Kultur och nöje

Nostalgifestival flyttas till nästa år

Vengaboys under 2019 års upplaga av 'Vi som älskar 90-talet'. Arkivbild.
Foto: Karin Törnblom/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje
PREMIUM

Den turnerande nostalgifestivalen Vi som älskar 90-talet blir inte av i sommar. Evenemanget flyttas fram ytterligare ett år med anledning av pandemin.

2022 års festival äger rum 2/7 i Göteborg, 9/7 i Stockholm, 9/7 i Gävle, 15/7 i Karlstad och 23/7 i Helsingborg.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Kultur och nöje

Taylor Swift släpper albumet "Red" – igen

Taylor Swift släpper sitt album 'Red' på nytt. Arkivbild.
Foto: Evan Agostini/Invision/AP
Kultur och nöje
Kultur och nöje "Red (Taylors version)" ska släppas i november, har popstjärnan slagit fast. Det betyder att det Grammy-nominerade albumet från 2012, sångerskans första kliv från country till pop, blir det andra i raden som Taylor Swift spelar in på nytt.

Den första var "Fearless" från 2010, som släpptes på nytt för ett par månader sedan. Swift har utlovat ytterligare fyra nyversioner av sina tidigaste plattor, detta som ett svar på en långdragen rättighetskonflikt.

Sångerskan och låtskrivaren släppte sina sex första album under bolaget Big Machine och sedan hon lämnade för konkurrenten Universal 2018 har parterna bråkat om vem som har laglig rätt till albumen.

2019 eskalerade konflikten då musikentreprenören Scooter Braun, som Swift hävdar har behandlat henne illa genom åren, köpte Big Machine – inklusive rättigheterna till Swift-albumen.

"Red (Taylors version)" kommer att innehålla tidigare ej släppta låtar, totalt blir det hela 30 spår, varav ett är tio minuter långt, skriver Los Angeles Times.

Kultur och nöje

Mel Tormé, en äkta jazzsångare

Jan Olsson när han mötte Mel Tormé.
Foto: Gunnar Holmberg
Kultur och nöje
Jolsons jazz Jan Olsson om en av sina favoriter: Mel Tormé.

Go’morron, jazzvänner!

När Svante Thuresson lämnade den här världen för en dryg månad sedan försvann tyvärr vårt lands ende genuine jazzsångare vid sidan av Claes Janson. Jag är inte säker på att Svante själv betraktade sig som ”jazzsångare”. Han var ju så mycket annat också: vissångare och schlagersångare till exempel. Och det är förstås likadant med Claes. Epitetet ”jazzsångare” räcker inte riktigt till.

Men varför i hela friden finns det så få ”jazzsångare” numera? Bristen är lika akut både här uppe i vår snöiga nord som på andra sidan Atlanten. Upphaussade amerikanska halvbegåvningar som Kurt Elling och Gregory Porter berör mig inte det minsta. Och Tony Bennett, som fyller 95 om ett par månader, har dessvärre fått lov att lägga av på grund av hälsoskäl. Förresten hävdade Tony själv, när vi talades vid för ett par år sedan, att han faktiskt inte alls är ”jazzsångare”. ”Jag gillar bara att omge mig med jazzmusiker”, sa han och skrattade. Fast det spelar ingen roll, jag betraktar honom som jazzsångare i alla fall. Så det så!

En alldeles tvättäkta jazzsångare var i alla fall Mel Tormé (1925-1999). Det påstod han till och med själv. Och han hade faktiskt allt: en fantastisk röst, en unik fraseringsförmåga och en intonation som skulle ha fått Pavarotti & Co att rodna av avund om de hade vågat lyssna på honom. Dessutom var Mel en gudabenådad improvisatör som hade en fenomenal förmåga att få det mesta att svänga. Och som balladtolkare var han fullständigt magnifik. Väl i klass med Sinatra. Han var bara fyra(!) år då han debuterade som professionell sångare. 15 år gammal skrev han låten ”Lament to Love”, som Harry James hade en jättehit med, och som 16-åring var han sångsolist i Chico Marx stjärnspäckade orkester. Ja just det, en av de berömda bröderna Marx! Och när trummisen i bandet, den legendariske George Wettling, slutade hoppade Mel in i hans ställe. Som trumslagare alltså. Sedan, under mitten av 1940-talet, samarbetade han med Artie Shaw, både som sångsolist och som ledare för sin vokalkvartett The Mel-Tones, Manhattan Transfers förebilder.

Från och med slutet av 1940-talet och fram till sin bortgång jobbade dock Mel för det mesta på egen hand. Men mellan varven samarbetade han också med en rad av de allra största i jazzbranschen, storfräsare som Herman, Ellington, Mulligan, Shearing, Ella, Peggy Lee och, inte minst, kompisen Buddy Rich för att nu dra till med några namn i den långa raden. Och han gjorde massor av radio, tv och skivor. Jag hittade inte mindre än ett 40-tal av hans album hemma i skivskåpet. Så att jag verkligen gillar Mel Tormé förstår ni nog … En av de gånger vi råkades frågade jag Mel vem som var hans egen jazzsångarfavorit. ”Fred Astaire”, svarade han. ”Maken till rytmsinne har jag aldrig hört!” Kanske något att fundera på?

Keep swinging!

Kultur och nöje

Svenska stjärnor med i Viaplays storsatsning

Skådespelaren Alexander Karim ska medverka i tv-serien 'The swarm'. Arkivbild.
Foto: Jessica Gow
Kultur och nöje
Kultur och nöje

Viaplay gör sin största tv-seriesatsning hittills som medproducent till "The swarm", baserad på boken av Frank Schätzing.

Nu startar inspelningarna i Rom och i rollerna syns bland andra de svenska stjärnorna Alexander Karim och Eva Röse, liksom internationella skådespelare som Cécile de France, Leonie Benesch, Barbara Sukowa och Krista Kosonen.

Den övernaturliga dramathrillern handlar om hur mänskligheten hotas när valar börjar sänka skepp och skaldjur förgiftar dricksvattnet.

Serien, som blir engelskspråkig, ska följa en grupp vetenskapsmän och militärer som får arbeta hårt för att tackla det märkliga hotet från havsdjupen.

"Att få vara en del av ett projekt som inte bara är stort och spännande, utan också ihopsatt av några av de största producenterna i branschen, är fantastiskt", säger Alexander Karim i ett pressmeddelande.

Totalt släpps åtta avsnitt med beräknad premiär på Viaplay längre fram.

Kultur och nöje

Norrländska spelundret rullar på

Datorspel är en ny svensk basindustri. Arkivbild.
Foto: Björn Larsson Rosvall/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje Ingenstans boomar den svenska spelboomen så mycket som mellan Boden och Umeå. Och i centrum av den växande spelscenen står samarbetsorganisationen Arctic Game Lab.

I Umeå, Skellefteå, Piteå, Luleå och Boden skapas det tv-, dator-, och mobilspel som aldrig förr. Under de senaste åren har den här delen av landet blivit ett viktigt kluster för den svenska spelindustrin.

– 2015 fanns det fem spelbolag i regionen. Nu är vi uppe i 75. Det har hänt otroligt mycket på bara några år, säger Therese Mossberg, kommunikationschef vid Arctic Game Lab, som är en samarbetsorganisation för spelindustrin i norra Sverige.

I regionen arbetar i dag 500 personer med spel och snart blir de ännu fler berättar kollegan Johan Linder, som sysslar med affärsutveckling i organisationen.

– Vi vet genom en enkät att minst 100 personer ska anställas inom det kommande året. Tillväxttakten är okej liksom. Kommer det hit ännu fler studior och fler etableringar så kommer det verkligen att explodera. I augusti nästa år kommer vi ha 700 studenter inom spel i regionen. Det borgar också för att tillväxten fortsätter, säger han.

"Nya basindustrin"

Mossberg och Linder tror att organisationen har stor del i att den lokala spelindustrin blivit så stor.

– Vi märker att bolag vill vara en del av den här resan, men jag tror också att det är superviktigt att ha en vision, att sikta högt. Då vågar man hoppa på och satsa när man känner att man har andra med sig också, säger Therese Mossberg.

– Det här är den nya stora svenska basindustrin. Spelindustrin omsätter i dag lika mycket som järnmalmen eller pappersmassan och alla vill ha en del av kakan. Där tror jag att det var extremt viktigt att vi gick in så tidigt. Men vi väntar fortfarande på någon riktigt stor spelsuccé, säger Johan Linder.

"Samarbete och jordnära människor"

Det finns en stor bredd bland spelen som skapas i regionen. Bolagen ger ut spel inom flera olika genrer på alla möjliga plattformar. Innehållsmässigt finns inget särskilt som utmärker spel härifrån jämfört med spel från andra delar av världen, tycker Johan Linder.

– Inget är väl direkt kopplat till det lokala egentligen. Det skulle väl vara Gold Town Games i så fall. De gör hockeyspel bland annat, och det är ju stort i Skellefteå där de finns, säger han.

När Therese Mossberg får frågan om varför spelföretag verkar trivas så bra i Norrlandskommunerna vänder hon på frågan.

– Varför inte? Alla förutsättningar finns här. Speciellt nu när vi har fått alla utbildningar har vi ett inflöde av talanger. Men jag tror också att det är mentaliteten här uppe. Det är mycket samarbete och jordnära människor. Det finns inte så mycket intern konkurrens utan man hjälper varandra på ett sätt som är helt unikt, säger hon.

Björn Berglund/TT

FAKTA

Fakta: Arctic Game Lab

Bildades i Skellefteå 2014. Med åren har både organisationen och ambitionerna vuxit. I dag arbetar man i Umeå, Skellefteå, Piteå, Luleå och Boden.

Hjälper bland annat till med affärsutveckling och annat praktiskt, sammankopplar spelutvecklare, kommuner, investerare och andra aktörer med varandra samt anordnar evenemang som den årliga Arctic Game Week. Ambitionen är att skapa en livskraftig lokal spelscen och att locka nya aktörer till trakten.

Kultur och nöje

Roslund och Grens går skilda vägar

Anders Roslund, aktuell med en ny kriminalroman, på besök i Hembygdsparken i Hässleholm. Hit brukade han gå som barn, med farmor och farfar som bodde på Skolgatan. – Det är sig väldigt likt, säger han
Foto: Sofia Åström
Kultur och nöje
Kultur och nöje Med Litapåmig säger Anders Roslund tack och farväl till sin kriminalkommissarie Ewert Grens. Eller? – Jag svarar på alla frågor utom just den, säger krimförfattaren.

I sin fjärde bok som ensam upphovsman och trettonde kriminalroman totalt återvänder Anders Roslund till den värld av trafficking och sexhandel han och tidigare kollegan Börge Hellström beskrev i Box 21 från 2005. Då fick de slåss för att få förlaget, och andra, att förstå att det här var ett problem som fanns även i Sverige.

– När man gjorde första husrannsakan och konstaterade att vi har lägenhetsbordeller gick det hand i hand med den bokens utgivning. Redan när vi jobbade med Box 21 tänkte jag att man kanske skulle fortsätta på något sätt, men andra ämnen pockade på och jag tänkte också att det här ska väl upphöra eller försvinna, säger Anders Roslund.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Casinopro.se

Sverige väljer att förlänga tillfälliga ändringen i spellagen

Casinopro.se I samband med den pågående pandemi som snabbt spred sig över världen, valde svenska Spelinspektionen att skärpa reglerna i den svenska spellagen. Sedan tidigare innebar denna bland annat att varje spelbolag endast får dela ut en bonus per licens, samtidigt som de ska ålägga spelarna att ställa in insättningsgränser innan de tillåts börja spela.

Varken bonusar eller insättningsgränser har tidigare haft ett maxtak, enligt bonussidan casinopro.se - något som kommit att ändras i och med den tillfälliga ändring som genomförts i spellagen från och med den 2 juli 2020.

Strikta regler i nya ändringen

Den tillfälliga ändringen i spellagen skulle i första hand gälla till och med den sista december 2020. Nu är det dock klart att svenska staten förlänger maxgränsen för casino bonusar.

I första hand har de valt att förlänga den tillfälliga spellagen i ytterligare sex månader - men det finns ingenting som säger att de inte kan komma att förlänga tidsgränsen ytterligare.

De nya reglerna som gäller i den tillfälliga spellagen är mycket strikta och syftar till att ingen spelare ska riskera att landa i ett spelmissbruk. Anledningen till detta är att det i och med pandemin var många svenskar som blev arbetslösa eller såg sin inkomst sjunka drastiskt.

Det fanns då en oro hos regeringen att detta skulle leda till ett ökat spelande - varför de kände att en tillfällig ändring i spellagen var nödvändigt.

De mest omtalade ändringarna i spellagen handlar om just bonusar och insättningsgränser. Som vi redan tagit upp, innebär den "vanliga" svenska spellagen att varje spelbolag endast får dela ut en bonus per spelare och licens. Inget maxtak finns för bonusen - men i och med ändringen i spellagen har ett bonustak på 100 kr införts.

Det innebär att inga bonusar med ett värde över 100 kr får delas ut - något som sätter de svenska spelbolagen i ett utsatt läge gällande konkurrens från utländska aktörer som inte har några sådana restriktioner.

Även insättningsgränserna har alltså fått se en ändring, och idag gäller en obligatorisk insättningsgräns på 5 000 kronor per spelare.

Bonusarnas villkor omformas

Att bonusarna fått ett maxtak om 100 kr har varit både bra och dåligt för oss spelare. Det är givetvis en tråkig nyhet för de spelare som är ute efter så höga bonusar som möjligt - samtidigt har bonusvillkoren hos många casinon blivit mer generösa gentemot spelarna.

Till exempel är det många casinon som valt att ta bort kravet på omsättning från sina bonusar - något som innebär att du alltså får behålla dina vinster direkt.

Omsättningsfria bonusar är väldigt populära, och innan den tillfälliga ändringen i spellagen var dessa mycket sällsynta.

Idag hittar vi bonusar utan omsättningskrav hos vart och vartannat casino - vilket vi naturligtvis tycker är kul!

Vilka casino bonusar är bäst nuförtiden?

Precis som vi varit inne på, är det många casinon som tvingats omforma sina bonusar - och flera av dessa har då valt att göra om bonusarna till sådana som är mer gynnande för spelarna. Vi menar då naturligtvis de omsättningsfria bonusarna - dessa är det bästa man som spelare kan hitta.

De enda bonusar som ligger i samma kategori är insättningsfria bonusar, men dessa kommer ofta med krav på omsättning.

Får vi välja tar vi en bonus utan omsättningskrav, alla dagar i veckan.

Några av de casinon som idag valt att lägga sina välkomstbonusar som bonusar utan krav på omsättning är bland annat Prank Casino, Klirr och Storspelare.

Är de lägre bonusarna här för att stanna?

Många spelare undrar om vi någonsin kommer återgå till "normalläge" gällande casinobonusar - och detta är en klart berättigad fråga. I och med att det ekonomiska rådande läget med stor sannolikhet kommer vara långvarigt, finns det en möjlighet att den svenska staten väljer att revidera spellagen så att de tillfälliga ändringarna istället blir permanenta.

Detta är dock ingenting som kommer ske i brådrasket - i första hand kommer istället ytterligare förlängningar troligen vara aktuella. Detta eftersom en ytterligare begränsning i den svenska spellagen skulle ha stora effekter, både för spelbolagen såväl som för samhällsekonomin.

Det innebär att det är många som skulle påverkas av en ändring i spellagen, varför en varig ändring först bör analyseras noggrant innan den genomförs. Å andra sidan har Ardalan Shekarabi visat sig vara väldigt på hugget under det gångna året - så ingenting är omöjligt.

Vad kan en permanent ändring av spellagen ge för konsekvenser?

Att det finns flera positiva aspekter av den tillfälliga ändringen i spellagen har vi redan varit inne på - till exempel har många casinon valt att ta bort sina omsättningskrav vilket blivit mycket uppskattat av spelarna.

Det finns dock även negativa sidor med en striktare spellag. Först och främst blir det en väldigt snedvriden konkurrens för svenska casinon gentemot utländska aktörer. Detta eftersom de senare inte alls behöver förhålla sig till den svenska spellagen - och därmed kan sätta vilka villkor de vill för sina spelare.

En ytterligare konsekvens av detta är att de svenska spelare som väljer att spela hos ett utländskt casino får ett kraftigt urholkat spelarskydd.

Det beror på att den svenska spellagen alltid har spelarnas bästa som grund, samtidigt som svenska spelare alltid kan få hjälp genom KO om de inte kommer överens med ett svenskt casino. Ett utländskt casino behöver inte förhålla sig till detta över huvud taget, och det är därmed upp till deras goda vilja om de vill komma överens med spelaren eller inte vid en konflikt.

Det ska heller inte stickas under stol med att en stor spelarövergång till utländska casinon kommer ge ett stort tapp i statskassan, då det är åtskilliga miljarder i skattepengar som kommer in från de svensklicensierade casinon som finns idag.

Kultur och nöje

Stockholms filmfestival satsar på sommaren

'La la land' är en av filmerna som Stockholms filmfestival visar i sommar. Pressbild.
Foto: Dale Robinette
Kultur och nöje
Kultur och nöje

Stockholms filmfestival flyttar i år sin traditionsenliga sommarbio till Stockholms stadion, där filmerna kan visas på ett säkert sätt för en stor publik.

Det utlovas musiktema och enligt ett pressmeddelande ska filmer som "La la land" och "Searching for Sugar Man" visas 13–15 augusti utan kostnad.

Dessutom lanserar festivalen drive-in bio med plats för hundratals bilister och cyklister i Älvsjö den 18–22 augusti. Då visas bland annat "Thelma & Louise" och "Mad Max: Fury Road".

Den ordinarie upplagan av Stockholms filmfestival blir även i år en hybridfestival med digitala och fysiska visningar. Festivalen äger rum 10–21 november.

Kultur och nöje

Ny biografklubb av dansk modell

Biografklubben ska lanseras i Sverige – och branschen hoppas kunna fylla biosalongerna efter en dansk succémodell. Arkivbild.
Foto: Amir Nabizadeh/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje

Nordisk Film, SF Studios, Filmstaden och Svenska Bio startar en gemensam bioklubb med stöd av Svenska Filminstitutet. Tanken är att medlemmarna ska få se tio filmer, utvalda av ett kunnigt branschråd, varje år till ett rabatterat pris.

I Danmark har modellen funnits i 23 år. Dess 200 000 medlemmar genererar två miljoner biobesök om året, vilket är en målsättning även i Sverige. De danska medlemmarna har på senare tid kunnat se ”En runda till”, ”Unga kvinnor” och ”Knives out”. Bland kommande titlar finns bland annat spionthrillern ”The courier” med Benedict Cumberbatch, Aretha Franklin-biografin ”Respect” med Jennifer Hudson och ”The father” som gav Anthony Hopkins en Oscar.

Kultur och nöje

Diskodänga Skottlands nya "nationalsång"

Skottlands fotbollslandslag har fått en ny inofficiell nationalsång i Baccaras diskohit 'Yes sir, I can boogie' från 1977. Arkivbild.
Foto: Steve Welsh/AP
Kultur och nöje
Kultur och nöje
PREMIUM

Tusentals skotska fans är på plats i London för EM-matchen mot England, men det är inte till ljuden av säckpipor man laddar upp. I stället är det en diskoklassiker från 1970-talet som blivit fotbollssupportrarnas och – lagets – nya signaturmelodi, skriver BBC.

Den spanska duon Baccaras megahit "Yes sir, I can boogie" tillbringade endast en vecka i toppen av de brittiska hitlistorna när det begav sig 1977. Men nu har låten fått ett sällan skådat uppsving.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL