Utrikes

Åska dödade 18 indiska elefanter ‒ eller?

Indien är hem för nästan 30 000 elefanter, runt 60 procent av den kvarvarande vilda populationen i Asien. Arkivbild.
Foto: Rajesh U Krishna/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Ett omfattande åskväder drabbade Kothiatoliområdet i indiska delstaten Assam på onsdagen. Efter ovädret hittades minst 18 elefanter döda. Enligt myndigheterna var orsaken kraftiga blixtnedslag.

Delstaten Assams ledare Himanta Viswa Sarma bekräftade att "många elefanter" dött, medan skogsminister Parimal Suklabaidya twittrade att dödsfallen var "djupt smärtsamma".

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Nato-oro över Ryssland och Kina

USA:s president Joe Biden samtalar med Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg inför måndagens Nato-toppmöte i Bryssel.
Foto: Stephanie Lecocq/AP/TT
Utrikes
Utrikes Om inte Nato redan fanns så skulle den behöva uppfinnas, konstaterar USA:s president Joe Biden vid sitt första toppmöte i militäralliansen.
Kina och Ryssland väcker oro hos medlemsländerna i högkvarteret i Bryssel.

En rejäl försommarhetta fick luften att dallra när den amerikanska presidentbilen, "The Beast", rullade in till Nato-toppmötet vid lunchtid på tisdagen.

Stämningen på mötet var dock mer som på sensommaren – åtminstone enligt Storbritanniens premiärminister Boris Johnson.

– Han sade: "Det känns som första dagen i skolan igen, när man får träffa alla kompisar på nytt", berättar Nato-chefen Jens Stoltenberg på sin presskonferens efteråt.

Biden gillar Nato

Skolstartskänslan var dubbel: dels på grund av coronapandemin, som hindrat många av Natoledarna från att träffas fysiskt under ett drygt år, dels på grund av den nygamla känslan i relationen till USA.

I stället för den ovissa tiden under Donald Trump, med besk kritik mot andra medlemsländer och öppet ifrågasättande av Nato-nyttan, väntar nu några år med den betydligt mer Nato-vänlige Joe Biden.

– Vi hörde ett starkt uttalande från president Biden om USA:s fortsatta engagemang för Nato, berättar Stoltenberg efteråt.

Redan på väg in till toppmötet uttalade Biden sin syn på Nato som en "nödvändighet" för USA.

– Om den inte fanns skulle vi behövt uppfinna den, sade presidenten.

Ryssland hotar

Själva toppmötet handlade bland annat om att ge klartecken för Natos breda "2030-agenda", om alliansens arbete på längre sikt, inklusive på klimatsidan.

Samtidigt dras arbetet i gång med att förnya Natos "strategiska koncept". De Nato-dokument som man nu grundar sig på härrör från 2010, då förhållandet till både Ryssland och Kina var helt annorlunda än i dag.

Både Peking och Moskva väcker nu betydligt större oro hos Nato än förut.

– Vårt förhållande till Ryssland är på sin lägsta punkt sedan slutet av kalla kriget. Rysslands agerande är ett hot mot vår säkerhet, anser Stoltenberg.

"Inte vår fiende"

Kring Kina upprepar han att Nato är villigt att engagera sig när det gäller exempel klimatförändringarna – men att man oroas över landets upprustning.

– Kina håller snabbt på att utöka sin kärnvapenarsenal. Det sker utan öppenhet och Kina samarbetar också militärt med Ryssland, konstaterar Stoltenberg på presskonferensen.

Tidigare på dagen tog han även upp det kinesiska agerandet i Hongkong och Xinjiang.

– Vi är inte på väg in i ett nytt kallt krig. Kina är inte vår fiende. Men vi måste reagera som en allians. Kina delar inte våra värderingar. Vi ser hur de slår ner på demokratiska väljare i Hongkong och förföljer minoriteter i sitt eget land, sade Stoltenberg på väg in till toppmötet.

"Lögner och rykten"

Kina togs också upp under helgens G7-toppmöte, där landet i ett skarpt uttalande bland annat uppmanades att respektera mänskliga rättigheter och friheter, i synnerhet i Xinjiang (där den muslimska uigurbefolkningen utsätts för övergrepp).

G7-ledarna kritiserade även Kina för inskränkningarna i Hongkongs självstyre och underströk vikten av fred och stabilitet omkring Taiwansundet.

Kinas ambassad i London anklagar G7-länderna för att sprida "lögner, rykten och grundlösa anklagelser".

"Vi kommer med bestämdhet att försvara vår nationella suveränitet, säkerhet och våra intressen, och resolut slå tillbaka mot varje form av orättvisa och kränkning mot Kina", skriver ambassaden i ett uttalande.

Wiktor Nummelin/TT

USA:s president Joe Biden, Turkiets president Recep Tayyip Erdogan och Storbritanniens premiärminister Boris Johnson i främsta ledet när Nato-ländernas ledare fotograferas i Bryssel. Där bakom syns även bland andra Danmarks statsminister Mette Frederiksen och Tyskland förbundskansler Angela Merkel.
USA:s president Joe Biden, Turkiets president Recep Tayyip Erdogan och Storbritanniens premiärminister Boris Johnson i främsta ledet när Nato-ländernas ledare fotograferas i Bryssel. Där bakom syns även bland andra Danmarks statsminister Mette Frederiksen och Tyskland förbundskansler Angela Merkel.
Foto: Kevin Lamarque/AP/TT

FAKTA

Fakta: Nato

Tolv länder fanns med från start när militäralliansen Nato bildades 1949: Belgien, Danmark, Frankrike, Island, Italien, Kanada, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Portugal, Storbritannien och USA.

Därefter har ytterligare 18 länder tillkommit: Grekland och Turkiet (inträdde 1952), Västtyskland (1955, hela Tyskland från 1990), Spanien (1982), Polen, Tjeckien och Ungern (1999), Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen, Rumänien, Slovakien och Slovenien (2004), Albanien och Kroatien (2009), Montenegro (2017) samt Nordmakedonien (2020).

Nato har sitt högkvarter i Bryssel. Generalsekreterare sedan 2014 är Norges förre statsminister Jens Stoltenberg (född 1959).

FAKTA

Fakta: Natos 2030-agenda

Nato har tagit fram en "2030-agenda" för hur militäralliansen fortsatt ska vara "redo, stark och enad".

Bland de åtta åtgärder som förs fram finns utökade politiska diskussioner mellan medlemsländerna, även om klimatfrågor och ekonomi, satsningar på ny teknik, ökat stöd för rättsstatsprinciper över hela världen och löften om att kraftigt minska utsläppen av växthusgaser från militär verksamhet och anläggningar.

Länderna upprepar också tidigare löften om att senast år 2024 lägga motsvarande minst två procent av sin BNP på försvarsutgifter. Dessutom ska Natos relativt lilla gemensam budget utökas.

I agendan ingår även att till nästa års Nato-toppmöte ta fram ett nytt "strategiskt koncept".

Källa: Nato

Utrikes

Parallell rättegång inleds mot Suu Kyi

Statskontrollerade tv-kanalen Myawaddy TV rapporterar om rättsprocessen mot den avsatta ledaren. Arkivbild.
Foto: Myawaddy TV via AP/TT
Utrikes
Utrikes

Myanmars avsatta ledare Aung San Suu Kyi kallades under måndagen till ännu en domstolsförhandling efter nya anklagelser från landets militärjunta. Det är den andra gången hon hörs i rätten sedan kuppen som avsatte henne i februari.

Den avsatta ledaren anklagas bland annat för att äga oregistrerade walkie-talkies och för att ha brutit mot coronaregler i samband med fjolårets val.

Inga journalister tillåts närvara vid rättegången som sker bakom stängda dörrar. Suu Kyis advokater uppger att de haft svårt att träffa sin klient inför måndagens förhandlingar.

I slutet av maj hördes Suu Kyi i rätten för militärjuntas anklagelser om fusk vid valet i november, påståenden som använts av militären för att berättiga kuppen. Den avsatta ledaren kommer under tisdagen att höras i myanmarisk domstol i en andra förhörsrunda runt dessa anklagelser. Om Suu Kyi döms riskerar hon mer än tio års fängelse.

De både rättsprocesserna äger rum parallellt och väntas pågå fram till slutet av juli.

Utrikes

NATO-länder och Turkiet samtalar i Bryssel

Turkiets president Recep Tayyip Erdogan, till höger, då han anlände till Natotoppmötet i Bryssel på måndagen.
Foto: Kenzo Tribouillard/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Under Natotoppmötet i Bryssel samtalade Turkiets president Recep Tayyip Erdogan under måndagen bland annat med sina franska och tyska motsvarigheter.

Tysklands förbundskansler Angela Merkel pratade bland annat med Erdogan om FN-resolutionen om Cypern, utanför vars kust Turkiet har letat efter olja och gas vilket landet har fått kritik för. Det uppger Merkels stab.

Erdogans stab meddelade under måndagen att Turkiet kommer att återuppta dialogen med Grekland för att minska spänningen i östra Medelhavet. Det turkiske presidenten kommer under dagen att samtala med Greklands premiärminister Kyriakos Mitsotakis.

Erdogan har under måndagen även diskuterat vikten av samarbete för att hantera situationerna i krigshärjade Syrien och Libyen med Frankrikes president Emmanuel Macron.

Under det pågående mötet väntas stats- och regeringscheferna från de 30 medlemsländerna bland annat spika ett nytt ramverk för militäralliansens arbete på längre sikt.

I samband med mötet sker även ett flertal enskilda möten mellan olika ledare. USA:s president Joe Biden ska bland annat hålla en särskild överläggning med Erdogan.

Utrikes

Fängslad aktivist visas upp igen i Belarus

Den belarusiske oppositionsaktivisten och journalisten Roman Protasevitj i samband med ett gripande tidigare i år. Arkivbild.
Foto: Sergei Grits/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Den fängslade belarusiske oppositionsaktivisten och journalisten Roman Protasevitj visades återigen upp offentligt på måndagen under en presskonferens i Minsk.

Protasevitj och flickvännen och juridikstudenten Sofia Sapega greps i maj på ett nedtvingat Ryanairplan. EU och USA har skärpt sina sanktioner mot Belarus efter tvångslandningen i Minsk, som av många beskrivits som en ren flygkapning.

Både Protasevitj och Sapega har tidigare visats upp i tv-inslag där de fått "erkänna" oppositionella aktiviteter som klassas som olagliga i Belarus. Deras anhöriga och människorättsorganisationer befarar att de kan ha utsatts för tortyr under tiden i häkte.

Utrikes

Putin: Var är bevisen för cyberattacker?

Rysslands president Vladimir Putin (bilden) träffar sin amerikanske motpart Joe Biden senare i veckan.
Foto: Jevgenij Odinokov/Kreml/AP/TT
Utrikes
Utrikes Ryska cyberattacker riktade mot amerikanska företag och myndigheter kommer oundvikligen att vara en fråga som kommer upp när USA:s president Joe Biden och Rysslands president Vladimir Putin möts inom kort.

Inför mötet i Genève på onsdag fortsätter Putin att sin vana trogen förneka att Ryssland står bakom attackerna.

När mediebolaget NBC frågar Putin om Ryssland bedriver ett "cyberkrig" mot USA svarar presidenten:

– Vi har anklagats för allt möjligt. Var är bevisen? Det börjar bli farsartat.

När president Joe Bidens regering nyligen skärpte sanktionerna mot Ryssland motiverades det bland annat av ryska "regeringsstyrda försök" till valpåverkan i USA och cyberattacken mot it-företaget Solarwinds.

Och i början av juni tvingades det gigantiska globala köttföretaget JBS, med huvudsäte i Brasilien, att avbryta sin verksamhet i Australien på grund av en cyberattack. Även i Kanada och i USA stannade verksamheten delvis av.

Såväl JBS som USA:s federala polis FBI pekade då ut en kriminell organisation som troligen är baserad i Ryssland som ansvarig för den så kallade ransomware-attacken.

Vita huset anklagade inte den ryska regeringen för att vara direkt ansvarig för dessa hackerattacker, men kritiserade landet för att hysa misstänkta kriminella organisationer.

2017 slog de amerikanska underrättelsetjänsterna CIA, FBI och NSA fast att Ryssland försökte påverka USA:s presidentval året före.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Game Lounge

När öppnar Casino Cosmopol igen?

Game Lounge Den 28 mars kom det tunga men kanske inte alltför överraskande beskedet att Casino Cosmopol tvingas stänga ned sina lokaler i Stockholm, Göteborg, Malmö och Sundsvall på obestämd tid. Sedan dess har svenska spelentusiaster inte haft möjlighet att besöka någon av landets fyra landbaserade casinon. Frågan som många ställer sig nu är när dörrarna till “Sveriges enda riktiga casino” öppnar igen?

Därför stängdes Casino Cosmopol

Anledningen till varför Casino Cosmopol tillfälligt tvingades stänga sina verksamheter stavas såklart Covid-19. Casino Cosmopol höll fortsatt öppet under de första veckorna efter virusets intåg i Sverige, men i takt med att situationen förvärrades och antalet smittfall ökade för varje dag som gick fanns till slut inget annat val än att lägga in handbromsen.

Efter regeringens beslut om att införa ett förbud mot allmänna sammankomster och offentliga tillställningar med fler än 50 personer meddelade Casino Cosmopol omedelbart att man valt att stänga ned sina lokaler tills vidare.

”På grund av myndigheternas beslut med anledning av Covid-19 är Casino Cosmopol tills vidare stängt från och med söndag. Vi hoppas på att kunna välkomna dig som gäst snart igen”, skrev bolaget på sin hemsida.

Faktum är att redan innan Casino Cosmopol beslutade att stänga sina lokaler hade antalet besökare hos det statligt ägda casinot märkt av en kraftig minskning av antalet besökare till följd av coronavirusets snabba och okontrollerade spridning i samhället. Exempelvis uppgav Casino Cosmopol informationschef Nina Ehnhage till Di i mitten på mars att antalet besökare i Stockholm minskat från 900 till 300 personer i snitt per dygn den senaste tiden.

Oviss framtid för Casino Cosmopol

Trots att det nu har gått flera månader sedan portarna stängdes finns i dagsläget ingen given prognos för när Casino Cosmopol kan komma att öppna igen. En absolut förutsättning för att casinot ska kunna öppna är i alla fall att myndigheterna upphäver sitt förbud mot allmänna sammankomster och offentliga tillställningar med fler än 50 deltagare. Så länge detta förbud gäller kommer Casino Cosmopols lokaler garanterat fortsätta hållas nedstängda.

En annan aspekt som måste lösas är antagligen personalfrågan. Dagen efter att Casino Cosmopols casinon stängdes ned varslades nämligen drygt 800 av totalt 900 medarbetare. Exakt hur många av de varslade som sedan har möjlighet att återvända i full tjänst när coronakrisen dragit förbi är högst oklart. I början av juni cirkulerade dessutom en del medieuppgifter om att verksamheten i Sundsvall hotas av nedläggning, men än i dag är inga definitiva beslut fattade kring Sveriges första internationella casino. Fram till dess att viruset har utrotats får således svenska spelentusiaster sannolikt finna sig i att enbart njuta av underhållningen från slots och bordsspel online istället. På SveaCasino.se kan man smidigt jämföra casinon på nätet.

Utrikes

Spänt inför omstridd flaggparad i Jerusalem

Den traditionsenliga flaggparaden ställdes in på Jerusalemdagen den 10 maj, då bilden är tagen. Men nu har israelisk polis gett grönt ljus till att genomföra den på tisdag.
Foto: Ariel Schalit/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Den traditionsenliga flaggparaden ställdes in på grund av den uppblossade konflikten mellan Israel och Hamas i maj. Men nu har judiska högernationalister fått klartecken från polis att genomföra marschen i delar av Jerusalems gamla stad på tisdag.

Beskedet har fått Hamas, den terrorstämplade islamistiska organisation som styr i Gaza, att varna för nya våldsamheter. Rörelsen har utlyst en "vredens dag" och uppmanat palestinier att "mobilisera" i Jerusalem.

Säkerhetskällor tror dock inte att Hamas kommer att skjuta raketer, enligt den israeliska public service-kanalen Kan. De ser dock en risk för att Hamas kommer att försöka skicka brandballonger från Gaza eller trigga attacker på Västbanken.

Flaggparaden brukar genomföras i samband med Jerusalemdagen, då Israel firar erövringen av staden i sexdagarskriget 1967.

Utrikes

Förlisning utanför Jemen – minst 25 döda

En strand i Jemen. Arkivbild.
Foto: Nariman El-Mofty/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Minst 25 döda människor har hittats i vattnet utanför Jemens kust efter en förlisning, enligt lokala myndigheter. Kropparna plockades upp av fiskare.

Sammanlagt ska omkring 200 personer ha befunnit sig ombord på båten, som enligt smugglarna kapsejsade för två dagar sedan, uppger myndigheterna. De övriga passagerarnas öde är okänt.

Offren tycks ha varit afrikaner, enligt fiskarna, något som kan tyda på att båten var på väg från Afrikas horn till det krigshärjade Jemen, som många desperata människor är beredda att försöka ta sig igenom på vägen till något av de rika länderna runt Persiska viken.

Internationella migrationsorganisationen (IOM) bekräftar att en båt har sjunkit i vattnen utanför Jemen, men utreder fortfarande detaljerna kring händelsen.

Utrikes

Gripen amerikansk journalist släppt i Myanmar

Demonstranter under en protestaktion den 3 juni mot Myanmars militärjunta i storstaden Rangoon.
Foto: AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

En amerikansk journalist som greps i Myanmar i mars har släppts sedan anklagelserna mot honom avskrivits, uppger hans advokat.

Nathan Maung, grundare av den lokala nyhetssajten Kamayut Media, riskerade att dömas utifrån en svepande lag mot uppmuntran till protester mot landets militär. Han planerar nu att flyga tillbaka till USA på tisdag, säger hans advokat.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL