Utrikes

IS tar på sig dådet mot afghansk moské

Afghansk säkerhetspersonal invid moskén i huvudstaden Kabul där en bomb detonerade i fredags och tolv människor miste livet. Terrorgruppen IS har meddelat att man ligger bakom dådet.
Foto: Rahmat Gul/AP/TT
Utrikes
Utrikes Det blev ett skakigt eldupphör i samband med storhelgen id al-fitr i Afghanistan. Samma dag som ett utropat lugn trädde i kraft bombades en moské i distriktet Shakar Darah i den afghanska huvudstaden Kabul. Och under söndagen återupptogs striderna i Helmand.
PREMIUM

Minst tolv människor, inklusive moskéns imam, dödades i fredagens sprängdåd och 15 skadades, enligt Kabulpolisen. Terrorsekten IS meddelade senare via en av sina propagandasajter att gruppen ligger bakom sprängdådet.

Bombningen ägde rum under ett tre dagar långt eldupphör mellan den afghanska talibanrörelsen och regeringen, i anslutning till den muslimska högtiden id al-fitr, som trädde i kraft i torsdags.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Nato-chefen: Kina är inte vår fiende

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg laddar för toppmöte i Bryssel.
Foto: Olivier Matthys/AP/TT
Utrikes
Utrikes Kina och Ryssland dominerar agendan när USA:s president Joe Biden möter övriga ledare i militäralliansen Nato.
– Kina är inte vår fiende. Men vi måste reagera som allians, säger Nato-chefen Jens Stoltenberg i Bryssel.

Efter helgens G7-möte i Storbritannien har Biden kommit till Belgien för att träffa de övriga 29 stats- och regeringscheferna i Nato.

Toppmötet är i mångt och mycket till för att blåsa "faran över" efter åren med Donald Trump som chef i Vita huset. Under Trump fanns en ständig oro för vad USA egentligen tyckte om Nato-samarbetet – inte minst när det gällde övriga länders ekonomiska satsningar på försvaret.

"Stark anhängare"

Nu ska i stället Joe Biden definitivt markera att USA står stadigt vid européernas sida.

– Jag välkomnar att vi har en amerikansk president som är starkt engagerad i Nato, säger generalsekreterare Jens Stoltenberg på väg in till toppmötet.

Toppmötet ska bland annat ge klartecken för Natos breda "2030-agenda", om alliansens arbete på längre sikt, inklusive på klimatsidan.

Samtidigt dras arbetet i gång med att förnya Natos "strategiska koncept". De Nato-dokument som man nu grundar sig på härrör från 2010, då förhållandet till både Ryssland och Kina var helt annorlunda än i dag.

Ryssland

När det gäller Ryssland räknar Stoltenberg med att övriga Nato-ledare nu får en chans att prata ihop sig med Biden inför dennes träff med president Vladimir Putin på onsdag.

– Vi ser ett aggressivt mönster från Ryssland. Det är cyberattacker, hybridattacker och förgiftningar, säger Stoltenberg och talar sig varm för Natos tudelade taktik: att stärka sin militära förmåga, men också öppna för samtal.

– Dialog är inte ett svaghetstecken. Det är ett styrkebesked, säger han.

För Kina betonar Nato-chefen vikten av att hålla i gång diskussioner om exempelvis nedrustningsfrågor och klimatförändringarna.

Men han är också tydlig med sin kritik mot det kinesiska agerandet mot demokratiaktivister i Hongkong och uigurerna i Xinjiang.

– Vi är inte på väg in i ett nytt kallt krig. Kina är inte vår fiende. Men Kina delar inte våra värderingar. Vi måste reagera som en allians, säger Stoltenberg i Bryssel.

Kinesisk kritik

Kina togs också upp under helgens G7-toppmöte, där landet i ett skarpt uttalande bland annat uppmanades att respektera mänskliga rättigheter och friheter, i synnerhet i Xinjiang (där den muslimska uigurbefolkningen utsätts för övergrepp).

G7-ledarna kritiserade även Kina för inskränkningarna i Hongkongs självstyre och underströk vikten av fred och stabilitet omkring Taiwansundet.

Kinas ambassad i London anklagar G7-länderna för att sprida "lögner, rykten och grundlösa anklagelser".

"Vi kommer med bestämdhet att försvara vår nationella suveränitet, säkerhet och våra intressen, och resolut slå tillbaka mot varje form av orättvisa och kränkning mot Kina", skriver ambassaden i ett uttalande.

Måndagens toppmöte inleds redan på förmiddagen, då de olika delegationerna väntas strömma in från klockan 10.30.

Formellt pågår samtalen endast mellan klockan 13.30 och 16, varpå Stoltenberg har utlovat en presskonferens.

Ett stort antal enskilda möten väntas också under dagen. Bland annat ska Biden hålla en särskild överläggning med Turkiets president Recep Tayyip Erdogan.

Wiktor Nummelin/TT

FAKTA

Fakta: Nato

Tolv länder fanns med från start när militäralliansen Nato bildades 1949: Belgien, Danmark, Frankrike, Island, Italien, Kanada, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Portugal, Storbritannien och USA.

Därefter har ytterligare 18 länder tillkommit: Grekland och Turkiet (inträdde 1952), Västtyskland (1955, hela Tyskland från 1990), Spanien (1982), Polen, Tjeckien och Ungern (1999), Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen, Rumänien, Slovakien och Slovenien (2004), Albanien och Kroatien (2009), Montenegro (2017) samt Nordmakedonien (2020).

Nato har sitt högkvarter i Bryssel. Generalsekreterare sedan 2014 är Norges förre statsminister Jens Stoltenberg (född 1959).

Utrikes

Möjlig incident på kärnkraftverk i Kina

Utrikes
Utrikes

Det franska kärnkraftsbolaget Framatome arbetar för att lösa någon form av driftproblem på ett kärnkraftverk i den kinesiska Guangdongprovinsen, som företaget deläger.

Tidigare rapporterade CNN att USA:s regering undersöker uppgifter om en läcka på kärnkraftverket, och att Framatome varnat för ett "överhängande radiologiskt hot". Enligt varningen, som enligt CNN skickats från företaget till amerikanska myndigheter, ska kinesiska myndigheter ha höjt det tillåtna gränsvärdet för strålning i området kring kärnkraftverket för att slippa stänga det.

Företaget som sköter driften, statliga China General Nuclear Power Group, uppger att läget är under kontroll, och att alla relevanta indikatorer på och omkring kärnkraftverket är normala.

Utrikes

Leenden igen – danska munskyddskravet slopas

Danmarks statsminister Mette Frederiksen (S). Arkivbild.
Foto: Philip Davali/Ritzau Scanpix/TT
Utrikes
Utrikes Skolor återvänder till vardagen och krav på munskydd tas bort nästan överallt.
Från och med i dag är det därmed grönt ljus för den som vill shoppa utan munskydd eller visir i Danmark.

– Det här är en dag som vi har längtat efter sedan augusti, när munskyddskraven infördes. Det blir så härligt att få leendena tillbaka i butikerna, säger Lars Aarup, kommunikationschef på Coop om beskedet.

Det allmänna kravet som gällt upphävs i dag, den 14 juni. Munskyddskravet slopades efter ett beslut i förra veckan, efter hårda förhandlingar med nattmangling mellan regeringen och övriga partigrupper i folketinget, förutom populistiska Nye Borgerlige.

Beskedet tas emot med lättnad på flera håll. Fackföreningen HK Handel gläds åt att anställda nu slipper munskyddskravet. Är det några anställda som fortsatt vill ha det är förbundet säkra på att de kommer att få det.

– Det är viktigt att poängtera att man tar bort ett krav på munskydd. Man sätter ju inte i gång ett förbud mot munskydd eller visir i butikerna, säger Per Tønnesen vid HK Handel.

Vissa saker i butikerna kommer dock ännu påminna om att pandemin inte är över. Handsprit, avståndsmarkeringar i golvet och plexiglasskärmar ska fortsatt finnas på plats.

Munskyddskravet försvinner även på flera andra ställen, bland annat i kollektivtrafiken. Dock måste den som står upp i kollektivtrafik fortsätta ha munskydd augusti ut.

Andra lättnader som införs från och med nu i Danmark gäller kravet på att ha ett så kallat coronapass – som danskarna under en längre tid har haft och som visar en persons vaccinerings- och smittostatus. Passet har fungerat som en sorts åtkomstbiljett till exempelvis vissa evenemang, men nu slopas kravet på att uppvisa det på bland annat bibliotek och vid vissa fritids- och föreningsaktiviteter.

Danska skolor och utbildningsinstitut får också lova att återvända till en normal vardag.

Utrikes

Korallhajar drabbade av mystisk sjukdom

Hudproblem har upptäckts hos korallhajar utanför i Malaysia. Arkivbild.
Foto: Pontus Lundahl / TT
Utrikes
Utrikes

Marinbiologer undersöker vad som kan ligga bakom en mystisk hudsjukdom som har upptäckts bland korallhajar i malaysiska vatten.

Hajarten trivs kring rev där de ofta vilar i stim under dagen, och är en populär sevärdhet bland dykare.

Bilder tagna av en undervattensfotograf utanför delstaten Sabah i april på en korallhaj med ovanliga fläckar på huvudet väckte oro för att något inte stod rätt till. Därefter har dykare och marinbiologer vid den näraliggande ön Sipadan noterat liknande hudmissfärgningar bland hajar i varje stim de stött på.

Man har ännu inte kunnat fastställa vad som orsakat hudproblemen. Men en teori är stigande havstemperaturer. Temperaturerna vid havsytan i Sipadan nådde under maj månad 29,5 grader celsius, en grad varmare än 1985.

Upptäckterna av hajarnas hudmissfärgningar sammanfaller med rapporter om korallblekning i området, enligt forskaren Mohamed Shariff Mohamed Din.

– Vi kan inte utesluta att förändringarna sker med anledning av temperaturhöjningar, säger han.

Utrikes

Johnson väntas skjuta upp covidöppning

Storbritanniens premiärminister Boris Johnson. Arkivbild.
Foto: Ben Stansall/AP/TT
Utrikes
Utrikes Storbritanniens premiärminister Boris Johnson väntas i dag meddela att landet skjuter på öppnandet av det brittiska samhället, som var planerat till den 21 juni.

Brittiska medier har den senaste tiden spekulerat i huruvida den snabbt ökande spridningen av deltavarianten av covid-19 (också känd som den indiska varianten) kommer att omöjliggöra slopandet av restriktioner i nuläget, något som Johnson på raka frågor inte har förnekat.

– Vi fortsätter att titta på datan. Något slutgiltigt beslut har inte fattats ännu, och rätt tid för att meddela hur vi gör med den 21 juni är i morgon (måndag), sade premiärministern i samband med G7-mötet i söndags.

Deltavarianten tros vara omkring 60 procent mer smittsam än den variant som tidigare dominerade. Den gångna veckan har antalet nya fall av covid-19 i Storbritannien ökat med nära 50 procent. Även antalet sjukhusinläggningar ökar.

Regeringen i London har tidigare understrukit att alla restriktionslättnader från och med nu är oåterkalleliga.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Native Skd

Så har spellagen påverkat spelbolagen

www.betting.se/bonus

Den 1:a januari infördes en svensk spellicens som krav på de aktörer som vill bedriva spelverksamhet i form av nätcasino och vadslagning. Detta medförde en rad nya restriktioner vars syfte var att säkerställa en tryggare marknad för alla aktörer. Till exempel blev det maximalt tillåtet med en bonus per spelare och licens samtidigt som det också ställdes högre krav vid marknadsföring av spelbolagen till spelarna.

Den reglerade marknaden har givit en tryggare upplevelse för de svenska spelare som förhåller sig till att spela hos de aktörer som har svensk licens godkänd av Spelinspektionen. I dagsläget är det 74 licenstagare som fått svensk licens utgiven av myndigheten.

Ännu hårdare restriktioner under pandemin

Sedan svensk licens införande har det varit restriktioner med en bonus per spelare och licens, men under pandemin beslutade regeringen att införa hårdare restriktioner genom nya spelansvarsåtgärder. Det innebär att oddsbonusar och andra erbjudanden maximalt får uppgå till högst 100 kronor av licenstagare som tillhandahåller nätcasino och värdeautomater.

I tillägg säger reglerna att de som spelar casino på nätet har en insättningsgräns på högst 5000 kronor per vecka. Detta gäller dock inte de som enbart väljer odds och betting. Det är också obligatoriskt för spelare att ange gränser för speltiden vid spel på nätcasino och värdeautomater.

Har fått konsekvenser för spelarna

De nya hårdare restriktionerna var tänkta att gälla fram tills årsskiftet av 2020 men är förlängda till den siste juni 2021. Om läget inte har lättat finns det chans till ytterligare förlängning av restriktionerna ännu längre än så. Dessa betydligt hårdare spelansvarsåtgärder har inneburit att vissa spelare väljer att sluta spela hos de svenska licenstagarna. Istället vänder de sig till casino utan svensk licens vilket dock innebär betydligt högre risker. Anledningen är att det inte finns samma restriktioner kring insättningsgränser, speltid och bonusar. De som väljer att spela hos dessa aktörer kommer behöva skatta 30% av vinsterna samtidigt som det inte finns någon svensk myndighet som agerar medlare om något skulle hända mellan dig och spelbolaget.

Utrikes

Lågt valdeltagande i finländska valen

Samlingspartiet – som motsvarar Moderaterna i Sverige – ser ut att ha tagit hem flest röster i de finländska kommunalvalen. Arkivbild.
Foto: Wiktor Nummelin/TT
Utrikes
Utrikes Samlingspartiet (som är Finlands motsvarighet till Moderaterna), Socialdemokraterna och Centern får flest röster i det finländska kommunvalet.
PREMIUM

Samlingspartiet fortsätter att behålla sitt grepp i den finländska kommunpolitiken, och blir största parti med 21,3 procent av rösterna. Partiledaren Petteri Orpo tror att det finns en kritik mot regeringspartierna som påverkat utgången.

Vice ordförande Elina Valtonen var en röstmagnet i Helsingfors, men borgmästarkandidat är riksdagsledamoten Julhala Vartiainen, som kniper posten som går till det största partiet.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Fler kärnvapen i operativa förband

En rysk kryssningsrobot visas upp under 2019.
Foto: Pavel Golovkin/AP/TT
Utrikes
Utrikes Kärnvapen verkar bli viktigare för USA och Ryssland, enligt fredsforskningsinstitutet Sipri.
PREMIUM

Antalet kärnstridsspetsar som har placerats i operativa förband världen över har ökat, uppger Stockholms internationella fredsforskningsinstitut Sipri i sin årsbok.

Antalet beräknas till 3 825 i början av året, en ökning från 3 720 förra året. De flesta är ryska och amerikanska.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Fler politiker gripna i Nicaragua

Nicaraguas President Daniel Ortega anklagas för att bli allt mer auktoritär. Arkivbild.
Foto: Alfredo Zuniga/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Ytterligare fyra oppositionspolitiker har frihetsberövats i Nicaragua, uppger landets polis.

Det rör sig om ordföranden i oppositionspartiet Unamos, Suyen Barahona Cuán, vice ordföranden Hugo Torres samt de två framträdande politikerna Dora María Téllez och Ana Margarita Vigil Guardian.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL