Kultur och nöje

Mikkelsen kan ersättas av DiCaprio

Mads Mikkelsen i 'En runda till'. Pressbild.
Foto: Samuel Goldwyn Films/AP/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje
PREMIUM

"En runda till" i Hollywood-version med Leonardo DiCaprio i Mads Mikkelsens roll? "Intressant", kommenterar den danske skådespelaren planerna i en första intervju.

– Det finns en del kulturella skillnader vad gäller alkohol mellan olika länder, särskilt mellan Danmark och USA. Alla säger alltid "men kommer de inte att ta sig an det på ett väldigt annorlunda sätt i USA?" Kanske. Kanske inte, säger Mikkelsen till Entertainment Weekly.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Kultur och nöje

Svenska stjärnor med i Viaplays storsatsning

Skådespelaren Alexander Karim ska medverka i tv-serien 'The swarm'. Arkivbild.
Foto: Jessica Gow
Kultur och nöje
Kultur och nöje

Viaplay gör sin största tv-seriesatsning hittills som medproducent till "The swarm", baserad på boken av Frank Schätzing.

Nu startar inspelningarna i Rom och i rollerna syns bland andra de svenska stjärnorna Alexander Karim och Eva Röse, liksom internationella skådespelare som Cécile de France, Leonie Benesch, Barbara Sukowa och Krista Kosonen.

Den övernaturliga dramathrillern handlar om hur mänskligheten hotas när valar börjar sänka skepp och skaldjur förgiftar dricksvattnet.

Serien, som blir engelskspråkig, ska följa en grupp vetenskapsmän och militärer som får arbeta hårt för att tackla det märkliga hotet från havsdjupen.

"Att få vara en del av ett projekt som inte bara är stort och spännande, utan också ihopsatt av några av de största producenterna i branschen, är fantastiskt", säger Alexander Karim i ett pressmeddelande.

Totalt släpps åtta avsnitt med beräknad premiär på Viaplay längre fram.

Kultur och nöje

Norrländska spelundret rullar på

Datorspel är en ny svensk basindustri. Arkivbild.
Foto: Björn Larsson Rosvall/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje Ingenstans boomar den svenska spelboomen så mycket som mellan Boden och Umeå. Och i centrum av den växande spelscenen står samarbetsorganisationen Arctic Game Lab.

I Umeå, Skellefteå, Piteå, Luleå och Boden skapas det tv-, dator-, och mobilspel som aldrig förr. Under de senaste åren har den här delen av landet blivit ett viktigt kluster för den svenska spelindustrin.

– 2015 fanns det fem spelbolag i regionen. Nu är vi uppe i 75. Det har hänt otroligt mycket på bara några år, säger Therese Mossberg, kommunikationschef vid Arctic Game Lab, som är en samarbetsorganisation för spelindustrin i norra Sverige.

I regionen arbetar i dag 500 personer med spel och snart blir de ännu fler berättar kollegan Johan Linder, som sysslar med affärsutveckling i organisationen.

– Vi vet genom en enkät att minst 100 personer ska anställas inom det kommande året. Tillväxttakten är okej liksom. Kommer det hit ännu fler studior och fler etableringar så kommer det verkligen att explodera. I augusti nästa år kommer vi ha 700 studenter inom spel i regionen. Det borgar också för att tillväxten fortsätter, säger han.

"Nya basindustrin"

Mossberg och Linder tror att organisationen har stor del i att den lokala spelindustrin blivit så stor.

– Vi märker att bolag vill vara en del av den här resan, men jag tror också att det är superviktigt att ha en vision, att sikta högt. Då vågar man hoppa på och satsa när man känner att man har andra med sig också, säger Therese Mossberg.

– Det här är den nya stora svenska basindustrin. Spelindustrin omsätter i dag lika mycket som järnmalmen eller pappersmassan och alla vill ha en del av kakan. Där tror jag att det var extremt viktigt att vi gick in så tidigt. Men vi väntar fortfarande på någon riktigt stor spelsuccé, säger Johan Linder.

"Samarbete och jordnära människor"

Det finns en stor bredd bland spelen som skapas i regionen. Bolagen ger ut spel inom flera olika genrer på alla möjliga plattformar. Innehållsmässigt finns inget särskilt som utmärker spel härifrån jämfört med spel från andra delar av världen, tycker Johan Linder.

– Inget är väl direkt kopplat till det lokala egentligen. Det skulle väl vara Gold Town Games i så fall. De gör hockeyspel bland annat, och det är ju stort i Skellefteå där de finns, säger han.

När Therese Mossberg får frågan om varför spelföretag verkar trivas så bra i Norrlandskommunerna vänder hon på frågan.

– Varför inte? Alla förutsättningar finns här. Speciellt nu när vi har fått alla utbildningar har vi ett inflöde av talanger. Men jag tror också att det är mentaliteten här uppe. Det är mycket samarbete och jordnära människor. Det finns inte så mycket intern konkurrens utan man hjälper varandra på ett sätt som är helt unikt, säger hon.

Björn Berglund/TT

FAKTA

Fakta: Arctic Game Lab

Bildades i Skellefteå 2014. Med åren har både organisationen och ambitionerna vuxit. I dag arbetar man i Umeå, Skellefteå, Piteå, Luleå och Boden.

Hjälper bland annat till med affärsutveckling och annat praktiskt, sammankopplar spelutvecklare, kommuner, investerare och andra aktörer med varandra samt anordnar evenemang som den årliga Arctic Game Week. Ambitionen är att skapa en livskraftig lokal spelscen och att locka nya aktörer till trakten.

Kultur och nöje

Roslund och Grens går skilda vägar

Anders Roslund, aktuell med en ny kriminalroman, på besök i Hembygdsparken i Hässleholm. Hit brukade han gå som barn, med farmor och farfar som bodde på Skolgatan. – Det är sig väldigt likt, säger han
Foto: Sofia Åström
Kultur och nöje
Kultur och nöje Med Litapåmig säger Anders Roslund tack och farväl till sin kriminalkommissarie Ewert Grens. Eller? – Jag svarar på alla frågor utom just den, säger krimförfattaren.

I sin fjärde bok som ensam upphovsman och trettonde kriminalroman totalt återvänder Anders Roslund till den värld av trafficking och sexhandel han och tidigare kollegan Börge Hellström beskrev i Box 21 från 2005. Då fick de slåss för att få förlaget, och andra, att förstå att det här var ett problem som fanns även i Sverige.

– När man gjorde första husrannsakan och konstaterade att vi har lägenhetsbordeller gick det hand i hand med den bokens utgivning. Redan när vi jobbade med Box 21 tänkte jag att man kanske skulle fortsätta på något sätt, men andra ämnen pockade på och jag tänkte också att det här ska väl upphöra eller försvinna, säger Anders Roslund.

Att det inte blivit så vet alla som följer nyheterna.

– Inte minst de senaste årens uppmärksammade händelser, med tillslag mot precis de här adresserna mitt i city och där i ett fall en polis dessutom var misstänkt för att driva bordell med sin fru, precis som i Box 21. Så ämnet var relevant, dessvärre, säger Anders Roslund.

Litapåmig släpps den 21 juni.

Kortvarig lycka

Inledningsvis är det ändå en ovanligt tillfreds Ewert Grens läsaren får möta i Litapåmig. I infiltratören Piet Hoffmanns tolvårige son Hugo har han hittat en oväntad vän och han har också börjat öppna sig för att släppa in kärlek i sitt liv igen.

Lyckan blir dock inte långvarig. En person som står honom nära dödas och när Alena Sljusareva, som var en av de tvångsprostituerade kvinnor som räddades i Box 21, på nytt gör entré inleds jakten på ledaren av det skoningslösa nätverk polisen trodde den redan hade satt stopp för. Som dessutom tycks ha lagt även illegal organhandel till sin redan smutsiga och inhumana affärsidé.

Efter att tidvis ha mått dåligt i sitt liv rasade Anders Roslund fullständigt för fyra år sedan. Numera mår han bättre än någonsin. – Nu känner jag mig stark, glad och lycklig, på riktigt, säger han.
Foto: Sofia Åström

– Det är ingen hemlighet att vissa av de här nätverken som bedriver sexhandel även ägnar sig åt organhandel. Sedan går det kanske inte till som i min bok, säger Anders Roslund.

Du är inte snäll mot Ewert – hur tänkte du där?

– Tänker man då att hälften av Ewert är jag är det ännu värre, ha ha. Men Ewert har från första stavtaget egentligen varit på väg hit, han har liksom inte velat hitta fotfästet utan bara krånglat och inte velat ta emot hjälp. Sen kan man tycka att det är taskigt när han äntligen har hittat kärlek och vågat öppna sig, men då är man ju som mest sårbar också, säger Anders Roslund.

Anders Roslund kom aldrig tillbaka till Skåne och hemorten Kristianstad efter att han varit på kibbutz i Israel i början av 80-talet. Istället blev det en flytt till Stockholm, och där bor han kvar.
Foto: Sofia Åström

Hoffmann tillbaka

När Box 21 släpptes fanns inte infiltratören Piet Hoffmann, han dök upp först i Tre Sekunder som kom 2009. Sedan dess har Grens och Hoffmann varit vapendragare i ytterligare fyra böcker. I de tre sista har Hoffmann lagt av, men tvingats tillbaka, och i Litapåmig kommer han inte in i handlingen förrän en bra bit in i boken.

Lekte du med tanken på att inte ha med Hoffmann alls?

– Absolut, jag hade bara tänkt fem böcker i deras universum, men sakta glider saker in och breddas och förnyas. Det är inte så att jag inte kan skiljas från honom, utan han hade verkligen en funktion. Ett problem måste lösas och råkar man då ha en i persongalleriet som både tar och skyddar liv och som kan göra inbrott på vindar utan att lämna spår är det bra att använda honom. Men hur får man in någon som vill sluta men som man har tvingat in tre gånger i berättelsen?

Det fanns egentligen bara ett trick kvar, konstaterar Anders Roslund som svar på sin egen fråga, och det var via Hoffmanns äldste son Hugo.

– Förra gången var Hoffmann också så sårbar, i Sovsågott var det första gången han absolut inte fungerade. Annars är han väldigt lösningsinriktad och klarar sig lite för bra, som hjältar ska göra för att balansera det onda och svarta, men här får han kliva in lite grann från sidan och vara den han egentligen var från allra första början – en simpel inbrottstjuv som sedan arbetar sig uppåt.

En bas i Hässleholm

Egentligen skulle samtalet med Anders Roslund ha skett i Hässleholm, där hans pappas sida av släkten kommer ifrån, men coronasmittan kom emellan. Så det var bara fotograf Sofia Åström han fick möta och vi fick istället ta intervjun över telefon. För bilderna valde han Hembygdsparken som miljö.

Anders Roslund är aktuell med ny deckare.
Foto: Sofia Åström

– Det var alltid dit vi gick när vi var hos farmor och farfar. Man gick en runda på stan, sa hej till alla gubbarna och sen gick vi dit och jag fick gunga. Det var roligt att se för det är sig väldigt likt.

Vad har Hässleholm betytt för dig?

– Man fattar inte förrän man blir stor hur långa åren mellan 0 och 20 är, och hur korta åren är numera. Man har vissa baser, första var naturligtvis Kristianstad och jag hade mitt Småland, där ena släkten bodde i Vetlandatrakten och där jag var ganska mycket hos morfar för han tog hand om mig ibland. Men tredje basen var Hässleholm, säger Anders Roslund.

”Bråkade hela tiden”

Numera är det kyrkogården och farföräldrarnas grav han går till när han besöker Hässleholm.

– När jag är i Skåne går jag alltid dit och ser till att de skrapat bort det här gröna som växer på gravstenen, precis som Ewert gör.

Och om Ewert Grens i Litapåmig går mot mörkret är det precis tvärtom för Anders Roslund, som trots framgången som författare tidvis mått dåligt i sitt liv.

– Jag har ibland gjort det Ewert borde ha gjort, för även om jag var lagkapten i fotboll, sprang fortast och var högpresterande i skolan besökte jag som barn BUP, barn- och ungdomspsykiatrin, och jag fick göra samma sak i 20-årsåldern, förklarar Anders Roslund och fortsätter:

– Tidigare bråkade jag hela tiden, jag skulle ha upprättelse av varenda liten busschaufför som bar sig illa åt, tyckte jag, och kunde inte gå förbi en taxichaufför utan att bli Grens och springa efter och dunka i dörren och skrika, ”vad fan ger du mig fingret för”. Jag upplevde mig kränkt, helt enkelt. varje dag, och var så arg, fast att jag var glad och snäll på ett annat sätt.

Numera är det kyrkogården, där farföräldrarna vilar, som Anders Roslund besöker när han är i Hässleholm. Men som miljö för bilder valde han Hembygdsparken.
Foto: Sofia Åström

”Nyförälskad i alla”

För fyra år sedan rasade han fullständigt, i samband med men inte enbart på grund av kollegan Börge Hellströms bortgång.

– Det var liksom kaos och jag fick hantera hela livet på en gång, som man ibland får och som Ewert också får göra nu. Så det är klart att Ewert och jag hör ihop. Men har man legat där kan man antingen fortsätta, och då försvinner man, eller så går man uppåt. Jag har gått hos psykolog i en massa år, men där vände det och nu känner jag mig stark, glad och lycklig, på riktigt, och nyförälskad i alla. Inklusive Hoffmann och Grens.

FAKTA

Fakta: Anders Roslund

Född: 1961. Uppvuxen i Kristianstad.

Bakgrund: Journalist som debuterade som författare av kriminalromaner 2004, tillsammans med Börge Hellström. Skriver numera ensam.

Aktuell: Litapåmig släpps den 21 juni.

Anders Roslund om...

...att Siw Malmqvist inte nämns i Litapåmig, istället lyssnar Ewert på 60-talsmusik.

– Jag skrev in henne, men sen skrev jag ut namnet för det funkade inte. Ewert går mot en sådan obönhörligt bottenlöshet så det skulle bli lite skojsigt och det passade inte. Men jag känner lite dåligt samvete över det.

...hur han påverkas av att skriva hemskheterna som sker i hans böcker?

...När Börge och jag var ute och diskuterade de här ämnena, träffade poliser, nätverken eller konsekvenserna av dem, eller om vi satt här i min skrivarlya på Reimersholme, tog vi illa vid oss. Men när Börge stängde dörren och gick hem fanns inte det här förrän nästa dag. Jag kan inte släppa något, och det är både på gott och ont. Det goda är att man tar mycket ansvar och kontrollerar allting, men jag kan inte heller släppa det under tiden, så jag får ont i kroppen och även i själen under de här partierna. Men sen kommer det andra partier och när man kommit en bit kliver man ett steg bakåt och bara betraktar. Då är det en historia. Men jag önskar att jag kunde vara mer som Börge, och distansera mig.

... det här är sista boken om Ewert Grens?

– Det är det bara min förläggare, min fru och jag som vet. Däremot var det det här slutet på boken jag planerade för för massor av böcker sedan, för jag kan inte minnas att jag läst om en sådan här karaktär som gjort så här på slutet, om det nu var slutet. Jag har sedan bok två varit på väg mot den här punkten med små, små steg.

Kultur och nöje

Stockholms filmfestival satsar på sommaren

'La la land' är en av filmerna som Stockholms filmfestival visar i sommar. Pressbild.
Foto: Dale Robinette
Kultur och nöje
Kultur och nöje

Stockholms filmfestival flyttar i år sin traditionsenliga sommarbio till Stockholms stadion, där filmerna kan visas på ett säkert sätt för en stor publik.

Det utlovas musiktema och enligt ett pressmeddelande ska filmer som "La la land" och "Searching for Sugar Man" visas 13–15 augusti utan kostnad.

Dessutom lanserar festivalen drive-in bio med plats för hundratals bilister och cyklister i Älvsjö den 18–22 augusti. Då visas bland annat "Thelma & Louise" och "Mad Max: Fury Road".

Den ordinarie upplagan av Stockholms filmfestival blir även i år en hybridfestival med digitala och fysiska visningar. Festivalen äger rum 10–21 november.

Kultur och nöje

Ny biografklubb av dansk modell

Biografklubben ska lanseras i Sverige – och branschen hoppas kunna fylla biosalongerna efter en dansk succémodell. Arkivbild.
Foto: Amir Nabizadeh/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje

Nordisk Film, SF Studios, Filmstaden och Svenska Bio startar en gemensam bioklubb med stöd av Svenska Filminstitutet. Tanken är att medlemmarna ska få se tio filmer, utvalda av ett kunnigt branschråd, varje år till ett rabatterat pris.

I Danmark har modellen funnits i 23 år. Dess 200 000 medlemmar genererar två miljoner biobesök om året, vilket är en målsättning även i Sverige. De danska medlemmarna har på senare tid kunnat se ”En runda till”, ”Unga kvinnor” och ”Knives out”. Bland kommande titlar finns bland annat spionthrillern ”The courier” med Benedict Cumberbatch, Aretha Franklin-biografin ”Respect” med Jennifer Hudson och ”The father” som gav Anthony Hopkins en Oscar.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Lån utan UC

Allt fler svenskar löser sina kreditskulder med ett lån!

Lån utan UC Idag är det enkelt att handla saker på avbetalning, köp nu och betala sen-erbjudanden haglar över oss dagligen. Många handlar med krediter som de egentligen inte har råd med vilket slutar för många med att man sitter i kreditfällan.

Där har man har räntor att betala från flera olika köp, men man betalar knappt av något belopp på den summan som man faktiskt har lånat. Skyhöga räntor finns fortfarande kvar men reglerades för några år sedan ner, vilket innebär att det blivit något bättre lånevillkor även i de fall där man kan ta kreditlån från andra kreditgivare än banken.

Att det är så pass enkelt att ta ett riskfritt lån hos många finansbolag och att man kan köpa prylar på avbetalning leder de flesta till att köpa mer än de egentligen har råd med. Därför har många svenskar idag börjat samla sina lån och krediter till ett enda lån, så att det enbart är en ränta som behöver bli betald per månad. Detta medför att de höga månadskostnaderna går att minimera till stor del och har på många håll räddat många familjer i ekonomisk kris. Detta är något som man brukar kalla för att binda sina krediter. Man binder dem till ett enda lån med lägre ränta - detta är räddningen för många som har hamnat i kreditfällan!

Samtidigt som många minskar sina lånekostnader - så ökar också medvetandet gällande konsumtion!

Unga fröken Greta Thunberg, är en av våra ledstjärnor idag när det kommer till att börja tänka efter hur vi behandlar vår natur. Greta är också en stark förespråkare till att vi genast bör konsumera mindre än vad vi gör nu - vilket många svenskar också tycks ha hakat på. Detta visar på att medvetandet ökar när det kommer till både att tänka mer långsiktigt, men också att många lär av sina misstag. Att kunna shoppa vad man vill från var som helst i världen har nog stigit många konsumenter åt huvudet och det är egentligen inte förrän nu som man har kunnat se de förödande effekterna av detta. Många företag visar sitt starka engagemang för klimatet utåt, vi köper mindre och mindre plast och vi äter mindre och mindre kött - vi bemöter de förödande konsekvenserna genom att balansera ut det igen.

Att vi lever i en värld av influencers kan vara en av många anledningar till varför konsumtionen ökat så mycket som den har gjort under 2000-talet. De flesta minns nog hur Postnord höll på att sjunka fullkomligt av alla leveranser av beställningar, som dessutom många bara beställde för att fota och sedan skicka tillbaka. Vi bör se vår nya medvetenhet som något mycket positiv och en klar indikation på att vi är på väg att gå mot att vara betydligt mer klimatsmarta och värna om naturen. Vi har helt enkelt, som Greta säger, börjat vakna upp! Förhoppningsvis fortsätter trenden och vi får se ytterligare aktioner som kämpar för miljön, och fler människor som höjer sin röst för vår planet i framtiden.

Kultur och nöje

Diskodänga Skottlands nya "nationalsång"

Skottlands fotbollslandslag har fått en ny inofficiell nationalsång i Baccaras diskohit 'Yes sir, I can boogie' från 1977. Arkivbild.
Foto: Steve Welsh/AP
Kultur och nöje
Kultur och nöje
PREMIUM

Tusentals skotska fans är på plats i London för EM-matchen mot England, men det är inte till ljuden av säckpipor man laddar upp. I stället är det en diskoklassiker från 1970-talet som blivit fotbollssupportrarnas och – lagets – nya signaturmelodi, skriver BBC.

Den spanska duon Baccaras megahit "Yes sir, I can boogie" tillbringade endast en vecka i toppen av de brittiska hitlistorna när det begav sig 1977. Men nu har låten fått ett sällan skådat uppsving.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Kultur och nöje

"Mamma Mia" tillbaka i Londons West End

Novello Theatre är åter redo att ta emot musikalbesökare. Den 25 augusti kör 'Mamma Mia' i gång igen. Arkivbild.
Foto: Matt Dunham/AP
Kultur och nöje
Kultur och nöje
PREMIUM

Teatrarna i Londons West End börjar så smått öppna upp verksamheten efter pandemin och den 25 augusti är det nypremiär för "Mamma mia" på Novello, skriver Variety.

Musikalen om en mor, en dotter och tre möjliga pappor utspelas på en grekisk ö till ett pärlband av Abba-hits, och hade ursprungligen premiär i London på Prince Edward Theatre 1999. 2004 flyttade den över till Prince of Wales-teatern och sedan 2012 har långköraren spelats på Novello i Covent Garden.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Kultur och nöje

Brister i bolaget som gör "Paradise hotel"

Årets säsong av dokusåpan stoppades efter anklagelser om sexuella övergrepp. Pressbild.
Foto: Nent group
Kultur och nöje
Kultur och nöje Mastiff får kritik av Arbetsmiljöverket efter anklagelser om sexuella övergrepp i produktionsbolagets dokusåpa "Paradise hotel".
PREMIUM

Årets säsong av "Paradise hotel" slutade sändas sedan två kvinnliga deltagare vittnat om sexuella övergrepp av en manlig deltagare under inspelningarna. Ett av övergreppen utreds som våldtäkt. Men Arbetsmiljöverket fick aldrig in någon anmälan, som arbetsgivaren är tvungen att upprätta, om övergreppen.

Myndigheten gjorde därför en arbetsplatsinspektion på produktionsbolaget, rapporterar SVT Kulturnyheterna. Den visar att Mastiff saknar rutiner för hur ohälsa, olycksfall och tillbud i arbetet ska hanteras. Det är inte heller tillräckligt tydligt hur anställda ska rapportera om eventuella missförhållanden, eller hur personer som råkat ut för kränkande särbehandling kan få hjälp.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL