Lagfarter SkD

Nya ägare till fastigheten på Vildsvinsvägen 11 i Blentarp

Kategorier:
Lagfarter SkD
Lagfarter SkD 2 525 000 kronor fick Alexander och Josefin Hansson, 33 och 27 år, ge för huset på Vildsvinsvägen 11 i Blentarp. Huset är byggt 2005 och har en boyta på 97 kvadratmeter. Köpet från säljaren Eva Margaretha Olssons dödsbo blev klart i april 2021.

För bara några månader sedan såldes ett annat hus på samma gata, på Vildsvinsvägen 22. Där blev priset för den 150 kvadratmeter stora villan 4 800 000 kronor.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Stor boaorm upphittad – på frisbee-bana

En boaorm 'av större modell' hittades i det fria utanför Ängelholm i Skåne på midsommarafton. Arkivbild.
Foto: Frank Augstein/AP/TT
Inrikes
Inrikes

En orm misstänks ha blivit misshandlad och dumpad i Ängelholm. Den en meter långa och armledstjocka ormen identifieras av polisen som en boaorm.

– Allmänheten larmar oss vid 10-tiden. Vi åker till platsen och anträffar det här djuret och larmar djurambulansen, säger Evelina Olsson, presstalesperson hos polisen i region Syd.

Ormen hittas på en frisbee-bana vid Östra vägen.

– Patrullen på plats berättar att det här djuret var i väldigt dåligt skick och man misstänker att ormen kan ha blivit utsatt för yttre våld och sedan dumpad på platsen helt enkelt.

Polisen har ännu inte fått in några vittnesmål, men Evelina Olsson säger att de gärna tar emot allmänhetens tips.

Polisen kommer att upprätta ett ärende om djurplågeri.

– Man har hittat skador på ormen som tyder på att den utsatts för något typ av yttre våld. Den är mycket, mycket medtagen.

Utrikes

Fler dödsoffer hittade efter huskollaps

Räddningsarbetare vid det kollapsade huset på torsdagen.
Foto: Gerald Herbert/AP/TT
Utrikes
Utrikes Arbetet fortsätter i oförminskad takt vid massorna efter det förödande husraset i Miami.
Tre dödsoffer har konstaterats och närmare 100 personer saknas. Men hoppet om att hitta överlevande är inte ute.

Nästan ett dygn efter det att ett tolvvåningshus kollapsat i Surfside i Miami har ännu bara tre dödsoffer bekräftats. Antalet saknade är fortsatt närmare 100, men det är osäkert hur många som befann sig i huset när det kollapsade klockan halv två på natten.

Räddningsarbetet har fortsatt under kvällen och natten, lokal tid, och kommer att fortsätta oavbrutet så länge hopp om att hitta människor vid liv i rasmassorna finns.

– Dagen går mot sitt slut, men deras dag gör det inte. De är så motiverade att fortsätta gräva fram människor ur massorna och kunna lämna över dem till de anhöriga, säger Daniella Levine Cava, borgmästare för Stormiami, Miami-Dade, om räddningsarbetarna på en presskonferens.

Räddningsarbetarna använder hundar och kameror i arbetet och lyssnar hela tiden efter ljud från eventuella överlevande.

– Så ibland stannar alla upp där de är och bara lyssnar. Det och hundarna och kameror som vi kan borra ner genom betongen och små luftluckor gör att vi kan leta även där (vi inte kommer fram), säger Miamis brandchef till CNN.

Ännu har inga nyheter om att överlevande hittats kommit.

– Vi hörde ljud. Inte människor som ropade, men ljud. Det låter som någon som slår på något, ett bankande. Men vi har inte hört några röster, säger vice brandchefen Ray Jadallah, på en presskonferens enligt amerikanska medier.

15-minutersskift

Räddningsarbetarna jobbar i 15-minutersskift för att kunna gräva sig fram så fort som möjligt.

– Den största utmaningen är arbetstakten som de här männen och kvinnorna måste hålla, säger Floridas brandchef Jimmy Patronis till CNN.

Han uppger att räddningsstyrkor från hela delstaten är på väg till Surfside för att hjälpa till.

– De kommer inte att sluta kämpa förrän varje liv som går att rädda har räddats.

102 personer av de som befarades befinna sig i de rasade lägenheterna är oskadda, men det är inte klarlagt hur många som befann sig i de drabbade lägenheterna – 55 av husets 136. Myndigheterna uppger att flera boende var säsongsboende och att andra var bortresta på semester.

Ett fyrtiotal människor har räddats ur massorna.

Väntar på nyheter

President Joe Biden har godkänt att utlysa ett nödläge i Florida och en federal insats kommer att bistå i delstatens hjälparbete.

Vänner och familjer till de som saknas kan än så länge bara vänta och hoppas på det bästa.

– Vi väntar bara på att få höra något, precis som alla andra. Det är helt surrealistiskt, säger Bradley Lozano, vars svärfar bor i en av de drabbade lägenheterna, till The Washington Post.

– Det här är en långsam process. Vi förstår deras smärta, men de ser inte allt som händer, säger polischefen Alfredo Ramirez enligt Miami Herald om den ökade frustrationen över att nyheter om de saknade dröjer.

Martin Yngve/TT

Räddningsarbetare vid det raserade huset.
Räddningsarbetare vid det raserade huset.
Foto: Lynne Sladky/AP/TT
Förödelsen var total efter huskollapsen i Miami i Florida på torsdagsmorgonen.
Förödelsen var total efter huskollapsen i Miami i Florida på torsdagsmorgonen.
Foto: Wilfredo Lee/AP/TT

Ekonomi

Enighet på väg om jordbruksreform

En traktor vid gränsen mellan Tjeckien och Polen. Efter många års förhandlingar är en kompromiss nu på gång om nästa reform av EU:s jordbrukspolitik. Arkivbild.
Foto: Petr David Josek/AP/TT
Ekonomi
Ekonomi Den långa striden om hur EU:s jordbrukspolitik ska fungera framöver är slutligen på väg att ebba ut.

"Vi är väldigt nära en god kompromiss. Närmare än någonsin. Vi har gjort enorma framsteg under natten i känsliga områden", skriver EU:s jordbrukskommissionär Janusz Wojciechowski på Twitter.

Bland annat är EU-länderna och EU-parlamentet nu överens om att minst 20 procent av direktstödet till jordbrukarna ska läggas på miljövänliga insatser under år 2023 och 2024 och sedan öka till minst 25 procent mellan 2025 och 2027.

Intensiva förhandlingar har pågått under hela våren. Förhoppningen är nu att en definitiv uppgörelse kan godkännas när EU-ländernas jordbruksministrar samlas i Luxemburg på måndag.

"I min bok hade jag gärna sett mer, men oavsett så ger det lantbrukare pengar för det viktiga miljö- och klimatarbete de redan gör, samt sporrar dem att prioritera det ännu mer", kommenterar svenska EU-parlamentsledamoten Emma Wiesner (C).

Miljöorganisationen Greenpeace är dock kritisk.

"När det gäller jordbruket lyssnar inte EU på vetenskapen, småjordbrukare eller ens sina egna revisorer utan levererar en politik som bara gynnar stora markägare och de största", säger Marco Contiero från Greenpeace i ett uttalande.

Wiktor Nummelin/TT

FAKTA

Fakta: EU:s jordbrukspolitik

EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP) är ett av unionens äldsta politikområden. Grunderna lades i Romfördraget 1957.

I dag delas CAP in i två pelare. Drygt 70 procent består av direktstöd baserat på antal hektar mark eller kreatur. Resten är andra typer av jordbruksstöd, exempelvis projektstöd, miljöersättningar och ersättningar för ekologisk produktion. Totalt går omkring 30 procent av EU:s budget till jordbrukspolitiken.

Den senaste reformen av systemet lades fram i juni 2018 av EU-kommissionen. Utdraget förhandlande har dock lett till att genomförandet redan skjutits upp till 2023, om slutlig enighet kan nås.

Inrikes

Klockan tickar för Löfven

STOCKHOLM 20210621 Statsminister Stefan Löfven (S) har till på måndag midnatt på sig att hitta en politisk väg ut efter misstroendet.
Foto: Anders Wiklund/TT
Inrikes
Inrikes Det blir inga utspel från regeringen till sillen och potatisen om vägen framåt för statsministern efter riksdagens misstroende mot honom häromdagen.

Stefan Löfven (S) jobbar dock hårt för att hitta en lösning, enligt EU-minister Hans Dahlgren (S).

– Jag tror att han ser fram emot en trevlig midsommarafton. Men han har också ett väldigt stort ansvar att reda ut vad som är bäst för Sverige och det är något som han kommer att göra till dess att beslutet fattas senast 23.59 på måndag, säger Dahlgren på en pressträff i Bryssel, i Löfvens ställe.

Dahlgren och statsministern deltar i dag på den andra och avslutande dagen av EU-toppmötet i Bryssel. Statsministern väntas vända åter till Sverige vid lunchtid.

Löfven har till måndag midnatt på sig att bestämma sig för om han ska utlysa extraval eller avgå och låta riksdagens talman inleda samtal för att hitta en ny regering.

Lars Larsson/TT

Utrikes

Hett emotsedd ufo-rapport väntas landa i dag

Ufon och rymdvarelser fascinerar många. I dag väntas USA:s försvarshögkvarter Pentagon presentera en rapport i frågan. Bilden är tagen vid en alien-festival i Argentina för några år sedan.
Foto: Natacha Pisarenko/AP/TT
Utrikes
Utrikes Mystiska flygande objekt med oerhörda accelerationsförmågor – vissa med förmåga att undvika radar och utan uppenbara tecken på drivkraft.

Genom åren har USA:s försvarshögkvarter Pentagon samlat ett antal bilder och videoinspelningar av ufon eller "oidentifierade luftfenomen (uap)", som de kallas inom försvaret. Vad de egentligen föreställer är frågan – och i vintras begärde kongressen en detaljerad rapport om saken.

Denna hett emotsedda lunta väntas under fredagen och ska enligt medier innehålla detaljerad analys av data och de underrättelseuppgifter om ufon som samlats in av flygvapnets underrättelsetjänst, FBI och försvarets särskilda insatsstyrka för uap.

Slutsatsen riskerar dock att bli något blek, rapporterar tidningen The New York Times som har intervjuat ett stort antal inblandade tjänstemän. Inga bevis har hittats för att objekten styrs av okända livsformer, det vill säga rymdvarelser – men det finns heller inga bevis för motsatsen, enligt tidningens källor.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Axofinans

Nytt skolår – nya utgifter

Axofinans Ett nytt skolår innebär en hel del att tänka på. Barnen behöver ofta nya kläder, nya skor, ny ryggsäck samt nya anteckningshäften och dylikt.

Detta kan kännas som en hård smäll mot plånboken, särskilt med tanke på den nuvarande världssituationen, men det är oundvikliga och nödvändiga kostnader det gäller. Det finns dock sätt att spara pengar på dessa utgifter, om man planerar rätt och försöker strama åt budgeten. Man kan exempelvis köpa produkter i andra hand, sälja förra årets kläder och accessoarer, och se till att man köper produkter som håller i längden.

Den kommande perioden är hektisk för föräldrar runtom landet, eftersom ett nytt skolår befinner sig precis runt hörnet. Början av ett nytt skolår brukar vara en spännande händelse för barn, men innebär en hel del utgifter och bekymmer för föräldrarna. Barn växer snabbt, särskilt under de tidigare åren, och ett nytt skolår innebär därmed helt nya kläder och ny skolutrustning. Det är därför viktigt att man ser till att budgeten kan klara av detta. Processen kan upplevas som rätt frustrerande, men med rätt strategi behöver inte det nya skolåret vara så pass läskigt som det kanske verkar. Det här är vad man bör tänka på.

Sälj det som inte längre kommer användas

Produkterna som man införskaffat året innan är nog antingen för små eller för slitna för det nya skolåret, men det innebär inte att man bör slänga dem. Lägger man ut det gamla, exempelvis på marknadsplatser på nätet, kan man få in mer pengar för det nya, samtidigt som man värnar om miljön och ser till att andra barn får tillgång till bra kläder. Det som inte går att sälja går altid att donera till välgörenhet och dylikt, för att se till att inget går till spillo.

Köp andrahandsprodukter

Även om man inte känner sig bekväm med att köpa kläder i andrahand åt sina barn, finns det en hel del andra produkter man kan köpa begagnat inför det nya skolåret för att spara pengar. En ordentlig ryggsäck kan kosta en rejäl peng, men det går att hitta massvis med bra ryggsäckar på nätet, som inte sett mer än ett några månaders användning.

Även elektronik, såsom miniräknare eller mobiltelefoner, går utmärkt att köpa i andrahand. Detta är särskilt rekommenderat för yngre barn, eftersom de inte är särskilt varsamma över sina elektroniska ägodelar.

Ibland är det viktigt att söka hjälp

Barnen och deras behov bör alltid komma först. Därför är det viktigt att se till att man håller sig till en budget och ser till att det finns pengar över för det nödvändiga innan skolåret börjar. Men ibland slår saker och ting snett, vilket innebär att man måste söka hjälp på annat håll. Med hjälp av ett privatlån kan man se till att allting fortlöper som vanligt, även när det går fel i karriären eller i ekonomin. Ett privatlån från rätt bank är alltid att föredra framför sms-lån och dylikt, eftersom räntorna är lägre och företagen tenderar att vara mer seriösa samt uppriktiga.

Återanvänd inom familjen

För den större familjen är det alltid bra att återanvända vid möjlighet, istället för att köpa nytt år efter år. Återanvändning av skolprodukter och kläder är något som både skonar miljön, men även plånboken. Det känns även vanligtvis mycket bekvämare för barnen än att köpa in begagnade kläder och dylikt från annat håll.

Långsiktig planering lättar på stressen

Att uppfostra barn är dyrt – det vet alla. Men med långsiktig ekonomisk planering behöver man inte uppleva onödig stress inför varje skolår. En ordentlig buffert och en rimlig budget är allt som behövs för en god hushållsekonomi. Investering är ytterligare en faktor att fundera över, eftersom bra investeringar kan säkerställa barnens framtid och se till att varje nytt år blir enklare ekonomiskt än det föregående.

Sammanfattningsvis kan man göra följande för att underlätta ekonomiskt inför det nya skolåret:

– Spara pengar genom att köpa produkter i andrahand. Detta är ett utmärkt alternativ för mindre familjer och för familjer som värnar om miljön.

– Spara pengar genom att återanvända produkter inom familjen. En självklarhet för den större familjen.

– Sälja gamla produkter inför det nya skolåret.

– Lägga undan pengar för en buffert och hålla sig till en god, välanpassad budget.

Utrikes

Kan ta "många år" att utreda husras i Florida

Anhöriga till befarade dödsoffer i husraset i Miami väntar på besked.
Foto: Marta Lavandier/AP/TT
Utrikes
Utrikes Familjerna till de saknade efter husraset i Miami väntar på livstecken från sina älskade. Samtidigt frågar allt fler varför raset inträffade – svar som kan dröja länge.
– Det kommer förmodligen ta många år, det finns så många variabler och antagligen var det en olycklig kombination av flera orsaker, säger byggexperten Peter Dyga.

Som en stor explosion. Eller som en jordbävning.

Vittnesuppgifterna om vad som hände tolvvåningshuset i Surfside i Miami natten till torsdagen är skrämmande.

– Som en jättelik smäll som bara fortsatte, säger Barry Cohen, som bodde i huset och var vice borgmästare i området fram till för två år sedan, till Miami Herald.

Han och många av hans grannar har fått tillfälliga boenden, men stod länge kvar vid höghuset och följde kampen om att hitta överlevande.

– Man förlorar aldrig hoppet, och jag förlorar inte mitt, säger Yuby Pettengill, vars brorson ännu saknas, till CBS.

"Traumatiskt"

Ett knappt dygn efter olyckan saknas många och förödelsen är enorm – och värre än vad bilderna ger sken av, säger Floridas guvernör Ron DeSantis.

– Tv-bilderna gör inte verkligheten rättvisa. Det är riktigt riktigt traumatiskt att se en stor byggnad kollapsa så här, säger han i lokal tv.

Och ännu ett dygn efter raset är frågetecknen många.

55 av husets 136 lägenheter kollapsade i raset, som inträffade klockan 01.23 natten mot torsdag, lokal tid.

Hyllar räddningsarbetare

Varför eller hur är oklart, men Surfsides lokale borgmästare Charles Burkett säger till CNN att det är en sekundär fråga just nu och att fokus ligger på att hitta överlevande.

– I dag är inte rätt dag för det, i dag gäller att rädda liv och det är vi hundra procent fokuserade på. Det har vi också resurser för, däremot har vi inte haft turen på vår sida ännu.

– Vi har några riktiga hjältar på vår sida, och det är det glädjande i den här mörka, mörka stunden. Vi har mycket arbete framför oss, säger Burkett och hyllar de första räddningsarbetarna som kom fram till olycksplatsen och räddade många liv.

Huset hade inspekterats

Huset byggdes 1981, har renoverats flera gånger och hade inspekterats under våren. En advokat som arbetar för de boende i huset, Kenneth Direktor, säger till CNN att fastigheten var "i ett tillstånd som man kan vänta sig för ett hus som är 40 år gammalt och ligger vid Atlantkusten" och att bara taket var i behov av renovering.

Flera medier rapporterar om att boende noterat vattenläckor och sprickor, men inte på en nivå som föranledde dem att slå larm. Enligt The Washington Post ska huset sakta ha sjunkit sedan 1990-talet.

Men vad som verkligen föranledde det förödande raset kommer det ta lång tid att fastställa, kanske år.

– Det kommer förmodligen ta många år, det finns så många variabler och antagligen var det en olycklig kombination av flera orsaker, säger Peter Dyga, byggexpert och ordförande för en organisation för Floridas byggföretag, till Miami Herald.

Martin Yngve/TT

Räddningsarbetet pågår i Miami.
Räddningsarbetet pågår i Miami.
Foto: Gerald Herbert/AP/TT

Skåne

Allt började i Maglehem för mer än 50 år sedan

Glaskonstnär Jonas Rooth med en av sina fantasifulla ljuskronor som hänger i taket i glashyttan i Maglehem.
Foto: Claes Hall
Skåne
feature
Österlen
FEATURE Det var i Maglehem som allt började för mer än 50 år sedan då ett tiotal konstnärer inledde ett samarbete och bjöd in allmänheten till ”Konstens dag”. Det var startskottet för Konstrundan på Österlen.

Konstrundan är tillbaka i ny skepnad i midsommar

Nu förbereder sig glaskonstnären Jonas Rooth på att för första gången någonsin ställa ut på ÖSKG:s konstrunda från midsommardagen. Samtidigt vill han som ordförande för föreningen slå ett slag för 50-årsjubiléet.

– Jag är stolt och glad över att vara en del av konstnärskollektivet som då kallades Konstrond Hanöland och som nu har spridit sig till 113 duktiga konstnärer över hela östra Skåne, säger en förväntansfull Jonas Rooth.

Glaskonstnären Jonas Rooth är dubbelt glad, som ny ordförande för ÖSKG och för att konstrundan blir av i midsommar.
Foto: Claes Hall

Pingsthelgen 1968 var det premiär för Konstens dag. Konstnärerna som deltog var Bengt Fredriksson och Björn Flygare - som fortfarande är medlemmar - Sven-Åke Svensson, Ivar Ekelund, Walter Persson, Vera Ohlsson, Gun Johnson, Lars Wikström och Sonny Willner.

Tanken vid starten i Maglehem och Degeberga var att bredda publiken och nå ut med konst till fler människor. Som besökare kanske man inte åker långväga för att besöka en enstaka galleriutställning men med möjligheten att besöka flera konstnärer hemma i deras ateljéer ökade attraktionskraften.

Första pingsthelgen blev en stor framgång och arrangörerna fortsatte. ”Konstrond Hanöland” växte från år till år. Konstnärerna kände att de fick fin publikkontakt och nådde grupper som tidigare inte varit så vana konstbesökare.

Några av Jonas Rooth färgglada ljusstakar i glas.
Foto: Claes Hall

– Det skapas en totalupplevelse med kultur, mat och och natur som ingredienser. Konstrundan är ett sätt att göra tröskeln till konstens värld lite lägre samtidigt som du vågar ställa frågor om konsten när du träffar konstnären i hans eller hennes ateljé, menar Jonas Rooth.

1971 hade arrangemanget vuxit så mycket, geografiskt som med antalet konstnärer, att begreppet ”Konstveckan i Östra Skåne” lanserades och pingsthelgen byttes mot påskveckan.

När arrangemanget växte ökade också behovet av en gemensam administration. Våren 1974 hölls ett stormöte där man kom överens om att bilda en organisation för att stärka konstveckans ställning och yrkeskonstnärernas villkor.

Havstemat återkommer i Jons Rooths nya glasverk.
Foto: Claes Hall

En interimsstyrelse utsågs och tog fram förslag till stadgar för den nya organisationen. Den 5 september 1974 las arbetsgruppens förslag fram på ett möte i Hammenhög och Östra Skånes Konstnärsgille, ÖSKG, bildades.

Föreningen höll sitt första årsmöte 4 oktober samma år. På ett år fick man 65 medlemmar. Förutom konstveckan 1975 arrangerades en samlingsutställning på Gyllebo slott. Den rödgula vindbollen, symbolen för Konstveckan, registrerades och skyddades som varumärke.

En gemensam utställningslokal och kansli inrättades på Bryggaregården i Simrishamn. 1991 flyttades verksamheten till Tjörnedalagården i Baskemölla utanför Simrishamn. Utställningsverksamheten fick namnet Galleri Tjörnedala.

2007, i samband med en stor renovering av lokalerna, bytte Galleri Tjörnedala namn till Tjörnedala konsthall, där en samlingsutställning hålls varje år. Nu är det dags igen och med Jonas Rooth som ny ordförande.

Från en tidigare konstrunda med mycket folk på Tjörnedalagården.
Foto: Arkivbild

– Sen jag flyttade till Skåne årsskiftet kring år 2000 har jag varit engagerad i ÖSKG på något sätt. 2001 till 2004 var jag också ordförande. Nu är jag tillbaka vid rodret igen och vill helst verka utan att synas, berättar Jonas Rooth.

Han menar att de största bekymret under de 20 åren som han har varit med på konstrundan är när det har varit snöstorm på Österlen och besökarna inte har kunnat komma fram. Men i fjol kom ett betydligt större hinder.

– Fjorårets konstrunda ställdes in helt och hållet på grund av coronapandemin. Det blev ett stort avbräck för både konstnärer och föreningen. Därför var det klokt av den tidigare styrelsen att ta beslutet att genomföra konstrundan i midsommar istället, säger Jonas Rooth.

Han är medveten om att en del tycker att konstrundan är ett jippo och ett geschäft som samlar upp till 10 000 besökare under påskveckan men han menar att det egentligen är en folkfest som lyfter hela bygden och får näringslivet att blomstra.

– Vi ska vara en av kulturaktörerna i regionen.Jag har inga problem med att folk ställer ut hemma på sin gård men inom ÖSKG har vi alltid haft en kvalitetsstämpel på våra konstnärer. Vi har en jury som godkänner de flesta nya medlemmarna, som måste vara bosatta i våra fyra kommuner.

Sirliga detaljer som blommor och bollar ingår ofta i Jonas Rooths konstverk.
Foto: Claes Hall

Jonas Rooth växte upp i Södertälje i en konstnärsfamilj men han säger att det var först när han flyttade till Skåne och Kivik som han upplevde att han blev bemött som en ”riktig konstnär”.

– Här är det ett yrke som alla andra och man är varken bättre eller sämre än andra yrkesgrupper. Det ger en ro att tro på och fortsätta jobba vidare med sin konst eller sitt konsthantverk, förklarar Jonas Rooth.

I ungdomen var han först tekniskt intresserad men när han var tjugotvå år gammal började Jonas han på en konstskola i Stockholm och ägnade sig åt kroki och målning.

– När jag kom till skolan var det som om bitarna föll på plats. Jag kände att det var där jag ville vara. Att det sedan blev glaskonst jag skulle syssla med berodde på att jag gick en utbildning i Småland och arbetade på flera glashyttor som assistent.

Vissa delar i Jonas Rooths konstverk är förgyllda.
Foto: Claes Hall

Han beskriver sitt 30-åriga konstnärskap som ett uttryck för en lust för färg och form och en stark vilja att se hur långt han kan sträcka sig i sina uttryck i glaset.

– Jag upplever mig inte som en glasblåsare i traditionell bemärkelse utan grunden i mitt arbete är att se glasets möjligheter. Glasets förmåga att bära på en historia och en värdeladdning som är unik för var och en som betraktar den, säger Jonas Rooth.

När han visar runt i sin glashytta i den gamla pizzabutiken i Maglehem ligger det många olika glasdelar ordentligt sorterat i lådor eller upphängda på väggen. Delarna sätter han omsorgsfullt ihop till en helhet.

– Det tar många timmar att få ihop alla detaljer till ett glasverk. När jag står och ser på det färdiga verket är själva upplevelsen en belöning som gör att jag kan ge mig in i nya skapandeprocesser. Skapandet för mig är till viss del en privat upplevelse.

Jonas Rooth säter ihop olika glasdelar till en spännande konstruktion.
Foto: Claes Hall

Han är framför allt känd för sina spektakulära ljuskronor med mängder med glasdetaljer, inspirerade av barock och art nouveau, som han själv betecknar som praktföremål, snarare än funktionella glaskronor.

En av dem hänger på Nationalmuseum i Stockholm. Fram till 2019 var han också chef på konsthantverksutbildningen vid Högskolan för design och konsthantverk i Göteborg.

Jonas Rooth ser fram emot sommarens konstrunda. Han bor i Brösarp men brukar ha öppet i ateljén och glashyttan i Maglehem. Här ställer också hustrun Teresa Rooth ut sina dekorativa akvareller med natur- och fågelmotiv.

Teresa Rooths collagebild av platser i Malmö.
Foto: Claes Hall

– Jag ser fram emot sommarens konstrunda. Det jag personligen uppskattar mest är att möta människorna och konstpubliken. Jag träffar familjer i flera generationer som återkommer år från år och det blir som trogna vänner, säger Jonas Rooth.

Möjligheten att besöka Jonas Rooth i hans ateljé är inte slut när konstrundan är över. Den 8-25 juli visas verk från 60 år i Maglehem av konstnärsparet Lisa Larsson och Gunnar Larsson i ateljé Rooth i Maglehems kulturförenings regi.

FAKTA

Konstrundan

ÖSKG:s konstrunda sker i år den 26 juni – 4 juli med invigning på midsommardagen klockan 10-18 på Tjörnedala Konsthall, som öppnade för säsongen 1 maj.

Samtidigt öppnar deltar ungefär 113 av medlemmarna i konstrundan och många öppnar sina ateljéer för allmänheten.

Både på Tjörnedalagården och hos konstnärerna kommer det att finnas begränsningar för hur mycket som kan komma in på samma gång, på grund av covid-19.

Just nu och fram till den 30 september pågår också en artwalk utanför Tjörnedalagården av konstnärer från ÖSKG, Österlenskolan för konst och design samt K3 på Malmö universitet.

Utrikes

Oppositionen: Husarrest "annat sorts fängelse"

Roman Protasevitj vid ett tidigare gripande, i Minsk 2017.
Foto: Sergei Grits/AP/TT
Utrikes
Utrikes Den fängslade belarusiske aktivisten Roman Protasevitj och hans flickvän Sofia Sapega har flyttats till husarrest, uppger parets familjemedlemmar till BBC:s ryskspråkiga sajt.
Belarus opposition hävdar att paret fortfarande är långt ifrån frihet.

De två ska nu båda bo ensamma i var sin hyrd lägenhet i Minsk.

"Men det är inte frihet. Det är ett annat sorts fängelse. KBG-folk bor i samma rum som honom", skriver Franak Viačorka, rådgivare till den belarusiska oppositionsledaren Svetlana Tichanovskaja, om Protasevitj på Twitter med hänvisning till landets säkerhetstjänst.

"Nu för tiden är hela Belarus i husarrest", skriver Viačorka i ytterligare ett Twitterinlägg.

Politiskt spel?

Enligt juridikstudenten Sofia Sapegas styvfar Sergej Duditj, som säger att flytten överraskade familjen, ska det hela ha skett för två eller tre dagar sedan. Familjen har nu fått träffa henne i den nya lägenheten.

– Vi är i chock, säger han till ryskspråkiga BBC.

Även Roman Protasevitjs pappa bekräftar nyheten och uppger samtidigt att anklagelserna mot paret kvarstår. Familjen ska inte ha fått någon information angående sonens tillstånd.

– Det är svårt för mig att kommentera myndigheternas handlingar och mål. Kanske pågår ett politiskt spel, säger Dmitrij Protasevitj.

"Fortfarande gisslan"

Protasevitj och Sapega greps i maj på flygplatsen i Minsk – efter det att det Ryanairplan de reste med tvingats ned av belarusiska myndigheter – och har sedan dess hållits frihetsberövade. Belarusisk opposition tror att de två kan ha flyttats till husarrest i ett försök att slippa hårdare sanktioner eller i syfte att utbyta politiska fångar med andra länder, rapporterar BBC.

Det är visserligen en god nyhet att paret flyttats till husarrest – men de hålls fortfarande gisslan av Aleksandr Lukasjenkos regim, skriver oppositionsledaren Svetlana Tichanovskaja på Twitter.

"Det är av avgörande vikt att inte tillåta regimen att utbyta politiska fångar – det är den enda vägen till frihet för alla belarusier fängslade i politiskt motiverade rättsfall", uppger hon.

Nya sanktioner

Både EU och USA har skärpt sina sanktioner mot Belarus efter tvångslandningen i Minsk den 23 maj, som har beskrivits som en ren flygkapning. På torsdagen klubbades nya sanktioner mot landet igenom av EU, bland annat gällande oljeprodukter, pottaska och övervakningssystem för telefoner och internet.

Både Protasevitj och Sapega, som är rysk medborgare, har tidigare visats upp i tv-inslag där de fått "erkänna" oppositionella aktiviteter som klassas som olagliga i Belarus. De anklagas för uppvigling och deltagande i massprotester och har uppgetts riskera ett flerårigt fängelsestraff. Parets anhöriga och människorättsorganisationer har befarat att de utsatts för tortyr under tiden som frihetsberövade.

På fredagen meddelade belarusiska åklagare att den frihetsberövade oppositionspolitikern Maria Kolesnikova och advokaten Maksim Znak, även han företrädare för oppositionen, åtalas för "konspiration för maktövertagande".

FAKTA

Fakta: Belarus

Belarus har omkring 9,5 miljoner invånare och är till ytan knappt hälften så stort som Sverige.

Landet gränsar till Lettland, Litauen, Polen, Ryssland och Ukraina och styrs sedan 1994 av president Aleksandr Lukasjenko och dennes auktoritära regering.

Regimen anklagas för omfattande brott mot de mänskliga rättigheterna och har utestängts från Europarådet. Belarus kallas ofta för "Europas sista diktatur".

Samtliga presidentval sedan 1994 har utdömts som mer eller mindre odemokratiska.

Källa: Utrikespolitiska institutet/Landguiden

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL