Lagfarter SkD

93 kvadratmeter stort kedjehus i Eslöv sålt

Kategorier:
Lagfarter SkD
Lagfarter SkD 1 660 000 kronor fick Sergii Pedersen, 45 år, ge för kedjehuset på adressen Östra Asmundtorp 5 i Eslöv. Huset har en boyta på 93 kvadratmeter. Köpet från säljaren Ove Erik Svante Nilssons dödsbo blev klart i maj 2021.

Alldeles i närheten såldes så sent som för två månader sedan ett annat kedjehus, på Östra Asmundtorp 21. Där landade priset på 256 000 kronor för det 42 kvadratmeter stora huset.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

EM i fotboll 2021

Defensiv succé – svensk poäng i EM-premiären

Alexander Isak prickade stolpen och spelade fram Marcus Berg till en jättechans.
Foto: Christine Olsson/TT
Sport
Sport Alexander Isak prickade stolpen, Marcus Berg missade öppet mål.
I övrigt på Estadio La Cartuja i Sevilla:
Spanjorer, spanjorer, spanjorer som var bättre på det mesta i EM-premiären – men inte fick hål på det defensiva svenska kollektivet.
0–0 och en poäng – det är en grund lagd för svenska EM-matcher bortom midsommar.

– Det var en tuff match, mycket spring och vi hade kanske velat ha mer boll, skapat mer men man får acceptera hur läget är och hur matchbilden är och jobba utifrån det. Det gjorde vi bra. Vi kämpade in i det sista, säger Alexander Isak till SVT.

Vi har sett det förr under Janne Anderssons snart fem år som chef för landslaget.

Mot Frankrike, Nederländerna, Tyskland, Mexiko och i EM-kvalavslutningen mot Rumänien. Hur elva spelare – de flesta individuellt underlägsna sina motståndare – svetsas samman till en imponerande stark enhet där var och en gör sitt och mer därtill för andra.

Pragmatikern Andersson spelar inte för att underhålla, han spelar för att ta poäng. Och till skillnad mot kollegan Luis Enrique hade han inte pressen på sig att vinna.

Enrique satsade på Manchester Citys Rodri som ersättare för virussmittade Sergio Busquets. Atléticos Álvaro Morata gick före Villarreals Gerard Moreno i anfallet.

Pedri yngst genmom tiderna

Barcelonas 18-årige supertalang Pedri, Manchester Citys Ferran Torres och Dani Olmo – Emil Forsbergs klubbkompis i Leipzig – var mindre givna offensiva val.

Pedri, yngst hittills att spela i ett mästerskap för Spanien, och Torres gick rakt in i EM-elvan utan att ha spelat en landskamp i år.

Ett vågspel av Enrique, som fått hård kritik för att han ratade spelare från Real Madrid helt? Eller klokt och modigt att satsa på unga talanger som presterat starkt i sina klubblag.

Det svenska hotet? Sett med spanska ögon givetvis Alexander Isak, 17 mål för Real Sociedad i La Liga.

Varnade för Isak

– En mycket farlig spelare som vi är väl bekanta med. Han är en är en mycket snabb spelare som passar perfekt med Sveriges spelidé. Honom ska vi ha koll på, sade Enrique inför matchen i en intervju med SVT.

Han fick rätt – och fel om Isak.

Den spanska anstormningen var omedelbar, intensiv och inte det minsta oväntad. Mikael Lustig och Ludwig Augustinsson skickade till hörnor, Sverige fick knappt låna bollen.

Helt enligt ritningarna. Sverige låg kvar i sina block, gick inte bort sig, men fick fullt upp. Det var jobba, jobba, jobba i den 30-gradiga hettan medan spanjorerna flyttade boll från kant till kant – och titt som tätt i djupled.

Robin Olsens fenomenala enhandsräddning på Dani Olmos nick måste ha varit en av hans främsta parader i landslaget.

Det tog Sverige över 21 minuter att nå Unai Simóns straffområde, via ett långt inkast som inte gav något.

Kollektivt gjordes det defensiva jobbet mot en överlägsen motståndare, offensiven var undermålig. Det liknade matchens gång i 0–3-förlusten i kvalet i Madrid i juni 2019. Sverige vågade inte eller klarade inte att behålla bollen längre än i väldigt korta sekvenser. Det var ängsligt, slarvigt alldeles för ofta desperat.

Enormt bollinnehav

Det spanska bollinnehavet var enormt. Spanien hade 419 passningar i första halvlek, flest i ett EM sedan mätningar började göra för 41 år sedan.

Och så mitt i den totala spanska dominansen: Marcus Berg lyfte fram till Isak, som grundlurade Aymeric Laporte och prickade stolpen. Returen träffade Marcos Llorente som turligt styrde bollen i Simóns famn.

– Det var jobbigt när man jagar boll i några minuter, vinner boll och ska ställa om – då har man inte så mycket energi kvar. Vi gjorde det bra, vi höll tätt och var trygga med att ligga låg, säger Isak.

– Vi får några chanser där vi kunde skada dem, olyckligtvis lyckades vi inte göra mål men en poäng kan vara väldigt viktig för oss.

Så nära var det att landslaget chockade Spanien.

Olsen fick mer att göra – Olmo igen – men hade nollan med sig in till omklädningsrummet i pausen.

Bergs jättemiss

Janne Andersson order där måste ha varit: Flytta upp laget, gör er spelbara. Försök gjordes, mer eller mindre lyckade, men lyftet var påtagligt, visserligen från en låg nivå.

Om Isak hade ett jätteläge var det inget mot det Berg fick efter dryga timman. Isak fick, trots att han var hårt trängd, fram bollen till Berg vid bortre stolpen.

Han hade öppet mål, sköt över – och sjönk ihop av besvikelse över missen.

Isak togs ut för Viktor Claesson och Berg för Robin Quaison mitt i andra halvlek. Med en kvart kvar haltade Lustig ut, varnad och med en ond ljumske.

Emil Krafth, Jens Cajuste och Pierre Bengtsson kom in för att slita bakåt.

Olsen räddade igen, på Gerard Morenos nick i sista ordinarie minuten. Sex svettiga tilläggsminuter väntade, men Olsen och Sverige höll emot.

EM-äventyret fortsätter i S:t Petersburg på fredag. Då väntar Slovakien som slog Polen med 2–1.

Gruppspelet avslutas mot Polen i S:t Petersburg den 23 juni.

Henrik Skiöld/TT

Robin Olsen - en av hjältarna i Sevilla med flera fina räddningar.
Robin Olsen - en av hjältarna i Sevilla med flera fina räddningar.
Foto: Christine Olsson/TT

FAKTA

Fakta: Svenska EM-premiärer

1992: Frankrike 1–1 (Solna). Svensk målskytt: Jan Eriksson

2000: Belgien 1–2 (Bryssel). Johan Mjällby

2004: Bulgarien 5–0 (Lissabon). Henrik Larsson 2, Fredrik Ljungberg, Zlatan Ibrahimovic och Marcus Allbäck

2008: Grekland 2–0 (Salzburg). Zlatan Ibrahimovic, Petter Hansson

2012: Ukraina 1–2 (Kiev). Zlatan Ibrahimovic

2016: Irland 1–1 (Paris). Självmål

2021: Spanien 0–0 (Sevilla)

Ekonomi

Amerikanernas bilar är rekordgamla

Trafik vid infarten till Chicago. Arkivbild.
Foto: Shafkat Anowar/AP/TT
Ekonomi
Ekonomi

Bilflottan i USA är äldre än den varit någon gång hittills, efter ett pandemiår där det sålts relativt få nya bilar.

Snittåldern på en bil var 12,1 år förra året, rapporterar The Wall Street Journal som hänvisar till beräkningar från analysföretaget IHS Markit. Då hade den sjunkit långsamt i tolv års tid, men under 2020 sjönk den särskilt snabbt.

Bakom siffrorna ser IHS Markit att köpare har fått betala mycket både för nyproducerade och begagnade bilar en längre tid. Moderna bilar kan också rulla många fler mil och således hålla för flera ägarbyten.

– Det har förlängt fordonets livscykel och skapat värde för fler köpare längs med hela kedjan, säger Todd Campau vid IHS Markit till WSJ, och tillägger att även en tredje eller fjärde ägare kan få ut många mil ur en bil.

Utrikes

Biden lovar skydda Ukraina mot rysk aggression

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj hade hoppats på att få träffa USA:s president Joe Biden innan denne träffar Rysslands president Vladimir Putin på onsdag.
Foto: Efrem Lukatsky/AP/TT
Utrikes
Utrikes

I samband med måndagens Natomöte i Bryssel lovade USA:s president Joe Biden att värna Ukrainas territoriella integritet – men påpekade samtidigt att ett ukrainskt medlemskap i Nato kräver att landet först kavlar upp ärmarna mot inhemsk korruption.

– Faktum är att de fortfarande måste bekämpa korruption, sade Joe Biden på en presskonferens efter toppmötet.

Han lade sedan till:

– Under tiden så kommer vi göra allt vi kan för att Ukraina ska kunna stå emot rysk aggression och upprätthålla sin fysiska säkerhet.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj konstaterade för sin del under en pressträff i huvudstaden Kiev att hans konfliktdrabbade land "varje dag" bevisade att det vara redo att bli medlem i Nato.

USA har varit Ukrainas mäktigaste allierade sedan den ryska annekteringen av Krim och frågan väntas stå på dagordningen när Biden på onsdag träffa sin ryske kollega Vladimir Putin i Genève.

Inför det mötet uttryckte Volodymyr Zelenskyj också besvikelse över att den amerikanske presidenten inte möter honom före han träffar Putin. Zelenskyj har i stället fått en inbjudan till Vita huset i juli i år.

Sport

TT-FLASH: Oavgjort i Sveriges EM-premiär

Sport
Sport Sveriges fotbollslandslag spelade oavgjort, 0–0, mot Spanien i den första gruppspelsmatchen i EM.

Utrikes

Nato-oro för Ryssland och Kina

USA:s president Joe Biden, till vänster, hälsas välkommen av Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg när han anländer till försvarsalliansens huvudkontor i Bryssel för att delta i måndagens toppmöte.
Foto: Kenzo Tribouillard/AP/TT
Utrikes
Utrikes Om inte Nato redan fanns så skulle den behöva uppfinnas, konstaterar USA:s president Joe Biden vid sitt första toppmöte i militäralliansen.
Kina och Ryssland väcker oro hos medlemsländerna i högkvarteret i Bryssel.

En rejäl försommarhetta fick luften att dallra när den amerikanska presidentbilen, "The Beast", rullade in till Nato-toppmötet vid lunchtid på måndagen.

Stämningen på mötet var dock mer som på sensommaren – åtminstone enligt Storbritanniens premiärminister Boris Johnson.

– Han sade: "Det känns som första dagen i skolan igen, när man får träffa alla kompisar på nytt", berättar Nato-chefen Jens Stoltenberg på sin presskonferens efteråt.

Biden gillar Nato

Skolstartskänslan var dubbel: dels på grund av coronapandemin, som hindrat många av Natoledarna från att träffas fysiskt under ett drygt år, dels på grund av den nygamla känslan i relationen till USA.

I stället för den ovissa tiden under Donald Trump, med besk kritik mot andra medlemsländer och öppet ifrågasättande av Nato-nyttan, väntar nu några år med den betydligt mer Nato-vänlige Joe Biden.

Redan på väg in till toppmötet uttalade Biden sin syn på Nato som en "nödvändighet" för USA.

Putin är "skärpt och tuff"

– Om den inte fanns skulle vi behövt uppfinna den, sade presidenten om militäralliansen.

På sin presskonferens efter toppmötet fick Biden flera frågor om sin kommande träff i veckan med Rysslands president Vladimir Putin.

– Jag kommer att göra klart för president Putin att det finns områden där vi kan samarbeta om han väljer det, förklarade den amerikanske presidenten och kallade sin ryska motsvarighet för "skärpt och tuff", enligt medier på plats.

– Om han väljer att inte samarbeta och beter sig som han har gjort på senare tid i frågor som rör cybersäkerhet och vissa andra områden, så kommer vi att svara med samma mynt, sade Biden lovade att hålla "röda linjer" gentemot Putin.

"Hot mot vår säkerhet"

Själva toppmötet handlade bland annat om att ge klartecken för Natos breda "2030-agenda", om alliansens arbete på längre sikt, inklusive på klimatsidan.

Samtidigt dras arbetet i gång med att förnya Natos "strategiska koncept", som ska slås fast vid nästa Nato-toppmöte, som hålls i Spanien nästa år.

De Nato-dokument som man nu grundar sig på härrör från 2010, då förhållandet till både Ryssland och Kina var helt annorlunda än i dag.

Både Peking och Moskva väcker nu betydligt större oro hos Nato än förut.

– Vårt förhållande till Ryssland är på sin lägsta punkt sedan slutet av kalla kriget. Rysslands agerande är ett hot mot vår säkerhet, anser Stoltenberg.

"Inte vår fiende"

Kring Kina upprepar han att Nato är villigt att engagera sig när det till exempel gäller klimatförändringarna – men att man oroas för landets upprustning.

– Kina håller snabbt på att utöka sin kärnvapenarsenal. Det sker utan öppenhet och Kina samarbetar också militärt med Ryssland, konstaterar Stoltenberg på presskonferensen.

Tidigare på dagen tog han även upp det kinesiska agerandet i Hongkong och Xinjiang.

– Vi är inte på väg in i ett nytt kallt krig. Kina är inte vår fiende. Men vi måste reagera som en allians. Kina delar inte våra värderingar. Vi ser hur de slår ner på demokratiska väljare i Hongkong och förföljer minoriteter i sitt eget land, sade Stoltenberg på väg in till toppmötet.

"Lögner och rykten"

Kina togs också upp under helgens G7-toppmöte, där landet i ett skarpt uttalande bland annat uppmanades att respektera mänskliga rättigheter och friheter, i synnerhet i Xinjiang (där den muslimska uigurbefolkningen utsätts för övergrepp).

Kinas ambassad i London anklagade då G7-länderna för att sprida "lögner, rykten och grundlösa anklagelser".

"Vi kommer med bestämdhet att försvara vår nationella suveränitet, säkerhet och våra intressen, och resolut slå tillbaka mot varje form av orättvisa och kränkning mot Kina", skriver ambassaden i ett uttalande.

Wiktor Nummelin/TT

USA:s president Joe Biden höll en presskonferens efter att han som president deltagit i sitt första toppmöte med försvarsalliansen Nato.
USA:s president Joe Biden höll en presskonferens efter att han som president deltagit i sitt första toppmöte med försvarsalliansen Nato.
Foto: Olivier Hoslet/AP/TT
USA:s president Joe Biden, Turkiets president Recep Tayyip Erdogan och Storbritanniens premiärminister Boris Johnson i främsta ledet när Nato-ländernas ledare fotograferas i Bryssel. Där bakom syns även bland andra Danmarks statsminister Mette Frederiksen och Tyskland förbundskansler Angela Merkel.
USA:s president Joe Biden, Turkiets president Recep Tayyip Erdogan och Storbritanniens premiärminister Boris Johnson i främsta ledet när Nato-ländernas ledare fotograferas i Bryssel. Där bakom syns även bland andra Danmarks statsminister Mette Frederiksen och Tyskland förbundskansler Angela Merkel.
Foto: Kevin Lamarque/AP/TT

FAKTA

Fakta: Nato

Tolv länder fanns med från start när militäralliansen Nato bildades 1949: Belgien, Danmark, Frankrike, Island, Italien, Kanada, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Portugal, Storbritannien och USA.

Därefter har ytterligare 18 länder tillkommit: Grekland och Turkiet (inträdde 1952), Västtyskland (1955, hela Tyskland från 1990), Spanien (1982), Polen, Tjeckien och Ungern (1999), Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen, Rumänien, Slovakien och Slovenien (2004), Albanien och Kroatien (2009), Montenegro (2017) samt Nordmakedonien (2020).

Nato har sitt högkvarter i Bryssel. Generalsekreterare sedan 2014 är Norges förre statsminister Jens Stoltenberg (född 1959).

FAKTA

Fakta: Natos 2030-agenda

Nato har tagit fram en "2030-agenda" för hur militäralliansen fortsatt ska vara "redo, stark och enad".

Bland de åtta åtgärder som förs fram finns utökade politiska diskussioner mellan medlemsländerna, även om klimatfrågor och ekonomi, satsningar på ny teknik, ökat stöd för rättsstatsprinciper över hela världen och löften om att kraftigt minska utsläppen av växthusgaser från militär verksamhet och anläggningar.

Länderna upprepar också tidigare löften om att senast år 2024 lägga motsvarande minst två procent av sin BNP på försvarsutgifter. Dessutom ska Natos relativt lilla gemensam budget utökas.

I agendan ingår även att till nästa års Nato-toppmöte ta fram ett nytt "strategiskt koncept".

Källa: Nato

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Kasinohai.com

Spellagstiftning - Finland vs Sverige

Kasinohai.com Om du är osäker på hur spellagstiftningen ser ut i Finland och Sverige och om det finns några större skillnader bör du fortsätta att läsa denna artikel där vi kommer att gå igenom de stora dragen i de båda ländernas spellagstiftning.

Spellagstiftningen i Sverige

Den 1 januari 2019 införde Sverige ny lagstiftning som avslutade dominansen från det av regeringen drivna onlinespelföretaget och öppnade sektorn för privata företag.

Under flera år var det statligt ägda Svenska Spel den enda verksamheten som tilläts att tillhandahålla onlinespel till medborgare i Sverige, vare sig det handlar om casinospel, betting på sport eller andra former av spel.

Naturligtvis kringgick de flesta företag denna lagstiftning och år 2018 hade privata företag fått en 29-procentig andel av spelmarknaden i Norden.

Delvis i ett erkännande av ett sådant nytt paradigm och delvis för att de var i behov av skattepengar, gick den svenska regeringen med på att införa nya spellagar. Under den nya lagstiftningen har myndigheten Spelinspektionen rätten att ge licens till privata företag. Hittills har myndigheten tillåtit cirka 100 företag att tillhandahålla sina tjänster till svenska spelare.

De största vinnarna på denna nya lagstiftning är de svenska medborgarna. På grund av lagarna för spel online kan svenskarna nu välja och vraka bland de bästa spelbolagen. Svenska spelportaler visar de bästa casinotjänsterna online och incitamenten för svenska deltagare.

Staten är också en stor vinnare på detta drag. Det är inget mysterium att legalisering av spel på internet är ett snabbt sätt till att generera mer skatteintäkter till statskassan. I hela Sverige måste licensierade företag betala en inkomstskatt på 18 procent av sin inkomst till svenska konsumenter.

Sådana skattebetalningar träder i kraft i år och vi hoppas att vi kommer att få se effekterna av denna inkomstkälla i Sveriges kommande budget.

De svenska spellagarna har hittat en balans mellan att ge spelare valfrihet och skydda dem mot bedrägliga spelbolag. Att främja spel utan tillstånd har varit förbjudet, och den svenska Spelinspektionen har nu fått mandat att blockera överföringar mellan deltagare och obehöriga operatörer.

Lagarna innehåller också strikta regler för etiskt spel. Spelinspektionen har befogenheten att tvinga privata operatörer att vidta sådana åtgärder för deltagarnas säkerhet. Dessutom måste alla speloperatörer erbjuda samtliga spelare ett val om att självuteslutning.

Det har bara gått ett år med de nuvarande svenska lagarna för spel online, och det är ingen tvekan om att vi kommer att se fler regler för att tillåta säkert spel i framtiden.

Spellagstiftningen i Finland

Onlinespel är en av de mest populära formerna av underhållning för människor över hela världen. Särskilt finländarna är människor som älskar att spela. Det har visats att finländarna kan spela för upp till 10 miljarder euro på lotter, spelautomater och sportspel varje år.

Republiken Finland har alltid haft ett regeringsstyrt spelmonopol och trots den senaste utvecklingen inom branschen verkar det som om det kommer att fortsätta vara så. Onlinespel och finska onlinecasinon har blivit en av de största inkomstkällorna under de senaste åren. Finland klassificeras också som den femte största spelnationen i världen, varför de flesta utländska operatörer nu försöker komma in på den finska spelmarknaden. Tyvärr verkar det som om det inte kommer att vara ett alternativ nu eller inom en snar framtid.

Under 2010 begärde Europeiska kommissionen att Finland skulle genomföra ändringar av deras spellagstiftning som skulle göra den mer överensstämmande med EU:s lagar. Trots påtryckningar från Europeiska Unionen förblir Finlands spelstruktur oförändrad. Även om spel i Finland är 100% lagligt är spelreglerna lite mer komplexa. Intressant nog visade statistiken under en nyligen gjord rapport från det finska bolaget Yle att 66% av de äldre finländska invånarna som intervjuades föredrar ett monopol.

Staten har monopol på alla former av spel oavsett om det är online eller offline. All spelverksamhet har alltid hanterats av tre statliga företag. RAY hade alltid haft kontroll över bordsspel och spelautomater i Finland. Nationella lotteriet, sportspel och instant win-spel kontrollerades och reglerades av Veikkaus Oy och alla spel på hästkapplöpning reglerades av Fintoto.

Dessa tre enheter reglerades och kontrollerades av staten och all vinst som gjorts på spel gavs tillbaka till landet oavsett om det är genom konst, vetenskap, sport eller utbildning. Under 2017 slogs dessa tre enheter samman för att skapa ett statligt monopol med namnet Veikkaus.

Slutsats

Som du kan se finns det ett par skillnader i spellagstiftningen hos de båda grannländerna. Efter de förändringar som skedde i Sverige 2019 så är den svenska spelmarknaden betydligt mer öppen och välkomnande för svenska spelare. Finländarna verkar dock inte vara så besvikna, de får goda skatteintäkter och merparten av den äldre befolkningen verkar vilja behålla det rådande monopolet.

Inrikes

Sexköpare i Falunhärva erkänner – får böta

Av fler än 200 män som misstänks för sexköp i Falun har tre erkänt hittills. Arkivbild.
Foto: Janerik Henriksson/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

Polisen håller på att förhöra fler än 200 misstänkta sexköpare efter ett tillslag i Falun för tre veckor sedan. Tre män har erkänt så här långt, rapporterar Dalarnas Tidningar.

En kvinna sitter sedan tillslaget den 24 maj häktad misstänkt för grovt koppleri, som ska ha ägt rum i en företagslokal mitt i Falun.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Säpo vill kunna läsa hemliga chattar

Säkerhetspolisens chef Klas Friberg vill att myndigheten ska kunna få läsa krypterade chattar. Arkivbild.
Foto: Pontus Lundahl/TT
Inrikes
Inrikes Säkerhetspolisen vill kunna komma åt chattar som skrivs i appar där de krypteras för att ingen annan ska kunna läsa dem.
PREMIUM

"Spioner och terrorister bedriver likt grov organiserad brottslighet i princip all sin verksamhet på krypterade appar. Samtidigt har de brottsbekämpande myndigheterna liten eller ingen möjlighet att ta del av uppgifterna", skriver Säpochefen Klas Friberg på DN:s debattsida.

Det är ett problem att företag bakom chattplattformar inte är skyldiga att lämna över sina användares chattloggar till myndigheter som anser sig behöva dem, enligt Friberg.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Kultur och nöje

Yann Tiersen till Sverige i vinter

Kompositören Yann Tiersen gör tre konserter i Sverige i Vinter. Arkivbild.
Foto: Jessica Gow/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje

Den snart skivaktuelle kompositören, artisten och liveakten Yann Tiersen gör tre konserter i Sverige i vinter.

Den 29 januari 2021 uppträder fransmannen i Filadelfia Convention Center i Stockholm och kvällen därefter på Trädgår'n i Göteborg. Sverigeturnén avslutas med en spelning på Malmö Live den 1 februari.

För svensk publik är Tiersen kanske mest känd för sin drömska filmmusik till ”Amélie från Montmartre”, från 2001. Men redan innan dess hade han släppt flera album, och nu nalkas nästa.

"Under de senaste åren har Yann Tiersen varit ute på en musikalisk resa där han på sina album har tolkat intrycken och känslorna från Island, Färöarna och ön Ouessant i Engelska kanalen, där Yann även har sin studio", heter det i ett pressmeddelande från arrangören FKP Scorpio.

Nya skivan "Kerber" släpps den 27 augusti.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL