Kultur och nöje

"Brist på talanger hindrar spelbranschen"

Legendariske spelutvecklaren Hideo Kojima i Malmö för Nordic Game 2016. Arkivbild.
Foto: Emil Langvad/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje Svenska spel är en världssuccé och spelbranschen växer så det knakar – men bristen på personal hotar framstegen. Det menar arrangörerna bakom spelkonferensen Nordic Game, som nu satsar på att föra samman företag och spelutvecklare.
PREMIUM

Satsningen kallas Nordic Game Talents och anordnas i anslutning till konferensen, som precis som förra året äger rum på nätet. Meningen är att nordiska spelstudior och presumtiva anställda ska kunna ragga upp varandra via en digital plattform och via en server på chattverktyget Discord.

– Vi försöker skapa ett enkelt sätt att ta kontakt med många talanger och samtidigt spara tid, säger Nordic Games programdirektör Jacob Riis.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Kultur och nöje

Norrländska spelundret rullar på

Datorspel är en ny svensk basindustri. Arkivbild.
Foto: Björn Larsson Rosvall/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje Ingenstans boomar den svenska spelboomen så mycket som mellan Boden och Umeå. Och i centrum av den växande spelscenen står samarbetsorganisationen Arctic Game Lab.

I Umeå, Skellefteå, Piteå, Luleå och Boden skapas det tv-, dator-, och mobilspel som aldrig förr. Under de senaste åren har den här delen av landet blivit ett viktigt kluster för den svenska spelindustrin.

– 2015 fanns det fem spelbolag i regionen. Nu är vi uppe i 75. Det har hänt otroligt mycket på bara några år, säger Therese Mossberg, kommunikationschef vid Arctic Game Lab, som är en samarbetsorganisation för spelindustrin i norra Sverige.

I regionen arbetar i dag 500 personer med spel och snart blir de ännu fler berättar kollegan Johan Linder, som sysslar med affärsutveckling i organisationen.

– Vi vet genom en enkät att minst 100 personer ska anställas inom det kommande året. Tillväxttakten är okej liksom. Kommer det hit ännu fler studior och fler etableringar så kommer det verkligen att explodera. I augusti nästa år kommer vi ha 700 studenter inom spel i regionen. Det borgar också för att tillväxten fortsätter, säger han.

"Nya basindustrin"

Mossberg och Linder tror att organisationen har stor del i att den lokala spelindustrin blivit så stor.

– Vi märker att bolag vill vara en del av den här resan, men jag tror också att det är superviktigt att ha en vision, att sikta högt. Då vågar man hoppa på och satsa när man känner att man har andra med sig också, säger Therese Mossberg.

– Det här är den nya stora svenska basindustrin. Spelindustrin omsätter i dag lika mycket som järnmalmen eller pappersmassan och alla vill ha en del av kakan. Där tror jag att det var extremt viktigt att vi gick in så tidigt. Men vi väntar fortfarande på någon riktigt stor spelsuccé, säger Johan Linder.

"Samarbete och jordnära människor"

Det finns en stor bredd bland spelen som skapas i regionen. Bolagen ger ut spel inom flera olika genrer på alla möjliga plattformar. Innehållsmässigt finns inget särskilt som utmärker spel härifrån jämfört med spel från andra delar av världen, tycker Johan Linder.

– Inget är väl direkt kopplat till det lokala egentligen. Det skulle väl vara Gold Town Games i så fall. De gör hockeyspel bland annat, och det är ju stort i Skellefteå där de finns, säger han.

När Therese Mossberg får frågan om varför spelföretag verkar trivas så bra i Norrlandskommunerna vänder hon på frågan.

– Varför inte? Alla förutsättningar finns här. Speciellt nu när vi har fått alla utbildningar har vi ett inflöde av talanger. Men jag tror också att det är mentaliteten här uppe. Det är mycket samarbete och jordnära människor. Det finns inte så mycket intern konkurrens utan man hjälper varandra på ett sätt som är helt unikt, säger hon.

Björn Berglund/TT

FAKTA

Fakta: Arctic Game Lab

Bildades i Skellefteå 2014. Med åren har både organisationen och ambitionerna vuxit. I dag arbetar man i Umeå, Skellefteå, Piteå, Luleå och Boden.

Hjälper bland annat till med affärsutveckling och annat praktiskt, sammankopplar spelutvecklare, kommuner, investerare och andra aktörer med varandra samt anordnar evenemang som den årliga Arctic Game Week. Ambitionen är att skapa en livskraftig lokal spelscen och att locka nya aktörer till trakten.

Kultur och nöje

Roslund och Grens går skilda vägar

Anders Roslund, aktuell med en ny kriminalroman, på besök i Hembygdsparken i Hässleholm. Hit brukade han gå som barn, med farmor och farfar som bodde på Skolgatan. – Det är sig väldigt likt, säger han
Foto: Sofia Åström
Kultur och nöje
Kultur och nöje Med Litapåmig säger Anders Roslund tack och farväl till sin kriminalkommissarie Ewert Grens. Eller? – Jag svarar på alla frågor utom just den, säger krimförfattaren.

I sin fjärde bok som ensam upphovsman och trettonde kriminalroman totalt återvänder Anders Roslund till den värld av trafficking och sexhandel han och tidigare kollegan Börge Hellström beskrev i Box 21 från 2005. Då fick de slåss för att få förlaget, och andra, att förstå att det här var ett problem som fanns även i Sverige.

– När man gjorde första husrannsakan och konstaterade att vi har lägenhetsbordeller gick det hand i hand med den bokens utgivning. Redan när vi jobbade med Box 21 tänkte jag att man kanske skulle fortsätta på något sätt, men andra ämnen pockade på och jag tänkte också att det här ska väl upphöra eller försvinna, säger Anders Roslund.

Att det inte blivit så vet alla som följer nyheterna.

– Inte minst de senaste årens uppmärksammade händelser, med tillslag mot precis de här adresserna mitt i city och där i ett fall en polis dessutom var misstänkt för att driva bordell med sin fru, precis som i Box 21. Så ämnet var relevant, dessvärre, säger Anders Roslund.

Litapåmig släpps den 21 juni.

Kortvarig lycka

Inledningsvis är det ändå en ovanligt tillfreds Ewert Grens läsaren får möta i Litapåmig. I infiltratören Piet Hoffmanns tolvårige son Hugo har han hittat en oväntad vän och han har också börjat öppna sig för att släppa in kärlek i sitt liv igen.

Lyckan blir dock inte långvarig. En person som står honom nära dödas och när Alena Sljusareva, som var en av de tvångsprostituerade kvinnor som räddades i Box 21, på nytt gör entré inleds jakten på ledaren av det skoningslösa nätverk polisen trodde den redan hade satt stopp för. Som dessutom tycks ha lagt även illegal organhandel till sin redan smutsiga och inhumana affärsidé.

Efter att tidvis ha mått dåligt i sitt liv rasade Anders Roslund fullständigt för fyra år sedan. Numera mår han bättre än någonsin. – Nu känner jag mig stark, glad och lycklig, på riktigt, säger han.
Foto: Sofia Åström

– Det är ingen hemlighet att vissa av de här nätverken som bedriver sexhandel även ägnar sig åt organhandel. Sedan går det kanske inte till som i min bok, säger Anders Roslund.

Du är inte snäll mot Ewert – hur tänkte du där?

– Tänker man då att hälften av Ewert är jag är det ännu värre, ha ha. Men Ewert har från första stavtaget egentligen varit på väg hit, han har liksom inte velat hitta fotfästet utan bara krånglat och inte velat ta emot hjälp. Sen kan man tycka att det är taskigt när han äntligen har hittat kärlek och vågat öppna sig, men då är man ju som mest sårbar också, säger Anders Roslund.

Anders Roslund kom aldrig tillbaka till Skåne och hemorten Kristianstad efter att han varit på kibbutz i Israel i början av 80-talet. Istället blev det en flytt till Stockholm, och där bor han kvar.
Foto: Sofia Åström

Hoffmann tillbaka

När Box 21 släpptes fanns inte infiltratören Piet Hoffmann, han dök upp först i Tre Sekunder som kom 2009. Sedan dess har Grens och Hoffmann varit vapendragare i ytterligare fyra böcker. I de tre sista har Hoffmann lagt av, men tvingats tillbaka, och i Litapåmig kommer han inte in i handlingen förrän en bra bit in i boken.

Lekte du med tanken på att inte ha med Hoffmann alls?

– Absolut, jag hade bara tänkt fem böcker i deras universum, men sakta glider saker in och breddas och förnyas. Det är inte så att jag inte kan skiljas från honom, utan han hade verkligen en funktion. Ett problem måste lösas och råkar man då ha en i persongalleriet som både tar och skyddar liv och som kan göra inbrott på vindar utan att lämna spår är det bra att använda honom. Men hur får man in någon som vill sluta men som man har tvingat in tre gånger i berättelsen?

Det fanns egentligen bara ett trick kvar, konstaterar Anders Roslund som svar på sin egen fråga, och det var via Hoffmanns äldste son Hugo.

– Förra gången var Hoffmann också så sårbar, i Sovsågott var det första gången han absolut inte fungerade. Annars är han väldigt lösningsinriktad och klarar sig lite för bra, som hjältar ska göra för att balansera det onda och svarta, men här får han kliva in lite grann från sidan och vara den han egentligen var från allra första början – en simpel inbrottstjuv som sedan arbetar sig uppåt.

En bas i Hässleholm

Egentligen skulle samtalet med Anders Roslund ha skett i Hässleholm, där hans pappas sida av släkten kommer ifrån, men coronasmittan kom emellan. Så det var bara fotograf Sofia Åström han fick möta och vi fick istället ta intervjun över telefon. För bilderna valde han Hembygdsparken som miljö.

Anders Roslund är aktuell med ny deckare.
Foto: Sofia Åström

– Det var alltid dit vi gick när vi var hos farmor och farfar. Man gick en runda på stan, sa hej till alla gubbarna och sen gick vi dit och jag fick gunga. Det var roligt att se för det är sig väldigt likt.

Vad har Hässleholm betytt för dig?

– Man fattar inte förrän man blir stor hur långa åren mellan 0 och 20 är, och hur korta åren är numera. Man har vissa baser, första var naturligtvis Kristianstad och jag hade mitt Småland, där ena släkten bodde i Vetlandatrakten och där jag var ganska mycket hos morfar för han tog hand om mig ibland. Men tredje basen var Hässleholm, säger Anders Roslund.

”Bråkade hela tiden”

Numera är det kyrkogården och farföräldrarnas grav han går till när han besöker Hässleholm.

– När jag är i Skåne går jag alltid dit och ser till att de skrapat bort det här gröna som växer på gravstenen, precis som Ewert gör.

Och om Ewert Grens i Litapåmig går mot mörkret är det precis tvärtom för Anders Roslund, som trots framgången som författare tidvis mått dåligt i sitt liv.

– Jag har ibland gjort det Ewert borde ha gjort, för även om jag var lagkapten i fotboll, sprang fortast och var högpresterande i skolan besökte jag som barn BUP, barn- och ungdomspsykiatrin, och jag fick göra samma sak i 20-årsåldern, förklarar Anders Roslund och fortsätter:

– Tidigare bråkade jag hela tiden, jag skulle ha upprättelse av varenda liten busschaufför som bar sig illa åt, tyckte jag, och kunde inte gå förbi en taxichaufför utan att bli Grens och springa efter och dunka i dörren och skrika, ”vad fan ger du mig fingret för”. Jag upplevde mig kränkt, helt enkelt. varje dag, och var så arg, fast att jag var glad och snäll på ett annat sätt.

Numera är det kyrkogården, där farföräldrarna vilar, som Anders Roslund besöker när han är i Hässleholm. Men som miljö för bilder valde han Hembygdsparken.
Foto: Sofia Åström

”Nyförälskad i alla”

För fyra år sedan rasade han fullständigt, i samband med men inte enbart på grund av kollegan Börge Hellströms bortgång.

– Det var liksom kaos och jag fick hantera hela livet på en gång, som man ibland får och som Ewert också får göra nu. Så det är klart att Ewert och jag hör ihop. Men har man legat där kan man antingen fortsätta, och då försvinner man, eller så går man uppåt. Jag har gått hos psykolog i en massa år, men där vände det och nu känner jag mig stark, glad och lycklig, på riktigt, och nyförälskad i alla. Inklusive Hoffmann och Grens.

FAKTA

Fakta: Anders Roslund

Född: 1961. Uppvuxen i Kristianstad.

Bakgrund: Journalist som debuterade som författare av kriminalromaner 2004, tillsammans med Börge Hellström. Skriver numera ensam.

Aktuell: Litapåmig släpps den 21 juni.

Anders Roslund om...

...att Siw Malmqvist inte nämns i Litapåmig, istället lyssnar Ewert på 60-talsmusik.

– Jag skrev in henne, men sen skrev jag ut namnet för det funkade inte. Ewert går mot en sådan obönhörligt bottenlöshet så det skulle bli lite skojsigt och det passade inte. Men jag känner lite dåligt samvete över det.

...hur han påverkas av att skriva hemskheterna som sker i hans böcker?

...När Börge och jag var ute och diskuterade de här ämnena, träffade poliser, nätverken eller konsekvenserna av dem, eller om vi satt här i min skrivarlya på Reimersholme, tog vi illa vid oss. Men när Börge stängde dörren och gick hem fanns inte det här förrän nästa dag. Jag kan inte släppa något, och det är både på gott och ont. Det goda är att man tar mycket ansvar och kontrollerar allting, men jag kan inte heller släppa det under tiden, så jag får ont i kroppen och även i själen under de här partierna. Men sen kommer det andra partier och när man kommit en bit kliver man ett steg bakåt och bara betraktar. Då är det en historia. Men jag önskar att jag kunde vara mer som Börge, och distansera mig.

... det här är sista boken om Ewert Grens?

– Det är det bara min förläggare, min fru och jag som vet. Däremot var det det här slutet på boken jag planerade för för massor av böcker sedan, för jag kan inte minnas att jag läst om en sådan här karaktär som gjort så här på slutet, om det nu var slutet. Jag har sedan bok två varit på väg mot den här punkten med små, små steg.

Kultur och nöje

Stockholms filmfestival satsar på sommaren

'La la land' är en av filmerna som Stockholms filmfestival visar i sommar. Pressbild.
Foto: Dale Robinette
Kultur och nöje
Kultur och nöje

Stockholms filmfestival flyttar i år sin traditionsenliga sommarbio till Stockholms stadion, där filmerna kan visas på ett säkert sätt för en stor publik.

Det utlovas musiktema och enligt ett pressmeddelande ska filmer som "La la land" och "Searching for Sugar Man" visas 13–15 augusti utan kostnad.

Dessutom lanserar festivalen drive-in bio med plats för hundratals bilister och cyklister i Älvsjö den 18–22 augusti. Då visas bland annat "Thelma & Louise" och "Mad Max: Fury Road".

Den ordinarie upplagan av Stockholms filmfestival blir även i år en hybridfestival med digitala och fysiska visningar. Festivalen äger rum 10–21 november.

Kultur och nöje

Ny biografklubb av dansk modell

Biografklubben ska lanseras i Sverige – och branschen hoppas kunna fylla biosalongerna efter en dansk succémodell. Arkivbild.
Foto: Amir Nabizadeh/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje

Nordisk Film, SF Studios, Filmstaden och Svenska Bio startar en gemensam bioklubb med stöd av Svenska Filminstitutet. Tanken är att medlemmarna ska få se tio filmer, utvalda av ett kunnigt branschråd, varje år till ett rabatterat pris.

I Danmark har modellen funnits i 23 år. Dess 200 000 medlemmar genererar två miljoner biobesök om året, vilket är en målsättning även i Sverige. De danska medlemmarna har på senare tid kunnat se ”En runda till”, ”Unga kvinnor” och ”Knives out”. Bland kommande titlar finns bland annat spionthrillern ”The courier” med Benedict Cumberbatch, Aretha Franklin-biografin ”Respect” med Jennifer Hudson och ”The father” som gav Anthony Hopkins en Oscar.

Kultur och nöje

Diskodänga Skottlands nya "nationalsång"

Skottlands fotbollslandslag har fått en ny inofficiell nationalsång i Baccaras diskohit 'Yes sir, I can boogie' från 1977. Arkivbild.
Foto: Steve Welsh/AP
Kultur och nöje
Kultur och nöje
PREMIUM

Tusentals skotska fans är på plats i London för EM-matchen mot England, men det är inte till ljuden av säckpipor man laddar upp. I stället är det en diskoklassiker från 1970-talet som blivit fotbollssupportrarnas och – lagets – nya signaturmelodi, skriver BBC.

Den spanska duon Baccaras megahit "Yes sir, I can boogie" tillbringade endast en vecka i toppen av de brittiska hitlistorna när det begav sig 1977. Men nu har låten fått ett sällan skådat uppsving.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Casinopro.se

Sverige väljer att förlänga tillfälliga ändringen i spellagen

Casinopro.se I samband med den pågående pandemi som snabbt spred sig över världen, valde svenska Spelinspektionen att skärpa reglerna i den svenska spellagen. Sedan tidigare innebar denna bland annat att varje spelbolag endast får dela ut en bonus per licens, samtidigt som de ska ålägga spelarna att ställa in insättningsgränser innan de tillåts börja spela.

Varken bonusar eller insättningsgränser har tidigare haft ett maxtak, enligt bonussidan casinopro.se - något som kommit att ändras i och med den tillfälliga ändring som genomförts i spellagen från och med den 2 juli 2020.

Strikta regler i nya ändringen

Den tillfälliga ändringen i spellagen skulle i första hand gälla till och med den sista december 2020. Nu är det dock klart att svenska staten förlänger maxgränsen för casino bonusar.

I första hand har de valt att förlänga den tillfälliga spellagen i ytterligare sex månader - men det finns ingenting som säger att de inte kan komma att förlänga tidsgränsen ytterligare.

De nya reglerna som gäller i den tillfälliga spellagen är mycket strikta och syftar till att ingen spelare ska riskera att landa i ett spelmissbruk. Anledningen till detta är att det i och med pandemin var många svenskar som blev arbetslösa eller såg sin inkomst sjunka drastiskt.

Det fanns då en oro hos regeringen att detta skulle leda till ett ökat spelande - varför de kände att en tillfällig ändring i spellagen var nödvändigt.

De mest omtalade ändringarna i spellagen handlar om just bonusar och insättningsgränser. Som vi redan tagit upp, innebär den "vanliga" svenska spellagen att varje spelbolag endast får dela ut en bonus per spelare och licens. Inget maxtak finns för bonusen - men i och med ändringen i spellagen har ett bonustak på 100 kr införts.

Det innebär att inga bonusar med ett värde över 100 kr får delas ut - något som sätter de svenska spelbolagen i ett utsatt läge gällande konkurrens från utländska aktörer som inte har några sådana restriktioner.

Även insättningsgränserna har alltså fått se en ändring, och idag gäller en obligatorisk insättningsgräns på 5 000 kronor per spelare.

Bonusarnas villkor omformas

Att bonusarna fått ett maxtak om 100 kr har varit både bra och dåligt för oss spelare. Det är givetvis en tråkig nyhet för de spelare som är ute efter så höga bonusar som möjligt - samtidigt har bonusvillkoren hos många casinon blivit mer generösa gentemot spelarna.

Till exempel är det många casinon som valt att ta bort kravet på omsättning från sina bonusar - något som innebär att du alltså får behålla dina vinster direkt.

Omsättningsfria bonusar är väldigt populära, och innan den tillfälliga ändringen i spellagen var dessa mycket sällsynta.

Idag hittar vi bonusar utan omsättningskrav hos vart och vartannat casino - vilket vi naturligtvis tycker är kul!

Vilka casino bonusar är bäst nuförtiden?

Precis som vi varit inne på, är det många casinon som tvingats omforma sina bonusar - och flera av dessa har då valt att göra om bonusarna till sådana som är mer gynnande för spelarna. Vi menar då naturligtvis de omsättningsfria bonusarna - dessa är det bästa man som spelare kan hitta.

De enda bonusar som ligger i samma kategori är insättningsfria bonusar, men dessa kommer ofta med krav på omsättning.

Får vi välja tar vi en bonus utan omsättningskrav, alla dagar i veckan.

Några av de casinon som idag valt att lägga sina välkomstbonusar som bonusar utan krav på omsättning är bland annat Prank Casino, Klirr och Storspelare.

Är de lägre bonusarna här för att stanna?

Många spelare undrar om vi någonsin kommer återgå till "normalläge" gällande casinobonusar - och detta är en klart berättigad fråga. I och med att det ekonomiska rådande läget med stor sannolikhet kommer vara långvarigt, finns det en möjlighet att den svenska staten väljer att revidera spellagen så att de tillfälliga ändringarna istället blir permanenta.

Detta är dock ingenting som kommer ske i brådrasket - i första hand kommer istället ytterligare förlängningar troligen vara aktuella. Detta eftersom en ytterligare begränsning i den svenska spellagen skulle ha stora effekter, både för spelbolagen såväl som för samhällsekonomin.

Det innebär att det är många som skulle påverkas av en ändring i spellagen, varför en varig ändring först bör analyseras noggrant innan den genomförs. Å andra sidan har Ardalan Shekarabi visat sig vara väldigt på hugget under det gångna året - så ingenting är omöjligt.

Vad kan en permanent ändring av spellagen ge för konsekvenser?

Att det finns flera positiva aspekter av den tillfälliga ändringen i spellagen har vi redan varit inne på - till exempel har många casinon valt att ta bort sina omsättningskrav vilket blivit mycket uppskattat av spelarna.

Det finns dock även negativa sidor med en striktare spellag. Först och främst blir det en väldigt snedvriden konkurrens för svenska casinon gentemot utländska aktörer. Detta eftersom de senare inte alls behöver förhålla sig till den svenska spellagen - och därmed kan sätta vilka villkor de vill för sina spelare.

En ytterligare konsekvens av detta är att de svenska spelare som väljer att spela hos ett utländskt casino får ett kraftigt urholkat spelarskydd.

Det beror på att den svenska spellagen alltid har spelarnas bästa som grund, samtidigt som svenska spelare alltid kan få hjälp genom KO om de inte kommer överens med ett svenskt casino. Ett utländskt casino behöver inte förhålla sig till detta över huvud taget, och det är därmed upp till deras goda vilja om de vill komma överens med spelaren eller inte vid en konflikt.

Det ska heller inte stickas under stol med att en stor spelarövergång till utländska casinon kommer ge ett stort tapp i statskassan, då det är åtskilliga miljarder i skattepengar som kommer in från de svensklicensierade casinon som finns idag.

Kultur och nöje

"Mamma Mia" tillbaka i Londons West End

Novello Theatre är åter redo att ta emot musikalbesökare. Den 25 augusti kör 'Mamma Mia' i gång igen. Arkivbild.
Foto: Matt Dunham/AP
Kultur och nöje
Kultur och nöje
PREMIUM

Teatrarna i Londons West End börjar så smått öppna upp verksamheten efter pandemin och den 25 augusti är det nypremiär för "Mamma mia" på Novello, skriver Variety.

Musikalen om en mor, en dotter och tre möjliga pappor utspelas på en grekisk ö till ett pärlband av Abba-hits, och hade ursprungligen premiär i London på Prince Edward Theatre 1999. 2004 flyttade den över till Prince of Wales-teatern och sedan 2012 har långköraren spelats på Novello i Covent Garden.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Kultur och nöje

Brister i bolaget som gör "Paradise hotel"

Årets säsong av dokusåpan stoppades efter anklagelser om sexuella övergrepp. Pressbild.
Foto: Nent group
Kultur och nöje
Kultur och nöje Mastiff får kritik av Arbetsmiljöverket efter anklagelser om sexuella övergrepp i produktionsbolagets dokusåpa "Paradise hotel".
PREMIUM

Årets säsong av "Paradise hotel" slutade sändas sedan två kvinnliga deltagare vittnat om sexuella övergrepp av en manlig deltagare under inspelningarna. Ett av övergreppen utreds som våldtäkt. Men Arbetsmiljöverket fick aldrig in någon anmälan, som arbetsgivaren är tvungen att upprätta, om övergreppen.

Myndigheten gjorde därför en arbetsplatsinspektion på produktionsbolaget, rapporterar SVT Kulturnyheterna. Den visar att Mastiff saknar rutiner för hur ohälsa, olycksfall och tillbud i arbetet ska hanteras. Det är inte heller tillräckligt tydligt hur anställda ska rapportera om eventuella missförhållanden, eller hur personer som råkat ut för kränkande särbehandling kan få hjälp.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Kultur och nöje

Lena Philipsson turnerar nästa år

Lena Philipsson ska turnera nästa år. Arkivbild.
Foto: Erik Simander/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje
PREMIUM

Artisten Lena Philipsson beger sig ut på turné nästa år. Förra sommaren gav hon ut sitt 13:e soloalbum "Maria Magdalena" och ska nu framföra låtar både från den skivan, blandat med äldre låtar.

"Det blir mycket musik, gammalt och nytt. Jag kommer även jobba med bilder och videor eftersom det är ett genomgående tema kring senaste skivan", säger Lena Philipsson i ett pressmeddelande.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL