Opinion

Avvisa Nato-medlemskap

Sverige har ingen fördel av att bli medlem i Nato. Foto: TT
Opinion
Debatt.

Sveriges säkerhetspolitiska linje, med alliansfrihet och breda samarbeten, ska ligga fast. Den svenska linjen tjänar Sverige väl och bidrar till stabilitet och säkerhet i norra Europa.

Sveriges alliansfrihet bygger på breda internationella samarbeten: inom FN, inom EU, genom nära samarbete och övningsverksamhet med de närliggande nordiska länderna och andra viktiga parter.

Den svenska linjen är en beprövad säkerhetspolitisk linje som har gett Sverige fred under två hundra år och visat sin hållbarhet under de mest skiftande historiska skeenden, inte minst två världskrig och det långvariga kalla kriget.

Dagens hot är annorlunda än gårdagens och det säkerhetspolitiska läget är påtagligt försämrat. Miljöpartiet anser därför att Sverige behöver en politik som bygger motståndskraft inför aktuella säkerhetspolitiska utmaningar istället för att vi stirrar oss blinda på ett Nato-medlemskap. Alliansfriheten förutsätter förstås en ansvarsfull utrikes- och säkerhetspolitik i kombination med en trovärdig nationell försvarsförmåga.

Dagens hotbild handlar till mycket större del om effekterna av klimatförändringarna, invasion och övertagande av cyberrymden, industrispionage samt hoten mot demokratin. Det krävs fler och utökade samarbeten för att kunna hantera dagens säkerhetsrisker. Vi behöver arbeta effektivt med att bygga upp samarbeten kring cybersäkerhetsfrågor och samarbeta på bred front för att möta de breddade säkerhetshoten som präglar vår tid.

En grön säkerhetspolitik bygger på att skapa en hållbar värld där färre hot mot säkerheten uppstår och där vi genom förebyggande arbete stoppar konflikter innan de uppstår. Under Sveriges tid i FN:s säkerhetsråd lyfte vi upp frågan om klimat och säkerhet på agendan. Den resursbrist som klimatförändringarna för med sig är en tydlig katalysator för konflikter. Det samma går att säga om försvinnande biologisk mångfald och extrema väderhändelser. Vi måste stoppa klimatförändringarna och omedelbart rusta sårbara samhällen så att de bättre kan motstå dem.

Världen befinner sig i ett läge som kräver en mycket snabb, grön samhällsomställning samtidigt som effekterna av miljöförstöring, utarmning av den biologiska mångfalden och klimatförändringarna kommer att få allt större konsekvenser för allt fler under lång tid framöver.

Sverige måste kunna möta ett säkerhetspolitiskt läge där gränsen mellan krig och fred inte är lika tydlig som tidigare. Det kräver att vi bygger ett väl fungerande totalförsvar där det civila och militära försvaret arbetar gemensamt. Höjd beredskap och kris som konsekvenser av torka, vattenbrist och bränder behöver mötas. Det arbetet har påbörjats.

Ett uttalande om en så kallad ”Nato-option” tillför ingenting av värde – däremot medför det otydlighet kring Sveriges säkerhetspolitiska linje och att andra viktiga säkerhetshot hamnar i skymundan. Nej, för oss gröna är valet enkelt. Istället för ryckiga kast i vår säkerhetspolitiska linje är vägen framåt fördjupade samarbeten på bred front - med bibehållen alliansfrihet och en politik som möter dagens olika säkerhetshot.

Elisabeth Falkhaven (MP)

riksdagsledamot och försvarspolitisk talesperson

Camilla Hansén (MP)

riksdagsledamot och utrikespolitisk talesperson

Opinion

Bättre Sverige med större frihet

Opinion
Opinion

Fullföljandet av den så kallade Januariöverenskommelsen - 73 punkter som S, C och L enades om - har fått stort fokus på arbetsrätten - främst LAS - samt marknadshyror i nyproduktion. Men andra delar av uppgörelsen är minst lika viktiga.

Många har stött sin panna blodig i kampen mot olika byggregler som begränsat möjligheten att bygga på egen mark, ändra utseende på ägda hus och bedriva företagande på den egna fastigheten. Visst går det att genomföra många saker inom bygglagstiftningens ram, men det är tidsödande och kräver kraft och resurser i en utsträckning som många inte har.

Därför finns det skäl rita kors i taket att en statlig utredning - Bygglovsutredningen - nu levererat ett förslag i anslutning till Januariöverenskommelsen som möjliggör ett friare utnyttjande av mark och fastigheter. Det innebär som stipulerades i uppgörelsen att krav på bygglov kan komma att slopas för den som vill bygga ett kafé, ett ridhus eller liknande i anslutning till sin gård. Dessutom föreslås att det blir enklare få ändra fasader och att sätta upp skyltar på byggnader. Visserligen föreslås också en striktare reglering kring Attefallshus och den variant av sådana som Per Bolund gett namn åt, men det lägger inte hinder i vägen utan är snarare ett sätt att hantera grannkonflikter. Kan vi sedan få ett färdigt och genomfört förslag som underlättar för strandnära bebyggelse i områden där konflikterna med det rörliga friluftslivet är små, då ser vi faktiskt ett bättre Sverige med större frihet.

EM i fotboll 2021

Hur närgånget skall medier skildra tragedier?

Opinion
Opinion

Inför ögonen på hundratals miljoner TV-tittare föll den danska storstjärnan Christian Eriksen ihop i lördags. Både spelare, publik och vi framför TV:apparaterna insåg snabbt allvaret i situationen, särskilt när sjukvårdspersonal snabbt rusade fram och inför kamerorna började med hjärt- och lungräddning. Nu dör han framför allas våra ögon, var en känsla som delades av många. En bit in i skeendet ställde sig de danska spelarna runt Eriksen och sjukvårdarna och hindrade insyn.

I efterhand utbröt en debatt om hur långt TV-kanalerna skall gå i att skildra en så dramatisk händelse, i synnerhet som det kunde misstänkas att det var Eriksens dödskamp.

Det finns inga självklara svar. Något av det svåraste för ansvariga chefer i medier är att sätta etiska gränser för närgångna skildringar som kan kränka en människas integritet. Vi som haft sådana uppdrag gör ibland misstag. Ändå lutar jag åt att TV-kanalerna tog ett riktigt beslut som lät kamerorna vara på riktade ut mot fotbollsplanen.

När jag fortfarande var rätt ny ansvarig utgivare för en sörmländsk tidning deltog jag i ett grupparbete med bland annat Bo Strömstedt, Expressens legendariska chefredaktör. Han formulerade sig med orden att medier skall som princip ha utgångspunkten att skildra allt, det är undantagen från den regeln som skall motiveras. Medier skall inte sätta sig på höga hästar och tycka att läsare och tittare inte kan hantera nyheter med omdöme som journalister själva tar del av. Det ligger i det öppna samhällets natur. Att stänga eller rikta bort kamerorna från matchen i Köpenhamn hade minskat förtroendet för medierna eftersom det var ett så stort evenemang. Men det finns heller inget facit om vad som är rätt eller fel i ett sådant etiskt beslut.

Lars J Eriksson

Opinion

Vältra inte över flyktingansvar på fattiga länder

Opinion
Krönika

När integrationsministern Mattias Tesfaye förklarar och försvarar den danska flyktingpolitiken förstår vi att det bara finns två alternativ, stopp för invandringen eller förlorad kontroll. Danmark har redan tagit emot många, och det finns helt enkelt inga mellanlägen. Det är samma slags logik som låg bakom Nyamko Sabunis (L) retoriska fråga till Annie Lööf ( C ) i SVT-Agendas partiledardebatt för en tid sedan; vill ni ta hit hela världen?

Det är många som har synpunkter på den danska politiken. Sveriges EU-kommissionär Ylva Johansson menar till att den strider mot EU-s regler. Förslaget innebär att asylsökande som kommer till Danmark ska få sin sak prövad i ett land utanför Europa. Rwanda har nämnts som en möjlig samarbetspartner. Men inte ens om vederbörande har flyktingskäl är han eller hon välkommen till Danmark, utan då är tanken att skyddet ska ges i Rwanda eller något annat land. Danmark kan samtidigt tänka sig att ta emot kvotflyktingar, men i begränsad omfattning eftersom den danska regeringen har förklarat att antalet nyanlända måste minska.

Jag har också synpunkter i själva sakfrågan. Danskarna har en poäng när de pekar på bristerna i dagens asylsystem. Många sitter fast i flyktingläger och det är ytterst få som kan ta sig därifrån. För de som trots allt försöker väntar en minst sagt farlig och dyr resa. Men situationen blir knappast bättre av att rika länder vältrar över ansvaret på fattiga länder. Vi har alla ett allmänmänskligt ansvar och en skyldighet att respektera internationella överenskommelser. Världen blir inte en tryggare plats om rika länder vänder ryggen åt problemen.

Det finns följaktligen starka sakliga argument mot den danska politiken. Till det kommer det där med retoriken, att det bara finns två alternativ. Sabunis fråga till Lööf uttrycker logiken på ett glasklart sätt. Om man av humana skäl öppnar dörren litegrann, då är risken uppenbar att man lockar till sig en ström som gör att dörren snart står vidöppen. Generositet må vara en vacker tanke, men den är omöjlig att förena med en kontrollerad invandring och ett ansvar för ekonomi och välfärd. Plötsligt blir polariseringen en självklarhet. Det är bara ytterligheterna som är realistiska, aningen en stängd eller en vidöppen dörr.

Det är en antiintellektuell retorik. Det finns aldrig bara två alternativ. Det som gör politiken viktig och spännande är att det alltid finns ett oändligt antal alternativ. Därför gäller det att ständigt pröva och ompröva olika alternativ.

För oss som har varit medansvariga för den politik som har förts under senare decennier finns det skäl att vara självkritiska. Sverige har tagit en orimligt stor andel av det gemensamma ansvaret och vi har haft en generös tolkning av flyktingskälen även under en tid då trycket varit hårt. Därför var det fullt rimligt att strama åt reglerna, och inte minst, sätta hårdare press på andra länder att ta ansvar.

Det betyder inte att alla kritiker har rätt. Att det per definition är aningslöst att försöka försvara generositet och humanism. Ett litet land kan inte lösa världens flyktingproblem, det är sant, men det betyder inte att vi inte kan göra någonting.

Som sagt, det finns alltid flera alternativ, och det gäller även flyktingpolitiken.

Lars Stjernkvist

Opinion

Kräv hållbarhet vid upphandling

Kaffebönor mognar på. Foto: Helena Landstedt TT
Foto: Helena Landstedt/TT
Opinion
Debatt.

Åtta av tio svenskar tycker att myndigheter ska ställa hållbarhetskrav vid inköp från länder med utbredd fattigdom för att inte påverka mänskliga rättigheter negativt, visar en ny Sifo-undersökning. Det är en viktig signal till politiker och upphandlare.

25 miljoner människor är fast i tvångsarbete i världen. I Västafrika tjänar många kakaoodlare bara en dryg tredjedel av den inkomst de behöver för att kunna uppnå en tillfredsställande levnadsstandard. Ohållbart låga löner i de globala leverantörskedjorna är en central orsak till att det fortfarande finns 152 miljoner barn som arbetar. Som en följd av coronapandemin varnar FN för en ökad risk för tvångs- och barnarbete, diskriminering och brott mot organisationsrätten.

Den offentliga konsumtionen ska inte leda till kränkningar av mänskliga rättigheter utan driva på omställningen till en hållbar värld. I Skåne gjordes 2 061 upphandlingar 2019. Bara Region Skåne hade det året 10 707 leverantörer (kommuner och statliga myndigheter i länet oräknade). Om det alltid ställs tydliga hållbarhetskrav, även vid inköp av exempelvis livsmedel och textilier från länder med utbredd fattigdom, skulle många fler företag säkerställa hållbara leverantörskedjor.

I Visions nya undersökning tycker nio av tio upphandlare att offentlig upphandling ska användas för att nå sociala, ekonomiska och miljömässiga hållbarhetsmål. Trots ett stort juridiskt och politiskt utrymme för just detta uppger 74 procent av de tillfrågade att hög arbetsbelastning, otydliga mål och brist på kompetensutveckling försvårar möjligheten att arbeta med hållbar upphandling.

För att säkerställa ansvarsfulla offentliga inköp i Skåne behöver politiker och arbetsgivare ge uppköpare goda förutsättningar och tydliga mandat.

1. Det ska vara glasklart i upphandlingspolicyer att skattemedel inte ska leda till kränkningar av mänskliga rättigheter och barnarbete, och att odlare för högriskprodukter så som kaffe, bananer och bomull ska tjäna tillräckligt, även vid fallande världsmarknadspriser, så att det åtminstone täcker produktionskostnaden. Även statliga myndigheter bör alltid säkerställa att mänskliga rättigheter efterlevs i sina upphandlingar.

2. Uppföljningar av ställda hållbarhetskrav främjar ansvarstagande leverantörer. Upphandlarna behöver budget, tid och kompetensutveckling för att ställa och följa upp tillämpningen av hållbarhetskrav.

3. Ett bra verktyg för kommuner och regioner är att diplomera sig som Fairtrade City respektive Fairtrade Region. Det ger tillgång till kunskap, stöd och ett nätverk med ett 50-tal kommuner och regioner. I Skåne är Helsingborg, Kristianstad, Landskrona, Lund och Malmö diplomerade.

Mariela Ferré Hofman

skyddsombud, Region Skåne och ledamot i Visions förbundsstyrelse

Maria Wilhelms

Fairtrade-ambassadör i Skåne

Kristin Lindberg

vice ordförande, Svenska Kyrkans Unga i Lunds stift

Freja Erikson

Ageravolontär (Act Svenska kyrkan), Lunds stift

Britta Lejon

ordförande, Fackförbundet ST

Opinion

Myten om kärnkraftens leveranssäkerhet

Opinion
Opinion

Kärnkraften debatteras på nytt, sedan M och KD övergivit den breda energiöverenskommelsen för att istället kräva ny kärnkraft, dock utan att berätta hur mycket pengar det skulle kosta skattebetalarna. Motivet de anger är framför allt att vindkraften är osäker eftersom det måste blåsa medan kärnkraften ger driftssäker el.

Den myten kan nu, än en gång, dementeras. Häromdagen tvingades Björn Linde, vd för Ringhals, kungöra en ”allvarlig händelse”, som försenar den planerade underhållsavstängningen men stoppar verkets elproduktion omedelbart. Det innebär att när Ringhals 4 stoppas för underhåll i augusti är fortfarande Ringhals 3 avstängd. Det betyder att ungefär en tredjedel av kärnkraftens produktion är avstängd samtidigt (två av sex reaktorer). Om avstängningarna blir längre än planerat är, som alltid, osäkert. Det beror på om något mer allvarligt händer eller upptäcks.

Talet om den leveranssäkra kärnkraften har aldrig varit sant. Innan den ena av de två stängda reaktorerna i Oskarshamn stängdes definitivt häromåret hade den varit avstängd mer än ett år av tekniska skäl. Också en av de nu avvecklade reaktorerna i Ringhals hade varit avstängd långa perioder innan den stängdes definitivt. Talet från M, L och KD om att återstarta de reaktorer som kraftbolagen stängt av för nedmontering är alltså tal mot bättre vetande.

Kärnkraften är inte alls så driftssäker som de påstår - på grund av de oerhörda konsekvenserna av en olycka.

Yngve Sunesson

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Spincasino.se

Sverige agerar annorlunda än omvärlden i corona-tider!

Spincasino.se Många delar av världen står och gapar över hur få åtgärder vi i Sverige har gjort i jämförelse med omvärlden när det kommer till covid-19 pandemin. Många länder har undrat om Sverige är ute efter att göra sig av med sina egna invånare och att vi kan klassas som ansvarslösa. Trots detta så fortsätter vi svenskar att ta det relativt lugnt och de allra flesta tycker inte att det är kul och vill helst att allt ska bli som vanligt, men alla hjälps åt och gör det bästa av situationen.

Svenskarna tycks lita på sina medmänniskor

Vad beror lugnet vi bär på egentligen, när resten av jorden skakar av rädsla? En teori kan vara att vi i Sverige är väldigt solidariska och hjälps åt när det gäller och har tillit till varandra. Vi har dessutom levt väldigt bra så alla generationer som lever idag har varit fria från krig och fattigdom. Länder som har misär nära i sina minnen tenderar att reagera starkare i krissituationer, vilket inte alls är konstigt.

Vi svenskar litar på att de som är sjuka håller sig hemma och gör även detsamma själva om vi har symptom. Vi hjälper våra familjemedlemmar att handla om de är sjuka och luft-kramas från 2 meters avstånd för att inte råka smitta varandra även då vi inte ens har symtom själva, bara för att vi vill skydda våra älskade familjemedlemmar i riskgrupperna. Vissa tanter sitter i dörröppningarna i hyreshusen och stickar tillsammans. Mormödrar skickar brev till sina barnbarn som barnen får svara på i väntan på att snart återförenas igen. Det är något väldigt älskvärt över vår tillit till varandra och vår tro på att “allting ordnar sig alltid” är stark även i svårare tider!

Saker att göra under karantän:

1. Lär dig något nytt - Varför inte använda tiden till något vettigt och googla eller youtuba jordens historia eller deep-diva i något som du vill lära dig mer om som t.ex matlagning, odling, pyramiderna i Egypten, kvantfysik - ja bara fantasin sätter gränser.

2. Spela spel - Varför inte ta fram gamla sällskapsspel eller spelen du spelade när du var liten? Kanske har du ett super Nintendo som ligger och skräpar och är laddad för lite Mario? Eller spela något från datorn eller satsa på att snurra några spins online.

3. Meditera - stäng av ljuden och låt ditt sinne vila, sätt dig ner, gärna i soluppgången och lyssna på ljudet från naturen. Kanske kan du höra fåglarna kvittra, en bäck som porlar. Sätt dig i stillheten och var mottaglig en stund och låt dig själv slappna av i både knopp och kropp.

4. Skaffa en ny hobby - Släpp Netflix för en stund, varför inte skaffa en ny hobby där du kan uttrycka dig? Det kan vara allt från sång, dans, konst, matlagning, sy, skapa smycken etc. Att skapa gör oss lyckliga!

5. Plantera blommor - Det är äntligen vår och det är dags att förodla alla grönsaker och örter inför sommaren. Eller varför inte plantera om och ta sticklingar på redan existerande växter i hemmet? Att sätta händerna i jord har vetenskapligt visat sig vara lugnande och helande för oss - vad väntar du på? Back to nature!

Opinion

Skogen som resurs

Skogen är en resurs både för den biologiska mångfalden och för produktion av viktiga råvaror. Foto: TT
Opinion
Ledare. Skogspolitiken är viktig för både den biologiska mångfalden och den svenska ekonomin. Därför måste polariseringen i debatten överbryggas.

Hur skogen i Sverige ska användas har blivit en konfliktfyllt fråga. Att motsättningarna är så hårda och tonläget så oförsonligt blockerar rimliga avvägningar mellan olika intressen.

Förra veckan kom förre L-riksdagsmannen Lars Tysklind med sin utredning om artskyddet. Det kom omedelbart en totalt avvisande reaktion från LRF: ”en katastrof för markägare”. Den tidigare framlagda skogsutredningen fick lika hård kritik såväl från LRF och skogsägarföreningar som från miljöorganisationerna.

Därför är det klokt av förre statsministern Göran Persson och Wallenbergbolaget Fam AB:s vd Håkan Buskhe att föreslå en parlamentarisk skogsberedning för att bromsa polariseringen i skogspolitiken och hitta en lösning som tillgodoser både behovet av att värna den biologiska mångfalden och möjligheterna att fortsätta utnyttja skogen som en ekonomisk resurs som är viktig för klimatpolitiken.

Den hårdaste kritiken mot skogsbrukets metoder riktar sig mot de stora skogsbolagens storskaliga avverkningar. Men hälften av skogen ägs av privatpersoner, som i allmänhet har små arealer och har ett personligt intresse i hur skogen brukas. Det är främst de som drabbas av de ibland orimliga kraven på artskyddshänsyn.

Trots kritiken mot dagens skogsbruk är sanningen att det i Sverige finns mer än dubbelt så mycket skog som för 100 år sedan. Andelen äldre skog och mängden död ved ökar varje år.

Ett problem är att statistiken över andelen skyddad skog inte är likvärdig mellan länderna. Skulle Sverige rapportera som Tyskland skulle nästan hälften av skogsarealen anses skyddad, istället för de åtta procent som redovisas nu. Eftersom EU vill skaffa sig mer makt över skogspolitiken och miljöorganisationerna arbetar internationellt är det viktigt med jämförbar statistik.

Förslaget om en parlamentarisk kommitté för att komma överens om en långsiktig skogspolitik bör Stefan Löfven och Annie Lööf snabbt kunna komma överens om.

Yngve Sunesson

Opinion

Steg åt rätt håll men inte långt nog

Opinion
Opinion

G7-toppmötet i Cornwall i södra England verkar ha varit om inte en succé så ändå en framgång. Att Donald Trump inte var med och kunde sabotera det mesta var tillräckligt för att ledarna skulle trivas bättre med varandra än de senaste åren, och Biden som ny president har så lång erfarenhet att han vet ”hur slipstenen ska dras” för att nå resultat.

Att Kina kritiseras och uppmanas att både respektera mänskliga rättigheter och avstå från militära äventyr i Taiwansundet var närmast en självklarhet inför mötet. Kravet att WHO bör göra en transparent och vetenskaplig undersökning av hur covid-19 uppkom är också riktat mot Kina, som genom sin Londonambassadör redan innan mötet var slut protesterade.

De viktigaste besluten handlade dock om klimatkrisen. Där enades de sju världsledarna om att kolanvändningen ska upphöra och finansieringen av nya kolkraftverk i utvecklingsländerna ska stoppas. Ökat stöd till andra energiinvesteringar utlovades istället.

Något slutår (2030 ville EU och Storbritannien ha) för användningen av kol gick det dock inte att komma överens om, därför att några länder inte ville binda sig ännu. Ändå är det en framgång att de sju mäktigaste länderna i världen (vid sidan av Kina som är världens största kolanvändare) kunde ta ett så tydligt symboliskt steg mot målet att stoppa uppvärmningen vid 1,5 grader, i enlighet med Parisavtalet. På höstens klimatmöte, som Boris Johnson också är värd för, ska kolmålet förhoppningsvis konfirmeras och kanske konkretiseras av alla länder i världen.

Att klimat- och miljöfrågorna tog så stor del av utrymmet vid toppmötet var viktigt, och det kan nog världen tacka inte bara Boris Johnson utan än mer president Joe Biden för. Det finns en stark lokal opinion för en mer radikal klimatpolitik i USA efter Trumps förnekelseperiod, och Biden verkar ha bestämt sig för att sätta sitt avtryck just i klimatpolitiken.

Även om det steg som togs i Cornwall i helgen inte var tillräckligt långt var det viktigt som ett steg i rätt riktning.

Opinion

Sverige ut ur Mali

Svenska soldater i Mali.
Foto: Richard Kjaergaard/Försvarsmakten
Opinion
Opinion

I sju år har svenska soldater deltagit i Minusma, en fredsbevarande FN-insats i den afrikanska staten Mali. Syftet har varit att åstadkomma stabilitet, fred och säkerhet. Det har misslyckats totalt.

Mali har varit en fransk koloni. Därför har ett huvudansvar för fredsinsatsen i Mali legat på franska trupper. I går kom besked från den franske presidenten Macron om att de franska styrkorna lämnar landet. Det motiveras bland annat med att regimen börjat samarbeta med de islamistiska extremister som FN-trupperna är där för att bekämpa och att den nuvarande presidenten fått sitt ämbete via en kupp. Därför saknar styret demokratisk legitimitet.

När de franska soldaterna, som utgör den viktigaste militära kraften i fredsstyrkan, lämnar Mali ökar drastiskt riskerna för de kvarvarande trupperna under FN-flagg, däribland de idag 150 svenska militärerna i insatsen Taskforce Takuba, dels de 215 blågula soldaterna i den FN-ledda MINUSMA-insatsen.

Sveriges försök till ökat militärt engagemang i omvärlden de senaste tjugo åren har varit ett fiasko, och tyvärr ett dödligt sådant. Den svenska truppinsatsen i Afghanistan har inte bidragit till fred och säkerhet, när USA lämnar är risken uppenbar att talibanerna tar över igen. Lika fiaskoartat blev det när svenskt militärflyg deltog i den USA-ledda insatsen för att störta Muammar Khadaffi i Libyen. Där råder idag inbördeskrig mellan det officiella styret och olika klaner. Dessutom har Libyen blivit ett centrum för flyktingsmugglare som plundrar flyktingar som vill ta sig över Medelhavet.

Sverige behöver i grunden omvärdera sin hållning i utrikes- och säkerhetspolitiken. Skall länder gå från korrupta styren till demokrati måste det ske genom det egna folkets förmåga, inte genom inblandning från västerländska trupper som inte har något där att göra. Därför bör Sverige gå i president Macrons fotspår.

Lars J Eriksson

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL