Utrikes

Fortsatt minskad smittspridning i Tyskland

En kvinna med munskydd på en bro över floden Main i Frankfurt. Bilden är från i torsdags.
Foto: Michael Probst/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Spridningstakten av covid-19 tycks fortsätta sakta ned i Tyskland. Antalet nya registrerade fall under den senaste sjudagarsperioden har nu för första gången sedan i mars sjunkit till strax under 100 per 100 000 invånare.

Den gränsen har använts som en tröskel för nödlägesrestriktioner såsom nattliga utegångsförbud, nedstängning av butiker och begränsningar för privata sammankomster. Om det så kallade incidenstalet visar sig stabiliseras under 100 väntas restriktioner börja hävas.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Kina biter tillbaka efter människorättskritik

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg gör sig redo för att ta emot USA:s president Joe Biden på toppmöte i Bryssel. Arkivfoto.
Foto: Evan Vucci/AP/TT
Utrikes
Utrikes Efter Storbritannien och G7 står Nato näst på tur under Joe Bidens Europaturné. Kina och Ryssland – men också klimatet – ska diskuteras på måndagens toppmöte i Bryssel.
Kina reagerar ilsket på kritik om brott mot mänskliga rättigheter.

USA-presidentens intensiva program blir rena speed-dejten, då en norsk generalsekreterare och 29 stats- och regeringschefer ska få säga hej under måndagen.

Nato-ländernas toppmöte är i mångt och mycket till för att blåsa "faran över" efter åren med Donald Trump som chef i Vita huset. Under Trump fanns en ständig oro för vad USA egentligen tyckte om Nato-samarbetet – inte minst när det gällde övriga länders ekonomiska satsningar på försvaret.

"Stark anhängare"

Nu ska i stället Joe Biden definitivt markera att USA står stadigt vid européernas sida.

– Jag hade ett väldigt bra möte med president Biden den här veckan i Washington. Han är en stark anhängare av Nato och den transatlantiska länken och medlemsländerna välkomnar hans tydliga budskap om vikten av att återuppliva banden mellan Europa och Nordamerika, sade Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg på sin presskonferens inför toppmötet i fredags.

Snabbmötet i Bryssel ska bland annat dra i gång arbetet med ett nytt "strategiskt koncept". De Nato-dokument som man nu grundar sig på härrör från 2010 – och sedan dess har mycket hänt.

– Kina nämns inte med ett enda ord och klimatförändringarna förekommer knappt alls. Och naturligtvis var vår relation till Ryssland helt annorlunda då, jämfört med var vi står i dag, säger Stoltenberg.

"Delar inte våra värderingar"

I den nya versionen av konceptet väntas Kina uttryckligen nämnas. Stoltenberg säger att det är viktigt för Nato att stärka sin politik gentemot Kina.

– Kina delar inte våra värderingar. Vi ser det på det sätt de slår ner demokratiska protester i Hongkong, hur de förtrycker minoriteter som uigurerna i västra Kina, säger Stoltenberg till kanadensiska CBC.

Kina togs också upp under helgens G7-toppmöte, där landet i ett skarpt uttalande bland annat uppmanades att respektera mänskliga rättigheter och friheter, i synnerhet i Xinjiang (där den muslimska uigurbefolkningen utsätts för övergrepp).

G7-ledarna kritiserade även Kina för inskränkningarna i Hongkongs självstyre och underströk vikten av fred och stabilitet omkring Taiwansundet.

Kina biter tillbaka

Kinas ambassad i London anklagar G7-länderna för att sprida "lögner, rykten och grundlösa anklagelser".

"Vi kommer med bestämdhet att försvara vår nationella suveränitet, säkerhet och våra intressen, och resolut slå tillbaka mot varje form av orättvisa och kränkning mot Kina", skriver ambassaden i ett uttalande.

Nato-ledarna ska också ge sitt stöd till åtgärder för att koordinera cybersäkerhetsarbetet och minska utsläppen från växthusgaser från militäranläggningar.

Tanken är att den nya strategin ska finnas på plats redan till nästa stora Nato-toppmöte 2022, preliminärt planerat att hållas i Spanien.

Träffar Erdogan

Måndagens möte inleds redan på förmiddagen, då de olika delegationerna väntas strömma in från klockan 10.30.

Formellt pågår samtalen endast mellan klockan 13.30 och 16.00, varpå Stoltenberg har utlovat en presskonferens.

Ett stort antal enskilda möten väntas också under dagen. Bland annat ska Biden hålla en särskild överläggning med Turkiets president Recep Tayyip Erdogan.

Wiktor Nummelin/TT

FAKTA

Fakta: Nato

Tolv länder fanns med från start när militäralliansen Nato bildades 1949: Belgien, Danmark, Frankrike, Island, Italien, Kanada, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Portugal, Storbritannien och USA.

Därefter har ytterligare 18 länder tillkommit: Grekland och Turkiet (inträdde 1952), Västtyskland (1955, hela Tyskland från 1990), Spanien (1982), Polen, Tjeckien och Ungern (1999), Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen, Rumänien, Slovakien och Slovenien (2004), Albanien och Kroatien (2009), Montenegro (2017) samt Nordmakedonien (2020).

Nato har sitt högkvarter i Bryssel. Generalsekreterare sedan 2014 är Norges förre statsminister Jens Stoltenberg (född 1959).

Utrikes

Johnson väntas skjuta upp covidöppning

Storbritanniens premiärminister Boris Johnson. Arkivbild.
Foto: Ben Stansall/AP/TT
Utrikes
Utrikes Storbritanniens premiärminister Boris Johnson väntas i dag meddela att landet skjuter på öppnandet av det brittiska samhället, som var planerat till den 21 juni.

Brittiska medier har den senaste tiden spekulerat i huruvida den snabbt ökande spridningen av deltavarianten av covid-19 (också känd som den indiska varianten) kommer att omöjliggöra slopandet av restriktioner i nuläget, något som Johnson på raka frågor inte har förnekat.

– Vi fortsätter att titta på datan. Något slutgiltigt beslut har inte fattats ännu, och rätt tid för att meddela hur vi gör med den 21 juni är i morgon (måndag), sade premiärministern i samband med G7-mötet i söndags.

Deltavarianten tros vara omkring 60 procent mer smittsam än den variant som tidigare dominerade. Den gångna veckan har antalet nya fall av covid-19 i Storbritannien ökat med nära 50 procent. Även antalet sjukhusinläggningar ökar.

Regeringen i London har tidigare understrukit att alla restriktionslättnader från och med nu är oåterkalleliga.

Utrikes

Lågt valdeltagande i finländska valen

Samlingspartiet – som motsvarar Moderaterna i Sverige – ser ut att ha tagit hem flest röster i de finländska kommunalvalen. Arkivbild.
Foto: Wiktor Nummelin/TT
Utrikes
Utrikes Samlingspartiet (som är Finlands motsvarighet till Moderaterna), Socialdemokraterna och Centern får flest röster i det finländska kommunvalet.

Samlingspartiet fortsätter att behålla sitt grepp i den finländska kommunpolitiken, och blir största parti med 21,3 procent av rösterna. Partiledaren Petteri Orpo tror att det finns en kritik mot regeringspartierna som påverkat utgången.

Vice ordförande Elina Valtonen var en röstmagnet i Helsingfors, men borgmästarkandidat är riksdagsledamoten Julhala Vartiainen, som kniper posten som går till det största partiet.

– Jag ser fram emot mitt tuffaste ledarskapsjobb hittills, säger han enligt Hufvudstadsbladet.

Centern backade till 14,9 procent, men lyckades med 0,4 procentenheters marginal bli tredje största parti framför Sannfinnländarna, som förvisso gick framåt, men inte så mycket som man förväntat sig.

Väljarna straffar regeringspartierna, som alla – utom Svenska folkpartiet – backar.

Socialdemokratena fick 17,7 procent av rösterna, och en eventuell "Marin"-effekt, som en del spekulerat i, uteblev.

– Det är klart det är en besvikelse. Kandidater och partiaktiva har jobbat väldigt hårt. Vi har försvarat service för människor och kommer att göra så också under nästa fullmäktigeperiod. Men det är klart att en partiledare aldrig kan vara nöjd om väljarunderstödet minskar, säger statsminister Sanna Marin, som är Socialdemokraternas ordförande, enligt Svenska Yle.

Valdeltagandet har varit ovanligt lågt. Endast 55,1 procent av de röstberättigade finländarna valde att rösta, jämfört med 58,8 procent för fyra år sedan. Marin beskriver även det som en besvikelse.

– Jag hade hoppats på att vi skulle komma över 60 procent i kommunalvalet, säger hon enligt Yle.

De lokala valen skulle ha hållits den 18 april, men flyttades fram på grund av ökad virusspridning – och under tiden har Finland skakats av ett par skandaler, vilket har märkts i opinionsmätningarna.

Utrikes

Fler kärnvapen i operativa förband

En rysk kryssningsrobot visas upp under 2019.
Foto: Pavel Golovkin/AP/TT
Utrikes
Utrikes Kärnvapen verkar bli viktigare för USA och Ryssland, enligt fredsforskningsinstitutet Sipri.
PREMIUM

Antalet kärnstridsspetsar som har placerats i operativa förband världen över har ökat, uppger Stockholms internationella fredsforskningsinstitut Sipri i sin årsbok.

Antalet beräknas till 3 825 i början av året, en ökning från 3 720 förra året. De flesta är ryska och amerikanska.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Fler politiker gripna i Nicaragua

Nicaraguas President Daniel Ortega anklagas för att bli allt mer auktoritär. Arkivbild.
Foto: Alfredo Zuniga/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Ytterligare fyra oppositionspolitiker har frihetsberövats i Nicaragua, uppger landets polis.

Det rör sig om ordföranden i oppositionspartiet Unamos, Suyen Barahona Cuán, vice ordföranden Hugo Torres samt de två framträdande politikerna Dora María Téllez och Ana Margarita Vigil Guardian.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Företagsfinanser.se

Ökning av ansökningar om pausade amorteringar!

Företagsfinanser.se Bostadsmarknaden har trots omständigheterna inte rasat, istället har försäljningen ökat med hela 13 % och med ett fortsatt tryck på visningar på uteliggande bostäder.

Men även fast bostadsmarknaden är i full rullning så är det många bankkunder som har valt att pausa sina amorteringar på sina bostadslån. Detta i och med att bankerna lättat på tyglarna en aning som hjälp för den ekonomiska situationen som många sitter i just nu. I April så var det många husköp som gick i lås och många nya lyckliga husägare som flyttade in i sina nya hem. April är generellt sett en månad då många köper hus varje år och det visade sig vara så även under detta år.

Varje år så ökar mängden bostadslån i Sverige och ligger tillsammans på tusentals miljarder i värde. För de flesta hushåll så är det boendet som kostar mest månadsvis och också den utgift som svider mest. I mars gick bankerna ut med att de ändrar amorteringskraven för att hjälpa sina kunder. På detta sätt är det många som har kunnat spara in en del. Även fast det varje år är många kunder som ansöker om amorteringsfria månader på sina bolån, så har det varit en stor ökning av fall under de senaste månaderna.

Reporäntan oförändrad

Riksbanken meddelade nyligen att de lämnar kvar reporäntan på noll och detta för att de anser att den nedåtgående ekonomiska spiralen beror på gällande restriktioner. Det anses också vara svårt att sätta en prognos på hur framtiden kommer att se ut. Att räntan ligger oförändrad är ingenting som låntagare kommer att märka då det är samma som innan. Riksbanken betonar dock att räntan kan komma att sänkas om det anses vara nödvändigt i framtiden.

Många anser att räntan borde ha blivit reglerad ned på minus men Riksbanken menar på att det inte finns någon anledning att göra så i dagsläget. Anledningen till detta är att denna krisen inte är grundad i en finanskris likt den 2008, så den ska inte bedömas som så. Norge och Storbritanniens centralbanker sänkte däremot sina räntor med 0,5 %.

Detta tittar banken på när du ansöker om företagslån

Det är också många företagare som ansöker på företagsfinanser.se för att kunna hantera den nuvarande ekonomiska situationen där många företag står med en lägre produktion och därav omsättning. När ett företag ansöker om ett lån så är det dessa punkter som banken tittar på i en ansökan:

– Ägarna av företaget - referenser, privatekonomi och erfarenheter.

– Företagets affärsplan - detaljerad plan.

– Eventuell ekonomisk hjälp - revisor eller liknande.

– Balansräkning, bokslut och deklaration på företag som etablerat sig redan.

Det finns ett par olika företagslån som banker kan låna ut till företagare och vilket som passar för eventuella företag kan variera beroende på behovet. Ett företag som behöver investera i inventarier, maskiner eller byggnader brukar exempelvis oftast välja en investeringskredit och enbart amortera för den summa som är använd.

Utrikes

Schweiz röstar nej till klimatåtgärder

Söndagens folkomröstning i Schweiz blev ett nej till de gröna förslagen. Arkivbild.
Foto: Benjamin Manser/AP/TT
Utrikes
Utrikes Nej, nej och åter nej. Schweizarna har sagt sitt vid valurnorna – det blev nej till de omfattande klimatåtgärder som föreslogs – och nej till ett förbud mot syntetiska bekämpningsmedel.
PREMIUM

51,6 procent av dem som röstade i söndagens val sade nej till ett lagförslag som skulle minska landets utsläpp av koldioxid, som därför inte kommer att införas. Lagförslaget hade tagits fram för att hjälpa landet att nå klimatmålen i enighet med Parisavtalet.

Schweiz klimatminister Simonetta Sommaruga beklagade valresultatet, då det enligt henne innebär att det kommer bli "mycket svårt" att nå klimatmålen om att halvera landets utsläpp fram till 2030.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Netanyahu tvingas lämna makten efter tolv år

Jublande israeler i Tel Aviv firar att Israel fått en ny regering och att Benjamin Netanyahu röstats bort efter tolv år som premiärminister.
Foto: Oded Balilty/AP/TT
Utrikes
Utrikes Benjamin Netanyahus tid vid makten är slut.
Landets nye premiärminister blir nationalisten Naftali Bennett vars regeringskoalition under söndagen röstades igenom med blott en rösts marginal i Israels parlament knesset.
PREMIUM

Siffrorna blev 60 mot 59 – knesset har 120 ledamöter. Majoriteten röstade därmed ja till den åtta partier stora regeringskoalitionen – och maktskiftet i Israel är ett faktum.

– Den nya regeringen representerar medborgare från Efrat till Tel Aviv, från Rahat till Kiryat Shmona, sade Naftali Bennett under ett anförande strax före omröstningen.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Paret Biden på tebjudning hos drottningen

Storbritanniens drottning Elizabeth, i mitten, tillsammans i Windsor Castle med det amerikanska presidentparet Joe och Jill Bilden.
Foto: Steve Parsons/AP/TT
Utrikes
Utrikes G7-mötet i brittiska Cornwall satte punkt på söndagen. Men innan USA:s president Joe Biden och hans fru Jill Biden lämnade Storbritannien genomfördes ett litet besök på Windsor Castle, där drottning Elizabeth bjöd på te.
PREMIUM

De tre träffades redan i fredags, öppningsdagen för G7-mötet, då den 95-åriga monarken tillsammans med flera av sina familjemedlemmar stod värd för en mottagning.

Joe och Jill Biden är det fjärde amerikanska presidentparet som drottningen tar emot på Windsor Castle. Men det är långt ifrån första gången hon möter en amerikansk president. Drottningen har under sina 69 år vid tronen träffat 13 av USA:s ledare.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL