Utrikes

Soldater tillfångatagna vid Colombiagräns

Venezuelas försvarsminister Vladimir Padrino López. Arkivbild.
Foto: Ariana Cubillos/AP/TT
Utrikes
Utrikes Åtta venezuelanska soldater uppges ha tillfångatagits i strid med colombianska väpnade grupper vid gränsen mellan länderna, där sammandrabbningar har pågått i nära två månader.
PREMIUM

Enligt Venezuelas försvarsminister Vladimir Padrino López fick man det senaste livstecknet från soldaterna den 9 maj.

Venezuelas försvarsmakt har varit i konflikt med väpnade grupper längs gränsen sedan den 21 mars vilket fördrivit tusentals civila som flytt till Colombia.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Fängslad aktivist visas upp igen i Belarus

Den belarusiske oppositionsaktivisten och journalisten Roman Protasevitj i samband med ett gripande tidigare i år. Arkivbild.
Foto: Sergei Grits/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Den fängslade belarusiske oppositionsaktivisten och journalisten Roman Protasevitj visades återigen upp offentligt på måndagen under en presskonferens i Minsk.

Protasevitj och flickvännen och juridikstudenten Sofia Sapega greps i maj på ett nedtvingat Ryanairplan. EU och USA har skärpt sina sanktioner mot Belarus efter tvångslandningen i Minsk, som av många beskrivits som en ren flygkapning.

Både Protasevitj och Sapega har tidigare visats upp i tv-inslag där de fått "erkänna" oppositionella aktiviteter som klassas som olagliga i Belarus. Deras anhöriga och människorättsorganisationer befarar att de kan ha utsatts för tortyr under tiden i häkte.

Utrikes

Putin: Var är bevisen för cyberattacker?

Rysslands president Vladimir Putin (bilden) träffar sin amerikanske motpart Joe Biden senare i veckan.
Foto: Jevgenij Odinokov/Kreml/AP/TT
Utrikes
Utrikes Ryska cyberattacker riktade mot amerikanska företag och myndigheter kommer oundvikligen att vara en fråga som kommer upp när USA:s president Joe Biden och Rysslands president Vladimir Putin möts inom kort.

Inför mötet i Genève på onsdag fortsätter Putin att sin vana trogen förneka att Ryssland står bakom attackerna.

När mediebolaget NBC frågar Putin om Ryssland bedriver ett "cyberkrig" mot USA svarar presidenten:

– Vi har anklagats för allt möjligt. Var är bevisen? Det börjar bli farsartat.

När president Joe Bidens regering nyligen skärpte sanktionerna mot Ryssland motiverades det bland annat av ryska "regeringsstyrda försök" till valpåverkan i USA och cyberattacken mot it-företaget Solarwinds.

Och i början av juni tvingades det gigantiska globala köttföretaget JBS, med huvudsäte i Brasilien, att avbryta sin verksamhet i Australien på grund av en cyberattack. Även i Kanada och i USA stannade verksamheten delvis av.

Såväl JBS som USA:s federala polis FBI pekade då ut en kriminell organisation som troligen är baserad i Ryssland som ansvarig för den så kallade ransomware-attacken.

Vita huset anklagade inte den ryska regeringen för att vara direkt ansvarig för dessa hackerattacker, men kritiserade landet för att hysa misstänkta kriminella organisationer.

2017 slog de amerikanska underrättelsetjänsterna CIA, FBI och NSA fast att Ryssland försökte påverka USA:s presidentval året före.

Utrikes

Biden: Nato är nödvändigt för USA

USA:s president Joe Biden samtalar med Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg inför måndagens Nato-toppmöte i Bryssel.
Foto: Stephanie Lecocq/AP/TT
Utrikes
Utrikes Om inte Nato redan fanns så skulle den behöva uppfinnas, konstaterar USA:s president Joe Biden inför sitt första toppmöte i militäralliansen.
Agendan i Bryssel domineras av Kina och Ryssland.

Efter helgens G7-möte i Storbritannien har Biden kommit till Belgien för att träffa de övriga 29 stats- och regeringscheferna i Nato.

Redan på väg in betonar han att Nato är en "nödvändighet" för USA.

– Om den inte fanns skulle vi behövt uppfinna den, säger Biden i ett kort samtal med generalsekreterare Jens Stoltenberg.

– Det finns en ökad förståelse för att vi står inför nya utmaningar. Ryssland agerar på ett sätt som inte är förenligt med vad vi hoppas på. Och så har vi Kina, konstaterar Biden i Bryssel.

"Aggressivt mönster"

Nato-toppmötet ska bland annat ge klartecken för Natos breda "2030-agenda", om alliansens arbete på längre sikt, inklusive på klimatsidan.

Samtidigt dras arbetet i gång med att förnya Natos "strategiska koncept". De Nato-dokument som man nu grundar sig på härrör från 2010, då förhållandet till både Ryssland och Kina var helt annorlunda än i dag.

När det gäller Ryssland räknar generalsekreterare Stoltenberg med att övriga Nato-ledare nu får en chans att prata ihop sig med Biden inför dennes träff med president Vladimir Putin på onsdag.

– Vi ser ett aggressivt mönster från Ryssland. Det är cyberattacker, hybridattacker och förgiftningar, säger Stoltenberg och talar sig varm för Natos tudelade taktik: att stärka sin militära förmåga, men också öppna för samtal.

– Dialog är inte ett svaghetstecken. Det är ett styrkebesked, säger han.

Kritik mot Kina

För Kina betonar Nato-chefen vikten av att hålla i gång diskussioner med Peking om exempelvis nedrustningsfrågor och klimatförändringarna.

Men han är också tydlig med sin kritik mot det kinesiska agerandet i Hongkong och Xinjiang.

– Vi är inte på väg in i ett nytt kallt krig. Kina är inte vår fiende. Men vi måste reagera som en allians. Kina delar inte våra värderingar. Vi ser hur de slår ner på demokratiska väljare i Hongkong och förföljer minoriteter i sitt eget land, säger Stoltenberg.

I ett gemensamt mötesuttalande som Natoländerna väntas slå fast heter det bland att "Kinas uttalade ambitioner och agerande innebär en systemartad utmaning för den regelstyrda internationella ordningen", rapporterar nyhetsbyrån Reuters.

"Lögner och rykten"

Kina togs också upp under helgens G7-toppmöte, där landet i ett skarpt uttalande bland annat uppmanades att respektera mänskliga rättigheter och friheter, i synnerhet i Xinjiang (där den muslimska uigurbefolkningen utsätts för övergrepp).

G7-ledarna kritiserade även Kina för inskränkningarna i Hongkongs självstyre och underströk vikten av fred och stabilitet omkring Taiwansundet.

Kinas ambassad i London anklagar G7-länderna för att sprida "lögner, rykten och grundlösa anklagelser".

"Vi kommer med bestämdhet att försvara vår nationella suveränitet, säkerhet och våra intressen, och resolut slå tillbaka mot varje form av orättvisa och kränkning mot Kina", skriver ambassaden i ett uttalande.

"Mer naturligt"

Måndagens Natotoppmöte är i mångt och mycket till för att blåsa "faran över" efter åren med Donald Trump som chef i Vita huset. Under Trump fanns en ständig oro för vad USA egentligen tyckte om Nato-samarbetet – inte minst när det gällde övriga länders ekonomiska satsningar på försvaret.

Nederländernas premiärminister Mark Rutte konstaterar samtidigt att samarbetet ändå fungerande under Trump.

– Det var lite mer besvärligt, men det gick ändå att komma fram till nära överenskommelser och goda relationer. Fast med Joe Biden är det mer naturligt, säger Rutte på väg in till toppmötet i Bryssel.

Wiktor Nummelin/TT

USA:s president Joe Biden, Turkiets president Recep Tayyip Erdogan och Storbritanniens premiärminister Boris Johnson i främsta ledet när Nato-ländernas ledare fotograferas i Bryssel. Där bakom syns även bland andra Danmarks statsminister Mette Frederiksen och Tyskland förbundskansler Angela Merkel.
USA:s president Joe Biden, Turkiets president Recep Tayyip Erdogan och Storbritanniens premiärminister Boris Johnson i främsta ledet när Nato-ländernas ledare fotograferas i Bryssel. Där bakom syns även bland andra Danmarks statsminister Mette Frederiksen och Tyskland förbundskansler Angela Merkel.
Foto: Kevin Lamarque/AP/TT

FAKTA

Fakta: Nato

Tolv länder fanns med från start när militäralliansen Nato bildades 1949: Belgien, Danmark, Frankrike, Island, Italien, Kanada, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Portugal, Storbritannien och USA.

Därefter har ytterligare 18 länder tillkommit: Grekland och Turkiet (inträdde 1952), Västtyskland (1955, hela Tyskland från 1990), Spanien (1982), Polen, Tjeckien och Ungern (1999), Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen, Rumänien, Slovakien och Slovenien (2004), Albanien och Kroatien (2009), Montenegro (2017) samt Nordmakedonien (2020).

Nato har sitt högkvarter i Bryssel. Generalsekreterare sedan 2014 är Norges förre statsminister Jens Stoltenberg (född 1959).

FAKTA

Fakta: Natos 2030-agenda

Nato har tagit fram en "2030-agenda" för hur militäralliansen fortsatt ska vara "redo, stark och enad".

Bland de åtta åtgärder som förs fram finns utökade politiska diskussioner mellan medlemsländerna, även om klimatfrågor och ekonomi, satsningar på ny teknik, ökat stöd för rättsstatsprinciper över hela världen och löften om att kraftigt minska utsläppen av växthusgaser från militär verksamhet och anläggningar.

Länderna upprepar också tidigare löften om att senast år 2024 lägga motsvarande minst två procent av sin BNP på försvarsutgifter. Dessutom ska Natos relativt lilla gemensam budget utökas.

I agendan ingår även att till nästa års Nato-toppmöte ta fram ett nytt "strategiskt koncept".

Källa: Nato

Utrikes

Spänt inför omstridd flaggparad i Jerusalem

Den traditionsenliga flaggparaden ställdes in på Jerusalemdagen den 10 maj, då bilden är tagen. Men nu har israelisk polis gett grönt ljus till att genomföra den på tisdag.
Foto: Ariel Schalit/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Den traditionsenliga flaggparaden ställdes in på grund av den uppblossade konflikten mellan Israel och Hamas i maj. Men nu har judiska högernationalister fått klartecken från polis att genomföra marschen i delar av Jerusalems gamla stad på tisdag.

Beskedet har fått Hamas, den terrorstämplade islamistiska organisation som styr i Gaza, att varna för nya våldsamheter. Rörelsen har utlyst en "vredens dag" och uppmanat palestinier att "mobilisera" i Jerusalem.

Säkerhetskällor tror dock inte att Hamas kommer att skjuta raketer, enligt den israeliska public service-kanalen Kan. De ser dock en risk för att Hamas kommer att försöka skicka brandballonger från Gaza eller trigga attacker på Västbanken.

Flaggparaden brukar genomföras i samband med Jerusalemdagen, då Israel firar erövringen av staden i sexdagarskriget 1967.

Utrikes

Förlisning utanför Jemen – minst 25 döda

En strand i Jemen. Arkivbild.
Foto: Nariman El-Mofty/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Minst 25 döda människor har hittats i vattnet utanför Jemens kust efter en förlisning, enligt lokala myndigheter. Kropparna plockades upp av fiskare.

Sammanlagt ska omkring 200 personer ha befunnit sig ombord på båten, som enligt smugglarna kapsejsade för två dagar sedan, uppger myndigheterna. De övriga passagerarnas öde är okänt.

Offren tycks ha varit afrikaner, enligt fiskarna, något som kan tyda på att båten var på väg från Afrikas horn till det krigshärjade Jemen, som många desperata människor är beredda att försöka ta sig igenom på vägen till något av de rika länderna runt Persiska viken.

Internationella migrationsorganisationen (IOM) bekräftar att en båt har sjunkit i vattnen utanför Jemen, men utreder fortfarande detaljerna kring händelsen.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Casinobonusar

Så påverkar den svenska spellagen spelindustrins framtid

Casinobonusar I mer än 20 år har Sveriges regering vägrat släppa på det statliga spelmonopolet, och släppa in spelbolag på den svenska spelmarknaden.

Svenska spelbolag etablerade därför sina huvudkontor i europeiska speljurisdiktioner som Malta, och under de senaste 15 åren har online-spel blivit en socialt accepterad underhållningsform som omsätter miljardbelopp varje år.

Flera av de bolag som startade för tio till femton år sedan är idag väletablerade spelkoncerner, som årligen uppvisar lysande resultat på Stockholmsbörsen. Samtidigt verkar efterfrågan på online-spel bara växa. Det går inte längre att blunda för spelbolagens framfart och den svenska staten kan inte längre konkurrera med spelsajterna.

Sommaren 2018 tog Sveriges regering därför beslutet att börja licensiera online-spel från och med den första januari 2019. Och det beslutet ledde givetvis till en del lokala nyheter och åsikter. Men vad betyder den nya spellagen egentligen för spelbolagen, och för Sverige?

Därför licensierar Sverige online-spel

Nästan varje månad kommer det nya svenska casinon. Casinobranschen har blivit otroligt stor i Sverige, och färska undersökningar visar att var tredje svensk numera spelar casino på nätet.

Sverige har därför börjat licensiera online-spel, så att statskassan inte går miste om de intäkter som den svenska spelmarknaden genererar varje år. Den svenska statens spelsidor och spelbutiker kan inte längre konkurrera med casinosajter som släpper nya spel varje månad, och bettingsajter som erbjuder odds på matcher från världens alla håll och kanter.

Dödsstöten har onekligen varit mobiloptimeringen, som gjort nätcasinospel och online-betting otroligt tillgängligt. Varför skulle någon vilja springa ner till hörnbutiken för att lägga ett spel, när du kan oddsa medan matchen pågår från ditt vardagsrum och ta ut dina vinster på under fem minuter?

Det enda sättet den svenska staten kan tjäna en hacka på pengarna som det svenska folket omsätter i online-spel är att börja licensiera spelsajter. Det är precis vad den svenska regeringen gjort, och därför måste numera alla spelbolag som verkar på den svenska spelmarknaden ha en svensk spellicens.

Utgångspriset för en svensk spellicens ligger på 400 000 kronor, och sedan förhåller sig priset till vad för slags tjänster en speloperatör vill erbjuda. Spelbolagen måste även rätta sig efter en del nya riktlinjer som de inte stött på tidigare. Den svenska spellicensen ställer nämligen väldigt strikta krav på bonuserbjudanden, marknadsföring och ansvarsfullt spelande. Och följer spelbolagen inte de här reglerna riskerar de att förlora sin licens. Mer om svenska bonusregler kan du läsa om på spelinspektionens hemsida.

Bara en enda bonus

Den mest påtagliga förändringen som den svenska spellagen medfört är restriktionerna på bonuserbjudanden. Sedan den första januari 2019 får spelsajter på den svenska spelmarknaden bara erbjuda spelare en enda bonus. Den här bestämmelsen har skakat om spelindustrin i Sverige, eftersom återkommande kampanjerbjudanden, och så kallade återaktiverings-kampanjer, varit en central del av de svenska speloperatörernas affärsmodell.

Spel med BankID

När de inte längre kan locka spelare med attraktiva bonuserbjudanden har casinona fått tänka om. Och det har skapat nya branschtrender. Nu är det senaste skriket att låta spelare spela casino utan registrering med hjälp av BankID. Genom att legitimera sig med BankID slipper spelare genomgå en lång registreringsprocess, och dessutom kan de få sina uttag inom fem minuter. Istället för bonusar har det alltså börjat handla allt mer om smidiga användarfunktioner och tillgänglighet.

Mer gamification och nya spelfunktioner

När äventyrscasinona kom runt 2013 revolutionerade de på många sätt spelbranschen. Innovativa speloperatörer skapade roliga spelnarrativ som löpte parallellt med casinospelandet och gav spelare mer underhållning för pengarna de satte in. Pionjärer som Casino Heroes håller fanan högt än idag, och har expanderat sitt koncept till flera nya sajter, där de dessutom inkorporerat spel med BankID.

Samtidigt har nykomlingar som High Roller fortsatt fila på gamification-funktioner för att ge spelare en mer engagerande och personlig spel-och användarupplevelse. Hos flera casinon ser vi nu funktioner som låter spelare tävla direkt mot varandra, vilket naturligtvis ökar den sociala interaktionen och tillför en ny dimension till casinospel.

Sedan årsskiftet har vi fått se några nykomlingar på den svenska spelmarknaden som verkligen tagit ut svängarna. När du loggar in hos nätcasinot Duelz förstår du knappt att du hamnat på en casinosajt. Det här casinon har kombinerat casinospel med grafik och spelnarrativ som är lånade ut tvspels-världen, och dessutom optimerat spelupplevelsen för mobiltelefoner på ett fenomenalt sätt.

När bonusar blivit ett minne blott måste nätcasinona vara kreativa för att sticka ut. Casinospelare har onekligen några spännande år att se fram emot, och det ska bli intressant att se hur de svenska spelbolagen anpassar sig efter den nya spellagen.

Utrikes

Gripen amerikansk journalist släppt i Myanmar

Demonstranter under en protestaktion den 3 juni mot Myanmars militärjunta i storstaden Rangoon.
Foto: AP/TT
Utrikes
Utrikes

En amerikansk journalist som greps i Myanmar i mars har släppts sedan anklagelserna mot honom avskrivits, uppger hans advokat.

Nathan Maung, grundare av den lokala nyhetssajten Kamayut Media, riskerade att dömas utifrån en svepande lag mot uppmuntran till protester mot landets militär. Han planerar nu att flyga tillbaka till USA på tisdag, säger hans advokat.

Tidigare i juni dömdes en myanmarisk journalist till två års fängelse med stöd av lagen.

Militärjuntan har svarat med brutala medel på de massprotester som bröt ut efter kuppen den 1 februari, då Myanmars civila ledare Aung San Suu Kyi avsattes. Hundratals människor har dödats då myndigheterna försökt krossa det folkliga motståndet.

En rad journalister har gripits och flera medier har stängts ner.

Utrikes

Techmiljonär sätter punkt för Netanyahus era

Naftali Bennett har en tuff utmaning i att leda en brokig samlingsregering med åtta partier.
Foto: Menahem Kahana/AP/TT
Utrikes
Utrikes Politiskt står han till höger om sin gamle chef Benjamin Netanyahu. It-miljonären Naftali Bennett leder den regering som har tvingat bort den längst sittande premiärministern i Israels historia.
– Han är en ny generation, säger Israelkännaren Isabell Schierenbeck.

För första gången på tolv år leds Israel av någon annan än Benjamin Netanyahu. Men den nya regeringens åtta partier är en ideologiskt brokig skara från vänster till höger – vilket bäddar för en utmaning för 49-årige Naftali Bennett, som blir premiärminister i två år innan han avlöses av koalitionspartnern Yair Lapid.

När Israel gick till val för fjärde gången på två år blev Bennett kungamakare, trots att hans ultranationalistiska Yamina bara kom på femte plats. Både Netanyahu och Lapid erbjöd honom att dela på premiärministerrollen och i slutändan gjorde han gemensam sak med mittenpolitikern Lapid – trots stora politiska skillnader.

Pragmatism väntas

Bennett har häcklats för att ha brutit mot vallöftet att verka för en högerregering, men har försvarat sig med att det var nödvändigt för att undvika ett femte val.

– Det är en oerhört bred koalition, konstaterar Isabell Schierenbeck, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.

– Den kommer att tvingas bedriva en minsta-gemensamma-nämnare-politik. Det kan innebära att frågor som har utmärkt Bennett och hans parti, om bosättningar och annektering, måste läggas åt sidan till förmån för budget och sjukvård.

Bennett har lett flera högerpartier i Israel. Men han har också varit nära medarbetare till 71-årige Netanyahu och haft olika portföljer i hans regeringar, bland annat som försvarsminister. Men personliga motsättningar började gro i samband med en konflikt där Netanyahus fru var inblandad och fördjupades i och med Bennetts kritik mot sin tidigare chefs hantering av pandemin.

– Bennett har stått Netanyahu oerhört nära, men de är inte så lika, säger Schierenbeck.

– Bennett är en realpolitiker som inte är så intresserad av makten och det statsmannamässiga på samma sätt som Netanyahu. Han har gjort många olika saker i sitt yrkesliv och inordnar sig inte i en fålla för att stanna där.

Tidigare elitsoldat

Bennett är född i Haifa, av föräldrar som invandrat från USA till Israel. Precis som Netanyahu har han bott i USA i sin ungdom och i den israeliska militären blev han kommandosoldat i samma elitförband som Netanyahu varit med i: Sayeret Matkal.

Bennett gav sig in i politiken efter att 2005 ha sålt techföretaget Cyota för 145 miljoner dollar. Han har sagt att pengarna har köpt honom frihet att göra vad han vill, men att han "inte äter 17 stekar, eller har ett privatplan eller en yacht".

Politiskt står den nye premiärministern till höger om Netanyahu. Han förespråkar annektering, motsätter sig en tvåstatslösning i den israelisk-palestinska-konflikten och menar att palestinierna redan har fått en stat: Gaza. Fyrabarnspappan Bennett har lett en bosättarorganisation, men bor själv med familjen i Ra’anana, en förort till Tel Aviv.

– Han har lett partier på högerflanken, inte bara nationalistiska utan också väldigt förknippade med bosättarrörelsen. Han är en hård retoriker, men det är inte unikt för honom utan det går hem hos högerpartiernas väljarkår, säger Schierenbeck.

"Israel 3.0"

Bennett beskrivs som en modern ortodox jude och kommer att bli den första premiärministern i landet som regelbundet bär kippa. Han representerar en tredje generation israeliska ledare, som har vuxit upp och formats av återkommande krig med arabstater som en ständig kuliss.

"Han är Israel 3.0", skriver Anshel Pfeffer, kolumnist i den vänsterorienterade tidningen Haaretz, i ett porträtt.

"En judisk nationalist men inte riktigt dogmatisk. Lite religiös, men absolut inte from. En militär man som föredrar det civila och urbana livets bekvämligheter och en techentreprenör som inte vill tjäna fler miljoner. En anhängare till Storisrael men inte en bosättare. Och han kanske inte heller kommer att vara politiker i hela sitt liv."

Sofia Eriksson/TT

Naftali Bennett och Benjamin Netanyahu (till höger) har jobbat länge tillsammans. Bilden är tagen 2016, då Bennett var utbildningsminister och Netanyahu premiärminister.
Naftali Bennett och Benjamin Netanyahu (till höger) har jobbat länge tillsammans. Bilden är tagen 2016, då Bennett var utbildningsminister och Netanyahu premiärminister.
Foto: Abir Sultan/AP/TT

FAKTA

Fakta: Koalition med åtta partier

Benjamin Netanyahus tid vid makten tog officiellt slut i söndags, då den nya regeringskoalitionen godkändes med en rösts marginal i Israels parlament knesset.

Den nya samlingsregeringen består av åtta partier och bland annat ingår för första gången ett arabiskt parti i en regeringskoalition i Israel.

De första två åren ska Naftali Bennett, som är ledare för det högernationalistiska partiet Yamina, vara regeringschef. Därefter tar Yair Lapid, som leder det sekulära mittenpartiet Yesh Atid (Det finns en framtid) över.

Övriga som ingår i regeringen är: högerpartiet Tikva hadasha (Nytt hopp), det sekulära högerpartiet Yisrael Beitenu (Vårt hem Israel), mittenpartiet Kahol Lavan (Blåvita alliansen), det vänsterorienterade partiet Meretz (Kraft), Arbetarpartiet och islamistiska Raam.

Utrikes

Nekades gratis hamburgare – grep alla

Smakar godast gratis, tyckte några poliser i Pakistan.
Foto: TT
Utrikes
Utrikes

Bråk mellan restauranggäster och personal tillhör kanske inte ovanligheterna, men helgens "beef" på en hamburgerbar i Pakistan sticker ändå ut.

Konflikten bröt ut då en grupp poliser nekades gratis hamburgare på det trendiga haket Johnny & Jugnu i östra Lahore. Puckat, tyckte poliserna, som grep samtliga nitton ur personalstyrkan.

De anställda grillades i sju timmar innan de släpptes på fri fot.

Nio poliser har nu stängts av från sina tjänster, enligt polischefen Inam Ghani, som konstaterar att "ingen har rätt att ta lagen i sina egna händer".

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL