Opinion

Fortsatt försiktighet

Nya besked från regeringen.
Foto: Pontus Lundahl/TT
Opinion
Ledare. De lättnader som aviserats till på måndag skjuts upp till den 1 juni. Klokt med tanke på den höga smittspridningen.

På måndag skulle vissa lättnader införas i restriktionerna med anledning av pandemin. Men smittspridningen är fortsatt mycket hög, även om den minskat lite de senaste dagarna. Vården är också hårt belastad. Så när regeringen utlyste presskonferens i onsdags väntade sig säkert de flesta att lättnaderna skulle skjutas upp. Så blev också beskedet.

I rådande läge var det klokt. Det är viktigare att signalera att försiktighet fortsatt är av nöden än att öppna för publik på fotbollsmatcherna nu.

Den 1 juni väntar sig dock Folkhälsomyndigheten att smittspridningen har minskat väsentligt. De tänker nog på förra året, då värmen ledde till en kraftigt sänkt smittspridning i juni. Den fortsatta vaccineringen, där 40 procent av alla vuxna har fått åtminstone en första spruta, bör också ge betydligt mindre risk för hög smittspridning.

Därför kan man hoppas att lättnaderna verkligen kan genomföras 1 juni, med möjlighet för restaurangerna att vara öppna två timmar längre och med lite mer publik på kultur- och idrottsevenemang, även om ansvariga inte blir nöjda med det. Dessutom införs med lättnader för orientering, cykel och segling samt för barnaktiviteter som idrottsläger och fotbollscuper. Det är viktiga åtgärder ur folkhälsosynpunkt.

Fortsätter utvecklingen sedan åt rätt håll förutskickar Folkhälsomyndigheten ytterligare stegvisa lättnader under sommaren.

Det mest positiva budskapet från generaldirektör Johan Carlsson var ändå att i september bör det mesta kunna återgå till ett normalläge, som kanske inte är detsamma som i början av 2020 men som ändå innebär ett normalt liv för de flesta. Visst kan det komma bakslag, men den framtidsvisionen ingjuter ändå hopp i såväl restaurangägare och kulturarrangörer som vanliga medborgare.

Opinion

Elsparkcyklar skulle haft parkering från början

Opinion
Opinion

Malmös kommunalråd Andreas Schönström glädjer sig åt ett regeringsförslag om att det kan bli förbjudet att parkera elsparkcyklar där det inte finns ställ. Det vore välkommet om det blev så, inte minst för att undvika olyckor. Risken för synskadade har till exempel uppmärksammats tidigare.

Elsparkcyklarna har hanterats konstigt från uthyrarnas sida. Tanken på man ska kunna slänga en tung maskin där man står är ett feltänk. Hade cyklarna lanserats som något man kan köra från en parkering till en annan hade det sannolikt inte blivit kontroversiellt från början. Hade cyklister slängt sin cykel på trottoaren och gått därifrån när turen var slut hade vanliga cyklar också irriterat.

I mitt område är det under sommarhalvåret mycket elsparkcyklar, som ofta körs av yngre personer, gärna snabbt och flera på varje fordon. Jag är snarare imponerad över att det inte sker fler olyckor än det gör, både där förare och fotgängare, även om det är tråkigt att Skåne ligger i ”olyckstoppen” för sparkcyklar.

Det finns inrutade zoner att ställa dem i, men man kan misstänka att grejen med att slänga dem på trottaren ingår i roligheten för vissa som hyr elsparkcykel. Annars är det svårt att förklara unga användarnas förkärlek för det. Det är kul att retas när man är ung.

Företagen har fått många möjligheter att styra upp hur cyklarna hanteras, men misslyckats eller valt bort problemlösning och då får man tyvärr lösa det uppifrån.

Opinion

Därför är kryptovaluta dålig idé för kommuner

Opinion
Opinion

Ett av de märkligare förslagen från skånsk kommunpolitik är att en kommun skulle kunna investera en del av sina pengar i kryptovaluta som Bitcoin. Intresset för krypto har nått nästan sektliknande dimensioner och det är begripligt att tanken om snabba pengar lockar privatpersoner. I bästa fall är kryptovaluta gratis pengar, men risknivån gör det föga lämpat för organisationer som kommuner att spekulera i.

Det är svårt att se varför en verksamhet som en kommun skulle vilja ägna sig åt en ekonomisk spekulation som kräver påpasslighet och specialkunskaper. Kryptovalutan påverkas av börsens rörelser och dess förespråkare menar att man kan sitta lugnt i båten när den sjunker som de gjort under de senaste månaderna då kryptovaluta halkat ner på den lägsta nivån på tio år och lita på att den ökar i värde igen.

Att en kommuns tillgångar i bitcoin skulle kunna falla med 40 procent lär dock orsaka oro, oavsett hur det är med den saken. Om en kommun investerar i krypto kommer de att behöva svara på frågor från oroliga medborgare som läst rubriker om värdeminskningar och som undrar om kommunen är barskrapad. Det är nog ingen större risk att skånska kommuner börjar spekulera i hypoteser och påhittade valutor. Men det skadar inte att påminna sig om varför det är en dålig idé. Det skapar helt enkelt inte förtroende i relationen med medborgarna.

Opinion

Livskvalitet

STOCKHOLM 20200930Björn Natthiko Lindeblad är aktuell med boken “Jag kan ha fel och andra visdomar från mitt liv som buddhistmunk”Foto: Claudio Bresciani / TT / Kod 10090
Foto: Claudio Bresciani/TT
Opinion
Opinion

Efter buddistmunken Björn Natthiko Lindeblads planerade död har diskussionen om dödshjälp fått ny fart i Sverige. Inga av de politiska partierna är i nuläget för dödshjälp, men många privatpersoner är positivt inställda, inte minst om de sett anhöriga vars lidande gjorde deras död mindre värdig än de önskat sig. Partiernas tveksamhet är begriplig: det är en känslig fråga.

Det inte minst eftersom diskussionen ofta hamnar på samma för Sverige irrelevanta nivå. Man tittar på en skräckkabinettsversion av dödshjälp som används som ett smidigt sätt att göra sig av med för samhället oönskade individer. I den versionen diskuterar man vad som händer om Sverige tillåter att kortvarigt deprimerade personer ber om dödshjälp istället för psykologhjälp, eller en genomrutten anhörig till en funktionsvarierad person föreslår att hen ska be om dödshjälp för att inte ”ligga till last”.

Detta i Landet Lagom, där vuxna människor inte ens är betrodda med att köpa en flaska bordsvin på ICA. När läste man senast en rubrik i en svensk tidning om ett ifrågasatt människovärde hos en funktionsvarierad eller om det verkligen är lönt att deprimerade får gå i terapi för skattebetalarnas pengar? Sannolikheten att just Sverige ska tillåta en extra radikal form av eutanasi, där det räcker med att uttrycka ett önskemål om att ända sitt liv för att det ska beviljas, är i princip noll.

Det är betydligt mer sannolikt att Sverige skulle börja med en så restriktiv tolkning att det nästan skulle bli omöjligt att få det beviljat och gömma det i en snårskog av regelkrångel och administration. Kanske är det gott så. Om man ser att systemet är till för de som drabbats av ett obotligt lidande som de inte ser något slut på kanske beröringsskräcken minskar. Då kan de få som inte ser någon annan utväg sluta sitt liv som Björn Lindeblad: omgiven av kärlek och trygghet, på sina egna villkor.

I nuläget diskuterar vi en form av dödshjälp som Sverige aldrig kommer att införa och i princip ingen kommer att vara för. Martina Jarminder

Opinion

Mer ankdamm i Hörbypolitiken, tack

Gräsandsfamilj
Foto: Sergei Grits
Opinion
Opinion

För tre år sedan fick Hörbybon Gunilla Kronbäck ja till ett medborgarförslag om att bygga nya ankhus för änderna i Hörbyån. När Kronbäck flyttade till kommunen för 20 år sedan gladde hon sig åt de många gräsänderna, men antalet minskade som en följd av att ankhusen vandaliserats och gjort ungarna till måltavlor för rovfåglar.

Hon lade ett förslag om nya ankhus, fick ja och lämnade över material till kommunen, eftersom tekniska nämnden satt som villkor att det inte fick kosta kommunen något, vilket i sig är rätt konstigt. Sedan dess har inget hänt. Politiker hänvisar till tjänstemän och vice versa.

Det är inte ett gräsandsproblem, utan ett trygghetsprobem. Man måste kunna lita på beslutsfattare och tjänstemän och medborgarna måste känna att det lönar sig att engagera sig i sin närmiljö. Den lokala demokratin måste fungera i praktiken och den som vänder sig till kommunen med frågor måste kunna få bra svar. Ingen har velat veta av Kronbäcks ankhus efter beslutet att bygga dem. Så urholkar man förtroendet för lokal demokrati.

Peter Siilak, samhällsbyggnadschef i Hörby kommun frågar vad han har med saken att göra och menar att det inte är hans bekymmer. Självklart är det det. Alla chefer i en kommun har ansvar för att medborgarna ska känna sig som en del av en sund fungerande lokal demokrati och organisation, där man håller sina löften och medborgarnas synpunkter är viktiga.

Sverigedemokraternas Anders Hansson säger att beslutet som tekniska nämnden tog är jättekonstigt, eftersom man lägger ansvaret för bygget på Gunilla Kronbäck. Det har han rätt i. Vandalisering och återställning borde vara en fråga som intresserar kommunen mer än så.

Hansson lovar nu att man ska försöka hitta materialet som Gunilla Kronbäck har lämnat in, så ankhusen kanske kan byggas, även om han säger att han inte kan lova något. Men Hörby har redan lovat Gunilla Kronbäck att bygga ankhus. Det är det som ja till ett medborgarförslag innebär. Dags att hålla det löftet.

Martina Jarminder

Opinion

Elbilar kommer att bli hårdare beskattade

Opinion
Opinion

Efter att ha haft det trögt i början har elbilarnas andel av nybilsförsäljningen ökat kraftigt. En del köper fossilfria bilar av miljöskäl. Andra gör det för att bensin- och dieselpriserna börjar att nå en smärtgräns när varje liter kostar ungefär 20 kronor. Det gräver djupa håll i människors hushållskassa, i synnerhet som att elpriserna i vinter ökat dramatiskt på grund av den gemensamma europeiska elmarknaden.

Vi vet historiskt att skatter som införts kommit för att stanna. Få skatter har tagits bort, även om vi haft sådant som teskatt, chokladskatt och skatt på sidentapeter om vi går långt tillbaka i tiden.

Under andra världskriget fick vi oms, omsättningsskatt som skulle vara tillfällig. Den blev inte tillfällig utan bytte namn till moms, mervärdesskatt och har kommit för att finnas i evighet.

En del av de som nu köper elbilar brukar framhålla att de är billigare i drift än fossilbilar. Det är sant även om den billiga driften till stor del äts upp av de höga inköpspriserna. Men en huvudorsak är också att drivmedel är så hårt beskattade. Transporter betalar nästan 100 miljarder om året i skatt, varav hälften är drivmedelsskatt. Avvecklas bensin och dieselbilar blir det ett djupt hål i statskassan. Det klarar inte statsfinanserna att hantera med tanke på alla stora utmaningar staten står inför som driver upp utgifterna. Därför kommer man att kasta blicken på elbilarna. På ett eller annat sätt kommer staten att kompensera sig t.ex genom ökade vägavgifter och höjd fordonsskatt. Så tro inte att elbilarna långsiktigt blir billigare att köra, även om de gör klimatnytta.

Lars J Eriksson

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

CasinoGuide.se

Nya förslag för den svenska spelmarknaden

CasinoGuide.se

De senaste veckorna har det diskuterats flitigt angående restriktioner för spel online. Den 23 april hölls en presskonferens för den gällande frågan. Många länder har infört bland annat insättningstak och andra restriktioner på grund av rådande omständigheter med målet att främja ansvarsfullt spelande. Inget är ännu bestämt, men nedan går vi igenom några av förslagen som ska verka för ytterligare skydd för konsumenterna.

Nytt maxtak för insättningar

Enligt de lagar och restriktioner som just nu gäller i Sverige kan man alltid sätta sina egna spelgränser och därmed styra över hur mycket man kan sätta in per dag, vecka och månad hos varje casino. Vill man göra ändringar och höja sin spelgräns så gäller en veckas väntetid. Den nya regeln skulle innebära att alla spelare får en maxgräns om 5000 kr per vecka per casino, men självklart bör det även vara möjligt för spelare att sätta egna lägre gränser.

Maxtak för välkomstbonusar

En annan av åtgärderna som föreslås är ett begränsat tak på vilken summa man kan få i välkomstbonus när man börjar spela på nya casinon. Även i nuläget gäller att casinon endast får erbjuda en bonus på den första insättningen, alltså kan man som spelare enbart få bonus en gång per casino. Det finns i nuläget inga maxtak för hur denna bonus ska se ut, det som dock gäller är att alla bonusar måste vara tillgängliga för alla spelare. Det nya förslaget innebär ett maxtak på 100 kr i bonus på den första insättningen.

Obligatorisk tidsgräns

Ännu en del av det nya förslaget är en tidsgräns per dag. Även denna ska vara obligatorisk för alla spelare. Hur lång denna tidsgräns ska vara och fler detaljer om hur detta skulle implementeras har inte framkommit i nuläget.

Så påverkas casinospel online av de nya reglerna

De nya reglerna har målet att beskydda dig som spelare. Regler och lagar är redan tillsatta i och med den nya spellagen med den svenska spellicensen som infördes i januari 2019. De nya restriktionerna har alltså som mål att skydda svenska spelare ytterligare. De eventuella regler som sätts av regeringen gällande ansvarsfullt spelande omfattar alla spelare som spelar på svenska casinon. Det återstår att se om, samt exakt hur, de nya reglerna kommer att se ut.

Inrikes

Strandhäll: Slutförvaret "så säkert det kan bli"

Klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S) vid en digital pressträff o0m slutförvaret.
Foto: Stefan Jerrevång/TT
Inrikes
Inrikes Regeringen säger ja till Svensk kärnbränslehanterings slutförvar av använt kärnbränsle.
– SKB har visat att det kommer att vara säkert, säger klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S).

Regeringsbeslutet innebär att SKB, som ägs av kärnkraftsindustrin, får tillstånd att inneha, uppföra och driva sitt planerade system för slutförvar. Strandhäll kallar beslutet för "helt historiskt och unikt".

– Vår generation ska ta ansvar för vårt avfall. Med dagens beslut blir vi tillsammans med Finland världsledande på det här området, säger Strandhäll.

SKB:s ansökningar omfattar två anläggningar, en inkapslingsanläggning i Oskarshamn och en slutförvarsanläggning i Forsmark. Totalt ska 12 000 ton kärnavfall deponeras i 6 000 kopparkapslar på cirka 500 meters djup i urberget.

Strandhäll är övertygad om att den metod som valts är "så säkert det kan bli utifrån den kunskap vi har i dag".

– Det här beslutet är extremt välgrundat och sannolikt det mest noggrant granskade och genomlysta regeringsärende som det någonsin fattats beslut om, säger miljöministern.

I hundra tusen år

Strandhäll pekar på att SKB:s system bygger på tre barriärer som ska förhindra att strålning läcker ut under de 100 000 år som kärnbränslet behöver lagras. Barriärerna består av kopparkapslar som i sin tur är omgivna av bentonitlera som skyddas av urberg.

– Detta är en helt världsledande teknik för att ta hand om kärnavfallet, säger Strandhäll.

– Slutförvaret uppfyller kraven och SKB har visat att det kommer att bli säkert.

Men när mark- och miljödomstolen 2018 yttrade sig hade den invändningar. Domstolen ansåg det oklart hur mycket korrosion, frätning, kopparkapslarna tål och pekade på att mer underlag behövs. Tanken är att kapslarna ska hålla i minst 100 000 år.

Även Kärnavfallsrådet, som arbetar på uppdrag av regeringen, har efterlyst fler studier av riskerna för att kopparkapslarna kan korrodera och på så vis börja läcka.

Men regeringen ställer inga krav på ytterligare forskning för att SKB ska kunna gå vidare med sin metod.

– Ny forskning är inte en förutsättning för att metoden ska kunna tillåtas, säger Strandhäll.

Fler prövningar väntar

Det kommer dock att krävas fler säkerhetsprövningar och tillstånd för uppförande och drift av anläggningen.

Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) ska framöver genomföra en stegvis prövning av projektet. Det innebär att SKB kommer att behöva lämna in nya uppdaterade säkerhetsanalyser för att få tillstånd från SSM bland annat vid byggstart, vid provdrift och inför att anläggningen rutinmässigt ska tas i drift.

Byggstart har beräknats till någon gång under 2020-talet och anläggningen bedöms bli klar under 2030-talet.

Ärendet går också tillbaka till mark- och miljödomstolen, men regeringen har nu bestämt att SKB:s verksamhet ska anses som "tillåtlig". För domstolen handlar det därför om att fastställa villkor för verksamheten i enlighet med miljöbalken.

När slutförvaret är klart, fyllt med använt kärnbränsle, kanske om cirka 70 år, och slutligen ska förslutas krävs ett nytt regeringsbeslut.

KBS3-metoden

Däremot behövs inte ett regeringsbeslut när anläggningen ska tas i drift, vilket den förre miljöministern Per Bolund (MP) hade velat se som villkor. Beslutet om godkännande av driften ska fattas av Strålsäkerhetsmyndigheten.

En fråga som inte är löst är hur framtida generationer, kanske om tiotusentals år, ska kunna informeras om vad som finns i berggrunden vid Forsmark.

– Det kommer att behöva lösas vidare, säger Strandhäll.

Hon uppger också att om framtida forskning visar på säkrare metoder för slutförvar så finns möjlighet till förändringar i viss mån.

– Ja, det kan vi absolut göra. Det är det som är finessen med den stegvisa prövningen. Regeringen håller med både Kärnavfallsrådet och miljöorganisationer om att det här forskningsarbetet fortsätter. Ny forskning och tillkommande analyser kommer behövas, men då syftar de främst till att optimera och bekräfta säkerheten i den här KBS3-metoden (kopparinkapslingen).

Strandhäll pekar på att det tar många år innan anläggningen är klar.

– Under den tiden finns det otroligt många möjligheter avseende till exempel att titta på ytterligare forskning kopplat till kapslarna och kommunikation med framtida generationer.

Men den stegvisa prövningen SSM utför kommer att gälla den valda metoden, inte om det kommit fram helt andra metoder som ny forskning kanske visar är säkrare.

Peter Wallberg/TT

Maria Davidsson/TT

Niklas Svahn/TT

FORSMARK 2022-01-27 Fotomontage av kärnbränsleförvaret i Söderviken i Forsmark i Östhamamrs kommun.
FORSMARK 2022-01-27 Fotomontage av kärnbränsleförvaret i Söderviken i Forsmark i Östhamamrs kommun.
Foto: Lasse Modin

Sport

Nytt norskt covidfall – stjärnan smittad

Simen Hegstad Krüger. Arkivbild.
Foto: Terje Pedersen/NTB/TT
Sport
Sport Norges skidlandslag har drabbats av ett nytt covid-19-fall.
Herrstjärnan Simen Hegstad Krüger – regerande olympisk mästare i skiathlon – har testat positivt, meddelar det norska skidförbundet på en presskonferens.
– Vi hade fruktat att det skulle komma fler smittofall, säger landslagsläkaren Øystein Andersen.

Häromdagen stod det klart att damerna Heidi Weng och Anne Kjersti Kalvå hade testat positivt för covid-19. Och nu har alltså även Simen Hegstad Krüger lämnat ett positivt testsvar.

– Vi hade fruktat att det skulle komma fler smittofall och så är nu fallet, säger landslagsläkaren Øystein Andersen.

– Det är otroligt trist för de berörda, det påverkar hela apparaten av utövare och ledare, alla oss som jobbar med det... Det är inte roligt nu, det är tufft, säger längdchefen Espen Bjervig.

28-årige Simen Hegstad Krüger tog två OS-guld 2018 – i skiathlon och i stafetten. Han ska enligt landslagsläkaren vara helt symptomfri.

– Simen är i kalasform och då är det ännu värre att få ett sådant här besked som nu. Det är tungt, säger Espen Bjervig.

Åkarna har befunnit sig isolerade på egna rum sedan de första fallen blev kända, men på grund av inkubationstiden var det inte helt oväntat.

Simen Hegstad Krüger delade rum med OS-reserven Harald Østberg Amundsen fram till i går.

Skurup

Anklagar fullmäktiges ordförande för censur

Ingvar Wennersten (SD) vid fullmäktigemötet den 13 december.
Foto: Max Holmgren
Skurup
Skurup Kommunfullmäktiges ordförande Ann-Helen Nilsson (C) bör utbilda sig i yttrandefrihetens grunder. Det menar Ingvar Wennersten (SD), som vid förra fullmäktigesammanträde blev avbruten i sitt anförande.

– Jag tycker nog att vi avbryter där. Det är jag som är ordförande och det är jag som bestämmer.

Så sa Ann-Helen Nilsson, samtidigt som hon slog klubban i bordet, vid förra fullmäktigesammanträdet den 13 december.

Det som fick henne att reagera var ett anförande av Ingvar Wennersten. I detta riktade han skarp kritik mot det nya styrets sätt att att komma till makten.

– Ibland visar man att man är lojal mot väljarna. Och i andra fall visar man ett totalt förakt mot väljarna. Detta har hänt i Skurup. Det gäller alla som spelat med i detta groteska förakt mot demokratin. För detta stora förräderi står Socialdemokraterna, Liberalerna, Vänsterpartiet, Centerpartiet, några småpartier samt några avfällingar, sa bland annat Ingvar Wennersten i sitt anförande.

Efteråt beskrev han Lena Axelsson (S) som den mest illegitima kommunstyrelseordförande i Skurups historia.

– Hon är ju den mest illegitima kommunstyrelseordförande i Skurup någonsin. Det är ett värdeomdöme. Lena Axelsson sitter inte som KS-ordförande på grund av väljarna, hon sitter där trots att väljarna sagt något annat. Det måste jag som oppositionspolitiker få kritisera utan att bli avbruten. Annars har vi en grundläggande demokratibrist, säger Ingvar Wennersten när tidningen ringer upp honom på torsdagen.

Interpellation

Ingvar Wennersten anser att problemet är så pass stort att han nu skrivit en interpellation i ämnet. I denna ställer han två frågor till Ann Helen Nilsson: ”avser ordförande utbilda sig i yttrandefrihetens grunder?” samt ”avser ordförande upphöra med att utan skäl bankande med ordförandeklubban och högljutt avbryta talare i kommunfullmäktige i Skurups kommun?”

– Det här är inte första gången hon väljer att avbryta när någon talar. Så fort det inte passar henne väljer hon att slå klubban i bordet. Hon är en del av det nya styret och konspirationen mot väljarna. Och det vill hon inte ska komma fram. Så uppfattar jag det, säger han.

Ann-Helen Nilsson vill inte kommentera innehållet i interpellationen i nuläget. Detta då hon anser att debatten ska tas i fullmäktige innan den tas i media.

– Interpellationen har kommit in efter att vi haft presidieberedning. På måndagens fullmäktige kommer den endast att anmälas. Därefter skickas den för beredning i presidieberedningen. Vid nästa fullmäktige ska det tas beslut om interpellationen får lov att ställas. Om den får det blir det först i mars som diskussionen i fullmäktige kommer vara. Jag vill inte föregå denna diskussion i media, säger hon.

Uppförandekod

Det hon dock kan säga är att hon inför måndagens fullmäktigemöte skickat ut en uppförandekod till ledamöterna. Detta då hon anser att tonläget blivit allt hårdare den senaste tiden.

Fullmäktiges ordförande Ann-Helen Nilsson (C) har skickat ut en uppförandekod till måndagens sammanträde.
Foto: Catharina Nilsson

– Uppförandekoden handlar om att man ska vara påläst och argumentera sakligt och seriöst i sina debattinlägg. Man ska inte använda sig av personangrepp eller härskartekniker mot sina kolleger i fullmäktige, säger hon.

Kommer du vidta några åtgärder om någon ledamot inte följer dessa uppförandekoder?

– Man har ju en yttrandefrihet och håller man sig inom den ramen finns inte så mycket jag kan göra. Det som skulle kunna ske är att jag tar ett samtal med berörda gruppledare då de har ett ansvar för sina partimedlemmar.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL