Utrikes

Protester mot Israel i europeiska städer

Demonstranter samlades vid Marble Arch i London.
Foto: Dominic Lipinski/AP/TT
Utrikes
Utrikes Tiotusentals människor i flera europeiska storstäder demonstrerade under lördagen mot Israels bombningar av Gaza.
Polisen i Paris använde tårgas för att få demonstranter att skingra sig på grund av risken för smittspridning.
PREMIUM

Demonstrationer hölls runtom i Europa under lördagen. I London samlades tusentals människor i närheten av Hyde Park för att tåga mot Israels ambassad, med plakat som uppmanade Israel att upphöra med bombningarna av mål i Gaza.

Arrangörerna hävdar demonstrationen samlade så många som 100 000 deltagare, men polisen kan inte bekräfta antalet eftersom demonstranterna var utspridda över en större yta och därför var svårräknade.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Israel bombade mediebyggnad i Gaza

Mediebyggnaden Jala Tower i Gaza bombades på lördagen av Israel. Bland andra al-Jazira och nyhetsbyrån AP har sina kontor i byggnaden.
Foto: Mahmud Hams/AFP/TT
Utrikes
Utrikes Israel har bombat en byggnad i Gaza som rymmer tv-kanalen al-Jaziras och nyhetsbyrån AP:s kontor.
Ägaren till byggnaden varnades en timme före attacken.
PREMIUM

Trettonvåningsbyggnaden Jala Tower totalförstördes i den israeliska raketattacken som genomfördes på lördagseftermiddagen, bekräftar nyhetsbyrån AFP och den Qatarbaserade tv-kanalen al-Jazira.

I ett videoklipp från händelsen syns hur raketer slår ned i byggnaden som sedan rasar samman i ett moln av damm och rök.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Biden i telefon med Netanyahu och Abbas

Ett israeliskt anfall mot en byggnad i staden Gaza på fredagen.
Foto: Foto: Hatim Mussa/AP/TT
Utrikes
Utrikes USA:s sändebud Hady Amr har anlänt till Tel Aviv som ett led i medlingsförsöken, för att försöka få till stånd ett "hållbart lugn". Men det är oklart vilken skillnad han kan göra, enligt en svensk Mellanösternexpert.
PREMIUM

Hady Amr, som är amerikansk biträdande utrikesminister för israeliska och palestinska angelägenheter, har utsetts för uppdraget av utrikesminister Antony Blinken. Han har tidigare i år lett de första kontakterna mellan president Bidens administration och den palestinska myndigheten.

En av båda sidor respekterad och skicklig diplomat, men oprövad och med relativt låg svansföring, enligt Anders Persson, Mellanösternexpert och doktor i statsvetenskap vid Lunds universitet.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Medier: Israel "lurades" med tweet

Israeliskt flyganfall mot Gaza i torsdags.
Foto: Hatim Mussa/AP/TT
Utrikes
Utrikes Natten mot fredag spreds nyheten att Israel genomförde en markoffensiv mot Gazaremsan. Uppgifter som senare dementerades, eller förtydligades: Israel hade inte korsat gränsen.
Nu säger analytiker att det första budskapet kan ha varit medvetet missvisande för att vilseleda Hamas.
PREMIUM

Strax efter det att torsdag hade övergått i fredag skickade Israels militär ut ett meddelande på Twitter : "Israeliskt flyg och markstyrkor genomför ett anfall i Gazaremsan". Något som också bekräftades av militärens presstalesperson.

Inlägget tolkades av medier världen över som att Israel var på väg med marktrupp in i Gazaremsan, och det var också vad som rapporterades. Ett par timmar senare kom en dementi och ett förtydligande: Israel hade inte korsat gränsen utan attackerade, både med artillerield och flygangrepp, från den egna sidan av gränsen. Misstaget skylldes på "problem med intern kommunikation".

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Kravaller skakar Västbanken efter bombningarna

Israeliska militärfordon avfyrar tårgasbehållare mot palestinska demonstranter utanför Ramallah på Västbanken.
Foto: Nasser Nasser AP/TT
Utrikes
Utrikes Västbanken skakas av omfattande kravaller efter Israels bombningar av Gazaremsan.
Tio människor har skjutits till döds och 150 har skadats i sammandrabbningar med israelisk militär. Oroligheterna beskrivs som de värsta på mer än 20 år.
PREMIUM

Palestinier – mestadels ungdomar – på den ockuperade Västbanken drabbar återkommande samman med israelisk militär. Men fredagens oroligheter skiljer sig från mängden i fråga om både omfattning och antalet skadade.

Nyhetsbyrån AFP rapporterar att palestinier utanför Ramallah kastade sten och brandbomber mot israelisk militär, som svarade med tårgas, vattenkanoner och skarpa skott. Liknande sammandrabbningar ska ha ägt rum på flera platser över hela Västbanken.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Nato-oro över Ryssland och Kina

USA:s president Joe Biden samtalar med Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg inför måndagens Nato-toppmöte i Bryssel.
Foto: Stephanie Lecocq/AP/TT
Utrikes
Utrikes Om inte Nato redan fanns så skulle den behöva uppfinnas, konstaterar USA:s president Joe Biden vid sitt första toppmöte i militäralliansen.
Kina och Ryssland väcker oro hos medlemsländerna i högkvarteret i Bryssel.

En rejäl försommarhetta fick luften att dallra när den amerikanska presidentbilen, "The Beast", rullade in till Nato-toppmötet vid lunchtid på tisdagen.

Stämningen på mötet var dock mer som på sensommaren – åtminstone enligt Storbritanniens premiärminister Boris Johnson.

– Han sade: "Det känns som första dagen i skolan igen, när man får träffa alla kompisar på nytt", berättar Nato-chefen Jens Stoltenberg på sin presskonferens efteråt.

Biden gillar Nato

Skolstartskänslan var dubbel: dels på grund av coronapandemin, som hindrat många av Natoledarna från att träffas fysiskt under ett drygt år, dels på grund av den nygamla känslan i relationen till USA.

I stället för den ovissa tiden under Donald Trump, med besk kritik mot andra medlemsländer och öppet ifrågasättande av Nato-nyttan, väntar nu några år med den betydligt mer Nato-vänlige Joe Biden.

– Vi hörde ett starkt uttalande från president Biden om USA:s fortsatta engagemang för Nato, berättar Stoltenberg efteråt.

Redan på väg in till toppmötet uttalade Biden sin syn på Nato som en "nödvändighet" för USA.

– Om den inte fanns skulle vi behövt uppfinna den, sade presidenten.

Ryssland hotar

Själva toppmötet handlade bland annat om att ge klartecken för Natos breda "2030-agenda", om alliansens arbete på längre sikt, inklusive på klimatsidan.

Samtidigt dras arbetet i gång med att förnya Natos "strategiska koncept". De Nato-dokument som man nu grundar sig på härrör från 2010, då förhållandet till både Ryssland och Kina var helt annorlunda än i dag.

Både Peking och Moskva väcker nu betydligt större oro hos Nato än förut.

– Vårt förhållande till Ryssland är på sin lägsta punkt sedan slutet av kalla kriget. Rysslands agerande är ett hot mot vår säkerhet, anser Stoltenberg.

"Inte vår fiende"

Kring Kina upprepar han att Nato är villigt att engagera sig när det gäller exempel klimatförändringarna – men att man oroas över landets upprustning.

– Kina håller snabbt på att utöka sin kärnvapenarsenal. Det sker utan öppenhet och Kina samarbetar också militärt med Ryssland, konstaterar Stoltenberg på presskonferensen.

Tidigare på dagen tog han även upp det kinesiska agerandet i Hongkong och Xinjiang.

– Vi är inte på väg in i ett nytt kallt krig. Kina är inte vår fiende. Men vi måste reagera som en allians. Kina delar inte våra värderingar. Vi ser hur de slår ner på demokratiska väljare i Hongkong och förföljer minoriteter i sitt eget land, sade Stoltenberg på väg in till toppmötet.

"Lögner och rykten"

Kina togs också upp under helgens G7-toppmöte, där landet i ett skarpt uttalande bland annat uppmanades att respektera mänskliga rättigheter och friheter, i synnerhet i Xinjiang (där den muslimska uigurbefolkningen utsätts för övergrepp).

G7-ledarna kritiserade även Kina för inskränkningarna i Hongkongs självstyre och underströk vikten av fred och stabilitet omkring Taiwansundet.

Kinas ambassad i London anklagar G7-länderna för att sprida "lögner, rykten och grundlösa anklagelser".

"Vi kommer med bestämdhet att försvara vår nationella suveränitet, säkerhet och våra intressen, och resolut slå tillbaka mot varje form av orättvisa och kränkning mot Kina", skriver ambassaden i ett uttalande.

Wiktor Nummelin/TT

USA:s president Joe Biden, Turkiets president Recep Tayyip Erdogan och Storbritanniens premiärminister Boris Johnson i främsta ledet när Nato-ländernas ledare fotograferas i Bryssel. Där bakom syns även bland andra Danmarks statsminister Mette Frederiksen och Tyskland förbundskansler Angela Merkel.
USA:s president Joe Biden, Turkiets president Recep Tayyip Erdogan och Storbritanniens premiärminister Boris Johnson i främsta ledet när Nato-ländernas ledare fotograferas i Bryssel. Där bakom syns även bland andra Danmarks statsminister Mette Frederiksen och Tyskland förbundskansler Angela Merkel.
Foto: Kevin Lamarque/AP/TT

FAKTA

Fakta: Nato

Tolv länder fanns med från start när militäralliansen Nato bildades 1949: Belgien, Danmark, Frankrike, Island, Italien, Kanada, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Portugal, Storbritannien och USA.

Därefter har ytterligare 18 länder tillkommit: Grekland och Turkiet (inträdde 1952), Västtyskland (1955, hela Tyskland från 1990), Spanien (1982), Polen, Tjeckien och Ungern (1999), Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen, Rumänien, Slovakien och Slovenien (2004), Albanien och Kroatien (2009), Montenegro (2017) samt Nordmakedonien (2020).

Nato har sitt högkvarter i Bryssel. Generalsekreterare sedan 2014 är Norges förre statsminister Jens Stoltenberg (född 1959).

FAKTA

Fakta: Natos 2030-agenda

Nato har tagit fram en "2030-agenda" för hur militäralliansen fortsatt ska vara "redo, stark och enad".

Bland de åtta åtgärder som förs fram finns utökade politiska diskussioner mellan medlemsländerna, även om klimatfrågor och ekonomi, satsningar på ny teknik, ökat stöd för rättsstatsprinciper över hela världen och löften om att kraftigt minska utsläppen av växthusgaser från militär verksamhet och anläggningar.

Länderna upprepar också tidigare löften om att senast år 2024 lägga motsvarande minst två procent av sin BNP på försvarsutgifter. Dessutom ska Natos relativt lilla gemensam budget utökas.

I agendan ingår även att till nästa års Nato-toppmöte ta fram ett nytt "strategiskt koncept".

Källa: Nato

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Lånapengar

Fyra dyra misstag många gör när de lånar pengar

Lånapengar Att låna pengar kan ofta upplevas som svårt och krångligt. Att hitta det rätta lånet med den lägsta räntan och de mest förmånliga villkoren går inte fort. Det kan kännas som att kliva in i en snårig djungel där erbjudanden finns från banker och långivare både till höger och vänster. Hur ska man veta vilka som faktiskt är bra?

Det är lätt att begå misstag, speciellt om det är första gången som man tar ett lån. Det finns vissa misstag som är vanligare än andra – och det kan stå en dyrt. När du ska låna pengar – jämför alla typer av lån, på så sätt hittar du det bästa alternativet för just dig.

Du missar uppläggningsavgiften

Ett mycket vanligt misstag är att man inte undersöker vilka extra kostnader som tillkommer till lånet. Man kikar på den slutgiltiga kostnaden som informerar om vad man ska återbetala men man missar vad den faktiskt består av.

Förutom ränta så tillkommer det ofta extra avgifter för bland annat avier och uppläggning. En uppläggningsavgift är en engångsavgift som ofta kan vara mycket hög. Det är inte ovanligt att den ligger på 795 – 895 kr. Tänk därför på att alltid undersöka vilka extra avgifter som måste betalas och välj hellre ett lån med en avgift på mellan 0 – 395 kr för att sänka den totala kostnaden.

Du jämför inte räntorna

Att inte jämföra räntor tillräckligt kan vara ett av de största misstagen som görs. Det är också ett av de vanligaste. Att jämföra olika låns räntor är mycket viktigt, det är det här som du ska lägga mest tid på när du letar efter ett lån.

Det är räntan som bestämmer hur dyrt ditt lån blir. Ofta har snabblån en mycket hög ränta medan ett längre privatlån har låga räntor om du har rätt förutsättningar. Räntan du betalar på ett bolån över tid är vanligtvis en väldigt stor summa. Tänk därför noggrant över vilken typ av lån du behöver.

Jämför inte bara den nominella årsräntan utan även den den effektiva räntan. Se om räntorna är fasta eller rörliga och hur de ändras beroende på vilket belopp och vilken löptid du vill ha.

Du struntar i att ha en medsökande

Att ansöka om ett lån tillsammans med en medsökande är väldigt förmånligt. Med en medsökande som har en god ekonomi kan du få en betydligt bättre ränta. Det innebär helt enkelt att lånet blir mycket billigare.

Om man har dålig hälsa på sin ekonomi, dvs. en låg kreditvärdighet, så är det även enklare att få ett lån godkänt om man ansöker med en medsökande. Det gäller speciellt om man vill ansöka om ett stort privatlån för en större utgift eller investering.

Du amorterar inte tillräckligt

Något som många missar är att inte amortera tillräckligt mycket på sitt lån. Många långivare kan locka med långa löptider vilket ger en lägre månadskostnad. Men det här är inte ett alternativ att föredra, då det i slutänden kommer att ge ett dyrare lån.

Ju längre löptid du har desto mer ränta kommer du att totalt betala för ditt lån. Det allra bästa för låntagare är därför att välja en så kort löptid som möjligt samtidigt som man håller sig inom gränsen för vad ens månadsbudget klarar av att återbetala. Budgetera därför alltid för att amortera på ditt lån varje månad.

Om du får in en extra pengar en månad så kan det vara värt att göra en extra amortering på ditt lån. I längden sparar det dig ofta ganska mycket pengar. Om du känner att du kan betala mer än vad du gör – kontakta din långivare för att öka din månadsbetalning.

Det finns många tips att ta vara på när det kommer till att låna pengar som privatperson, här samlade vi några utav de viktigaste. Om du följer de ovanstående tipsen och jämför alla lånealternativ väl innan du lånar så kommer du att få en mycket bättre upplevelse av att låna pengar.

Det är lätt att begå misstag, speciellt om det är första gången som man tar ett lån. Det finns vissa misstag som är vanligare än andra – och det kan stå en dyrt. När du ska låna pengar – jämför alla typer av lån, på så sätt hittar du det bästa alternativet för just dig.

Utrikes

Parallell rättegång inleds mot Suu Kyi

Statskontrollerade tv-kanalen Myawaddy TV rapporterar om rättsprocessen mot den avsatta ledaren. Arkivbild.
Foto: Myawaddy TV via AP/TT
Utrikes
Utrikes

Myanmars avsatta ledare Aung San Suu Kyi kallades under måndagen till ännu en domstolsförhandling efter nya anklagelser från landets militärjunta. Det är den andra gången hon hörs i rätten sedan kuppen som avsatte henne i februari.

Den avsatta ledaren anklagas bland annat för att äga oregistrerade walkie-talkies och för att ha brutit mot coronaregler i samband med fjolårets val.

Inga journalister tillåts närvara vid rättegången som sker bakom stängda dörrar. Suu Kyis advokater uppger att de haft svårt att träffa sin klient inför måndagens förhandlingar.

I slutet av maj hördes Suu Kyi i rätten för militärjuntas anklagelser om fusk vid valet i november, påståenden som använts av militären för att berättiga kuppen. Den avsatta ledaren kommer under tisdagen att höras i myanmarisk domstol i en andra förhörsrunda runt dessa anklagelser. Om Suu Kyi döms riskerar hon mer än tio års fängelse.

De både rättsprocesserna äger rum parallellt och väntas pågå fram till slutet av juli.

Utrikes

NATO-länder och Turkiet samtalar i Bryssel

Turkiets president Recep Tayyip Erdogan, till höger, då han anlände till Natotoppmötet i Bryssel på måndagen.
Foto: Kenzo Tribouillard/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Under Natotoppmötet i Bryssel samtalade Turkiets president Recep Tayyip Erdogan under måndagen bland annat med sina franska och tyska motsvarigheter.

Tysklands förbundskansler Angela Merkel pratade bland annat med Erdogan om FN-resolutionen om Cypern, utanför vars kust Turkiet har letat efter olja och gas vilket landet har fått kritik för. Det uppger Merkels stab.

Erdogans stab meddelade under måndagen att Turkiet kommer att återuppta dialogen med Grekland för att minska spänningen i östra Medelhavet. Det turkiske presidenten kommer under dagen att samtala med Greklands premiärminister Kyriakos Mitsotakis.

Erdogan har under måndagen även diskuterat vikten av samarbete för att hantera situationerna i krigshärjade Syrien och Libyen med Frankrikes president Emmanuel Macron.

Under det pågående mötet väntas stats- och regeringscheferna från de 30 medlemsländerna bland annat spika ett nytt ramverk för militäralliansens arbete på längre sikt.

I samband med mötet sker även ett flertal enskilda möten mellan olika ledare. USA:s president Joe Biden ska bland annat hålla en särskild överläggning med Erdogan.

Utrikes

Fängslad aktivist visas upp igen i Belarus

Den belarusiske oppositionsaktivisten och journalisten Roman Protasevitj i samband med ett gripande tidigare i år. Arkivbild.
Foto: Sergei Grits/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Den fängslade belarusiske oppositionsaktivisten och journalisten Roman Protasevitj visades återigen upp offentligt på måndagen under en presskonferens i Minsk.

Protasevitj och flickvännen och juridikstudenten Sofia Sapega greps i maj på ett nedtvingat Ryanairplan. EU och USA har skärpt sina sanktioner mot Belarus efter tvångslandningen i Minsk, som av många beskrivits som en ren flygkapning.

Både Protasevitj och Sapega har tidigare visats upp i tv-inslag där de fått "erkänna" oppositionella aktiviteter som klassas som olagliga i Belarus. Deras anhöriga och människorättsorganisationer befarar att de kan ha utsatts för tortyr under tiden i häkte.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL