Opinion

Därför bygger vi Sveriges största solpark i Skåne

Svea Solar, Sparbanken Skåne uppför tillsammans med markägare en solcellspark som kan leverera 19 GWh. Projektet sker enligt Sjöbomodellen.
Foto: Johan Nilsson/TT
Opinion
Sjöbo
Lokal debatt

De senaste månaderna har vi fått flertalet rapporter om hur den alldeles för skakiga elförsörjningen haft enorma konsekvenser för både hushåll och industri.

I södra Sverige har flera aktörer höjt rösten för de konsekvenser effektbristen har gett, där till exempel basindustrin med Holmen i spetsen rapporterat att de under en period tvingades dra ner på produktionen helt.

Problemet i Sverige är egentligen inte produktionen av el, det finns så det räcker och blir över. Problemet är att kapaciteten inte är lika god i alla delar av landet.

Det är inte acceptabelt att svenska företag och hela regioner ska behöva vara oroliga för att bristande tillgång på el ska påverka deras verksamhet. Det behövs lösningar - och de lösningarna finns.

Bristerna i överföringskapaciteten har skapat effektbrist i flera delar av landet och det är ett problem som behöver lösas. Nedstängning av kärnkraftverk ihop med förseningar av överföringsledningar har skapat ett akut läge, speciellt för de södra delarna av landet.

För att lösa problemet behövs flera komponenter, och de behöver vara fossilfria. Genom lokal produktion skulle vi kunna minska risken för effektbrist och samtidigt kunna erbjuda god, hållbar el.

Men vi kan inte bara förlita oss på vatten och vind utan vi behöver också satsa mer på sol. I dag står solkraften för en alldeles för liten del av elproduktionen, men den andelen kan, och behöver, öka.

Solel kan bidra till lokalt producerad energi som är klimatsmart och ett starkt tillskott till energimixen, vilket är något som behövs om vi ska klara elförsörjningen långsiktigt.

Solenergi är på uppgång, Energimyndigheten och SCB har till exempel rapporterat att det under 2019 installerades 19 000 nya solcellsanläggningar i Sverige, vilket bidrog till en ökning med 70 procent av den totala installerade effekten. Framöver uppges det även att solenergi beräknas stå för 25 procent av den totala energimixen i Sverige.

Det är positivt, men om vi ska klara den energikris vi just nu befinner oss i behöver vägen mot den ökningen snabbas på, och då krävs det satsningar både från politiskt håll och från näringslivet.

Det blir allt tydligare att vi inte kan förlita oss på gamla invanda mönster när vi ser till elproduktionen i Sverige, inte bara för att säkra en väl fungerande elförsörjning, utan även för att vi måste rädda klimatet.

Fossilfria alternativ i elproduktionen är en nyckel i att rädda klimatet och den kanske starkaste nyckeln för hållbar och stabil el är solel, men det kräver satsningar.

Det finns flera saker regeringen kan göra för att underlätta den utvecklingen, men främst handlar det om att skapa förutsättningar för företag att kunna satsa på större solparker. Regeringen måste ge tydliga signaler om att solel är viktigt och ett energislag som behövs - för att länsstyrelsen enklare ska kunna ge tillstånd till större solparker. Då skulle solel kunna bidra mer vid kapacitetsbrist.

Nu kommer solparken i Sjöbo i Skåne, Sparbanken Skånes Solcellspark, utvecklas till Sveriges största solpark. Den nuvarande solparken har visat sig vara en god investering för samtliga parter och ett naturligt nästa steg är att den nu utvecklas ytterligare.

Genom ett samverkansprojekt mellan Svea Solar, Sparbanken och lokala markägare skapar vi en solpark som kommer kunna generera 19 GWh el åt både boende och företag i området, som framöver inte behöver oroa sig för att elen ska påverka varken dammsugning eller företagsverksamheten. Det här blev möjligt tack vare att flera aktörer valde att satsa på ett hållbart alternativ.

Solparkerna är del av lösningen, men det kräver att privata aktörer vågar satsa, lika väl som att regeringen måste våga visa vägen. För projekt som det i Sjöbo skulle kunna vara en del av energilösningen runt om i Sverige, med lokalt producerad, hållbar och pålitlig elförsörjning som kan säkra upp tillgången till både industrier och hushåll.

Vi kallar detta samverkansprojekt för Sjöbo-modellen, en modell där privata intressenter går ihop för en lokal energimarknad som gynnar och stärker lokal tillväxt - i det här fallet genom solcellsentreprenörer, privata investerare och bank. En modell vi mer än gärna delar våra insikter från. Nu behöver nämligen fler aktörer följa efter, för en stabil, tillgänglig och hållbar el i hela Sverige.

Erik Martinson, VD Svea Solar

Johan Fjelkner, vice VD Sparbanken Skåne

Sjöbo

Sjöbo ska åter bli solstörst

Långa rader med solpaneler, framför en massa människor som väntar på invigning.
Foto: Lennart Larsson
Sjöbo
TÅGRA Solcellsparken i Tågra ska åter bli landets största. Inte nog med det – Skånes storkar ska få fem nya häckplatser att välja på mellan de 23 000 nya solpanelerna som inom kort ska sättas upp.

Det är en av delägarna i bolaget som driver solparken, Leif Johansson, som sett till att storken ska kunna häcka i Tågra.

– Jag är fågelskådare och fågelvän. Så det är det som är den stora grejen, en världssensation! skrattar Leif Johansson när SkD når honom på onsdagen.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Opinion

Tomt hot igen

Nooshi Dadgostar (V) hotar på nytt.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Opinion
Ledare Nooshi Dadgostar har gett Stefan Löfven 48 timmar att backa om hyreslagändringarna. Men hon har inte makten att själv störta honom.

På torsdag förmiddag kommer sanningens minut för Nooshi Dadgostar, den nya Vänsterpartiledaren som hittills varit framgångsrik i att få uppmärksamhet och därmed goda opinionssiffror. I går gav hon Stefan Löfven och regeringen 48 timmar på sig att antingen skrota förslaget om ändrade regler för hyressättningen vid nyproduktion, det V-ledaren kallar marknadshyror, eller inleda förhandlingar med Hyresgästföreningen. Annars ska hon försöka utlysa en misstroendeomröstning.

Den första svårigheten för Dadgostar är att hon inte själv kan göra det. Vänsterpartiet har bara 27 mandat och det krävs 35 för att kunna kräva en sådan omröstning.

Det skulle hon lätt kunna få om hon samarbetar med Sverigedemokraterna, som alltid ställer upp på att framkalla kaos i politiken. Men det har hon sagt nej till. Däremot hoppas hon på KD eller M.

Ulf Kristersson har visserligen sagt att han varje dag i veckan vill rösta bort regeringen Löfven. Men han har nu sagt att han inte vill samarbeta med V för att stoppa förslaget om ändrad hyreslagstiftning.

Så sannolikt blir det ingen misstroendeomröstning före midsommar. Att ett eventuellt nyval skulle komma bara ett år före nästa ordinarie val gör knappast Ulf Kristersson mer intresserad av att försöka fälla Löfven nu.

Så precis som i hotet om att fälla regeringen på las-förändringarna lär Nooshi Dadgostars hot nu vara bara munväder. Hon vet att hon inte har makten att rösta bort Löfven, därför kan hon vara tuff i retoriken. Skrämselargumentationen kan kanske ge några röster bland hyresgäster som räds höjda hyror, trots att det liggande förslaget inte kommer att ge en enda hyresgäst högre hyra där de bor nu. Och hon vill visa att V inte längre, som på 1950-, 60-, och 70-talen bara fungerar som ”dörrmatta” åt S-regeringar utan har en egen vilja och driver sin egen politik.

Det kan en ny partiledare behöva göra, men ”misstroendelöftet” är fortfarande ett tomt hot.

Yngve Sunesson

Opinion

Vassare polismetoder

Offentliggörandet av Trojan Shield.
Foto: Denis Poroy
Opinion
Opinion

På kort tid har kampen mot de kriminella gängen tagit stora steg framåt genom internationellt samarbete. Det handlar förstås om uppgifter om brottslingars kommunikation som spårats via Encrochat och Anom, sistnämnda en operation under namnet Trojan Shield, en app som FBI låg bakom och lurade kriminella att använda sig av.

Men det finns anledning att inte ta ut glädjen i förskott och tro att vi nu sett ett dråpslag mot gängbrottsligheten. Det fordrar att domstolarna godkänner bevisningen och de metoder som använts, där insamlandet av uppgifter delvis skett i andra länder där polisen har större befogenheter när det gäller avlyssning än vad vi har i Sverige.

Hur rättsläget ser ut förs det nu en diskussion om. I partiledardebatten förra veckan sa moderatledaren Ulf Kristersson att regeringen tidigare underkänt detta slag av bevisning som tagits fram via internationellt samarbete. Jurister som Dennis Martinsson - docent i straffrätt - svävar på målet om om dessa uppgifters tyngd i en svensk domstol. Ett oroande tecken är att en norsk domstol sagt nej till häktning av två misstänkta där bevisningen kom via Trojan Shield.

Klart är att framgångsrik brottsbekämpning i vårt land mot de kriminella gängen måste bygga på att alltmer sofistikerad teknik kan och får användas av polisen. Det borde gå trots det svenska integritetstänkandet att använda mer av avlyssning och kartläggning av digitala spår t.ex i mail och sms när det handlar om kriminella och de som har kontakter med dessa kriminella.

Läget i vårt land är mycket allvarligt. Bakom de aktiva kriminella står ett stort antal yngre personer idag, unga i nedre tonåren, som fungerar som en rekryteringsbas för gängkriminaliteten. I flera av de ouppklarade skjutningarna tror polisen att gärningsmännen kan ha varit väldigt unga lejda mördare. Därför är det helt avgörande för brottsbekämpningen att kunna knäcka gängen och deras rekryteringskanaler. Den som har rent mjöl i påsen har inget att frukta.

Lars J Eriksson

Opinion

Bättre Sverige med större frihet

Opinion
Opinion

Fullföljandet av den så kallade Januariöverenskommelsen - 73 punkter som S, C och L enades om - har fått stort fokus på arbetsrätten - främst LAS - samt marknadshyror i nyproduktion. Men andra delar av uppgörelsen är minst lika viktiga.

Många har stött sin panna blodig i kampen mot olika byggregler som begränsat möjligheten att bygga på egen mark, ändra utseende på ägda hus och bedriva företagande på den egna fastigheten. Visst går det att genomföra många saker inom bygglagstiftningens ram, men det är tidsödande och kräver kraft och resurser i en utsträckning som många inte har.

Därför finns det skäl rita kors i taket att en statlig utredning - Bygglovsutredningen - nu levererat ett förslag i anslutning till Januariöverenskommelsen som möjliggör ett friare utnyttjande av mark och fastigheter. Det innebär som stipulerades i uppgörelsen att krav på bygglov kan komma att slopas för den som vill bygga ett kafé, ett ridhus eller liknande i anslutning till sin gård. Dessutom föreslås att det blir enklare få ändra fasader och att sätta upp skyltar på byggnader. Visserligen föreslås också en striktare reglering kring Attefallshus och den variant av sådana som Per Bolund gett namn åt, men det lägger inte hinder i vägen utan är snarare ett sätt att hantera grannkonflikter. Kan vi sedan få ett färdigt och genomfört förslag som underlättar för strandnära bebyggelse i områden där konflikterna med det rörliga friluftslivet är små, då ser vi faktiskt ett bättre Sverige med större frihet.

EM i fotboll 2021

Hur närgånget skall medier skildra tragedier?

Opinion
Opinion

Inför ögonen på hundratals miljoner TV-tittare föll den danska storstjärnan Christian Eriksen ihop i lördags. Både spelare, publik och vi framför TV:apparaterna insåg snabbt allvaret i situationen, särskilt när sjukvårdspersonal snabbt rusade fram och inför kamerorna började med hjärt- och lungräddning. Nu dör han framför allas våra ögon, var en känsla som delades av många. En bit in i skeendet ställde sig de danska spelarna runt Eriksen och sjukvårdarna och hindrade insyn.

I efterhand utbröt en debatt om hur långt TV-kanalerna skall gå i att skildra en så dramatisk händelse, i synnerhet som det kunde misstänkas att det var Eriksens dödskamp.

Det finns inga självklara svar. Något av det svåraste för ansvariga chefer i medier är att sätta etiska gränser för närgångna skildringar som kan kränka en människas integritet. Vi som haft sådana uppdrag gör ibland misstag. Ändå lutar jag åt att TV-kanalerna tog ett riktigt beslut som lät kamerorna vara på riktade ut mot fotbollsplanen.

När jag fortfarande var rätt ny ansvarig utgivare för en sörmländsk tidning deltog jag i ett grupparbete med bland annat Bo Strömstedt, Expressens legendariska chefredaktör. Han formulerade sig med orden att medier skall som princip ha utgångspunkten att skildra allt, det är undantagen från den regeln som skall motiveras. Medier skall inte sätta sig på höga hästar och tycka att läsare och tittare inte kan hantera nyheter med omdöme som journalister själva tar del av. Det ligger i det öppna samhällets natur. Att stänga eller rikta bort kamerorna från matchen i Köpenhamn hade minskat förtroendet för medierna eftersom det var ett så stort evenemang. Men det finns heller inget facit om vad som är rätt eller fel i ett sådant etiskt beslut.

Lars J Eriksson

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Casinopro.se

Sverige väljer att förlänga tillfälliga ändringen i spellagen

Casinopro.se I samband med den pågående pandemi som snabbt spred sig över världen, valde svenska Spelinspektionen att skärpa reglerna i den svenska spellagen. Sedan tidigare innebar denna bland annat att varje spelbolag endast får dela ut en bonus per licens, samtidigt som de ska ålägga spelarna att ställa in insättningsgränser innan de tillåts börja spela.

Varken bonusar eller insättningsgränser har tidigare haft ett maxtak, enligt bonussidan casinopro.se - något som kommit att ändras i och med den tillfälliga ändring som genomförts i spellagen från och med den 2 juli 2020.

Strikta regler i nya ändringen

Den tillfälliga ändringen i spellagen skulle i första hand gälla till och med den sista december 2020. Nu är det dock klart att svenska staten förlänger maxgränsen för casino bonusar.

I första hand har de valt att förlänga den tillfälliga spellagen i ytterligare sex månader - men det finns ingenting som säger att de inte kan komma att förlänga tidsgränsen ytterligare.

De nya reglerna som gäller i den tillfälliga spellagen är mycket strikta och syftar till att ingen spelare ska riskera att landa i ett spelmissbruk. Anledningen till detta är att det i och med pandemin var många svenskar som blev arbetslösa eller såg sin inkomst sjunka drastiskt.

Det fanns då en oro hos regeringen att detta skulle leda till ett ökat spelande - varför de kände att en tillfällig ändring i spellagen var nödvändigt.

De mest omtalade ändringarna i spellagen handlar om just bonusar och insättningsgränser. Som vi redan tagit upp, innebär den "vanliga" svenska spellagen att varje spelbolag endast får dela ut en bonus per spelare och licens. Inget maxtak finns för bonusen - men i och med ändringen i spellagen har ett bonustak på 100 kr införts.

Det innebär att inga bonusar med ett värde över 100 kr får delas ut - något som sätter de svenska spelbolagen i ett utsatt läge gällande konkurrens från utländska aktörer som inte har några sådana restriktioner.

Även insättningsgränserna har alltså fått se en ändring, och idag gäller en obligatorisk insättningsgräns på 5 000 kronor per spelare.

Bonusarnas villkor omformas

Att bonusarna fått ett maxtak om 100 kr har varit både bra och dåligt för oss spelare. Det är givetvis en tråkig nyhet för de spelare som är ute efter så höga bonusar som möjligt - samtidigt har bonusvillkoren hos många casinon blivit mer generösa gentemot spelarna.

Till exempel är det många casinon som valt att ta bort kravet på omsättning från sina bonusar - något som innebär att du alltså får behålla dina vinster direkt.

Omsättningsfria bonusar är väldigt populära, och innan den tillfälliga ändringen i spellagen var dessa mycket sällsynta.

Idag hittar vi bonusar utan omsättningskrav hos vart och vartannat casino - vilket vi naturligtvis tycker är kul!

Vilka casino bonusar är bäst nuförtiden?

Precis som vi varit inne på, är det många casinon som tvingats omforma sina bonusar - och flera av dessa har då valt att göra om bonusarna till sådana som är mer gynnande för spelarna. Vi menar då naturligtvis de omsättningsfria bonusarna - dessa är det bästa man som spelare kan hitta.

De enda bonusar som ligger i samma kategori är insättningsfria bonusar, men dessa kommer ofta med krav på omsättning.

Får vi välja tar vi en bonus utan omsättningskrav, alla dagar i veckan.

Några av de casinon som idag valt att lägga sina välkomstbonusar som bonusar utan krav på omsättning är bland annat Prank Casino, Klirr och Storspelare.

Är de lägre bonusarna här för att stanna?

Många spelare undrar om vi någonsin kommer återgå till "normalläge" gällande casinobonusar - och detta är en klart berättigad fråga. I och med att det ekonomiska rådande läget med stor sannolikhet kommer vara långvarigt, finns det en möjlighet att den svenska staten väljer att revidera spellagen så att de tillfälliga ändringarna istället blir permanenta.

Detta är dock ingenting som kommer ske i brådrasket - i första hand kommer istället ytterligare förlängningar troligen vara aktuella. Detta eftersom en ytterligare begränsning i den svenska spellagen skulle ha stora effekter, både för spelbolagen såväl som för samhällsekonomin.

Det innebär att det är många som skulle påverkas av en ändring i spellagen, varför en varig ändring först bör analyseras noggrant innan den genomförs. Å andra sidan har Ardalan Shekarabi visat sig vara väldigt på hugget under det gångna året - så ingenting är omöjligt.

Vad kan en permanent ändring av spellagen ge för konsekvenser?

Att det finns flera positiva aspekter av den tillfälliga ändringen i spellagen har vi redan varit inne på - till exempel har många casinon valt att ta bort sina omsättningskrav vilket blivit mycket uppskattat av spelarna.

Det finns dock även negativa sidor med en striktare spellag. Först och främst blir det en väldigt snedvriden konkurrens för svenska casinon gentemot utländska aktörer. Detta eftersom de senare inte alls behöver förhålla sig till den svenska spellagen - och därmed kan sätta vilka villkor de vill för sina spelare.

En ytterligare konsekvens av detta är att de svenska spelare som väljer att spela hos ett utländskt casino får ett kraftigt urholkat spelarskydd.

Det beror på att den svenska spellagen alltid har spelarnas bästa som grund, samtidigt som svenska spelare alltid kan få hjälp genom KO om de inte kommer överens med ett svenskt casino. Ett utländskt casino behöver inte förhålla sig till detta över huvud taget, och det är därmed upp till deras goda vilja om de vill komma överens med spelaren eller inte vid en konflikt.

Det ska heller inte stickas under stol med att en stor spelarövergång till utländska casinon kommer ge ett stort tapp i statskassan, då det är åtskilliga miljarder i skattepengar som kommer in från de svensklicensierade casinon som finns idag.

Opinion

Vältra inte över flyktingansvar på fattiga länder

Opinion
Krönika

När integrationsministern Mattias Tesfaye förklarar och försvarar den danska flyktingpolitiken förstår vi att det bara finns två alternativ, stopp för invandringen eller förlorad kontroll. Danmark har redan tagit emot många, och det finns helt enkelt inga mellanlägen. Det är samma slags logik som låg bakom Nyamko Sabunis (L) retoriska fråga till Annie Lööf ( C ) i SVT-Agendas partiledardebatt för en tid sedan; vill ni ta hit hela världen?

Det är många som har synpunkter på den danska politiken. Sveriges EU-kommissionär Ylva Johansson menar till att den strider mot EU-s regler. Förslaget innebär att asylsökande som kommer till Danmark ska få sin sak prövad i ett land utanför Europa. Rwanda har nämnts som en möjlig samarbetspartner. Men inte ens om vederbörande har flyktingskäl är han eller hon välkommen till Danmark, utan då är tanken att skyddet ska ges i Rwanda eller något annat land. Danmark kan samtidigt tänka sig att ta emot kvotflyktingar, men i begränsad omfattning eftersom den danska regeringen har förklarat att antalet nyanlända måste minska.

Jag har också synpunkter i själva sakfrågan. Danskarna har en poäng när de pekar på bristerna i dagens asylsystem. Många sitter fast i flyktingläger och det är ytterst få som kan ta sig därifrån. För de som trots allt försöker väntar en minst sagt farlig och dyr resa. Men situationen blir knappast bättre av att rika länder vältrar över ansvaret på fattiga länder. Vi har alla ett allmänmänskligt ansvar och en skyldighet att respektera internationella överenskommelser. Världen blir inte en tryggare plats om rika länder vänder ryggen åt problemen.

Det finns följaktligen starka sakliga argument mot den danska politiken. Till det kommer det där med retoriken, att det bara finns två alternativ. Sabunis fråga till Lööf uttrycker logiken på ett glasklart sätt. Om man av humana skäl öppnar dörren litegrann, då är risken uppenbar att man lockar till sig en ström som gör att dörren snart står vidöppen. Generositet må vara en vacker tanke, men den är omöjlig att förena med en kontrollerad invandring och ett ansvar för ekonomi och välfärd. Plötsligt blir polariseringen en självklarhet. Det är bara ytterligheterna som är realistiska, aningen en stängd eller en vidöppen dörr.

Det är en antiintellektuell retorik. Det finns aldrig bara två alternativ. Det som gör politiken viktig och spännande är att det alltid finns ett oändligt antal alternativ. Därför gäller det att ständigt pröva och ompröva olika alternativ.

För oss som har varit medansvariga för den politik som har förts under senare decennier finns det skäl att vara självkritiska. Sverige har tagit en orimligt stor andel av det gemensamma ansvaret och vi har haft en generös tolkning av flyktingskälen även under en tid då trycket varit hårt. Därför var det fullt rimligt att strama åt reglerna, och inte minst, sätta hårdare press på andra länder att ta ansvar.

Det betyder inte att alla kritiker har rätt. Att det per definition är aningslöst att försöka försvara generositet och humanism. Ett litet land kan inte lösa världens flyktingproblem, det är sant, men det betyder inte att vi inte kan göra någonting.

Som sagt, det finns alltid flera alternativ, och det gäller även flyktingpolitiken.

Lars Stjernkvist

Opinion

Kräv hållbarhet vid upphandling

Kaffebönor mognar på. Foto: Helena Landstedt TT
Foto: Helena Landstedt/TT
Opinion
Debatt.

Åtta av tio svenskar tycker att myndigheter ska ställa hållbarhetskrav vid inköp från länder med utbredd fattigdom för att inte påverka mänskliga rättigheter negativt, visar en ny Sifo-undersökning. Det är en viktig signal till politiker och upphandlare.

25 miljoner människor är fast i tvångsarbete i världen. I Västafrika tjänar många kakaoodlare bara en dryg tredjedel av den inkomst de behöver för att kunna uppnå en tillfredsställande levnadsstandard. Ohållbart låga löner i de globala leverantörskedjorna är en central orsak till att det fortfarande finns 152 miljoner barn som arbetar. Som en följd av coronapandemin varnar FN för en ökad risk för tvångs- och barnarbete, diskriminering och brott mot organisationsrätten.

Den offentliga konsumtionen ska inte leda till kränkningar av mänskliga rättigheter utan driva på omställningen till en hållbar värld. I Skåne gjordes 2 061 upphandlingar 2019. Bara Region Skåne hade det året 10 707 leverantörer (kommuner och statliga myndigheter i länet oräknade). Om det alltid ställs tydliga hållbarhetskrav, även vid inköp av exempelvis livsmedel och textilier från länder med utbredd fattigdom, skulle många fler företag säkerställa hållbara leverantörskedjor.

I Visions nya undersökning tycker nio av tio upphandlare att offentlig upphandling ska användas för att nå sociala, ekonomiska och miljömässiga hållbarhetsmål. Trots ett stort juridiskt och politiskt utrymme för just detta uppger 74 procent av de tillfrågade att hög arbetsbelastning, otydliga mål och brist på kompetensutveckling försvårar möjligheten att arbeta med hållbar upphandling.

För att säkerställa ansvarsfulla offentliga inköp i Skåne behöver politiker och arbetsgivare ge uppköpare goda förutsättningar och tydliga mandat.

1. Det ska vara glasklart i upphandlingspolicyer att skattemedel inte ska leda till kränkningar av mänskliga rättigheter och barnarbete, och att odlare för högriskprodukter så som kaffe, bananer och bomull ska tjäna tillräckligt, även vid fallande världsmarknadspriser, så att det åtminstone täcker produktionskostnaden. Även statliga myndigheter bör alltid säkerställa att mänskliga rättigheter efterlevs i sina upphandlingar.

2. Uppföljningar av ställda hållbarhetskrav främjar ansvarstagande leverantörer. Upphandlarna behöver budget, tid och kompetensutveckling för att ställa och följa upp tillämpningen av hållbarhetskrav.

3. Ett bra verktyg för kommuner och regioner är att diplomera sig som Fairtrade City respektive Fairtrade Region. Det ger tillgång till kunskap, stöd och ett nätverk med ett 50-tal kommuner och regioner. I Skåne är Helsingborg, Kristianstad, Landskrona, Lund och Malmö diplomerade.

Mariela Ferré Hofman

skyddsombud, Region Skåne och ledamot i Visions förbundsstyrelse

Maria Wilhelms

Fairtrade-ambassadör i Skåne

Kristin Lindberg

vice ordförande, Svenska Kyrkans Unga i Lunds stift

Freja Erikson

Ageravolontär (Act Svenska kyrkan), Lunds stift

Britta Lejon

ordförande, Fackförbundet ST

Opinion

Skogen som resurs

Skogen är en resurs både för den biologiska mångfalden och för produktion av viktiga råvaror. Foto: TT
Opinion
Ledare. Skogspolitiken är viktig för både den biologiska mångfalden och den svenska ekonomin. Därför måste polariseringen i debatten överbryggas.

Hur skogen i Sverige ska användas har blivit en konfliktfyllt fråga. Att motsättningarna är så hårda och tonläget så oförsonligt blockerar rimliga avvägningar mellan olika intressen.

Förra veckan kom förre L-riksdagsmannen Lars Tysklind med sin utredning om artskyddet. Det kom omedelbart en totalt avvisande reaktion från LRF: ”en katastrof för markägare”. Den tidigare framlagda skogsutredningen fick lika hård kritik såväl från LRF och skogsägarföreningar som från miljöorganisationerna.

Därför är det klokt av förre statsministern Göran Persson och Wallenbergbolaget Fam AB:s vd Håkan Buskhe att föreslå en parlamentarisk skogsberedning för att bromsa polariseringen i skogspolitiken och hitta en lösning som tillgodoser både behovet av att värna den biologiska mångfalden och möjligheterna att fortsätta utnyttja skogen som en ekonomisk resurs som är viktig för klimatpolitiken.

Den hårdaste kritiken mot skogsbrukets metoder riktar sig mot de stora skogsbolagens storskaliga avverkningar. Men hälften av skogen ägs av privatpersoner, som i allmänhet har små arealer och har ett personligt intresse i hur skogen brukas. Det är främst de som drabbas av de ibland orimliga kraven på artskyddshänsyn.

Trots kritiken mot dagens skogsbruk är sanningen att det i Sverige finns mer än dubbelt så mycket skog som för 100 år sedan. Andelen äldre skog och mängden död ved ökar varje år.

Ett problem är att statistiken över andelen skyddad skog inte är likvärdig mellan länderna. Skulle Sverige rapportera som Tyskland skulle nästan hälften av skogsarealen anses skyddad, istället för de åtta procent som redovisas nu. Eftersom EU vill skaffa sig mer makt över skogspolitiken och miljöorganisationerna arbetar internationellt är det viktigt med jämförbar statistik.

Förslaget om en parlamentarisk kommitté för att komma överens om en långsiktig skogspolitik bör Stefan Löfven och Annie Lööf snabbt kunna komma överens om.

Yngve Sunesson

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL