Utrikes

Minst 40 döda i Gaza – målet var Hamasledare

På bilden syns hur palestinsk räddningstjänst har grävt fram en överlevare från en av Israels bombningar i Gaza.
Foto: Khalil Hamra/AP/TT
Utrikes
Utrikes Israel har flygbombat bostäder som tillhör flera av Gazas högsta ledare – minst 40 palestinier har dödats i söndagens attacker.
Samtidigt fortsätter raketbeskjutningen från Gaza mot Israel.

"Bland målen som träffades finns bostäderna för Hamasledaren Gaza Yahya Sinwar och hans bror Muhammad Sinwar, Hamas logistik- och personalchef", meddelar israeliska försvaret, som alltså förklarar bombningen med att komplexen även var militära mål.

Husen ligger i Khan Yunis i södra Gazaremsan, och videosnuttar från platsen visar på omfattande förstörelse.

Yahya Sinwar släpptes ur israeliskt fängelse 2011, och har de senaste åren fungerat som Hamas ledare i området.

"Lek inte med elden"

Organisationens formelle ledare, Ismail Haniya, lever sedan länge i exil, och höll i helgen tal i Qatars huvudstad Doha. Han sade att konfliktens kärna är Jerusalem, där våldet fokuserats kring al-Aqsamoskén i gamla stan samt stadsdelen Sheik Jarrah i östra Jerusalem där israeliska bosättarorganisationer försöker få palestinska familjer att vräkas från sina hem.

– Jag säger till Netanyahu: Lek inte med elden. Ämnet för denna strid, ämnet för detta krig, ämnet för denna intifada (uppror) är Jerusalem, Jerusalem, Jerusalem!

Intensiv raketbeskjutning

Hittills under söndagen har minst 40 människor dödats av Israels bombningar av mål i Gaza. Sammanlagt har nu runt 190 människor, varav ett stort antal barn, dödats i Gaza och fler än 1 200 har skadats under den gångna veckan.

Förutom Israels flyganfall fortsatte även Hamas raketavlossningar mot Israel under söndagen. Sammanlagt har fler än 2 800 raketer avfyrats från Gaza sedan i måndags, vilket gör raketbeskjutningen till den mest intensiva på många år, till och med mer intensiv än under Libanonkriget 2006.

Som en jämförelse har mer än hälften så många raketer avfyrats som under Gazakriget 2014, som varade i 51 dagar jämfört med de nuvarande attackerna som har pågått i sju dagar.

Tio israeler har dödats och över 500 har skadats av palestinska raketer sedan i måndags.

Det väckte stort uppseende, och fördömanden från många håll i världen, när höghuset al-Jala under lördagseftermiddagen jämnades med marken. Komplexet rymde flera medieredaktioner, däribland Qatarbaserade al-Jazira och nyhetsbyrån AP. Israel förklarar att man förvarnade före tillslaget, och hävdar att huset även hade militära funktioner.

"Fortsätter med full styrka"

Israels premiärminister Benjamin Netanyahu försvarade bombningen av al-Jala i en intervju med amerikanska CBS News på söndagen.

– Det var ett fullkomligt legitimt mål, sade Netanyahu, och hävdade att i byggnaden hade Hamas lokaler där man planerat och organiserat terrorattacker mot civila israeler.

Under dagen sade den israeliske premiärministern också i ett tv-tal att något slut på de senaste sju dagarnas våldsamma knappast är nära förestående.

– Vår kamp mot terrororganisationen fortsätter med full styrka. Vi agerar nu så länge som det behövs för att återställa lugnet för er, israeliska medborgare. Det kommer att ta tid.

FN:s säkerhetsråd samlas

Under söndagen höll FN:s säkerhetsråd ett möte med anledningen av krisen. Generalsekreterare António Guterres konstaterade vid inledningen av mötet att våldsamheterna som nu pågår i Israel och Gaza är "oerhört skrämmande" och sade att de måste omedelbart upphöra. Han uppmanade också parterna att tillåta att medlingsförsök intensifieras.

Hittills har inte medlingsförsök från Egypten, Qatar och FN haft någon framgång.

På söndagen uppgav dock Jordaniens kung Abdullah att kungadömet var involverat i "intensiva diplomatiska ansträngningar", för att få stopp på, som han uttryckte det "den israeliska militärens upptrappning som lett till de värsta våldsamheterna på flera år".

I lördags talade USA:s president Joe Biden både med Israels premiärminister Benjamin Netanyahu och palestiniernas president på Västbanken, Mahmud Abbas. Enligt Vita huset ska Biden ha uppmanat till nedtrappning och uttryckt oro över civila dödsoffer. Samtidigt betonade han Israels rätt att försvara sig liksom stöd för att palestinier har rätt att leva i "fred och säkerhet".

Israels premiärminister Benjamin Netanyahu vid ett möte med israelisk gränspolis i Lod nära Tel Aviv torsdags.
Israels premiärminister Benjamin Netanyahu vid ett möte med israelisk gränspolis i Lod nära Tel Aviv torsdags.
Foto: Yuval Chen/AP/TT
FN:s generalsekreterare António Guterres.
FN:s generalsekreterare António Guterres.
Foto: Maxim Shemetov/AP/TT

Utrikes

Varför brinner Gaza och israeliska städer?

Rök och eld stiger från en byggnad i Gaza stad efter israeliska flygangrepp den gångna veckan.
Foto: Khalil Hamra/AP/TT
Utrikes
Utrikes Risken ökar för fullskaligt krig mellan Israel och militanta palestinska organisationer, efter flera veckor av eskalerande våldsamheter.
Samtidigt härjar mobbvåldet i israeliska städer.
Här är bakgrunden till konflikten och den senaste tidens händelser.

Israel-Palestina-frågan är komplex och har många historiska bottnar. Men den moderna konflikten har sitt ursprung i omständigheterna då Israel bildades 1948, på mark som palestinierna anser tillhör dem.

Hundratusentals palestinier fördrevs eller flydde från sina hem i samband med den israeliska statens upprättande.

Enligt FN:s delningsplan från 1947 skulle det tidigare brittiska mandatet Palestina delas i en judisk stat, på 55 procent av området, och en arabisk stat med cirka 44 procent. Judiska ledare sade ja, men palestinierna och de omkringliggande arabstaterna vägrade och ett första arabisk-israeliskt krig utbröt. Då kriget var över 1949 hade segraren Israel expanderat sitt territorium till 77 procent av Palestinas yta.

De flesta palestinierna hamnade antingen utomlands eller på Västbanken och Gazaremsan. De sistnämnda områdena ockuperades sedermera av Israel i och med Sexdagarskriget 1967.

Sedan dess har spänningsnivån varit fortsatt hög och krig och oroligheter har utbrutit regelbundet fram till i dag.

Först under 1990-talet accepterade palestinska ledare Israels existens. Men fredsprocessen, med en tvåstatslösning som mål, misslyckades. Det begränsade palestinska självstyre som inrättats är i dag djupt splittrat, med två olika organisationer, al-Fatah och den militanta islamiströrelsen Hamas, som styr Västbanken respektive Gazaremsan.

Oroligheterna bröt först ut i Jerusalem, vid inledningen av ramadan i mitten av april. Ilska väcktes bland palestinier då israelisk polis spärrade av torget vid Damaskusporten, som är en viktig samlingsplats under den muslimska fastemånaden, och med hänvisning till pandemin begränsade antalet besökare vid fredagsbönen i al-Aqsamoskén.

Spänningarna eskalerade efter flera dagar av sammandrabbningar mellan palestinier och kravallpolis. Samtidigt spreds videoklipp där palestinier gav sig på ortodoxa judar i Jerusalem, vilket följts av en spiral av gatuvåld mot israeliska araber och palestinier respektive judar.

Situationens explosivitet har förstärkts av ett pågående rättsfall som kan leda till vräkningar av flera palestinska familjer i bostadsområdet Sheik Jarrah. Protesterande palestinier ser det som en del i israeliska försök att successivt driva ut palestinier från östra Jerusalem. Israels regering har, å sin sida, beskrivit fallet som en privat marktvist.

I veckan har situationen kokat över till en militär konfrontation då Hamas börjat avfyra hundratals raketer mot israeliska städer, vilket besvarats med omfattande israeliska flyganfall mot Gazaremsan.

Enligt myndigheterna i Gaza har långt över 100 människor dödats där. Även på den israeliska sidan har ett antal liv gått förlorade.

Den snabba upptrappningen sammanfaller med stor politisk osäkerhet i regionen. I Israel har någon ny regering fortfarande inte kunnat bildas efter valet tidigare i år. Premiärminister Benjamin Netanyahu kan enligt flera bedömare gynnas av en tillfällig upptrappning då spänningarna försvårar oppositionens försök att ta över makten med hjälp av ett arabiskt parti.

Hamas tycks också delvis använda ett aggressivt agerande till att positionera sig politiskt. Detta gentemot rivaliserande al-Fatah som styr på Västbanken, och som nyligen beslutade att ställa in de planerade gemensamma palestinska valen, som redan skjutits upp flera gånger.

En oroväckande ny dimension i de pågående oroligheterna är de våldsamma sammandrabbningar som uppstått mellan judar och israeliska araber, som utgör omkring 20 procent av landets invånare. Slagsmål, knivattacker, skottlossning och lynchningar har rapporterats från städer runt om i landet, från Be'er Sheva i söder till Haifa i norr.

I Lod, där undantagstillstånd utlysts, har bland annat en synagoga stuckits i brand och en arab skjutits ihjäl.

Israeliska ledare har beskrivit det inhemska våldet som ett större hot än den militära konflikten med Hamas.

Mattias Mächs/TT

Utrikes

Israel: Fortsätter med full styrka

Palestinier i flyktinglägret Shati i Gaza betraktar byggnaden som bombades av Israel. Tio människor dödades i attacken.
Foto: Khalil Hamra/AP/TT
Utrikes
Utrikes Bombningarna av Gaza fortsätter med ytterligare döda och skadade – samtidigt som palestinska grupper avfyrar nya raketer mot Israel.
USA:s president Joe Biden betonar Israels rätt att försvara sig mot raketattackerna och uttrycker oro för interna våldsamheter mellan israeliska judar och araber.
PREMIUM

Israels militär genomförde nya attacker mot Gaza under lördagen. Tio människor dödades av israeliska bomber mot ett hus i flyktinglägret Shati, däribland en mamma och hennes fyra barn, enligt palestinska sjukvårdare. Israel uppger att anfallet riktades mot en lägenhet som används av den palestinska islamiströrelsen Hamas som kontrollerar Gaza.

Israels premiärminister Benjamin Netanyahu säger att landet kommer att fortsätta att agera med full styrka i Gaza, och att militäroperationen kommer att fortsätta så länge det är nödvändigt.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Israel bombade mediebyggnad i Gaza

Mediebyggnaden Jala Tower i Gaza bombades på lördagen av Israel. Bland andra al-Jazira och nyhetsbyrån AP har sina kontor i byggnaden.
Foto: Mahmud Hams/AFP/TT
Utrikes
Utrikes Israel har bombat en byggnad i Gaza som rymmer tv-kanalen al-Jaziras och nyhetsbyrån AP:s kontor.
Ägaren till byggnaden varnades en timme före attacken.
PREMIUM

Trettonvåningsbyggnaden Jala Tower totalförstördes i den israeliska raketattacken som genomfördes på lördagseftermiddagen, bekräftar nyhetsbyrån AFP och den Qatarbaserade tv-kanalen al-Jazira.

I ett videoklipp från händelsen syns hur raketer slår ned i byggnaden som sedan rasar samman i ett moln av damm och rök.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Protester mot Israel i europeiska städer

Demonstranter samlades vid Marble Arch i London.
Foto: Dominic Lipinski/AP/TT
Utrikes
Utrikes Tiotusentals människor i flera europeiska storstäder demonstrerade under lördagen mot Israels bombningar av Gaza.
Polisen i Paris använde tårgas för att få demonstranter att skingra sig på grund av risken för smittspridning.
PREMIUM

Demonstrationer hölls runtom i Europa under lördagen. I London samlades tusentals människor i närheten av Hyde Park för att tåga mot Israels ambassad, med plakat som uppmanade Israel att upphöra med bombningarna av mål i Gaza.

Arrangörerna hävdar demonstrationen samlade så många som 100 000 deltagare, men polisen kan inte bekräfta antalet eftersom demonstranterna var utspridda över en större yta och därför var svårräknade.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Biden i telefon med Netanyahu och Abbas

Ett israeliskt anfall mot en byggnad i staden Gaza på fredagen.
Foto: Foto: Hatim Mussa/AP/TT
Utrikes
Utrikes USA:s sändebud Hady Amr har anlänt till Tel Aviv som ett led i medlingsförsöken, för att försöka få till stånd ett "hållbart lugn". Men det är oklart vilken skillnad han kan göra, enligt en svensk Mellanösternexpert.
PREMIUM

Hady Amr, som är amerikansk biträdande utrikesminister för israeliska och palestinska angelägenheter, har utsetts för uppdraget av utrikesminister Antony Blinken. Han har tidigare i år lett de första kontakterna mellan president Bidens administration och den palestinska myndigheten.

En av båda sidor respekterad och skicklig diplomat, men oprövad och med relativt låg svansföring, enligt Anders Persson, Mellanösternexpert och doktor i statsvetenskap vid Lunds universitet.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Casinobonusar

Så påverkar den svenska spellagen spelindustrins framtid

Casinobonusar I mer än 20 år har Sveriges regering vägrat släppa på det statliga spelmonopolet, och släppa in spelbolag på den svenska spelmarknaden.

Svenska spelbolag etablerade därför sina huvudkontor i europeiska speljurisdiktioner som Malta, och under de senaste 15 åren har online-spel blivit en socialt accepterad underhållningsform som omsätter miljardbelopp varje år.

Flera av de bolag som startade för tio till femton år sedan är idag väletablerade spelkoncerner, som årligen uppvisar lysande resultat på Stockholmsbörsen. Samtidigt verkar efterfrågan på online-spel bara växa. Det går inte längre att blunda för spelbolagens framfart och den svenska staten kan inte längre konkurrera med spelsajterna.

Sommaren 2018 tog Sveriges regering därför beslutet att börja licensiera online-spel från och med den första januari 2019. Och det beslutet ledde givetvis till en del lokala nyheter och åsikter. Men vad betyder den nya spellagen egentligen för spelbolagen, och för Sverige?

Därför licensierar Sverige online-spel

Nästan varje månad kommer det nya svenska casinon. Casinobranschen har blivit otroligt stor i Sverige, och färska undersökningar visar att var tredje svensk numera spelar casino på nätet.

Sverige har därför börjat licensiera online-spel, så att statskassan inte går miste om de intäkter som den svenska spelmarknaden genererar varje år. Den svenska statens spelsidor och spelbutiker kan inte längre konkurrera med casinosajter som släpper nya spel varje månad, och bettingsajter som erbjuder odds på matcher från världens alla håll och kanter.

Dödsstöten har onekligen varit mobiloptimeringen, som gjort nätcasinospel och online-betting otroligt tillgängligt. Varför skulle någon vilja springa ner till hörnbutiken för att lägga ett spel, när du kan oddsa medan matchen pågår från ditt vardagsrum och ta ut dina vinster på under fem minuter?

Det enda sättet den svenska staten kan tjäna en hacka på pengarna som det svenska folket omsätter i online-spel är att börja licensiera spelsajter. Det är precis vad den svenska regeringen gjort, och därför måste numera alla spelbolag som verkar på den svenska spelmarknaden ha en svensk spellicens.

Utgångspriset för en svensk spellicens ligger på 400 000 kronor, och sedan förhåller sig priset till vad för slags tjänster en speloperatör vill erbjuda. Spelbolagen måste även rätta sig efter en del nya riktlinjer som de inte stött på tidigare. Den svenska spellicensen ställer nämligen väldigt strikta krav på bonuserbjudanden, marknadsföring och ansvarsfullt spelande. Och följer spelbolagen inte de här reglerna riskerar de att förlora sin licens. Mer om svenska bonusregler kan du läsa om på spelinspektionens hemsida.

Bara en enda bonus

Den mest påtagliga förändringen som den svenska spellagen medfört är restriktionerna på bonuserbjudanden. Sedan den första januari 2019 får spelsajter på den svenska spelmarknaden bara erbjuda spelare en enda bonus. Den här bestämmelsen har skakat om spelindustrin i Sverige, eftersom återkommande kampanjerbjudanden, och så kallade återaktiverings-kampanjer, varit en central del av de svenska speloperatörernas affärsmodell.

Spel med BankID

När de inte längre kan locka spelare med attraktiva bonuserbjudanden har casinona fått tänka om. Och det har skapat nya branschtrender. Nu är det senaste skriket att låta spelare spela casino utan registrering med hjälp av BankID. Genom att legitimera sig med BankID slipper spelare genomgå en lång registreringsprocess, och dessutom kan de få sina uttag inom fem minuter. Istället för bonusar har det alltså börjat handla allt mer om smidiga användarfunktioner och tillgänglighet.

Mer gamification och nya spelfunktioner

När äventyrscasinona kom runt 2013 revolutionerade de på många sätt spelbranschen. Innovativa speloperatörer skapade roliga spelnarrativ som löpte parallellt med casinospelandet och gav spelare mer underhållning för pengarna de satte in. Pionjärer som Casino Heroes håller fanan högt än idag, och har expanderat sitt koncept till flera nya sajter, där de dessutom inkorporerat spel med BankID.

Samtidigt har nykomlingar som High Roller fortsatt fila på gamification-funktioner för att ge spelare en mer engagerande och personlig spel-och användarupplevelse. Hos flera casinon ser vi nu funktioner som låter spelare tävla direkt mot varandra, vilket naturligtvis ökar den sociala interaktionen och tillför en ny dimension till casinospel.

Sedan årsskiftet har vi fått se några nykomlingar på den svenska spelmarknaden som verkligen tagit ut svängarna. När du loggar in hos nätcasinot Duelz förstår du knappt att du hamnat på en casinosajt. Det här casinon har kombinerat casinospel med grafik och spelnarrativ som är lånade ut tvspels-världen, och dessutom optimerat spelupplevelsen för mobiltelefoner på ett fenomenalt sätt.

När bonusar blivit ett minne blott måste nätcasinona vara kreativa för att sticka ut. Casinospelare har onekligen några spännande år att se fram emot, och det ska bli intressant att se hur de svenska spelbolagen anpassar sig efter den nya spellagen.

Malmö

Ett hundratal i demonstration på Möllan

Propalestinsk demonstration mellan Möllevångstorget och Gustav Adolfs torg i Malmö på lördagen. Den upptrappade Mellanösternkonflikten leder till protester även i Sverige.
Foto: Johan Nilsson/TT
Malmö
Malmö Vid två-tiden på lördagen samlades en demonstration på Möllevångstorget för en demonstration mot kriget på Gazaremsan.

– Det är ett hundratal människor som demonstrerar men det är torgförsäljning också så det är ganska mycket folk, säger Patric Fors, pressinformatör vid polisens ledningscentral.

Demonstrationen är inte tillståndsgiven, såvitt Patric Fors känner till.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

USA blockerade iranska hemsidor

USA:s justitieminister Merrick Garland. Arkivbild.
Foto: Win McNamee/AP/TT
Utrikes
Utrikes

USA blockerade på tisdagen närmare 40 Iranstödda hemsidor, som enligt USA sprider desinformation.

Bland sidorna fanns de som tillhör den statskontrollerade och engelskspråkiga nyhetsförmedlaren Press TV och den statliga tv-stationen al-Alam, samt sidor som tillhör Iranstödda milisen Kataib Hizbollah. De flesta sidor uppges vara uppe igen, på nya adresser.

USA:s justitiedepartement bekräftar att det var de som låg bakom nedstängningarna.

Utrikes

USA ska granska internatskolor

USA:s inrikesminister Deb Haaland. Bild från tidigare i juni.
Foto: Robert F Bukaty/AP/TT
Utrikes
Utrikes USA ska utreda förhållandena på sina internatskolor för barn från ursprungsbefolkningen.
– Vi kan bara se framåt mot en framtid som vi vill omfamna, om vi med öppna ögon ser tillbaka på vårt förflutna, säger inrikesminister Deb Haaland.

När kvarlevorna av över 200 döda barn hittades på marker tillhörande en före detta katolsk internatskola för ursprungsbefolkningen i Kanada sände det en chockvåg genom hela det kanadensiska samhället.

Men det har även påverkat ursprungsbefolkningen i USA, och på deras årliga kongress har inrikesminister Deb Haaland – som är den första ministern i USA från landets ursprungsbefolkning – presenterat den kommande utredningen av landets internat.

– Jag vet att den här processen kommer att bli smärtsam och den kommer inte att ta bort sorgen och förlusterna så många av oss känner av, sade hon.

40 000 döda barn

Haaland ville redan när hon satt i USA:s representanthus öppna en undersökning om internaten, men kan först nu, som ansvarig minister, få igenom projektet.

– Vi kan bara se framåt mot en framtid som vi vill omfamna, om vi med öppna ögon ser tillbaka på vårt förflutna, säger hon.

Fokus ska ligga på de barn som dött under tiden de har gått i skolorna och att hitta deras omärkta gravar. Enligt forskare kan uppemot 40 000 barn ha dött på skolorna, de flesta av sjukdomar som förvärrats av dåliga förhållanden på skolorna. Vid en pågående utgrävning vid en fortfarande öppen skola i Oregon har hittills kvarlevor efter 222 barn hittats i omärkta gravar – det trots att arbetet där ännu pågår.

– Det är lite irriterande att så många är så chockerade över de här nyheterna. Vi har försökt berätta om det här i många år nu, säger Christine Diindiissi McCleave, som är ordförande för en organisation som arbetar för att hjälpa de elever som har gått i internatskolor i USA, till Reuters.

Måste erkänna sitt arv

I dag drivs 73 internatskolor för barn från ursprungsbefolkningen i USA, men åtminstone 367 internat har sedan 1819 drivits med statligt stöd. Det exakta antalet skolor är inte klarlagt.

Många av internaten drivs i dag av ursprungsbefolkningen själva och barnen få nu lära sig sina modersmål, i stället som att förr straffas om de inte pratade engelska.

– Innan vi kan gå vidare måste de erkänna sitt förflutna och sitt arv, säger Christine Diindiissi McCleave.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL