-parlamentets behandling av EU:s klimatlag, som nu formellt godkänts. Arkivfoto.
Foto: Fredrik Persson/TT
Utrikes
Utrikes

EU ska vara klimatneutralt år 2050. Det är nu formellt fastslaget av EU-parlamentet, i deras slutomröstning om den kompromiss som nåddes med medlemsländerna tidigare i år.

Klimatlagen godkändes på torsdagen med 442 röster för, 203 emot och 51 nedlagda.

– Den är en ordentlig uppryckning jämfört med dagens nivå. Jag ser att den kommer att spela bara större och större roll för Europa och världen, säger svenska Jytte Guteland (S) som ansvarat för EU-parlamentets behandling av lagen.

Lagen stöds främst av de stora konservativa, liberala och socialdemokratiska partigrupperna. Ytterhögern, vänstern och de gröna är inte lika nöjda, av olika orsaker.

"En kompromiss som är alltför svag", säger exempelvis Pär Holmgren (MP) i ett uttalande.

"Bromsklossarna i fossillobbyn och länder som Polen och Ungern fick som de ville", tycker kollegan Malin Björk (V).

Utrikes

Reklam för "skräpmat" stoppas i Storbritannien

Genrebild.
Foto: Keith Srakocic/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Storbritannien förbjuder reklam som marknadsför onyttig mat från att visas på tv på dagtid.

Vart tredje barn i Storbritannien lider av antingen övervikt eller fetma då det går ut grundskolan, och syftet med de nya reglerna är att vända den trenden. Förbudet gäller annonser som marknadsför mat med hög fetthalt, mycket salt eller socker, som hädanefter inte får visas förrän efter klockan 21. Förbudet gäller även reklam på nätet, med undantag för tillverkares egna hemsidor och sociala medier.

Lagen har väckt en rad reaktioner från mediebranschen.

– I stället för att angripa problemet med fetma hos barn kommer dessa drakoniska åtgärder att drabba mediebolag som är beroende av annonspengar för att finansiera journalistik som håller oss informerade, säger Sayra Tekin på branschorganisationen NMA.

Det nya regelverket träder i kraft i slutet av året.

Utrikes

Nya sanktioner klara mot Belarus

EU-länderna har beslutat om en rad nya sanktioner mot Belarus och landets diktator Aleksandr Lukasjenko. Arkivfoto.
Foto: Maxim Guchek/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Alla EU-länder och EU-företag måste stoppa sin handel med Belarus när det gäller bland annat oljeprodukter, pottaska och övervakningssystem för telefoner och internet.

Ovanstående områden ingår i de nya utökade sanktioner från EU som nu offentliggjorts.

Tillgången till EU:s kapitalmarknad begränsas även för Belarus samtidigt som det blir förbjudet att erbjuda försäkringar för belarusiska myndigheter eller myndighetsanknutna bolag.

"Medlemsstaterna kommer också att behöva vidta åtgärder för att begränsa inblandningen i Belarus för de multinationella utvecklingsbanker som de är medlemmar i", heter det i EU-ländernas sanktionsbeslut.

Utrikes

Het kamp om hbtq-frågor i EU

Ungerns premiärminister Viktor Orbán försvarar sitt lands omdiskuterade nya lag kring uppvisande av bland annat homosexualitet i reklam och sexualundervisning.
Foto: John Thys/AP/TT
Utrikes
Utrikes Rätten att älska vem man vill är plötsligt det hetaste ämnet när EU-ländernas ledare håller toppmöte i Bryssel.
Skarp kritik väntar mot Ungerns syn på hbtq-frågor.
– Vi måste markera väldigt tydligt, säger statsminister Stefan Löfven.

Rättigheter och villkor för homosexuella, bisexuella, trans- och queerpersoner har blivit främsta diskussionsämne inför midsommartoppmötet i Bryssel.

Striden gäller en ny ungersk lag som syftar till att stoppa reklam och andra massmedieprodukter som visar "avvikelser från någons biologiska kön och könsbyten och sprider eller porträtterar homosexualitet" för alla under 18 år.

Tv- och radiokanaler i Ungern ska nu endast få visa dylikt material mellan klockan 22 och 05, för att inte riskera böter eller indragna licenser.

Även sexualundervisningen för minderåriga berörs av lagstiftningen, som väckt skarpa protester i framför allt Västeuropa.

Försvarar lagen

Premiärminister Viktor Orbán försvarar emellertid lagen och påstår att han kämpar för hbtq-personers rättigheter.

– Jag var en frihetskämpe i den kommunistiska regimen, säger han till presskåren på plats i Bryssel, på väg in till mötet.

– Homosexualitet straffades och jag kämpade för deras frihet och deras rättigheter. Så jag försvarar de homosexuellas rättigheter, men den här lagen handlar inte om det, påstår premiärministern.

Ungern menar att lagen endast är till för att skydda minderåriga.

– Det handlar inte om homosexuella. Lagen handlar om att avgöra hur föräldrar ska ge sina barn sexualundervisning, hävdar Orbán och lägger till att det inte finns några planer på att upphäva lagen.

Markering utlovas

Men argumenten köps inte av en lång rad andra EU-länder. 16 ledare, däribland Sverige statsminister Stefan Löfven (S) har undertecknat ett brev till stöd för grundläggande rättigheter.

– Här står man inte upp för människors lika värde och där måste vi markera väldigt tydligt, säger Löfven på väg in till torsdagens toppmöte.

När det gäller konkreta åtgärder hänvisar han dock till EU-kommissionen.

– Kommissionen har ju en process i gång när det gäller Ungern så det får kommissionen sköta. Men vi måste berätta vad vi tycker, säger Löfven i Bryssel.

"Kan inte passera"

I det gemensamma brevet lovar undertecknarna fortsatta ansträngningar "för att garantera att framtida europeiska generationer kan växa upp i en atmosfär av jämlikhet och respekt".

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har kallat den ungerska lagen en skam och har bett ansvariga kommissionärer att kräva en förklaring från Ungern.

Frågan ska också avhandlas under torsdagskvällens toppmöte.

– Vi måste vara intoleranta mot intoleransen. Ett medlemsland stiftar lagar som stigmatiserar en sexuell minoritet och blandar ihop pedofili och homosexualitet. Det kan inte bara passera, säger Luxemburgs premiärminister Xavier Bettel – själv öppet homosexuell – i en förhandsintervju med nyhetssajten Politico Europe.

Migration och corona

Torsdagsdelen av toppmötet är annars huvudsakligen tänkt att handla om migration och utrikesrelationer till Turkiet, Ryssland och Belarus. Även läget i coronapandemin ska diskuteras, med växande oro för konsekvenserna av den snabba spridningen av den så kallade delta-varianten.

Som särskild inbjuden gäst deltar dessutom FN:s generalsekreterare António Guterres, som kommer att luncha med stats- och regeringscheferna under torsdagen.

På midsommaraftonen avslutas mötet med diskussioner om det ekonomiska läget.

Wiktor Nummelin/TT

Statsminister Stefan Löfven på väg in till torsdagens EU-toppmöte i Bryssel.
Statsminister Stefan Löfven på väg in till torsdagens EU-toppmöte i Bryssel.
Foto: Wiktor Nummelin/TT

FAKTA

Fakta: Toppmötet i Bryssel

EU-ländernas stats- och regeringschefer samlas under torsdagen och fredagen till toppmöte i Bryssel. Mötet är det sista under Portugal som ordförandeland i ministerrådet. Från den 1 juli övertas den rollen i stället av Slovenien.

Torsdagens möte inleds klockan 13 med en lunch tillsammans med FN:s generalsekreterare António Guterres. Därefter diskuteras coronapandemin och migration på eftermiddagen, följt av en arbetsmiddag med internationella frågor på menyn i form av relationerna till bland annat Turkiet, Ryssland och Belarus.

Midsommaraftonens mötesdel inleds sedan klockan 10 på fredagen och handlar främst om det ekonomiska läget, inklusive ett särskilt toppmöte kring samarbetet i eurozonen.

Källa: Europeiska rådet.

Utrikes

Träffa Putin eller inte? Het fråga i EU

Rysslands president Vladimir Putin skakar hand med Tysklands förbundskansler Angela Merkel vid en konferens 2020 om läget i Libyen. Nu vill Tyskland och Frankrike öppna även för EU-möten med Putin. Arkivfoto.
Foto: Jens Meyer/AP/TT
Utrikes
Utrikes Bör EU-ledarna hålla möte med Rysslands president Vladimir Putin, trots de iskalla relationerna?
Ett tyskt-franskt förslag väcker debatt i Bryssel.

Idén har dykt upp i sista stund inför veckans toppmöte för EU-ländernas stats- och regeringschefer.

Bakom tanken står Frankrike och Tyskland.

– Enligt min mening måste vi i EU också söka direktkontakt med Ryssland och den ryske presidenten. Det räcker inte att den amerikanske presidenten talar med den ryske presidenten, säger Merkel i den tyska förbundsdagen.

"Rimlig kontakt"

Från svensk sida säger sig statsminister Stefan Löfven (S) vara öppen för en "rimlig kontakt" med Ryssland.

– Vi ska se till att vi har en kommunikation med Ryssland. Var finns de gemensamma intressena? Hur ska vi utveckla dem? Kontakt ska inte ses som en slags belöning. Kontakter har man för att uppnå resultat, säger Löfven på väg in till EU-toppmötet i Bryssel.

Samtidigt betonar han vikten av att stå fast vid EU:s fem principer gentemot Ryssland – framför allt motståndet mot Rysslands annektering av den ukrainska Krimhalvön.

– Det man (Ryssland) gör i Ukraina har vi en tydlig uppfattning om. Där står vi fast. Vi viker inte om det, annars hotas hela säkerhetsordningen. Det är inte ok, säger Löfven

Missnöje i öst

Framför allt i EU:s östligaste medlemsländer finns dock stark tvekan om all eventuell "uppgradering" av förhållandet till Moskva.

Relationerna är för tillfället bottenfrusna, bland annat på grund av annekteringen av Krim, Rysslands krigföring i Ukraina och en rad spionskandaler som har lett till utvisningar av diplomater.

Även Ukraina sågar idén om utvidgade samtal mellan EU och Ryssland.

– Initiativ om att återuppta europeisk-ryska toppmöten utan att vi ser några framsteg från ryskt håll vore en farlig avvikelse från EU:s sanktionspolitik, säger utrikesminister Dmytro Kuleba, som tillsammans med sina kollegor från Georgien och Moldavien träffade EU:s utrikeschef Josep Borrell i Bryssel på torsdagen.

Relationerna till Ryssland är ett av huvudämnena under torsdagens toppmöte i Bryssel. I läckta utkast till gemensamt uttalande talas om att EU-ledarna ska "se över de existerande formaten för dialog med Ryssland, inklusive på ledarnivå".

Wiktor Nummelin/TT

Pontus Ahlkvist/TT

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Miljonlotteriet

Miljonlotteriet testar på en ny strategi för sin annonsering!

Miljonlotteriet Miljonlotteriet är ett av Sveriges största lotterier och har funnits med sedan 1964.

För dig som inte vet något om lotteriet sedan tidigare, så är Miljonlotteriet grundat av iogt.se som sedan start haft som mål att låna lotteriet finansiera deras arbete mot droger i samhället. I och med regleringen av spelmarknaden förra året så har också de svenska lotterierna och spelbolagen kunnat ändra sin marknadsföring och i samband med dessa ändringar så är det bestämt att Miljonlotteriet blir digitalt, för att dra in ännu mer pengar till välgörenhetsarbetet som IOGT fokuserar på. Om du är intresserad av att kika in Miljonlotteriet så kan du göra detta här eller läsa mer om dem i denna artikel om Miljonlotteriet.

Eftersom att den svenska spelmarknaden har blivit annorlunda, så är detta en stor fördel för det svenska Miljonlotteriet eftersom att de kan använda förändringarna till något positivt. Den nya strategin för lotteriet är helt enkelt att visa mer var pengarna från Miljonlotteriets överskott går, så att fler människor får vara delaktiga i välgörenhetsarbetet som IOGT arbetar med. Sedan starten har lotteriet bidragit med över 2 miljarder kronor totalt till välgörenhetsarbete och detta är något som lotteriets överskott ska fortsätta att gå till, precis som det gjort sedan start.

Miljonlotteriet blickar framåt!

Miljonlotteriet har bestämt sig för att satsa bredare på just den digitala annonseringen där lotteriet riktar in sig på ansvarsfullt spelande och behöver numera uppfylla de hårda kraven som ställs på svenska spelbolag. Eftersom att lotteriets grundidé är att minska missbruk i samhället, så är detta något som de också är väldigt noga att fortsätta med och det är också här som den största kraften kommer att läggas även framöver. Genom de digitala kanalerna så har Miljonlotteriet redan nu lyckas komma en bra bit på vägen och det är också på denna bana som vi kan se dem fortsätta på framöver.

Den digitaliserade annonseringen kommer med andra ord att hjälpa lotteriet att nå ut till svenska folket så att de får se med egna ögon vad överskotten från försäljningen av spel hos dem bidrar till. Några av de saker som lotteriet hjälper till med är bland annat att rikta in sig på att tillföra gemenskap för barn och ungdomar som växer upp i stökiga familjer som kantas av missbruk genom årliga läger och evenemang. Via deras lotteri så kan du som spelar vara med och tävla om fantastiska vinster men också samtidigt vara en del av det stora välgörenhetsarbete som överskottet bidrar till. Sedan start så har de hjälpt både hemlösa att få tak över huvudet samt bidragit till många behandlingshem runt om i landet.

Utrikes

Belarusisk oppositionsledare inför rätta

Sergej Tichanovskij under protesterna i Minsk i maj 2020.
Foto: Sergei Grits/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Rättegången mot den belarusiska oppositionspolitikern Sergej Tichanovskij har inletts. Han greps i maj förra året, efter att ha meddelat att han skulle kandidera i det omstridda presidentvalet. Hans fru Svetlana Tichanovskaja tog då över rollen som oppositionsledare och ställde upp i valet i stället för honom.

Tichanovskij anklagas för ha organiserat massupplopp, uppviglat befolkningen, stört samhällsordningen och förhindrat folk att utöva sin rösträtt. Han riskerar upp till 15 år i fängelse, skriver BBC.

I samma rättsprocess anklagas bland annat oppositionsledaren Nikolaj Statkebitj, bloggaren Igor Losik och Vladimir Zychanovitj. Rättegången hålls bakom stängda dörrar.

– Vad de får för fängelsestraff spelar absolut ingen roll just nu. Alla förstår att det inte är några rättegångar, utan personlig hämnd från de som sitter vid makten och som behåller den med hjälp av våld, säger Svetlana Tichanovskaja i ett videoklipp.

Utrikes

Huskollaps i Miami – pojke hittad i rasmassorna

Utrikes
Utrikes

Delar av en flervåningsbyggnad i Miami Beach i Florida i USA har rasat, enligt myndigheterna. Räddningstjänsten har skickat 80 enheter till platsen, enligt ABC News.

Det är ännu oklart vad som orsakat raset, hur många som befann sig i huset och hur skadeläget ser ut. En pojke som var vid liv har grävts fram ur rasmassorna, enligt lokala tv-kanalen NBC 6 South Florida.

Huset var från tidigt 80-tal, och hade fler än 130 lägenheter, enligt lokala medier.

Utrikes

Dödlig vingoverall-olycka i Schweiz

En tysk man har omkommit i samband med en vingoverallolycka. Arkivbild.
Foto: Cyril Duval
Utrikes
Utrikes

En tysk extremsportare har dött i en olycka efter att ha hoppat med så kallad vingoverall (wingsuit på engelska), från en helikopter.

Hans kropp upptäcktes av polisen i närheten av den schweiziska kommunen Walenstadt.

Mannen var en av tre personer som hoppade från samma helikopter i onsdags. De två andra landade oskadda.

Alla tre har praktiserat en extremsport kallad base-hoppning på svenska som går ut på att hoppa med vingoverall från fasta anläggningar som till exempel broar eller bergsklippor.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL