Utrikes

Pfizervaccin testas på små barn i Finland

En flicka får en spruta från Pfizer/Biontech i Bukarest, Rumänien, i förra veckan. Många länder vaccinerar nu barn, men än så länge bara ner till 12 års ålder.
Foto: Andreea Alexandru/AP/TT
Utrikes
Covid-19 Pfizers försök med covid-vaccin på barn ner till sex månaders ålder utökas. Upp till 4 500 barn i Finland, Polen, Spanien och USA ska få vaccinet, skriver företaget.
PREMIUM

Än så länge är företagets vaccin i Nordamerika och EU bara nödgodkänt ner till tolv års ålder, och då med samma dos som vuxna, 30 mikrogram.

I de tester som nu utvidgas får 5–11-åringar 10 mikrogram, medan barn som är ett halvår till 5 år får 3 mikrogram.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Finland rekommenderar vaccin till 12-15-åringar

Pfizer-Biontechs vaccin mot covid-19. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Utrikes
Utrikes

Finländska Institutet för hälsa och välfärd (THL), motsvarande svenska Folkhälsomyndigheten, rekommenderar att alla 12-15-åringar får vaccin.

Hittills har vaccin till så unga finländare bara rekommenderats då personen tillhör en riskgrupp, och då med Pfizer/Biontechs vaccin.

Frågan ska nu avgöras av socialdepartementet, som uppger att vaccineringen av åldersgruppen tidigast är aktuell i augusti.

Utrikes

Rättegången mot Sergej Tichanovskij inleds

Sergej Tichanovskij under protesterna i Minsk i maj 2020.
Foto: Sergei Grits/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Under torsdagen har rättegången mot den belarusiska oppositionspolitikern Sergej Tichanovskij inletts, rapporterar BBC.

Tichanovskij greps i maj förra året, efter att han hade meddelat att han skulle kandidera i det omstridda presidentvalet. I stället tog hans fru Svetlana Tichanovskaja över rollen som oppositionsledare och ställde upp i stället för honom.

Sergej Tichanovskij anklagas bland annat för ha organiserat massupplopp, uppviglat befolkningen och stört samhällsordningen. Han riskerar upp till 15 år i fängelse, skriver Radio Svoboda och BBC.

I samma rättsprocess anklagas bland annat oppositionsledaren Nikolaj Statkebitj, bloggaren Igor Losik och Vladimir Zychanovitj. Rättegången hålls bakom stängda dörrar.

Utrikes

Merkel: EU bör eftersträva dialog med Putin

Tysklands förbundskansler Angela Merkel.
Foto: Andrew Harnik/AP/TT
Utrikes
Utrikes

EU bör sträva efter egna kontakter med Rysslands president Vladimir Putin, trots meningsskiljaktigheter, anser Tysklands förbundskansler Angela Merkel.

– Enligt min mening måste vi i EU också söka direktkontakt med Ryssland och den ryske presidenten, säger hon i samband med sin regeringsförklaring till förbundsdagen.

– Det räcker inte att den amerikanske presidenten talar med den ryske presidenten, fortsätter hon.

Relationerna mellan EU och Ryssland är bottenfrusna, bland annat på grund av annekteringen av Krim, Rysslands krigföring i Ukraina och en rad spionskandaler som har lett till utvisningar av diplomater.

Ukraina sågar idén om utvidgade samtal, som också framförts av Frankrike.

– Initiativ om att återuppta europeisk-ryska toppmöten utan att vi ser några framsteg från ryskt håll vore en farlig avvikelse från EU:s sanktionspolitik, säger landets utrikesminister Dmytro Kuleba.

Utrikes

Vargattacker förargar Kroatiens bönder

Inte populära bland kroatiska lantbrukare. Arkivbild.
Foto: Junge, Heiko/NTB/TT
Utrikes
Utrikes Vargfrågan har seglat upp på den politiska dagordningen i Kroatien, där många lantbrukare och boskapsuppfödare är allt mer missnöjda med förbudet mot skyddsjakt.

Nära 3 000 får, annan boskap och husdjur dödades eller skadades av vargar i Kroatien i fjol, något fler än genomsnittet de senaste åren, enligt officiell statistik.

– Det är rena plågan, säger boskapsuppfödaren Ivan Tesija.

– Vargarna finns överallt, de är inte rädda för något, och folk vet inte hur de ska försvara sig.

Omkring 160 vargar lever i området från inlandet vid Adriatkusten till bergstrakterna på gränsen mot Slovenien och Bosnien, enligt näringsdepartementet. Bönder och jägare tror att det egentliga antalet är närmare 300.

Varg-hund-hybrider

Omkring en tiondel av populationen är varg-hund-hybrider, som på grund av sina sämre jaktinstinkter föredrar enklare byten som husdjur och boskap framför vilt.

I mitten av 90-talet höll vargstammen på att utrotas, varpå regeringen införde en skyddslag. 2005 tilläts en jaktkvot, men 2013 hade antalet vargar återigen gått ned, och jaktförbudet återinfördes.

Precis som i Sverige är vargfrågan en vattendelare i Kroatien. Vissa ser djuren som ett hot mot människan, medan andra betonar deras givna plats i naturen.

– Det är inte bara möjligt att människor och vargar samexisterar, utan nödvändigt, säger Luka Oman på organisationen Djurens vänner.

– Om vi vill bevara en genuint naturlig miljö måste det även finnas plats för vilda djur.

"Känner sig terroriserade"

Det argumentet köper inte lantbrukaren Josip Subaric, som förra månaden fick två av sina kalvar dödade av vargar, trots elstängsel.

– Folk känner sig terroriserade, säger han.

– Inom den här näringen är vargen herre över liv och död.

FAKTA

Fakta: Vargar i Kroatien och Sverige

I Kroatien finns enligt myndigheterna omkring 160 vargar. I Sverige, med åtta gånger så stor yta, räknar man med att det finns runt 365 (vintern 2019-2020).

Vargens tassavtryck påminner om avtrycken från stora hundraser, nästan en decimeter långa. För den ovana observatören är vargar lätta att förväxla med schäferhundar, men vargen är några decimeter högre i mankhöjd.

Utrikes

Stort pådrag efter husras i Miami

Utrikes
Utrikes

Delar av en flervåningsbyggnad i Miami Beach i Florida i USA har rasat, enligt myndigheterna. Räddningstjänsten har skickat 80 enheter till platsen, enligt ABC News.

Det är ännu oklart vad som orsakat raset och om det finns några offer.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Lånapengar

Fyra dyra misstag många gör när de lånar pengar

Lånapengar Att låna pengar kan ofta upplevas som svårt och krångligt. Att hitta det rätta lånet med den lägsta räntan och de mest förmånliga villkoren går inte fort. Det kan kännas som att kliva in i en snårig djungel där erbjudanden finns från banker och långivare både till höger och vänster. Hur ska man veta vilka som faktiskt är bra?

Det är lätt att begå misstag, speciellt om det är första gången som man tar ett lån. Det finns vissa misstag som är vanligare än andra – och det kan stå en dyrt. När du ska låna pengar – jämför alla typer av lån, på så sätt hittar du det bästa alternativet för just dig.

Du missar uppläggningsavgiften

Ett mycket vanligt misstag är att man inte undersöker vilka extra kostnader som tillkommer till lånet. Man kikar på den slutgiltiga kostnaden som informerar om vad man ska återbetala men man missar vad den faktiskt består av.

Förutom ränta så tillkommer det ofta extra avgifter för bland annat avier och uppläggning. En uppläggningsavgift är en engångsavgift som ofta kan vara mycket hög. Det är inte ovanligt att den ligger på 795 – 895 kr. Tänk därför på att alltid undersöka vilka extra avgifter som måste betalas och välj hellre ett lån med en avgift på mellan 0 – 395 kr för att sänka den totala kostnaden.

Du jämför inte räntorna

Att inte jämföra räntor tillräckligt kan vara ett av de största misstagen som görs. Det är också ett av de vanligaste. Att jämföra olika låns räntor är mycket viktigt, det är det här som du ska lägga mest tid på när du letar efter ett lån.

Det är räntan som bestämmer hur dyrt ditt lån blir. Ofta har snabblån en mycket hög ränta medan ett längre privatlån har låga räntor om du har rätt förutsättningar. Räntan du betalar på ett bolån över tid är vanligtvis en väldigt stor summa. Tänk därför noggrant över vilken typ av lån du behöver.

Jämför inte bara den nominella årsräntan utan även den den effektiva räntan. Se om räntorna är fasta eller rörliga och hur de ändras beroende på vilket belopp och vilken löptid du vill ha.

Du struntar i att ha en medsökande

Att ansöka om ett lån tillsammans med en medsökande är väldigt förmånligt. Med en medsökande som har en god ekonomi kan du få en betydligt bättre ränta. Det innebär helt enkelt att lånet blir mycket billigare.

Om man har dålig hälsa på sin ekonomi, dvs. en låg kreditvärdighet, så är det även enklare att få ett lån godkänt om man ansöker med en medsökande. Det gäller speciellt om man vill ansöka om ett stort privatlån för en större utgift eller investering.

Du amorterar inte tillräckligt

Något som många missar är att inte amortera tillräckligt mycket på sitt lån. Många långivare kan locka med långa löptider vilket ger en lägre månadskostnad. Men det här är inte ett alternativ att föredra, då det i slutänden kommer att ge ett dyrare lån.

Ju längre löptid du har desto mer ränta kommer du att totalt betala för ditt lån. Det allra bästa för låntagare är därför att välja en så kort löptid som möjligt samtidigt som man håller sig inom gränsen för vad ens månadsbudget klarar av att återbetala. Budgetera därför alltid för att amortera på ditt lån varje månad.

Om du får in en extra pengar en månad så kan det vara värt att göra en extra amortering på ditt lån. I längden sparar det dig ofta ganska mycket pengar. Om du känner att du kan betala mer än vad du gör – kontakta din långivare för att öka din månadsbetalning.

Det finns många tips att ta vara på när det kommer till att låna pengar som privatperson, här samlade vi några utav de viktigaste. Om du följer de ovanstående tipsen och jämför alla lånealternativ väl innan du lånar så kommer du att få en mycket bättre upplevelse av att låna pengar.

Det är lätt att begå misstag, speciellt om det är första gången som man tar ett lån. Det finns vissa misstag som är vanligare än andra – och det kan stå en dyrt. När du ska låna pengar – jämför alla typer av lån, på så sätt hittar du det bästa alternativet för just dig.

Utrikes

2 000 Venezuelamigranter mördade i Colombia

En venezuelansk migrant i Colombias huvudstad Bogotá. Personen på bilden har inget med texten att göra. Arkivbild.
Foto: Fernando Vergara/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Nära 2 000 venezuelanska migranter har mördats i Colombia mellan 2015 och 2020, enligt den colombianska människorättsgruppen CODHES. Ytterligare över 800 saknas.

Omkring sex miljoner människor har flytt Venezuela, som sedan åtta år befinner sig i ekonomisk recession. I januari 2019 kastades landet även in i en politisk kris, sedan oppositionsledaren Juan Guaidó utropade sig själv till president efter att den sittande ledaren Nicolás Maduro gjort detsamma i ett val som allmänt ansågs vara riggat.

Runt 1,8 miljoner av venezuelanerna på flykt befinner sig i Colombia, som tidigare i år började dela ut uppehållstillstånd.

De två grannländerna, med en 220 mil lång gräns, har inga diplomatiska relationer.

Utrikes

Trotsar makten i Thailand – kräver demokrati

De regeringskritiska demonstranterna lyssnade inte på polisens varningar om att det är förbjudet att samlas – utan tog sig ut på Bangkoks gator för att visa sitt missnöje med regeringen och monarkin.
Foto: Sakchai Lalit/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Hundratals prodemokratiska demonstranter har gått ut på gatorna i Bangkok för att på nytt kräva författningsändringar som minskar monarkins makt samt premiärminister Prayuth Chan-Ochas avgång.

– Vi har aldrig haft någon riktig demokrati, säger 16-åriga Som.

Demonstranterna trotsade det förbud mot offentliga sammankomster som har införts på grund av pandemin. Thailands regering kritiseras för sin hantering av pandemin, för den långsamma ekonomiska återhämtningen och för att ett företag som ägs av kung Maha Vajiralongkorn har en central roll vaccinationskampanjen.

Förra året deltog hundratusentals personer i protesterna, men de klingade av i takt med att unga protestledare greps och covidfallen ökade.

Utrikes

Hongkongtidning i graven – sista numret tryckt

Hongkongbor köar för att köpa sista numret av Apple Daily.
Foto: Vincent Yu/AP/TT
Utrikes
Utrikes Den ledande prodemokratiska Hongkongtidningen Apple Daily går i graven.
Hongkongbor vallfärdar till tidningskiosker för att komma över ett exemplar av den sista utgåvan, som sätter punkt för tidningens 26-åriga historia av fri journalistik med en skarp udd mot den kinesiska regimen.

– Det är verkligen chockerande. På två veckor kunde myndigheterna använda den nationella säkerhetslagen för att avveckla ett börsnoterat företag, säger 30-åriga Candy i en tidningskö i området Mongkok.

Nedläggningen är en direkt följd av myndigheternas hetsjakt på tidningen, som de senaste veckorna trappats upp, med frysande av tillgångar och gripanden av journalister som anklagas för brott mot en ny kontroversiell säkerhetslag. Grundaren Jimmy Lai fängslades redan i fjol.

"Pressfriheten har fallit offer för tyranniet", skriver biträdande chefredaktör Chan Pui-man, som greps förra veckan, i ett avskedsbrev till läsarna.

Hongkong låg år 2002 på 18:e plats i Reportrar utan gränsers (RSF) pressfrihetsindex, men har nu fallit dramatiskt till 80:e plats. Fastlandskina ligger på 177:e plats, efter Turkmenistan, Nordkorea och Eritrea.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL