Opinion

Upphandla skolskjuts kan göras på olika sätt

Opinion
Opinion

Kommunal upphandling år ingen enkel historia. Det finns både en nationell lagstiftning och EU-regler. Görs upphandlingen på fel sätt kan ett överklagande leda till stora kostnader.

Men det finns numera, efter klarläggande i domstolar och ändrad lagstiftning, stora möjligheter för medvetna kommuner att låta andra faktorer än bara lägsta pris vara avgörande. Vid livsmedelsupphandlingar är det visserligen inte tillåtet enligt EU att kräva svensk mat, men det är fullt legitimt att kräva uppfödning och odling enligt principerna i svensk lagstiftning. Det har lett till att andelen svenskodlat och svenskt kött ökat markant i skolmatsalar och på äldreboenden.

Många kommuner vill gärna gynna lokala företag i sin upphandling. Det är inte tillåtet att utforma reglerna så att bara ett lokalt företag kan lämna anbud, men däremot är det helt ok att kräva in anbud på olika delar för sig, så att även mindre företag – inte bara stora grossister eller de största transportföretagen – ska kunna lämna anbud på delar. Även specifikationer och ovillkorliga krav kan utformas så att inte småföretag stängs ute i onödan.

Det verkar inte Hässleholms kommun ha tänkt på när skolskjutsar ska upphandlas på nytt. Det lokala bussbolaget Röke buss är kritiskt till krav som i praktiken utestänger företaget från att köra i fortsättningen.

Handläggaren hänvisar till att SKR rådfrågats och att upphandlingen följer lagen. Det är knappast en lägre tjänsteman som ska besluta om principerna för upphandlingen utan det är en politisk fråga. Kommunledningen med Lars Johnsson (M) och Hanna Nilsson (SD) samt barn- och utbildningsnämndens ordförande Stefan Larsson (M) måste bestämma om lokala, mindre företag ska ges rimliga chanser att få kommunala uppdrag.

Hässleholm kom på plats 237 (av 290) i Svenskt Näringslivs rankning av hur företagsvänliga kommunerna är. Utan en medveten upphandlingspolitik som ger lokala företag möjligheter att lämna anbud lär placeringen inte bli bättre nästa år.

Opinion

Vassare polismetoder

Offentliggörandet av Trojan Shield.
Foto: Denis Poroy
Opinion
Opinion

På kort tid har kampen mot de kriminella gängen tagit stora steg framåt genom internationellt samarbete. Det handlar förstås om uppgifter om brottslingars kommunikation som spårats via Encrochat och Anom, sistnämnda en operation under namnet Trojan Shield, en app som FBI låg bakom och lurade kriminella att använda sig av.

Men det finns anledning att inte ta ut glädjen i förskott och tro att vi nu sett ett dråpslag mot gängbrottsligheten. Det fordrar att domstolarna godkänner bevisningen och de metoder som använts, där insamlandet av uppgifter delvis skett i andra länder där polisen har större befogenheter när det gäller avlyssning än vad vi har i Sverige.

Hur rättsläget ser ut förs det nu en diskussion om. I partiledardebatten förra veckan sa moderatledaren Ulf Kristersson att regeringen tidigare underkänt detta slag av bevisning som tagits fram via internationellt samarbete. Jurister som Dennis Martinsson - docent i straffrätt - svävar på målet om om dessa uppgifters tyngd i en svensk domstol. Ett oroande tecken är att en norsk domstol sagt nej till häktning av två misstänkta där bevisningen kom via Trojan Shield.

Klart är att framgångsrik brottsbekämpning i vårt land mot de kriminella gängen måste bygga på att alltmer sofistikerad teknik kan och får användas av polisen. Det borde gå trots det svenska integritetstänkandet att använda mer av avlyssning och kartläggning av digitala spår t.ex i mail och sms när det handlar om kriminella och de som har kontakter med dessa kriminella.

Läget i vårt land är mycket allvarligt. Bakom de aktiva kriminella står ett stort antal yngre personer idag, unga i nedre tonåren, som fungerar som en rekryteringsbas för gängkriminaliteten. I flera av de ouppklarade skjutningarna tror polisen att gärningsmännen kan ha varit väldigt unga lejda mördare. Därför är det helt avgörande för brottsbekämpningen att kunna knäcka gängen och deras rekryteringskanaler. Den som har rent mjöl i påsen har inget att frukta.

Lars J Eriksson

Opinion

Bättre Sverige med större frihet

Opinion
Opinion

Fullföljandet av den så kallade Januariöverenskommelsen - 73 punkter som S, C och L enades om - har fått stort fokus på arbetsrätten - främst LAS - samt marknadshyror i nyproduktion. Men andra delar av uppgörelsen är minst lika viktiga.

Många har stött sin panna blodig i kampen mot olika byggregler som begränsat möjligheten att bygga på egen mark, ändra utseende på ägda hus och bedriva företagande på den egna fastigheten. Visst går det att genomföra många saker inom bygglagstiftningens ram, men det är tidsödande och kräver kraft och resurser i en utsträckning som många inte har.

Därför finns det skäl rita kors i taket att en statlig utredning - Bygglovsutredningen - nu levererat ett förslag i anslutning till Januariöverenskommelsen som möjliggör ett friare utnyttjande av mark och fastigheter. Det innebär som stipulerades i uppgörelsen att krav på bygglov kan komma att slopas för den som vill bygga ett kafé, ett ridhus eller liknande i anslutning till sin gård. Dessutom föreslås att det blir enklare få ändra fasader och att sätta upp skyltar på byggnader. Visserligen föreslås också en striktare reglering kring Attefallshus och den variant av sådana som Per Bolund gett namn åt, men det lägger inte hinder i vägen utan är snarare ett sätt att hantera grannkonflikter. Kan vi sedan få ett färdigt och genomfört förslag som underlättar för strandnära bebyggelse i områden där konflikterna med det rörliga friluftslivet är små, då ser vi faktiskt ett bättre Sverige med större frihet.

EM i fotboll 2021

Hur närgånget skall medier skildra tragedier?

Opinion
Opinion

Inför ögonen på hundratals miljoner TV-tittare föll den danska storstjärnan Christian Eriksen ihop i lördags. Både spelare, publik och vi framför TV:apparaterna insåg snabbt allvaret i situationen, särskilt när sjukvårdspersonal snabbt rusade fram och inför kamerorna började med hjärt- och lungräddning. Nu dör han framför allas våra ögon, var en känsla som delades av många. En bit in i skeendet ställde sig de danska spelarna runt Eriksen och sjukvårdarna och hindrade insyn.

I efterhand utbröt en debatt om hur långt TV-kanalerna skall gå i att skildra en så dramatisk händelse, i synnerhet som det kunde misstänkas att det var Eriksens dödskamp.

Det finns inga självklara svar. Något av det svåraste för ansvariga chefer i medier är att sätta etiska gränser för närgångna skildringar som kan kränka en människas integritet. Vi som haft sådana uppdrag gör ibland misstag. Ändå lutar jag åt att TV-kanalerna tog ett riktigt beslut som lät kamerorna vara på riktade ut mot fotbollsplanen.

När jag fortfarande var rätt ny ansvarig utgivare för en sörmländsk tidning deltog jag i ett grupparbete med bland annat Bo Strömstedt, Expressens legendariska chefredaktör. Han formulerade sig med orden att medier skall som princip ha utgångspunkten att skildra allt, det är undantagen från den regeln som skall motiveras. Medier skall inte sätta sig på höga hästar och tycka att läsare och tittare inte kan hantera nyheter med omdöme som journalister själva tar del av. Det ligger i det öppna samhällets natur. Att stänga eller rikta bort kamerorna från matchen i Köpenhamn hade minskat förtroendet för medierna eftersom det var ett så stort evenemang. Men det finns heller inget facit om vad som är rätt eller fel i ett sådant etiskt beslut.

Lars J Eriksson

Opinion

Vältra inte över flyktingansvar på fattiga länder

Opinion
Krönika

När integrationsministern Mattias Tesfaye förklarar och försvarar den danska flyktingpolitiken förstår vi att det bara finns två alternativ, stopp för invandringen eller förlorad kontroll. Danmark har redan tagit emot många, och det finns helt enkelt inga mellanlägen. Det är samma slags logik som låg bakom Nyamko Sabunis (L) retoriska fråga till Annie Lööf ( C ) i SVT-Agendas partiledardebatt för en tid sedan; vill ni ta hit hela världen?

Det är många som har synpunkter på den danska politiken. Sveriges EU-kommissionär Ylva Johansson menar till att den strider mot EU-s regler. Förslaget innebär att asylsökande som kommer till Danmark ska få sin sak prövad i ett land utanför Europa. Rwanda har nämnts som en möjlig samarbetspartner. Men inte ens om vederbörande har flyktingskäl är han eller hon välkommen till Danmark, utan då är tanken att skyddet ska ges i Rwanda eller något annat land. Danmark kan samtidigt tänka sig att ta emot kvotflyktingar, men i begränsad omfattning eftersom den danska regeringen har förklarat att antalet nyanlända måste minska.

Jag har också synpunkter i själva sakfrågan. Danskarna har en poäng när de pekar på bristerna i dagens asylsystem. Många sitter fast i flyktingläger och det är ytterst få som kan ta sig därifrån. För de som trots allt försöker väntar en minst sagt farlig och dyr resa. Men situationen blir knappast bättre av att rika länder vältrar över ansvaret på fattiga länder. Vi har alla ett allmänmänskligt ansvar och en skyldighet att respektera internationella överenskommelser. Världen blir inte en tryggare plats om rika länder vänder ryggen åt problemen.

Det finns följaktligen starka sakliga argument mot den danska politiken. Till det kommer det där med retoriken, att det bara finns två alternativ. Sabunis fråga till Lööf uttrycker logiken på ett glasklart sätt. Om man av humana skäl öppnar dörren litegrann, då är risken uppenbar att man lockar till sig en ström som gör att dörren snart står vidöppen. Generositet må vara en vacker tanke, men den är omöjlig att förena med en kontrollerad invandring och ett ansvar för ekonomi och välfärd. Plötsligt blir polariseringen en självklarhet. Det är bara ytterligheterna som är realistiska, aningen en stängd eller en vidöppen dörr.

Det är en antiintellektuell retorik. Det finns aldrig bara två alternativ. Det som gör politiken viktig och spännande är att det alltid finns ett oändligt antal alternativ. Därför gäller det att ständigt pröva och ompröva olika alternativ.

För oss som har varit medansvariga för den politik som har förts under senare decennier finns det skäl att vara självkritiska. Sverige har tagit en orimligt stor andel av det gemensamma ansvaret och vi har haft en generös tolkning av flyktingskälen även under en tid då trycket varit hårt. Därför var det fullt rimligt att strama åt reglerna, och inte minst, sätta hårdare press på andra länder att ta ansvar.

Det betyder inte att alla kritiker har rätt. Att det per definition är aningslöst att försöka försvara generositet och humanism. Ett litet land kan inte lösa världens flyktingproblem, det är sant, men det betyder inte att vi inte kan göra någonting.

Som sagt, det finns alltid flera alternativ, och det gäller även flyktingpolitiken.

Lars Stjernkvist

Opinion

Kräv hållbarhet vid upphandling

Kaffebönor mognar på. Foto: Helena Landstedt TT
Foto: Helena Landstedt/TT
Opinion
Debatt.

Åtta av tio svenskar tycker att myndigheter ska ställa hållbarhetskrav vid inköp från länder med utbredd fattigdom för att inte påverka mänskliga rättigheter negativt, visar en ny Sifo-undersökning. Det är en viktig signal till politiker och upphandlare.

25 miljoner människor är fast i tvångsarbete i världen. I Västafrika tjänar många kakaoodlare bara en dryg tredjedel av den inkomst de behöver för att kunna uppnå en tillfredsställande levnadsstandard. Ohållbart låga löner i de globala leverantörskedjorna är en central orsak till att det fortfarande finns 152 miljoner barn som arbetar. Som en följd av coronapandemin varnar FN för en ökad risk för tvångs- och barnarbete, diskriminering och brott mot organisationsrätten.

Den offentliga konsumtionen ska inte leda till kränkningar av mänskliga rättigheter utan driva på omställningen till en hållbar värld. I Skåne gjordes 2 061 upphandlingar 2019. Bara Region Skåne hade det året 10 707 leverantörer (kommuner och statliga myndigheter i länet oräknade). Om det alltid ställs tydliga hållbarhetskrav, även vid inköp av exempelvis livsmedel och textilier från länder med utbredd fattigdom, skulle många fler företag säkerställa hållbara leverantörskedjor.

I Visions nya undersökning tycker nio av tio upphandlare att offentlig upphandling ska användas för att nå sociala, ekonomiska och miljömässiga hållbarhetsmål. Trots ett stort juridiskt och politiskt utrymme för just detta uppger 74 procent av de tillfrågade att hög arbetsbelastning, otydliga mål och brist på kompetensutveckling försvårar möjligheten att arbeta med hållbar upphandling.

För att säkerställa ansvarsfulla offentliga inköp i Skåne behöver politiker och arbetsgivare ge uppköpare goda förutsättningar och tydliga mandat.

1. Det ska vara glasklart i upphandlingspolicyer att skattemedel inte ska leda till kränkningar av mänskliga rättigheter och barnarbete, och att odlare för högriskprodukter så som kaffe, bananer och bomull ska tjäna tillräckligt, även vid fallande världsmarknadspriser, så att det åtminstone täcker produktionskostnaden. Även statliga myndigheter bör alltid säkerställa att mänskliga rättigheter efterlevs i sina upphandlingar.

2. Uppföljningar av ställda hållbarhetskrav främjar ansvarstagande leverantörer. Upphandlarna behöver budget, tid och kompetensutveckling för att ställa och följa upp tillämpningen av hållbarhetskrav.

3. Ett bra verktyg för kommuner och regioner är att diplomera sig som Fairtrade City respektive Fairtrade Region. Det ger tillgång till kunskap, stöd och ett nätverk med ett 50-tal kommuner och regioner. I Skåne är Helsingborg, Kristianstad, Landskrona, Lund och Malmö diplomerade.

Mariela Ferré Hofman

skyddsombud, Region Skåne och ledamot i Visions förbundsstyrelse

Maria Wilhelms

Fairtrade-ambassadör i Skåne

Kristin Lindberg

vice ordförande, Svenska Kyrkans Unga i Lunds stift

Freja Erikson

Ageravolontär (Act Svenska kyrkan), Lunds stift

Britta Lejon

ordförande, Fackförbundet ST

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

NannyPoppins

Fler tar hjälp av nanny - ökningen väntas fortsätta när RUT-avdraget tredubblas

NannyPoppins Det finns just nu ett stort intresse av att anlita en nanny. Barnvaktsföretaget NannyPoppins beskriver hur det finns ett stort intresse för att få hjälp med barnpassning och att det stora intresset förväntas växa när möjligheten att göra skatteavdrag för tjänsten utökas.

Det är en fantastisk förmån att vara förälder. Du får möjligheten att se ett barn växa upp och formas till en egen människa och utvecklas år för år. Men med det sagt så behöver föräldraskapet inte alltid vara enkelt - det är prövande att vara förälder. Du måste ha förmågan att prioritera mellan saker i livet, du aldrig hade velat prioritera mellan. Det gäller därför att göra de val och beslut som är bäst för familjen som helhet - även om det inte finns något facit över vad som är rätt beslut i alla situationer. Ett sätt att frigöra mer tid att göra de saker du vill och behöver göra som förälder är att ta in en nanny. En nanny som kan bidra till omsorgen av ditt barn och avlasta dig som förälder några timmar i veckan och på så sätt frigöra tid för att ni kan göra annat.

Nanny - möjliggör tid för karriär och socialt liv

Möjligheten att få hjälp av en nanny innebär att man skapar tid för annat som man tidigare inte haft tid att göra. Det kan handla om att arbeta de där extra timmarna på jobbet, kanske för att senare kunna göra anspråk på en chefstjänst eller annat roligt uppdrag man är intresserad av. Det kan också innebära att man får mer tid över till att träffa vänner, eller släkt.

Trygg barnvakt

En av NannyPoppins viktigaste fokusområden är trygghet. Det är viktigt att familjen känner sig trygg med att den barnflicka man anlitar är pålitlig och trygg i omsorgen av ens barn. Därför har NannyPoppins ett mycket seriöst rekryteringsförfarande där bara en ett fåtal av hundra sökanden får jobbet. Rekryteringsförfarandet innehåller flera olika djupintervjuer samt tester och ett krav är att personen innan den anställs som barnvakt, har erfarenhet av att passa barn. NannyPoppins kontrollerar även att personen inte förekommer i belastningsregistret, samt gör flertalet slagningar i offentliga register för att kontrollera att personen inte förekommer i övriga domstolstvister. Vill du läsa mer om NannyPoppins rekryteringsprocess av barnvakt.

Pedagogisk barnflicka

Det blir allt vanligare att föräldrar önskar en pedagogisk nanny. Det handlar givetvis inte om att mötet mellan barnvakt och barn ska bli en undervisningssituation, utan att de lekar och aktiviteter som nannyn gör med barnet har en pedagogisk baktanke i syfte att utveckla barnets förmåga att läsa, skriva, räkna och tala. Det går även att ägna en viss del av tiden med nanny till traditionell läxläsning, Skatteverket medger att 10 procent av barnpassningstillfället får ägnas åt detta givet att familjen i fråga vill ha fullt RUT-avdrag.

Handplockad nanny

NannyPoppins handplockar alltid en nanny till er familj. Det innebär att företaget lyssnar in era behov och förutsättningar och utifrån det sätter er i kontakt med en av bolagets nannys som stämmer in på era önskemål. Ni får träffa er nanny för ett första gratis möte och därefter ta ställning till om ni vill gå vidare. Det finns även andra aktörer som arbetar med barnpassning, en sådan är myNanny, läs mer om myNanny här och hitta en nanny.

Opinion

Myten om kärnkraftens leveranssäkerhet

Opinion
Opinion

Kärnkraften debatteras på nytt, sedan M och KD övergivit den breda energiöverenskommelsen för att istället kräva ny kärnkraft, dock utan att berätta hur mycket pengar det skulle kosta skattebetalarna. Motivet de anger är framför allt att vindkraften är osäker eftersom det måste blåsa medan kärnkraften ger driftssäker el.

Den myten kan nu, än en gång, dementeras. Häromdagen tvingades Björn Linde, vd för Ringhals, kungöra en ”allvarlig händelse”, som försenar den planerade underhållsavstängningen men stoppar verkets elproduktion omedelbart. Det innebär att när Ringhals 4 stoppas för underhåll i augusti är fortfarande Ringhals 3 avstängd. Det betyder att ungefär en tredjedel av kärnkraftens produktion är avstängd samtidigt (två av sex reaktorer). Om avstängningarna blir längre än planerat är, som alltid, osäkert. Det beror på om något mer allvarligt händer eller upptäcks.

Talet om den leveranssäkra kärnkraften har aldrig varit sant. Innan den ena av de två stängda reaktorerna i Oskarshamn stängdes definitivt häromåret hade den varit avstängd mer än ett år av tekniska skäl. Också en av de nu avvecklade reaktorerna i Ringhals hade varit avstängd långa perioder innan den stängdes definitivt. Talet från M, L och KD om att återstarta de reaktorer som kraftbolagen stängt av för nedmontering är alltså tal mot bättre vetande.

Kärnkraften är inte alls så driftssäker som de påstår - på grund av de oerhörda konsekvenserna av en olycka.

Yngve Sunesson

Opinion

Skogen som resurs

Skogen är en resurs både för den biologiska mångfalden och för produktion av viktiga råvaror. Foto: TT
Opinion
Ledare. Skogspolitiken är viktig för både den biologiska mångfalden och den svenska ekonomin. Därför måste polariseringen i debatten överbryggas.

Hur skogen i Sverige ska användas har blivit en konfliktfyllt fråga. Att motsättningarna är så hårda och tonläget så oförsonligt blockerar rimliga avvägningar mellan olika intressen.

Förra veckan kom förre L-riksdagsmannen Lars Tysklind med sin utredning om artskyddet. Det kom omedelbart en totalt avvisande reaktion från LRF: ”en katastrof för markägare”. Den tidigare framlagda skogsutredningen fick lika hård kritik såväl från LRF och skogsägarföreningar som från miljöorganisationerna.

Därför är det klokt av förre statsministern Göran Persson och Wallenbergbolaget Fam AB:s vd Håkan Buskhe att föreslå en parlamentarisk skogsberedning för att bromsa polariseringen i skogspolitiken och hitta en lösning som tillgodoser både behovet av att värna den biologiska mångfalden och möjligheterna att fortsätta utnyttja skogen som en ekonomisk resurs som är viktig för klimatpolitiken.

Den hårdaste kritiken mot skogsbrukets metoder riktar sig mot de stora skogsbolagens storskaliga avverkningar. Men hälften av skogen ägs av privatpersoner, som i allmänhet har små arealer och har ett personligt intresse i hur skogen brukas. Det är främst de som drabbas av de ibland orimliga kraven på artskyddshänsyn.

Trots kritiken mot dagens skogsbruk är sanningen att det i Sverige finns mer än dubbelt så mycket skog som för 100 år sedan. Andelen äldre skog och mängden död ved ökar varje år.

Ett problem är att statistiken över andelen skyddad skog inte är likvärdig mellan länderna. Skulle Sverige rapportera som Tyskland skulle nästan hälften av skogsarealen anses skyddad, istället för de åtta procent som redovisas nu. Eftersom EU vill skaffa sig mer makt över skogspolitiken och miljöorganisationerna arbetar internationellt är det viktigt med jämförbar statistik.

Förslaget om en parlamentarisk kommitté för att komma överens om en långsiktig skogspolitik bör Stefan Löfven och Annie Lööf snabbt kunna komma överens om.

Yngve Sunesson

Opinion

Steg åt rätt håll men inte långt nog

Opinion
Opinion

G7-toppmötet i Cornwall i södra England verkar ha varit om inte en succé så ändå en framgång. Att Donald Trump inte var med och kunde sabotera det mesta var tillräckligt för att ledarna skulle trivas bättre med varandra än de senaste åren, och Biden som ny president har så lång erfarenhet att han vet ”hur slipstenen ska dras” för att nå resultat.

Att Kina kritiseras och uppmanas att både respektera mänskliga rättigheter och avstå från militära äventyr i Taiwansundet var närmast en självklarhet inför mötet. Kravet att WHO bör göra en transparent och vetenskaplig undersökning av hur covid-19 uppkom är också riktat mot Kina, som genom sin Londonambassadör redan innan mötet var slut protesterade.

De viktigaste besluten handlade dock om klimatkrisen. Där enades de sju världsledarna om att kolanvändningen ska upphöra och finansieringen av nya kolkraftverk i utvecklingsländerna ska stoppas. Ökat stöd till andra energiinvesteringar utlovades istället.

Något slutår (2030 ville EU och Storbritannien ha) för användningen av kol gick det dock inte att komma överens om, därför att några länder inte ville binda sig ännu. Ändå är det en framgång att de sju mäktigaste länderna i världen (vid sidan av Kina som är världens största kolanvändare) kunde ta ett så tydligt symboliskt steg mot målet att stoppa uppvärmningen vid 1,5 grader, i enlighet med Parisavtalet. På höstens klimatmöte, som Boris Johnson också är värd för, ska kolmålet förhoppningsvis konfirmeras och kanske konkretiseras av alla länder i världen.

Att klimat- och miljöfrågorna tog så stor del av utrymmet vid toppmötet var viktigt, och det kan nog världen tacka inte bara Boris Johnson utan än mer president Joe Biden för. Det finns en stark lokal opinion för en mer radikal klimatpolitik i USA efter Trumps förnekelseperiod, och Biden verkar ha bestämt sig för att sätta sitt avtryck just i klimatpolitiken.

Även om det steg som togs i Cornwall i helgen inte var tillräckligt långt var det viktigt som ett steg i rätt riktning.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL