Kultur och nöje

Filip Lamprecht tog hem segern i "Let's dance"

Filip Lamprecht och Linn Hegdal tog hem segern i 'Let's dance'. Pressbild.
Foto: Annika Berglund/TV4
Kultur och nöje
Kultur och nöje Det blev Filip Lamprecht som dansade sig in i tittarnas hjärtan i "Let's dance".
– Det här är helt sjukt. Jag har inga ord, jag är så tacksam, säger han i programmet.
PREMIUM

Jurymedlemmen Dermot Clemenger spådde tidigt under kvällen att det skulle bli "den mest jämna finalen i 'Let's dance'-historien". Han fick rätt, åtminstone när det gällde juryns poäng.

Vid slutet av kvällen hade båda Filip Lamprecht och Linn Hegdal och motståndarna Anis Don Demina och Katja Luján Engelholm 88 poäng. Tittarnas röster avgjorde i slutändan till Lamprechts fördel.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Kultur och nöje

Bob Hund-musikal till Göteborg

Bob Hund. Pressbild.
Foto: Anna Brånhede
Kultur och nöje
Kultur och nöje

Bob Hunds musikal "Bobhundmusikal" som sätts upp i Helsingborg i höst gästar även Göteborg. Där blir det fem föreställningar på Stora Teatern den 18-21 november, enligt ett pressmeddelande.

Musikalen har premiär på Helsingborgs stadsteater den 9 oktober. I handlingens centrum står popgruppen Bob Katt, och efter ett förödande gräl vaknar några spöklika figurer till liv. Det är Bob Hund som går igen och med musikens hjälp tar sig de sig tillbaka i tiden för att försöka förhindra katastrofen som hotar att splittra Bob Katt.

Kultur och nöje

Sommarturné för Petra Marklund

Petra Marklund. Arkivbild.
Foto: Gustaf Månsson/ SvD/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje

Petra Marklund packar ned färska albumet "Frimärken" samt en rad äldre hits och ger sig ut på turné i sommar. Det blir stopp i 14 städer med start i Kungsbacka den 29 juni.

"Jag och mitt band är superglada över att vi ska få åka på turné och vi längtar efter att få träffa alla igen. På riktigt! Det bästa förutom att skriva musiken är ju att få åka till alla vackra guldställen och spela för min publik där", säger Marklund i ett pressmeddelande.

Turnéplan: 29/6 Kungsbacka, 9/7 Borgholm, 13/7 Visby, 1577 Burgsvik, 23/7 Sundsvall, 24/7 Östersund, 28/7 Dalarö, 30/7 Mariestad, 31/7 Örebro, 4/8 Härnösand, 6/8 Skellefteå, 7/8 Göteborg, 18/8 Malmö, 28/8 Eksjö.

Kultur och nöje

Weeping Willows till Dalhalla

Weeping Willows spelar på Dalhalla i september. Arkivbild.
Foto: Naina Helén Jåma/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje

Weeping Willows är klara för en spelning på Dalhalla i Rättvik den 17 september. Spelningen är en del av bandets första turné efter en lång, ofrivillig pandemipaus.

Övriga stopp på turnén är Karlstad 6/8, Halltorp 13/8, Fjärås 21/8, Huskvarna 22/8, Uppsala 4/9 och Stockholm 7/9.

Weeping Willows slog igenom 1997 med debutalbumet "Broken promise land". Senaste skivan "After us" kom 2019.

Kultur och nöje

Plura får Taubestipendium

Plura Jonsson. Arkivbild.
Foto: Naina Helén Jåma/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje

Per "Plura Jonsson, Daniel Adams-Ray och Tina Ahlin finns bland de tio musikskapare som tilldelas årets Taube-stipendium av Sveriges kompositörer och textförfattare (Skap).

Övriga mottagare är Thomas Andersson Wij, Anna Ahnlund, Sousou Cissoko, Lars Demian, Åsa Jinder, Sarah Riedel och Päyam Tabatabayi.

Stipendiet på 40 000 kronor per person går till "musikskapare som alla anses följa sina egna vägar med en gemensam nämnare: att de liksom Evert Taube vågar vara både nyskapare och rebeller".

Skap instiftade sitt Taubestipendium i samband med trubadurens 100-årsdag och man har delat ut det sedan 1991. Det har ingen koppling till det Evert Taube-stipendium som instiftades 1960 och som delas ut av Taubesällskapet och Tidningen Vi.

Kultur och nöje

Jubileumsutställning på Musikaliska Akademien

Konserthuset . Arkivbild.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje

Kungliga Musikaliska Akademien firar sina 250 år i musikens tjänst med en jubileumsutställning på Konserthuset i Stockholm i sommar. "Anda & konst" öppnar den 29 juni och lyfter hur akademien har främjat och arbetat för Sveriges musikliv.

En rad historiska antikviteter tar plats i utställningen och en rad svenska musikprofiler medverkar på olika vis. Besökarna får även lära sig mer om akademiens samtida projekt, som tankesmedjan "Unga tankar om musik", det nationella programmet "Sjungande barn" och satsningen "Levande musikarv".

"Konst & anda" håller öppet till den 5 september.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Casinoer.com

Spelinspektionen lämnar in remiss för matchfixning

Casinoer.com SVERIGE. Den senaste tiden har matchfixning blivit en stor fråga runt omkring i Sverige. Spelinspektionen har nu lämnat in en remiss till regeringen med förslag på hur problemet ska lösas, men alla är inte nöjda med den statliga myndighetens förslag.

Matchfixning, det vill säga illegal manipulation av ett idrottsevent för att göra en vinning på spelmarknaden eller ett avancemang i en turnering, är ett problem som har varit extra uppmärksammat i Sverige de senaste veckorna.

Problematiken ska främst röra sporter som fotboll och tennis, men den 19 januari rapporterade Aftonbladet att en landslagsspelare i futsal häktats på grund av misstankar om matchfixning. Om problematiken har blivit mer förekommande den senaste tiden, eller om fler rapporter kommer in på grund av att problemet har uppmärksammats, framgår inte. Oavsett vilket är det ett problem spelbolagen, fansen och idrottsförbunden vill få bukt med.

Vill förbjuda betting på individuella prestationer

Den statliga myndigheten Spelinspektionen ansvarar för att säkerhetsställa att lotterier, vadhållning och casinospel sköts lagligt i Sverige. Sedan de nya spellagarna infördes den 1 januari 2019, som möjliggjorde det för icke-statliga aktörer att bedriva casinorelaterad verksamhet i sverige, har Spelinspektionen fått en större roll. Nu ansvarar de också för att utfärda spellicenser till spelbolag och kontrollera att dessa lever upp till de högt ställda krav som den svenska staten ställer på dem.

Närmare 100 spelbolag har beviljats spellicens, vilket förra året genererade en skattevinst på cirka 4 miljarder kronor. Speltrenden är inte på något sätt unik för Sverige och vi kan se att många nya spel- och bettingsidor även har dykt upp i Norge. Här kan du läsa mer om de nya norska spelsidorna. Flera av dessa aktörer bedriver också verksamhet här i Sverige.

Nu har Spelinspektionen skickat in en remiss med förslag på hur matchfixning ska begränsas. I ett pressmeddelande skriver de följande:

“Om förslaget blir verklighet innebär det att spelbolagen på den svenska licensmarknaden inte får erbjuda vadhållning på regelbrott eller förlust i delmoment. Exempelvis blir det inte tillåtet att erbjuda spel på om en fotbollsspelare ska få gult kort eller om en tennisspelare kommer att göra dubbelfel.”

Med andra ord handlar det i stor utsträckning om att förbjuda betting på individuella prestationer och delmoment i olika sporter. Men många frågar sig om detta verkligen är rätt väg att gå.

Svenska fotbollsförbundet reagerar starkt.

Några som har varit mycket missnöjda med förslaget är Svenska fotbollsförbundet, som tycker att Spelinspektionen velar för mycket. Enligt Dagens Nyheter har Håkan Sjöstrand, förbundets generalsekreterare, sagt att han är “besviken och förbannad” och att han reagerar starkt på Spelinspektionens förslag på att rapportera misstänkt matchfixning en gång om året: “Det förstår väl alla att det inte räcker med att rapportera på årsbasis”.

Vad som kommer att ske med Spelinspektionens förslag om hur problematiken med matchfixning ska åtgärdas återstår att se.

Kultur och nöje

Måns Möller testar skämt på turné

Måns Möller. Arkivbild.
Foto: Stina Stjernkvist/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje

Komikern Måns Möller ger sig ut på turné i höst. Det blir stopp i tolv svenska städer, och syftet med turnén är att testa nytt stå upp-material på publiken.

"Jag har en hel byrålåda full med skämt jag skrivit under de senaste två åren. Vad är kul? Vad är helt värdelöst och vad är jättejättekul? Det är era skratt, burop, och/eller applåder som avgör", säger Möller i ett pressmeddelande.

Turnéplan: 16/10 Eskilstuna, 21/10 Hässleholm, 22/10 Alvesta, 23/10 Laholm, 28/10 Nynäshamn, 30/10 Örebro, 11/11 Karlstad, 12/11 Jönköping, 13/11 Kalmar, 18/11 Alingsås, 19/11 Varberg, 20/11 Växjö.

Kultur och nöje

Dansband bjuder upp till folkparksfest

Lars-Kristerz. Arkivbild.
Foto: Leif R Jansson/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje

Lasse Stefanz, Black Jack, Lars-Kristerz, Donnez, Perikles, Danne Stråhed och Dynamo gör gemensam sak i sommar. Under vinjetten "Folkparksfesten" ger de sig ut på en turné som gästar sex svenska orter med start i Karlsborg i juli.

"Det pandemin visat är att dansbandsmusiken är otroligt stark. På sociala medier streamas dansbandsmusiken som aldrig förr och längtan efter att höra låtarna och se banden live är stort och även om det inte är tillåtet att dansa kan en hungrig publik i landet serveras dansbandseliten", säger arrangören och dansbandsexperten Thomas Deutgen i ett pressmeddelande.

Turnéplan: 17-19/7 Karlsborg, 30/7-1/8 Båstad, 1/8-4/8 Kalmar, 6/8 Hedemora, 12-14/8 Mariestad, 15-18/8 Huskvarna.

Kultur och nöje

Samisk svepask öppnade Mats Jonssons historia

'Jag skulle inte kunna skriva fram mina förfäder på 1600-talet på ett trovärdigt sätt men i serieformen finns ett inslag av förenkling, i bilderna och berättandet. Det är ganska rakt upp och ner, så jag tänker mig att det blir trovärdigare, säger serietecknaren Mats Jonsson, som berättar om sin samiska släkt.
Foto: Claudio Bresciani/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje Hans farfar var renskötare – men länge visste Mats Jonsson inget om sin samiska bakgrund. I en ny serieroman spårar han sin släkthistoria och folkbildar om skogssamernas nedtystade öde.

I Mats Jonssons barndomshem fanns en svepask som aldrig fick öppnas. Inte förrän hans farfar gick bort togs locket av, och inuti "spanna" hittade familjen bland annat renmärkesbevis och brev från lappfogden i Västerbottens län. Tio år gammal fick Mats Jonsson veta att han härstammar från skogssamer i Malåtrakten.

Men hans pappa växte upp som svensk och har alltid tonat ned det samiska arvet.

– Han sade "nog kunde pappa lite samiska" men jag hade känslan av att det inte betydde så mycket. Det var väl förstås något som grundade sig i farfars skam, den dubbla skammen över att "vara lapp" och över att också ha övergivit sin kultur.

Har flyttat tillbaka

Mats Jonsson är känd för sina självbiografiska serier som har fått en allt tydligare politisk udd. Förra serieromanen "Nya Norrland" skildrade den ökande klyftan mellan stad och landsbygd. När vi nu ses är han på besök i Stockholm: han har slutligen flyttat tillbaka till barndomsorten Kramfors. Irritationsmomenten från huvudstaden – som han ofta har hånat i sina serier – har tystnat.

– Det är som ett tinnitus som bara tar slut. Så mycket av det som debatteras är inte ens en fråga i Kramfors. Där finns inga friskoleföretag, privata vårdgivare eller budfirmor för mat, för det finns för lite folk, säger Mats Jonsson.

Idén till den nya boken, "När vi var samer", har han haft i 20 år. Han ville berätta om sin pappas barndom på 1950-talet, som i dennes skrönor snarare lät som tagna ur 1800-talet, tycker Mats Jonsson.

– Ute på nybygget var det så fattigt och kändes så långt från samhället och moderniteten, säger han, och berättar att det gick rykten om att det vid Arvidsjaur fanns något svart och hårt på vägarna.

– Ungarna visste inte ens att det hette asfalt.

Berövats sin historia

Men boken tog en annan vändning. I takt med att fler samiska berättare nådde ut bredare började Mats Jonsson vilja nysta i tystnaden kring sin släkt. Det var inte förrän då han insåg vad han hade förlorat.

– Jag har berövats halva min historia men jag har samtidigt levt ett fullvärdigt liv, säger han, och menar att den filosofiska frågan då uppstår: ska man ändå rota där?

Det ville han. Och han minns ögonblicket då sanningen sjönk in i honom, under ett samtal med pappans kusin. Denne hade kommit på sin pappa, Mats Jonssons farfars bror, med att sitta och jojka på äldre dagar.

– När jag fick veta det var det som att jag förstod att de verkligen var samer. Farfar hade renar in på 40-talet, umesamiska var deras modersmål. Den samiska kulturen var oerhört stark oerhört länge i min familj.

Familjehistorien är sammantvinnad med Sapmis öde, och Mats Jonsson kastade sig in i en ambitiös research. Hans drivkraft var till en början nyfikenhet, men den förbyttes allt mer i ilska.

Skogssamer tystades

Mats Jonsson upptäckte att hans familj levde i en enklav av skogssamisk kultur som bevarats mitt i den nya svenska bondebygden. Medan fjällsamer exotifierades med devisen "lapp ska lapp vara" betedde staten sig tvärtom mot skogssamerna, sammanfattar han. De tvingades att flytta på sig och assimilerades till slut.

– Den politiken var så lyckad att ingen kommer ihåg att de fanns, trots att vi fortfarande finns!, säger Mats Jonsson.

Som serietecknare och journalist tycker han det det är anmärkningsvärt att den svenska staten bedrev ett vad han kallar "kulturellt folkmord" – och att så få vet om det. Med sin bok vill han förändra genom att folkbilda.

– I och med att så mycket är okänt för de breda folklagren behöver jag inte ens sprida åsikter. Fakta i sig är så upprörande att det räcker ganska långt.

Kan berätta

Själv har Mats Jonssons klasstillhörighet komplicerats av den exotifierande inställningen till samer. Han skildrar en middag i Stockholm som ett slags urscen:

– I det intellektuella övre medelklassammanhanget, som jag på något plan har blivit en del av sedan jag har gjort kulturkarriär, var jag, min familj och min släkt ointressant. Det enda vi hade att komma med var det samiska – och det vet jag inget om. Det var lite förnedrande på flera plan.

Nu "arbetar han ihop" till en samisk identitet. Han vill inte vara en person som släktforskar lite och "sedan får en kolt uppsydd och springer runt och är same". Dessutom tror han att vi egentligen är för fixerade vid vårt identitetsbyggande.

– När jag funderade på allt det där slog det till slut knut på sig själv och jag blev så less. Man kan formulera det så här: fråga inte vad Sápmi kan göra för dig utan vad du kan göra för Sápmi, säger han och lägger till:

– Jag kan inte jojka, slöjda eller slakta en ren men jag kan berätta.

Elin Swedenmark/TT

'Det är intressant hur min läsekrets har åldrats med mig. Min kärnpublik är de som upptäckte mig när jag var i 20-årsåldern och gjorde serier om indiepopare på Södermalm. Men det är roligt att med 'Nya Norrland' fick jag en stor ny publik av äldre. När jag åkte runt till bibliotek kom det tanter och farbröder fram och sade 'jag har inte läst serier sedan Kapten Miki på 50-talet', men det gick ju att läsa det här med, säger serietecknaren Mats Jonsson.
"Det är intressant hur min läsekrets har åldrats med mig. Min kärnpublik är de som upptäckte mig när jag var i 20-årsåldern och gjorde serier om indiepopare på Södermalm. Men det är roligt att med 'Nya Norrland' fick jag en stor ny publik av äldre. När jag åkte runt till bibliotek kom det tanter och farbröder fram och sade 'jag har inte läst serier sedan Kapten Miki på 50-talet', men det gick ju att läsa det här med, säger serietecknaren Mats Jonsson.
Foto: Claudio Bresciani / TT

FAKTA

Fakta: Mats Jonsson

Född: 1973

Bor: Kramfors

Familj: Fru och femtonårig dotter.

Aktuell: Med nya serieromanen "Vi var samer" och som sommarpratare i P1.

Bakgrund: Har skildrat sitt liv i flera serieromaner, som "Hey princess", "Mats kamp", "Pojken i skogen" och "Nya Norrland". 2003-2018 var han redaktör för tidskriften Galago, och han har också ritat och skrivit i bland annat Aftonbladet, Dagens Nyheter och Arbetet, samt gett ut flera barnböcker. Sitter i kulturrådets arbetsgrupp för barn och ungdomslitteratur och i litteraturprogrammet Babels författarpanel.

"Pojken i skogen" belönades med Norrländska litteraturpriset och Urhunden för 2005 års bästa svenska seriealbum.

Om sommarpratet: "Jag kommer framför allt att prata om mitt komplicerade kärleksförhållande till Ådalen. Det blir en hel del om stad- och landproblematik. Och en del om självbiografiskt berättande."

FAKTA

Fakta: Mats Jonsson om...

... synen på skogsindustrin:

– "Nya Norrland" handlar om Ådalen som är så färgad av skogsindustrin. Det var den som gjorde bygden till vad den är, på gott och ont. Den här boken utspelas några tiotal mil inåt landet, uppströms älven. Och det hänger ju ihop. Hade det inte varit för skogsindustrin hade skogssamerna förmodligen klarat sig bättre. Det som skapade välstånd nere vid kusten förstörde livet för så många i inlandet.

Det ser jag också i dag, jag har gamla kompisar som jobbar inom skogsindustrin och som delar inlägg för Sveaskog i sociala medier. Och så har jag vänner som är samiska aktivister som delar inlägg mot Sveaskog.

... att förena självbiografi och politik:

– Jag har sett andra serietecknare internationellt som har fastnat i att bara skildra sin historia, och det kan bli navelskådande. En femtioårings familjeliv är inte heller lika spännande som en tjugoårings kärleksliv, så det kom naturligt som ett sätt att förnya sig. Mitt liv blev för stabilt så jag måste föra in en dimension till. Då är möjligheterna oändliga.

... ett samiskt museum:

– Något som verkligen borde finnas är ett samiskt museum i Stockholm. Kan vi ha ett Abba-museum och ett Vikingamuseum kan vi väl ha ett samiskt museum, med en samisk huvudman, som kan vara ett museum för den samiska kulturen och för att minnas de historiska övergreppen.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL