20 år sedan Bo01

Mässan som kantades av skandaler och framtidsvision

Bomässan BO01 invigdes i Malmö på torsdagen av kung Carl XVI Gustaf och Drottning Silvia. Här med arkitekt Klas Tham.
Foto: Pierre Mens/TT
Skåne
20 år sedan Bo01
PREMIUM

Sundspromenaden har blivit ett av Malmöbornas favorittillhåll sommartid och i Västra hamnen bor idag cirka 3 000 personer. På måndag är det 20 år sedan som den omtalade och uppmärksammade bomässan Bo01 invigdes i en helt ny stadsdel i Malmö. Ett område som ligger på gammal industri- och hamnmark norr om den naturliga strandlinjen.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

20 år sedan Bo01

Människor och historier bakom Bo01:s fasader

Initiativtagarna till Instagramkontot Voices of Västra hamnen och Guided tours of Västra hamnen Joanna Le Pluart och Pernilla Weman ber alla de porträtterar välja en favoritplats i stadsdelen, här Kockumskanalen.
Foto: Pernilla Nielsen Negrén
Malmö
VÄSTRA HAMNEN Anekdoter och människor i kombination med Västra hamnens arkitektur och tjugoåriga historia har landat i två boendeinitiativ - guidade turer och ett Instagramkonto. Allt för att lyfta stadsdelen och dess invånare som fick sin start i Bo01.

De möttes i en grupp av hängivna morgonbadare vid Scaniabadet i Västra hamnen, Pernilla Weman och Joanna Le Pluart. Samtal och idéer för att lyfta stadsdelen de själv bott i sedan 2019 respektive 2015 har nu landat i Instagramkontot Voices of Västra hamnen som släpps i samband med Bo01:s tjugoårsjubileum som nu står för dörren.

– Jag fick boken Humans of New York som bygger på Instagramkontot med samma namn och började fundera på om vi inte kunde göra något liknande här i Västra hamnen, berättar Joanna Le Pluart, som nämnde idén för Pernilla Weman, som nappade direkt.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

20 år sedan Bo01

Tidslinje för Bo01

Kungen och mässchefen Allan Karlsson samspråkar i MKB:s "Tegelborgen"
Foto: Pierre Mens/TT
Malmö
Malmö

April 2000. Ett tiotal byggherrar är igång med förarbetet inför bomässan Bo01. I april och maj sker de flesta byggstarterna i mässområdet i Västra Hamnen. Målsättningen är att allt ska vara klart den 15 april 2001 – ca 500-600 bostäder, parker gator, kajpromenad och en småbåtshamn.

Augusti 2000. Bo01-mässan ska vara stor, och ha ett europeiskt perspektiv. Ledningen spenderar mycket pengar på studiebesök och har många storstilade och kostsamma planer. Ledningen byts ut, och mässan bantas en aning.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Skåne

Allt började i Maglehem för mer än 50 år sedan

Glaskonstnär Jonas Rooth med en av sina fantasifulla ljuskronor som hänger i taket i glashyttan i Maglehem.
Foto: Claes Hall
Skåne
feature
Österlen
FEATURE Det var i Maglehem som allt började för mer än 50 år sedan då ett tiotal konstnärer inledde ett samarbete och bjöd in allmänheten till ”Konstens dag”. Det var startskottet för Konstrundan på Österlen.

Konstrundan är tillbaka i ny skepnad i midsommar

Nu förbereder sig glaskonstnären Jonas Rooth på att för första gången någonsin ställa ut på ÖSKG:s konstrunda från midsommardagen. Samtidigt vill han som ordförande för föreningen slå ett slag för 50-årsjubiléet.

– Jag är stolt och glad över att vara en del av konstnärskollektivet som då kallades Konstrond Hanöland och som nu har spridit sig till 113 duktiga konstnärer över hela östra Skåne, säger en förväntansfull Jonas Rooth.

Glaskonstnären Jonas Rooth är dubbelt glad, som ny ordförande för ÖSKG och för att konstrundan blir av i midsommar.
Foto: Claes Hall

Pingsthelgen 1968 var det premiär för Konstens dag. Konstnärerna som deltog var Bengt Fredriksson och Björn Flygare - som fortfarande är medlemmar - Sven-Åke Svensson, Ivar Ekelund, Walter Persson, Vera Ohlsson, Gun Johnson, Lars Wikström och Sonny Willner.

Tanken vid starten i Maglehem och Degeberga var att bredda publiken och nå ut med konst till fler människor. Som besökare kanske man inte åker långväga för att besöka en enstaka galleriutställning men med möjligheten att besöka flera konstnärer hemma i deras ateljéer ökade attraktionskraften.

Första pingsthelgen blev en stor framgång och arrangörerna fortsatte. ”Konstrond Hanöland” växte från år till år. Konstnärerna kände att de fick fin publikkontakt och nådde grupper som tidigare inte varit så vana konstbesökare.

Några av Jonas Rooth färgglada ljusstakar i glas.
Foto: Claes Hall

– Det skapas en totalupplevelse med kultur, mat och och natur som ingredienser. Konstrundan är ett sätt att göra tröskeln till konstens värld lite lägre samtidigt som du vågar ställa frågor om konsten när du träffar konstnären i hans eller hennes ateljé, menar Jonas Rooth.

1971 hade arrangemanget vuxit så mycket, geografiskt som med antalet konstnärer, att begreppet ”Konstveckan i Östra Skåne” lanserades och pingsthelgen byttes mot påskveckan.

När arrangemanget växte ökade också behovet av en gemensam administration. Våren 1974 hölls ett stormöte där man kom överens om att bilda en organisation för att stärka konstveckans ställning och yrkeskonstnärernas villkor.

Havstemat återkommer i Jons Rooths nya glasverk.
Foto: Claes Hall

En interimsstyrelse utsågs och tog fram förslag till stadgar för den nya organisationen. Den 5 september 1974 las arbetsgruppens förslag fram på ett möte i Hammenhög och Östra Skånes Konstnärsgille, ÖSKG, bildades.

Föreningen höll sitt första årsmöte 4 oktober samma år. På ett år fick man 65 medlemmar. Förutom konstveckan 1975 arrangerades en samlingsutställning på Gyllebo slott. Den rödgula vindbollen, symbolen för Konstveckan, registrerades och skyddades som varumärke.

En gemensam utställningslokal och kansli inrättades på Bryggaregården i Simrishamn. 1991 flyttades verksamheten till Tjörnedalagården i Baskemölla utanför Simrishamn. Utställningsverksamheten fick namnet Galleri Tjörnedala.

2007, i samband med en stor renovering av lokalerna, bytte Galleri Tjörnedala namn till Tjörnedala konsthall, där en samlingsutställning hålls varje år. Nu är det dags igen och med Jonas Rooth som ny ordförande.

Från en tidigare konstrunda med mycket folk på Tjörnedalagården.
Foto: Arkivbild

– Sen jag flyttade till Skåne årsskiftet kring år 2000 har jag varit engagerad i ÖSKG på något sätt. 2001 till 2004 var jag också ordförande. Nu är jag tillbaka vid rodret igen och vill helst verka utan att synas, berättar Jonas Rooth.

Han menar att de största bekymret under de 20 åren som han har varit med på konstrundan är när det har varit snöstorm på Österlen och besökarna inte har kunnat komma fram. Men i fjol kom ett betydligt större hinder.

– Fjorårets konstrunda ställdes in helt och hållet på grund av coronapandemin. Det blev ett stort avbräck för både konstnärer och föreningen. Därför var det klokt av den tidigare styrelsen att ta beslutet att genomföra konstrundan i midsommar istället, säger Jonas Rooth.

Han är medveten om att en del tycker att konstrundan är ett jippo och ett geschäft som samlar upp till 10 000 besökare under påskveckan men han menar att det egentligen är en folkfest som lyfter hela bygden och får näringslivet att blomstra.

– Vi ska vara en av kulturaktörerna i regionen.Jag har inga problem med att folk ställer ut hemma på sin gård men inom ÖSKG har vi alltid haft en kvalitetsstämpel på våra konstnärer. Vi har en jury som godkänner de flesta nya medlemmarna, som måste vara bosatta i våra fyra kommuner.

Sirliga detaljer som blommor och bollar ingår ofta i Jonas Rooths konstverk.
Foto: Claes Hall

Jonas Rooth växte upp i Södertälje i en konstnärsfamilj men han säger att det var först när han flyttade till Skåne och Kivik som han upplevde att han blev bemött som en ”riktig konstnär”.

– Här är det ett yrke som alla andra och man är varken bättre eller sämre än andra yrkesgrupper. Det ger en ro att tro på och fortsätta jobba vidare med sin konst eller sitt konsthantverk, förklarar Jonas Rooth.

I ungdomen var han först tekniskt intresserad men när han var tjugotvå år gammal började Jonas han på en konstskola i Stockholm och ägnade sig åt kroki och målning.

– När jag kom till skolan var det som om bitarna föll på plats. Jag kände att det var där jag ville vara. Att det sedan blev glaskonst jag skulle syssla med berodde på att jag gick en utbildning i Småland och arbetade på flera glashyttor som assistent.

Vissa delar i Jonas Rooths konstverk är förgyllda.
Foto: Claes Hall

Han beskriver sitt 30-åriga konstnärskap som ett uttryck för en lust för färg och form och en stark vilja att se hur långt han kan sträcka sig i sina uttryck i glaset.

– Jag upplever mig inte som en glasblåsare i traditionell bemärkelse utan grunden i mitt arbete är att se glasets möjligheter. Glasets förmåga att bära på en historia och en värdeladdning som är unik för var och en som betraktar den, säger Jonas Rooth.

När han visar runt i sin glashytta i den gamla pizzabutiken i Maglehem ligger det många olika glasdelar ordentligt sorterat i lådor eller upphängda på väggen. Delarna sätter han omsorgsfullt ihop till en helhet.

– Det tar många timmar att få ihop alla detaljer till ett glasverk. När jag står och ser på det färdiga verket är själva upplevelsen en belöning som gör att jag kan ge mig in i nya skapandeprocesser. Skapandet för mig är till viss del en privat upplevelse.

Jonas Rooth säter ihop olika glasdelar till en spännande konstruktion.
Foto: Claes Hall

Han är framför allt känd för sina spektakulära ljuskronor med mängder med glasdetaljer, inspirerade av barock och art nouveau, som han själv betecknar som praktföremål, snarare än funktionella glaskronor.

En av dem hänger på Nationalmuseum i Stockholm. Fram till 2019 var han också chef på konsthantverksutbildningen vid Högskolan för design och konsthantverk i Göteborg.

Jonas Rooth ser fram emot sommarens konstrunda. Han bor i Brösarp men brukar ha öppet i ateljén och glashyttan i Maglehem. Här ställer också hustrun Teresa Rooth ut sina dekorativa akvareller med natur- och fågelmotiv.

Teresa Rooths collagebild av platser i Malmö.
Foto: Claes Hall

– Jag ser fram emot sommarens konstrunda. Det jag personligen uppskattar mest är att möta människorna och konstpubliken. Jag träffar familjer i flera generationer som återkommer år från år och det blir som trogna vänner, säger Jonas Rooth.

Möjligheten att besöka Jonas Rooth i hans ateljé är inte slut när konstrundan är över. Den 8-25 juli visas verk från 60 år i Maglehem av konstnärsparet Lisa Larsson och Gunnar Larsson i ateljé Rooth i Maglehems kulturförenings regi.

FAKTA

Konstrundan

ÖSKG:s konstrunda sker i år den 26 juni – 4 juli med invigning på midsommardagen klockan 10-18 på Tjörnedala Konsthall, som öppnade för säsongen 1 maj.

Samtidigt öppnar deltar ungefär 113 av medlemmarna i konstrundan och många öppnar sina ateljéer för allmänheten.

Både på Tjörnedalagården och hos konstnärerna kommer det att finnas begränsningar för hur mycket som kan komma in på samma gång, på grund av covid-19.

Just nu och fram till den 30 september pågår också en artwalk utanför Tjörnedalagården av konstnärer från ÖSKG, Österlenskolan för konst och design samt K3 på Malmö universitet.

Skåne

Från hyllningslök till små grodorna

Att grodor är förtrollade prinsar är vanligt i gamla sagor, först med fenomenet var Bröderna Grimm.
Foto: Gorm
Foto: Kallestad
Skåne
Midsommar ”Små grodorna” är oftast en måste dans runt majstången på midsommar. Men visste du att låten om de hoppande groddjuren kommer från en fransk militärmarsch med hyllning till lök?

Så här är det. Någon gång under den franska revolutionen, 1789-1799, såg en militärmarsch vid namn ”La Chanson de l’Oignon” (Sången om löken) ljuset. Låttexten var en hyllning till grönsaken då den uppskattades av hungriga franska soldater.

I refrängen sjöng fransmännen ”Au pas, camarade, au pas, camarade, au pas, au pas, au pas”, vilket betyder ”I takt kamrat”. Den refrängen är samma som när vi svenskar sjunger ”Kou ack ack ack, kou ack ack ack”. Märkligt? Ja lite, men sant.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Skåne

SOS larmar: Tusentals onödiga samtal till 112

SOS ska man kontakta vid akuta nödsituationer. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Skåne
Skåne Borttappade nycklar, hopp om skjuts och hjälp med vägbeskrivning. Många är de samtal som aldrig borde nå SOS Alarm.
I midsommartider vädjar SOS Alarm om att tänka till innan man slår 112.
PREMIUM

Midsommarhelgen är den tid på året som flest ringer larmnumret 112. Årets midsommar spår SOS få in rekordmånga samtal. Redan helgen innan midsommar fick man in 14 000 samtal, vilket är rekord för i år.

– Antalet samtal vi fick in i lördags är lite fler än vad det är på nyårsafton normalt, och det gör att vi ser allvarligt på situationen inför midsommar, säger Anders Klarström, presstalesperson på SOS Alarm.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Axofinans

Nytt skolår – nya utgifter

Axofinans Ett nytt skolår innebär en hel del att tänka på. Barnen behöver ofta nya kläder, nya skor, ny ryggsäck samt nya anteckningshäften och dylikt.

Detta kan kännas som en hård smäll mot plånboken, särskilt med tanke på den nuvarande världssituationen, men det är oundvikliga och nödvändiga kostnader det gäller. Det finns dock sätt att spara pengar på dessa utgifter, om man planerar rätt och försöker strama åt budgeten. Man kan exempelvis köpa produkter i andra hand, sälja förra årets kläder och accessoarer, och se till att man köper produkter som håller i längden.

Den kommande perioden är hektisk för föräldrar runtom landet, eftersom ett nytt skolår befinner sig precis runt hörnet. Början av ett nytt skolår brukar vara en spännande händelse för barn, men innebär en hel del utgifter och bekymmer för föräldrarna. Barn växer snabbt, särskilt under de tidigare åren, och ett nytt skolår innebär därmed helt nya kläder och ny skolutrustning. Det är därför viktigt att man ser till att budgeten kan klara av detta. Processen kan upplevas som rätt frustrerande, men med rätt strategi behöver inte det nya skolåret vara så pass läskigt som det kanske verkar. Det här är vad man bör tänka på.

Sälj det som inte längre kommer användas

Produkterna som man införskaffat året innan är nog antingen för små eller för slitna för det nya skolåret, men det innebär inte att man bör slänga dem. Lägger man ut det gamla, exempelvis på marknadsplatser på nätet, kan man få in mer pengar för det nya, samtidigt som man värnar om miljön och ser till att andra barn får tillgång till bra kläder. Det som inte går att sälja går altid att donera till välgörenhet och dylikt, för att se till att inget går till spillo.

Köp andrahandsprodukter

Även om man inte känner sig bekväm med att köpa kläder i andrahand åt sina barn, finns det en hel del andra produkter man kan köpa begagnat inför det nya skolåret för att spara pengar. En ordentlig ryggsäck kan kosta en rejäl peng, men det går att hitta massvis med bra ryggsäckar på nätet, som inte sett mer än ett några månaders användning.

Även elektronik, såsom miniräknare eller mobiltelefoner, går utmärkt att köpa i andrahand. Detta är särskilt rekommenderat för yngre barn, eftersom de inte är särskilt varsamma över sina elektroniska ägodelar.

Ibland är det viktigt att söka hjälp

Barnen och deras behov bör alltid komma först. Därför är det viktigt att se till att man håller sig till en budget och ser till att det finns pengar över för det nödvändiga innan skolåret börjar. Men ibland slår saker och ting snett, vilket innebär att man måste söka hjälp på annat håll. Med hjälp av ett privatlån kan man se till att allting fortlöper som vanligt, även när det går fel i karriären eller i ekonomin. Ett privatlån från rätt bank är alltid att föredra framför sms-lån och dylikt, eftersom räntorna är lägre och företagen tenderar att vara mer seriösa samt uppriktiga.

Återanvänd inom familjen

För den större familjen är det alltid bra att återanvända vid möjlighet, istället för att köpa nytt år efter år. Återanvändning av skolprodukter och kläder är något som både skonar miljön, men även plånboken. Det känns även vanligtvis mycket bekvämare för barnen än att köpa in begagnade kläder och dylikt från annat håll.

Långsiktig planering lättar på stressen

Att uppfostra barn är dyrt – det vet alla. Men med långsiktig ekonomisk planering behöver man inte uppleva onödig stress inför varje skolår. En ordentlig buffert och en rimlig budget är allt som behövs för en god hushållsekonomi. Investering är ytterligare en faktor att fundera över, eftersom bra investeringar kan säkerställa barnens framtid och se till att varje nytt år blir enklare ekonomiskt än det föregående.

Sammanfattningsvis kan man göra följande för att underlätta ekonomiskt inför det nya skolåret:

– Spara pengar genom att köpa produkter i andrahand. Detta är ett utmärkt alternativ för mindre familjer och för familjer som värnar om miljön.

– Spara pengar genom att återanvända produkter inom familjen. En självklarhet för den större familjen.

– Sälja gamla produkter inför det nya skolåret.

– Lägga undan pengar för en buffert och hålla sig till en god, välanpassad budget.

Skåne

Flera danska bilister skadade i stenattackerna

Polisen har ökat beredskapen längs E65 med anledning av stenkastningen mot danska bilar.
Foto: Johan Nilsson/TT
Skåne
Skurup
Svedala
Skåne Stenkastningen mot danskregistrerade bilar på E65 fortsätter. Främst är det pendlare till och från Bornholm som utsätts. De senaste två dagarna har ett tiotal nya anmälningar gjorts och polisen är nu uppe i omkring 60 stycken.
En av de utsatta personerna ska ha mist synen på ena ögat.

Efter ett stort antal incidenter i veckan ställer sig polisen fortfarande frågande till det som hänt.

– Den stora frågan här är; varför gör man detta, varför mot danskarna och hur gör man det? Det försöker vi få svar på nu genom att pensla in alla anmälningar som kommer in, säger Ewa-Gun Westford, presstalesperson för polisen.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Covidfakta

Så många har vaccinerats i din kommun

Foto: Malin Hoelstad/SvD/TT
Skåne
Skåne Den 24 juni har totalt 578 932 vuxna skåningar fått sin första dos vaccin mot covid-19, det motsvarar 52,7 procent av den vuxna befolkningen. 353 906 har fått andra dosen, 32,2 procent.

I listan nedan ser du hur långt de olika kommunerna har kommit med vaccineringen mot covid-19 både när det gäller dos ett och dos två.

Skåne

Så blir midsommarhelgens väder

Midsommarväder som de flesta önskar sig det. Sannolikheten för blå himmel ser ut att vara låg, ta med dig ett paraply för säkerhets skull. Arkivbild.
Foto: Ulf Palm/TT
Skåne
Väder Midsommarhelgen närmar sig med stormsteg, men hur blir vädret? Jo, ungefär så som man förväntar sig. Varierande molnighet, sol och risk för lokala skurar. Ta med dig ett paraply för säkerhets skull.

Under torsdagsnatten mot midsommarafton varnar SMHI för att det sveper in ett nederbördsområde som kan se stora mängder regn på lokala håll runt om i Skåne.

– Det kan förekomma stor variation mellan olika platser, säger Sofia Söderberg, jourhavande meteorolog på SHMI.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL