Opinion

Skatter och brott

Annie Lööf mot skatteförslagen från S.
Foto: Claudio Bresciani/TT
Opinion
Ledare. Skatter, brottsligheten och SD:s krav på en högerregering var partiledarämnen som säkert återkommer i nästa års valrörelse.

Föga förvånande handlade onsdagens partiledardebatt till stor del om åtgärder mot brottsligheten. Det omfattande internationella tillslaget mot den organiserade brottsligheten dagen innan gjorde frågorna än mer aktuella, och det gjorde att statsminister Stefan Löfven med större självförtroende än vanligt kunde ge polisen beröm för sina insatser.

Den hårdaste kritikern var som vanligt Jimmie Åkesson, som tyckte att ”ingenting har hänt” under Löfven, trots att denne kunde redovisa 5 000 fler polisanställda, 20 straffskärpningar och färre skjutningar i den södra polisregionen. Också Ulf Kristersson angrep regeringen för skjutningarna och brottsligheten men i något mer sansade tongångar.

Samtidigt tog Kristersson i sin replikväxling med Löfven upp de förslag till olika skattehöjningar som kommit från Socialdemokraterna på senare tid. Det välkomnade säkert Löfven som därmed fick debatt om en mer traditionell höger-vänsterkonflikt.

Även Annie Lööf tog chansen att markera mot S-skatteförslagen för att tydliggöra att skattehöjningarna inte ingår i januariavtalet. Det kan vara viktigt i den kommande valrörelsen. Löfven betonade att det inte finns några färdiga förslag, men att det behövs mer resurser till välfärden. De argumenten lär höras många gånger i valrörelsen.

Det kommer också kraven på de ”högerkonservativa” partierna att klargöra hur stort deras kompromissutrymme är. Annie Lööf tog chansen att fråga Jimmie Åkesson om han tänker stödja en M-KD-regering utan att få genomslag för sin migrationspolitik med asylstopp, utvisning av personer som har uppehållstillstånd och försvårande av familjeåterförening. Självklart vill han ha inflytande i förhållande till partiets storlek. När KD:s ledare Ebba Busch pressades på samma fråga ville hon inte erkänna att SD skulle få något avgörande inflytande. Trovärdigheten i detta kommer att bli en ständig fråga i valrörelsen.

Yngve Sunesson

Opinion

Tomt hot igen

Nooshi Dadgostar (V) hotar på nytt.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Opinion
Ledare Nooshi Dadgostar har gett Stefan Löfven 48 timmar att backa om hyreslagändringarna. Men hon har inte makten att själv störta honom.

På torsdag förmiddag kommer sanningens minut för Nooshi Dadgostar, den nya Vänsterpartiledaren som hittills varit framgångsrik i att få uppmärksamhet och därmed goda opinionssiffror. I går gav hon Stefan Löfven och regeringen 48 timmar på sig att antingen skrota förslaget om ändrade regler för hyressättningen vid nyproduktion, det V-ledaren kallar marknadshyror, eller inleda förhandlingar med Hyresgästföreningen. Annars ska hon försöka utlysa en misstroendeomröstning.

Den första svårigheten för Dadgostar är att hon inte själv kan göra det. Vänsterpartiet har bara 27 mandat och det krävs 35 för att kunna kräva en sådan omröstning.

Det skulle hon lätt kunna få om hon samarbetar med Sverigedemokraterna, som alltid ställer upp på att framkalla kaos i politiken. Men det har hon sagt nej till. Däremot hoppas hon på KD eller M.

Ulf Kristersson har visserligen sagt att han varje dag i veckan vill rösta bort regeringen Löfven. Men han har nu sagt att han inte vill samarbeta med V för att stoppa förslaget om ändrad hyreslagstiftning.

Så sannolikt blir det ingen misstroendeomröstning före midsommar. Att ett eventuellt nyval skulle komma bara ett år före nästa ordinarie val gör knappast Ulf Kristersson mer intresserad av att försöka fälla Löfven nu.

Så precis som i hotet om att fälla regeringen på las-förändringarna lär Nooshi Dadgostars hot nu vara bara munväder. Hon vet att hon inte har makten att rösta bort Löfven, därför kan hon vara tuff i retoriken. Skrämselargumentationen kan kanske ge några röster bland hyresgäster som räds höjda hyror, trots att det liggande förslaget inte kommer att ge en enda hyresgäst högre hyra där de bor nu. Och hon vill visa att V inte längre, som på 1950-, 60-, och 70-talen bara fungerar som ”dörrmatta” åt S-regeringar utan har en egen vilja och driver sin egen politik.

Det kan en ny partiledare behöva göra, men ”misstroendelöftet” är fortfarande ett tomt hot.

Yngve Sunesson

Opinion

Vassare polismetoder

Offentliggörandet av Trojan Shield.
Foto: Denis Poroy
Opinion
Opinion

På kort tid har kampen mot de kriminella gängen tagit stora steg framåt genom internationellt samarbete. Det handlar förstås om uppgifter om brottslingars kommunikation som spårats via Encrochat och Anom, sistnämnda en operation under namnet Trojan Shield, en app som FBI låg bakom och lurade kriminella att använda sig av.

Men det finns anledning att inte ta ut glädjen i förskott och tro att vi nu sett ett dråpslag mot gängbrottsligheten. Det fordrar att domstolarna godkänner bevisningen och de metoder som använts, där insamlandet av uppgifter delvis skett i andra länder där polisen har större befogenheter när det gäller avlyssning än vad vi har i Sverige.

Hur rättsläget ser ut förs det nu en diskussion om. I partiledardebatten förra veckan sa moderatledaren Ulf Kristersson att regeringen tidigare underkänt detta slag av bevisning som tagits fram via internationellt samarbete. Jurister som Dennis Martinsson - docent i straffrätt - svävar på målet om om dessa uppgifters tyngd i en svensk domstol. Ett oroande tecken är att en norsk domstol sagt nej till häktning av två misstänkta där bevisningen kom via Trojan Shield.

Klart är att framgångsrik brottsbekämpning i vårt land mot de kriminella gängen måste bygga på att alltmer sofistikerad teknik kan och får användas av polisen. Det borde gå trots det svenska integritetstänkandet att använda mer av avlyssning och kartläggning av digitala spår t.ex i mail och sms när det handlar om kriminella och de som har kontakter med dessa kriminella.

Läget i vårt land är mycket allvarligt. Bakom de aktiva kriminella står ett stort antal yngre personer idag, unga i nedre tonåren, som fungerar som en rekryteringsbas för gängkriminaliteten. I flera av de ouppklarade skjutningarna tror polisen att gärningsmännen kan ha varit väldigt unga lejda mördare. Därför är det helt avgörande för brottsbekämpningen att kunna knäcka gängen och deras rekryteringskanaler. Den som har rent mjöl i påsen har inget att frukta.

Lars J Eriksson

Opinion

Bättre Sverige med större frihet

Opinion
Opinion

Fullföljandet av den så kallade Januariöverenskommelsen - 73 punkter som S, C och L enades om - har fått stort fokus på arbetsrätten - främst LAS - samt marknadshyror i nyproduktion. Men andra delar av uppgörelsen är minst lika viktiga.

Många har stött sin panna blodig i kampen mot olika byggregler som begränsat möjligheten att bygga på egen mark, ändra utseende på ägda hus och bedriva företagande på den egna fastigheten. Visst går det att genomföra många saker inom bygglagstiftningens ram, men det är tidsödande och kräver kraft och resurser i en utsträckning som många inte har.

Därför finns det skäl rita kors i taket att en statlig utredning - Bygglovsutredningen - nu levererat ett förslag i anslutning till Januariöverenskommelsen som möjliggör ett friare utnyttjande av mark och fastigheter. Det innebär som stipulerades i uppgörelsen att krav på bygglov kan komma att slopas för den som vill bygga ett kafé, ett ridhus eller liknande i anslutning till sin gård. Dessutom föreslås att det blir enklare få ändra fasader och att sätta upp skyltar på byggnader. Visserligen föreslås också en striktare reglering kring Attefallshus och den variant av sådana som Per Bolund gett namn åt, men det lägger inte hinder i vägen utan är snarare ett sätt att hantera grannkonflikter. Kan vi sedan få ett färdigt och genomfört förslag som underlättar för strandnära bebyggelse i områden där konflikterna med det rörliga friluftslivet är små, då ser vi faktiskt ett bättre Sverige med större frihet.

EM i fotboll 2021

Hur närgånget skall medier skildra tragedier?

Opinion
Opinion

Inför ögonen på hundratals miljoner TV-tittare föll den danska storstjärnan Christian Eriksen ihop i lördags. Både spelare, publik och vi framför TV:apparaterna insåg snabbt allvaret i situationen, särskilt när sjukvårdspersonal snabbt rusade fram och inför kamerorna började med hjärt- och lungräddning. Nu dör han framför allas våra ögon, var en känsla som delades av många. En bit in i skeendet ställde sig de danska spelarna runt Eriksen och sjukvårdarna och hindrade insyn.

I efterhand utbröt en debatt om hur långt TV-kanalerna skall gå i att skildra en så dramatisk händelse, i synnerhet som det kunde misstänkas att det var Eriksens dödskamp.

Det finns inga självklara svar. Något av det svåraste för ansvariga chefer i medier är att sätta etiska gränser för närgångna skildringar som kan kränka en människas integritet. Vi som haft sådana uppdrag gör ibland misstag. Ändå lutar jag åt att TV-kanalerna tog ett riktigt beslut som lät kamerorna vara på riktade ut mot fotbollsplanen.

När jag fortfarande var rätt ny ansvarig utgivare för en sörmländsk tidning deltog jag i ett grupparbete med bland annat Bo Strömstedt, Expressens legendariska chefredaktör. Han formulerade sig med orden att medier skall som princip ha utgångspunkten att skildra allt, det är undantagen från den regeln som skall motiveras. Medier skall inte sätta sig på höga hästar och tycka att läsare och tittare inte kan hantera nyheter med omdöme som journalister själva tar del av. Det ligger i det öppna samhällets natur. Att stänga eller rikta bort kamerorna från matchen i Köpenhamn hade minskat förtroendet för medierna eftersom det var ett så stort evenemang. Men det finns heller inget facit om vad som är rätt eller fel i ett sådant etiskt beslut.

Lars J Eriksson

Opinion

Vältra inte över flyktingansvar på fattiga länder

Opinion
Krönika

När integrationsministern Mattias Tesfaye förklarar och försvarar den danska flyktingpolitiken förstår vi att det bara finns två alternativ, stopp för invandringen eller förlorad kontroll. Danmark har redan tagit emot många, och det finns helt enkelt inga mellanlägen. Det är samma slags logik som låg bakom Nyamko Sabunis (L) retoriska fråga till Annie Lööf ( C ) i SVT-Agendas partiledardebatt för en tid sedan; vill ni ta hit hela världen?

Det är många som har synpunkter på den danska politiken. Sveriges EU-kommissionär Ylva Johansson menar till att den strider mot EU-s regler. Förslaget innebär att asylsökande som kommer till Danmark ska få sin sak prövad i ett land utanför Europa. Rwanda har nämnts som en möjlig samarbetspartner. Men inte ens om vederbörande har flyktingskäl är han eller hon välkommen till Danmark, utan då är tanken att skyddet ska ges i Rwanda eller något annat land. Danmark kan samtidigt tänka sig att ta emot kvotflyktingar, men i begränsad omfattning eftersom den danska regeringen har förklarat att antalet nyanlända måste minska.

Jag har också synpunkter i själva sakfrågan. Danskarna har en poäng när de pekar på bristerna i dagens asylsystem. Många sitter fast i flyktingläger och det är ytterst få som kan ta sig därifrån. För de som trots allt försöker väntar en minst sagt farlig och dyr resa. Men situationen blir knappast bättre av att rika länder vältrar över ansvaret på fattiga länder. Vi har alla ett allmänmänskligt ansvar och en skyldighet att respektera internationella överenskommelser. Världen blir inte en tryggare plats om rika länder vänder ryggen åt problemen.

Det finns följaktligen starka sakliga argument mot den danska politiken. Till det kommer det där med retoriken, att det bara finns två alternativ. Sabunis fråga till Lööf uttrycker logiken på ett glasklart sätt. Om man av humana skäl öppnar dörren litegrann, då är risken uppenbar att man lockar till sig en ström som gör att dörren snart står vidöppen. Generositet må vara en vacker tanke, men den är omöjlig att förena med en kontrollerad invandring och ett ansvar för ekonomi och välfärd. Plötsligt blir polariseringen en självklarhet. Det är bara ytterligheterna som är realistiska, aningen en stängd eller en vidöppen dörr.

Det är en antiintellektuell retorik. Det finns aldrig bara två alternativ. Det som gör politiken viktig och spännande är att det alltid finns ett oändligt antal alternativ. Därför gäller det att ständigt pröva och ompröva olika alternativ.

För oss som har varit medansvariga för den politik som har förts under senare decennier finns det skäl att vara självkritiska. Sverige har tagit en orimligt stor andel av det gemensamma ansvaret och vi har haft en generös tolkning av flyktingskälen även under en tid då trycket varit hårt. Därför var det fullt rimligt att strama åt reglerna, och inte minst, sätta hårdare press på andra länder att ta ansvar.

Det betyder inte att alla kritiker har rätt. Att det per definition är aningslöst att försöka försvara generositet och humanism. Ett litet land kan inte lösa världens flyktingproblem, det är sant, men det betyder inte att vi inte kan göra någonting.

Som sagt, det finns alltid flera alternativ, och det gäller även flyktingpolitiken.

Lars Stjernkvist

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Privatlån.com

3 unika saker du kan använda ett blancolån till

Privatlån.com Många väljer att använda ett blancolån som ett billån eller för att samla mindre lån och krediter. Som mest kan du låna 600 000 kronor, men du kan även låna så lite som 5 000 - 10 000 kronor.

Eftersom blancolån saknar krav på säkerhet kan pengarna användas till precis vad som helst. Du kan dessutom justera lånets löptid för att hitta en månadskostnad som passar din ekonomi, vilket innebär att du kan ha råd med det mesta.

Det finns många användningsområden för denna låneform. Nedan ska vi titta närmare på tre lite mer ovanliga saker som du kan finansiera med hjälp av ett blancolån.

Köp din drömhäst

Att köpa häst är inte billigt, många gånger kostar dessa fyrbenta djur tiotusentals kronor. Har man inte sparat ihop under en längre tid kan det vara svårt att ha råd. Samtidigt vill du kanske vänta allt för länge med att köpa, särskilt inte om du råkar hitta drömhästen till salu.

Genom att ta ett blancolån kan du betala för hästen direkt och sedan dela upp betalningen i en takt som passar din ekonomi. På så sätt slipper du allt för stora påfrestningar på din ekonomi. Du kan dessutom låna lite mer om du till exempel behöver köpa till lite ny utrustning.

Res på semester till tropikerna

Många är de som drömmer sig bort till varmare breddgrader, inte minst när vintermörkret smyger sig på. Att besöka tropiska öar med kritvita stränder kan dock vara kostsamt och att finansiera hela familjeresan med eget sparkapital kan kännas i plånboken.

Även här kan ett blancolån vara ett bra alternativ. Eftersom du kan lägga upp blancolån under flera års tid kan du låna till resan och samtidigt få en mer hanterbar månadskostnad.

Eftersom de flesta blancolån betalas ut inom 1 till 2 dagar - vissa kan till och med betalas ut samma dag - kan du dessutom slå till på resan direkt utan att riskera att priset höjs.

Investera i ny hemelektronik

Behöver du byta ut hemmets TV? Eller kanske är det hög tid att köpa en ny dator? Hemelektronik är ofta dyrt och kan var svårt att finansiera utan att spara ihop under en längre tid. Då kan du med hjälp av ett blancolån delbetala inköpet under en längre tid istället för att behöva ta av ditt sparande.

Blancolån har en relativt låg ränta, särskilt om du har en god kreditvärdighet, vilket kan göra lånet till ett prisvärt alternativ till delbetalning i butik. Du kan dessutom lösa delar eller hela lånet i förtid om du har möjlighet och komma undan ännu billigare.

Opinion

Kräv hållbarhet vid upphandling

Kaffebönor mognar på. Foto: Helena Landstedt TT
Foto: Helena Landstedt/TT
Opinion
Debatt.

Åtta av tio svenskar tycker att myndigheter ska ställa hållbarhetskrav vid inköp från länder med utbredd fattigdom för att inte påverka mänskliga rättigheter negativt, visar en ny Sifo-undersökning. Det är en viktig signal till politiker och upphandlare.

25 miljoner människor är fast i tvångsarbete i världen. I Västafrika tjänar många kakaoodlare bara en dryg tredjedel av den inkomst de behöver för att kunna uppnå en tillfredsställande levnadsstandard. Ohållbart låga löner i de globala leverantörskedjorna är en central orsak till att det fortfarande finns 152 miljoner barn som arbetar. Som en följd av coronapandemin varnar FN för en ökad risk för tvångs- och barnarbete, diskriminering och brott mot organisationsrätten.

Den offentliga konsumtionen ska inte leda till kränkningar av mänskliga rättigheter utan driva på omställningen till en hållbar värld. I Skåne gjordes 2 061 upphandlingar 2019. Bara Region Skåne hade det året 10 707 leverantörer (kommuner och statliga myndigheter i länet oräknade). Om det alltid ställs tydliga hållbarhetskrav, även vid inköp av exempelvis livsmedel och textilier från länder med utbredd fattigdom, skulle många fler företag säkerställa hållbara leverantörskedjor.

I Visions nya undersökning tycker nio av tio upphandlare att offentlig upphandling ska användas för att nå sociala, ekonomiska och miljömässiga hållbarhetsmål. Trots ett stort juridiskt och politiskt utrymme för just detta uppger 74 procent av de tillfrågade att hög arbetsbelastning, otydliga mål och brist på kompetensutveckling försvårar möjligheten att arbeta med hållbar upphandling.

För att säkerställa ansvarsfulla offentliga inköp i Skåne behöver politiker och arbetsgivare ge uppköpare goda förutsättningar och tydliga mandat.

1. Det ska vara glasklart i upphandlingspolicyer att skattemedel inte ska leda till kränkningar av mänskliga rättigheter och barnarbete, och att odlare för högriskprodukter så som kaffe, bananer och bomull ska tjäna tillräckligt, även vid fallande världsmarknadspriser, så att det åtminstone täcker produktionskostnaden. Även statliga myndigheter bör alltid säkerställa att mänskliga rättigheter efterlevs i sina upphandlingar.

2. Uppföljningar av ställda hållbarhetskrav främjar ansvarstagande leverantörer. Upphandlarna behöver budget, tid och kompetensutveckling för att ställa och följa upp tillämpningen av hållbarhetskrav.

3. Ett bra verktyg för kommuner och regioner är att diplomera sig som Fairtrade City respektive Fairtrade Region. Det ger tillgång till kunskap, stöd och ett nätverk med ett 50-tal kommuner och regioner. I Skåne är Helsingborg, Kristianstad, Landskrona, Lund och Malmö diplomerade.

Mariela Ferré Hofman

skyddsombud, Region Skåne och ledamot i Visions förbundsstyrelse

Maria Wilhelms

Fairtrade-ambassadör i Skåne

Kristin Lindberg

vice ordförande, Svenska Kyrkans Unga i Lunds stift

Freja Erikson

Ageravolontär (Act Svenska kyrkan), Lunds stift

Britta Lejon

ordförande, Fackförbundet ST

Opinion

Skogen som resurs

Skogen är en resurs både för den biologiska mångfalden och för produktion av viktiga råvaror. Foto: TT
Opinion
Ledare. Skogspolitiken är viktig för både den biologiska mångfalden och den svenska ekonomin. Därför måste polariseringen i debatten överbryggas.

Hur skogen i Sverige ska användas har blivit en konfliktfyllt fråga. Att motsättningarna är så hårda och tonläget så oförsonligt blockerar rimliga avvägningar mellan olika intressen.

Förra veckan kom förre L-riksdagsmannen Lars Tysklind med sin utredning om artskyddet. Det kom omedelbart en totalt avvisande reaktion från LRF: ”en katastrof för markägare”. Den tidigare framlagda skogsutredningen fick lika hård kritik såväl från LRF och skogsägarföreningar som från miljöorganisationerna.

Därför är det klokt av förre statsministern Göran Persson och Wallenbergbolaget Fam AB:s vd Håkan Buskhe att föreslå en parlamentarisk skogsberedning för att bromsa polariseringen i skogspolitiken och hitta en lösning som tillgodoser både behovet av att värna den biologiska mångfalden och möjligheterna att fortsätta utnyttja skogen som en ekonomisk resurs som är viktig för klimatpolitiken.

Den hårdaste kritiken mot skogsbrukets metoder riktar sig mot de stora skogsbolagens storskaliga avverkningar. Men hälften av skogen ägs av privatpersoner, som i allmänhet har små arealer och har ett personligt intresse i hur skogen brukas. Det är främst de som drabbas av de ibland orimliga kraven på artskyddshänsyn.

Trots kritiken mot dagens skogsbruk är sanningen att det i Sverige finns mer än dubbelt så mycket skog som för 100 år sedan. Andelen äldre skog och mängden död ved ökar varje år.

Ett problem är att statistiken över andelen skyddad skog inte är likvärdig mellan länderna. Skulle Sverige rapportera som Tyskland skulle nästan hälften av skogsarealen anses skyddad, istället för de åtta procent som redovisas nu. Eftersom EU vill skaffa sig mer makt över skogspolitiken och miljöorganisationerna arbetar internationellt är det viktigt med jämförbar statistik.

Förslaget om en parlamentarisk kommitté för att komma överens om en långsiktig skogspolitik bör Stefan Löfven och Annie Lööf snabbt kunna komma överens om.

Yngve Sunesson

Opinion

Myten om kärnkraftens leveranssäkerhet

Opinion
Opinion

Kärnkraften debatteras på nytt, sedan M och KD övergivit den breda energiöverenskommelsen för att istället kräva ny kärnkraft, dock utan att berätta hur mycket pengar det skulle kosta skattebetalarna. Motivet de anger är framför allt att vindkraften är osäker eftersom det måste blåsa medan kärnkraften ger driftssäker el.

Den myten kan nu, än en gång, dementeras. Häromdagen tvingades Björn Linde, vd för Ringhals, kungöra en ”allvarlig händelse”, som försenar den planerade underhållsavstängningen men stoppar verkets elproduktion omedelbart. Det innebär att när Ringhals 4 stoppas för underhåll i augusti är fortfarande Ringhals 3 avstängd. Det betyder att ungefär en tredjedel av kärnkraftens produktion är avstängd samtidigt (två av sex reaktorer). Om avstängningarna blir längre än planerat är, som alltid, osäkert. Det beror på om något mer allvarligt händer eller upptäcks.

Talet om den leveranssäkra kärnkraften har aldrig varit sant. Innan den ena av de två stängda reaktorerna i Oskarshamn stängdes definitivt häromåret hade den varit avstängd mer än ett år av tekniska skäl. Också en av de nu avvecklade reaktorerna i Ringhals hade varit avstängd långa perioder innan den stängdes definitivt. Talet från M, L och KD om att återstarta de reaktorer som kraftbolagen stängt av för nedmontering är alltså tal mot bättre vetande.

Kärnkraften är inte alls så driftssäker som de påstår - på grund av de oerhörda konsekvenserna av en olycka.

Yngve Sunesson

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL