Utrikes

Över hundra raketer avfyrade mot Tel Aviv

Israeliska luftvärnet Iron Dome skjuter ned raketer avfyrade från Gazaremsan i måndags.
Foto: Ariel Schalit/AP/TT
Utrikes
Utrikes Hamas, som styr på Gazaremsan har, avfyrat 130 raketer mot Tel Aviv, enligt islamiströrelsen. En kvinna dödades i angreppet, det tredje israeliska dödsoffret i tisdagens raketattacker.
Mot Gaza genomför Israel flyganfall, där minst 26 personer dödats.
PREMIUM

I Tel Aviv ljöd sirener på tisdagskvällen och flygtrafiken från stadens flygplats ställdes in. Minst ett hus, i förorten Holon, har träffats av en raket, rapporterar nyhetsbyrån Reuters.

Hamas skriver i ett uttalande att raketattackerna är hämnd för ett flyganfall i Gaza som fick ett höghus att ras samman. Det finns inga rapporter om döda i den attacken, skriver AFP.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Varför eskalerar våldet i Jerusalem och Gaza?

Palestinier under sammandrabbningar med israeliska säkerhetsstyrkor vid al-Aqsamoskén i måndags.
Foto: Mahmud Illian/AP/TT
Utrikes
Utrikes Spänningarna i östra Jerusalem har eskalerat under flera veckor. Hundratals har skadats i sammandrabbningar och situationen har utvecklats till en kris med raketbeskjutning från Gaza som besvarats med israeliska luftangrepp.
Här är bakgrunden till de pågående oroligheterna.
PREMIUM

Situationen har varit mer spänd än vanligt i Jerusalem under en månads tid, sedan inledningen av ramadan i mitten av april.

Ilska väcktes bland palestinier då israelisk polis spärrade av torget vid Damaskusporten, som är en viktig samlingsplats under den muslimska fastemånaden. Beslutet utlöste den 12 april protester och flera dagar av sammandrabbningar mellan unga palestinier och kravallpolis.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Opinion

Stoppa våldet

Premiärminister Netanyahu gynnas av våldet.
Foto: Heidi levine
Opinion
Ledare Våldet i Jerusalem liksom från och mot Gaza måste stoppas. Israel har huvudansvaret för att det sker.

Minst 22 personer varav nio barn har under natten dödats i israeliska vedergällningsattacker mot mål på Gazaremsan. Som vanligt var de israeliska motattackerna betydligt mer dödliga än de palestinska anfallen, mer än hundra missiler mot Jerusalem, som inte vållade några dödsoffer.

Den här upptrappningen kom efter flera dagars oroligheter i östra Jerusalem, framför allt vid al-Aqsamoskén. Där har palestinier protesterat mot israeliska planer på att vräka palestinier från hus de bott i sedan 1948. Israelisk lagstiftning ger judar rätt att återfå fastigheter de lämnade i samband med kriget då. Någon motsvarande rätt för palestinier att återfå bostäder de flydde från i Israel finns inte. Högsta domstolen har nu skjutit upp sitt ställningstagande till om lagen ska få tillämpas för att om möjligt minska protesterna.

Våldsamheterna har sammanfallit med den så kallade Jerusalemdagen, då extremister firar Israels erövring av östra Jerusalem under sexdagarskriget 1967. Men den sedvanliga marschen även genom arabiska kvarter ställdes in timmarna före avmarsch på grund av oroligheterna.

Från alla håll, även USA, har kritik riktats mot såväl Hamas beskjutning som Israels våld i Jerusalem och Gaza. Som ockupationsmakt och med sina oerhörda militära resurser måste Israel vara återhållsamt, även om självfallet Hamasmissilerna också är oacceptabla. De riskerar också att drabba helt oskyldiga civilpersoner, precis som Israels bomber ofta gör.

Premiärminister Netanyahu har sannolikt gett polisen i Jerusalem fria händer eller kanske till och med order om hårda tag mot demonstranterna för att försvåra för de heterogena oppositionspartierna, med avskyn mot Netanyahu som det enda gemensamma, att bilda en regering som störtar honom och gör att korruptionsåtalet mot honom kan föras vidare till en dom. Tyvärr gynnar det palestinska våldet bara deras värste fiende.

Yngve Sunesson

Utrikes

"USA är tillbaka" - fryst flygtvist första steg

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen, USA:s president Joe Biden och EU:s rådsordförande Charles Michel på väg in till sitt toppmöte i Bryssel.
Foto: Patrick Semansky/AP/TT
Utrikes
Utrikes Sjutton år av tvist kring statsbidrag till Boeing och Airbus läggs åt sidan när handelsfred söks mellan EU och USA.
– Vi har stora möjligheter tillsammans, säger USA:s president Joe Biden i Bryssel.

Strax efter tolv rullade den amerikanske presidentens fordonskaravan genom Bryssels EU-kvarter, med helikoptrar i luften och belgisk polis längs vägarna.

Inne i EU-ledarnas toppmöteslokal, Europabyggnaden, sken rådsordförande Charles Michel som solen.

– Amerika är tillbaka på den globala scenen. Det är verkligen stora nyheter, sade Michel i sitt välkomnande.

– Amerika är tillbaka – fast vi har aldrig riktigt lämnat, kontrade Biden.

"I USA:s intresse"

Sedan betonade han återigen hur stor vikt USA lägger vid den "transatlantiska länken", både för politik och säkerhet.

– Det är enormt mycket i USA:s intresse att ha en bra relation med Nato och EU. Jag har en helt annan syn på det än vad min företrädare hade, sade Biden innan ledarna försvann in till sitt sammanträdesbord.

Precis som vid Nato-toppmötet i måndags handlade mycket om att visa enighet igen, efter flera år av skakiga relationer under Bidens företrädare Donald Trump.

På dagordningen stod främst fyra frågor: coronapandemin, klimatet, handeln och den globala säkerheten.

Flygtvist fryses

Bland annat är EU och USA överens om att frysa sin pågående tvist om statsstöd till flygplanstillverkarna Airbus och Boeing i åtminstone fem år.

– Det öppnar verkligen ett nytt kapitel i vår relation. Vi går från rättstvister till samarbete när det gäller flygplan, sade von der Leyen på EU-ledarnas presskonferens efteråt.

– I stället för att slåss med en av våra närmaste allierade så enar vi oss i stället till slut, mot ett gemensamt hot. Vi är överens om att arbeta tillsammans för att utmana och möta Kinas agerande på den här sektorn, sade i sin tur USA:s handelsrepresentant Katherine Tai i ett digitalt samtal med amerikanska journalister.

Lösning om tullar?

Den 17 år gamla tvisten grundar sig i att EU har klagat på USA-stöd till Boeing och USA gjort detsamma kring EU-stöd till Airbus.

På handelssidan finns även hopp om ytterligare åtaganden för att före årsskiftet lösa tvisten kring de stål- och aluminiumtullar som USA införde under Trump och som sedan följts av andra ömsesidiga handelsåtgärder.

– Vi sätter upp en arbetsgrupp som kan hitta en lösning så fort som möjligt. Målet är att gå fram i den här svåra frågan inom de närmaste månaderna, sade von der Leyen.

Putin väntar

Joe Biden åker nu vidare till Schweiz för att under onsdagen hålla toppmöte i Genève med Rysslands president Vladimir Putin.

Biden deltog inte i EU-ledarnas presskonferens – men bjöd i stället på ett långt inlägg inför mötet med von der Leyen och Michel, bland annat om hur EU och USA tillsammans kan arbeta för att förbättra människors liv i hela världen.

– Jag tror att vi har kapaciteten att göra det, även om det kommer att kräva mycket hårt arbete och stor beslutsamhet. Men en orsak till att jag är optimist är våra unga generationer. Både i Europa och i USA är den nuvarande unga generationen den bäst utbildade hittills, den minst fördomsfulla, den mest öppna och mest engagerade, sade presidenten.

– Jag tror att framtiden faktiskt är väldigt ljus, sade Biden.

Wiktor Nummelin/TT

Amerika är tillbaka, fastslår USA:s president Joe Biden på besök i Bryssel.
Amerika är tillbaka, fastslår USA:s president Joe Biden på besök i Bryssel.
Foto: Francisco Seco/AP/TT

FAKTA

Fakta: EU-USA-toppmötet

Tisdagens toppmöte mellan EU och USA hölls med kommissionsordförande Ursula von der Leyen och rådsordförande Charles Michel på EU:s sida och president Joe Biden på USA:s.

Senast ett liknande möte hölls var i maj 2017 då Jean-Claude Juncker och Donald Tusk representerade EU och Donald Trump var president i USA.

I tisdagens samtal deltog i olika omgångar även bland andra EU:s utrikeschef Josep Borrell, USA:s utrikesminister Anthony Blinken, EU:s handelskommissionär Valdis Dombrovskis och USA:s handelsrepresentant Katherine Tai.

Utrikes

Omstridd marsch i Jerusalem inleds

En palestinsk man avvisas av israelisk polis nära Damaskus-porten där tisdagens marsch är planerad att passera.
Foto: Ariel Schalit/AP/TT
Utrikes
Utrikes Vägspärrar har ställts upp och poliser står redo inför tisdagens högernationalistiska marsch som är planerad att gå igenom Jerusalem.
Från palestinskt håll ses marschen som en provokation eftersom den delvis är tänkt att genomföras i det av Israel annekterade östra Jerusalem.

Utanför Damaskus-porten höjs temperaturen gradvis inför paraden som inleddes vid halvsextiden svensk tid. Inför marschen förekom uppgifter om att protesterande palestinier ska ha drabbat samman med polis vid området. Israeliska Haaretz uppger att polis använde tårgas och gummimantlade kulor för att skingra dem som samlats.

Den exakta marschvägen har ännu inte offentliggjorts men deltagarna tros passera porten tidigt under kvällen.

Manar till samexistens

Polisen är redo, enligt Israels minister för inrikes säkerhet Omer Bar-Lev. "Vi kommer att göra allt i vår makt för att bibehålla den sköra tråden av samexistens" skriver hans kontor.

Flaggparaden skulle egentligen ha hållits i maj, som en del av firandet av Jerusalemdagen, men sköts upp på grund av den uppblossade konflikten mellan Israel och Hamas. Raketer avfyrades från Gaza mot Jerusalem och elva dagar av stridigheter inleddes innan ett eldupphör kunde träda i kraft.

Att israeliska myndigheter gav paraden grönt ljus har fått Hamas, den terrorstämplade islamistiska organisation som styr i Gaza, att utlysa en "vredens dag" i Gaza och på Västbanken.

"Farliga konsekvenser"

Den palestinske premiärministern Mohammad Shtayyeh har också varnat för att beslutet att tillåta marschen kan få "farliga konsekvenser".

FN:s Mellanösternsändebud Tor Wennesland konstaterar på Twitter att spänningarna i Jerusalem stiger vid "en väldigt skör och känslig" politisk och säkerhetsmässig tidpunkt och uppmanar alla parter att agera ansvarsfullt.

Palestinska protester har utlysts i Gaza och såväl Hamas som den palestinske presidenten Mahmud Abbas parti Fatah har manat palestinier att ta sig till Jerusalems gamla stad för att visa sitt missnöje.

FAKTA

Fakta: En delad stad

Enligt FN:s delningsplan för Palestina 1947 skulle Jerusalem till en början vara en "internationell" stad. Först senare skulle stadens status i de två länder som skulle bildas, en judisk och en arabisk, avgöras.

När Israel året efter utropade självständighet anföll grannländerna. Jerusalems gamla stad och östra delar intogs av Jordanien. Judar kastades ut från många fastigheter, som palestinier nu bor i och anser sig ha rätt till, och judar gavs inte heller möjlighet att exempelvis besöka Klagomuren.

I sexdagarskriget knappt 20 år senare erövrade Israel dessa stadsdelar. Enligt israelisk historieskrivning återförenades därmed den heliga staden efter kriget sommaren 1967, en seger som numera högtidlighålls med Jerusalemdagen i maj varje år.

Större delen av omvärlden ser dock fortfarande Jerusalem som en delad stad och de östra delarna som ockuperad mark. Enligt flera fredsplaner som har lagts fram genom åren ska Israel kunna behålla den västra halvan, och där ha sin huvudstad, medan den östra halvan blir huvudstad i palestiniernas stat.

Utrikes

Ungern förbjuder "främjande" av homosexualitet

Ungerns premiärminister Viktor Orbán. Arkivbild.
Foto: Laszlo Balogh/AP/TT
Utrikes
Utrikes Parlamentet i Ungern har godkänt en lag som förbjuder spridandet av information som anses främja homosexualitet bland unga. Beskedet väcker bestörtning i EU-parlamentet.

Lagen, som lades fram av premiärminister Viktor Orbáns konservativa högerregering Fidesz, har fått kraftig kritik från bland andra människorättsgrupper och ungerska oppositionspartier.

Material som "främjar könsidentitetsmässiga avvikelser, könsbyte och homosexualitet får inte göras tillgängligt för personer under 18 år", lyder en del av lagtexten.

Den har jämförts med liknande lagar i Ryssland mot "homosexuell propaganda".

"Stigmatiserar hbtq-personer"

Reaktionerna låter inte vänta på sig. Gwendoline Delbos-Corfield, fransk europaparlamentariker i den gröna gruppen, skriver i ett uttalande den ungerska lagen är en förolämpning av europeiska värderingar och inte har någon plats i 2000-talet.

“Ännu en gång använder Fidesz censur för att stigmatisera och göra hbtq-personer till syndabockar".

"Den ungerska regeringen måste skrota detta angrepp på grundläggande rättigheter. Varje försök att använda barnskydd som en ursäkt att attackera hbtq-rättigheter borde lyftas av andra medlemsstater under kommande artikel 7-utfrågningar senare denna månad."

Artikel 7 i EU-fördraget är EU:s rättsliga mekanism att agera när grundläggande EU-värderingar är i farozonen.

"Häxjakten måste sluta"

Den ungerska europaparlamentarikern Anna Donath i den liberala gruppen RE konstaterar i ett pressmeddelande att lagen är oförenlig med de grundläggande värderingarna i europeiska demokratiska samhällen, liksom de ungerska medborgarnas värderingar.

"Det är bara den senaste av många skamfulla attacker mot hbtq-rättigheter från Viktor Orbáns regering. Den stigmatiserande häxjakten måste sluta nu – homofobi och transfobi har inte någon plats i Europa. Vi behöver fler europeiska exempel och mer acceptans i stället för exempel på ryska propagandalagar".

Hon skriver vidare att RE i mars framgångsrikt organiserade en kampanj som resulterade i att EU av Europaparlamentet deklarerades som en "hbtq-frihetszon".

"Vår grupp förväntar oss nu att Europakommissionen agerar omedelbart och otvetydigt".

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Bostadslistan

Priset per kvadratmeter för hyresrätter varierar stort på olika platser i Sverige

BOSTADSLISTAN Bostadslistan har tillsammans med Bostadshub gjort en stor undersökning av Sveriges dyraste och billigaste kvadratmeter under 2019. Skillnaderna var naturligtvis stora beroende på storleken på staden i fråga, men ett intressant fynd är att det var över 300% dyrare att bo i hyresrätt i Stockholm än i Åmål.

Kvadratmeterpriset för en hyresrätt kan variera från endast 85 kronor upp till hela 629 kronor på olika platser i Sverige. Det visar en ny undersökning utförd av Bostadslistan och Bostadshub, två sökmotorer för hyresrätter på den Svenska marknaden. Efter att ha granskat över 10 000 annonser från både privatpersoner och företag som publicerats på plattformarna under 2019, har företagen kunnat skapa en intressant överblick av den svenska hyresrättsmarknaden.

Här var det dyrast och billigast

Som nämnt ovan så var det stora variationer på kvadratmeterpriset för en hyresrätt i vårt land. Som förväntat så kan vi återfinna Sveriges dyraste kvadratmeter i Stockholm, mer bestämt Nacka, där du kan betala upp till 629 kronor per kvadratmeter i genomsnitt. Å andra sidan så kan man i genomsnitt bo i en hyresrätt i Åmål för endast 85 kronor per kvadratmeter.

Bostadsort spelar stor roll på kvadratmeterpriset

Utöver att endast titta på det genomsnittliga kvadratmeterpriset kunde undersökningen också peka på vad den genomsnittliga lägenheten kostar på olika orter i landet. Efter en grundlig genomgång av de annonser vi undersökt så kostar det i genomsnitt 17 571 kronor att bo i en hyresrätt i Stockholm, samtidigt som det bara kostar 5113 i Åmål. Detta är förstås en väsentlig skillnad, men det är ingen hemlighet att det är billigare att bo utanför huvudstadsområdet, oavsett vilket land som undersöks.

Dyrare än man tror att bo i Lund och Uppsala

Utöver att endast titta på var det var dyrast och billigast i Sverige kunde undersökningen också avslöja att några av landets dyraste kvadratmeter kan hittas bland lediga lägenheter på Sveriges studentorter. Lund och Uppsala hamnade på plats tre och fyra i undersökningen, med ett genomsnittligt kvadratmeterpris på 217 samt 200 kronor.

Top 10: Sveriges dyraste städer att bo i hyresrätt i 2019

Pris per kvadratmeter

Top 10: Sveriges billigaste städer att bo i hyresrätt i 2019

Pris per kvadratmeter

Utrikes

Grönländska Nuuk stoppar flyg efter smitta

Grönlands största stad Nuuk stoppar flyg- och fartygstrafik efter att fem fall av covid-29 upptäckts i staden. Arkivbild.
Foto: David Goldman/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Grönland stoppar alla inkommande och utgående flyg från öns största stad Nuuk samt all fartygstrafik från staden. Det meddelade Grönlands smittskyddsansvarige chefsläkare Henrik L. Hansen vid en presskonferens under tisdagen.

– Vi har en utbredd infektion i Nuuk, sade chefsläkaren enligt den grönländska tidningen Sermitsiaq.

Resestoppet är resultatet av smittspridning av covid-19 på den isolerade och hittills mycket coronaförskonade ön. Fem fall har under veckan upptäckts i Nuuk och 200 personer misstänks ha varit i kontakt med de smittade innan viruset upptäcktes. Ytterligare ett fall har upptäckts i staden Ilulissat.

Utrikes

Mejl visar Trumps påtryckningar om valet

USA:s tidigare president Donald Trump under ett tal vid ett republikanskt partikonvent i North Carolina den 5 juni.
Foto: Chris Seward/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Nya dokument visar hur USA:s tidigare president Donald Trump och hans allierade försökte få justitiedepartementet att ställa sig bakom Trumps falska påståenden om fusk i det presidentval 2020 som vanns av Joe Biden.

Det är representanthusets tillsynsutskott The House Oversight and Reform Committee som fått tillgång till dokumenten från justitiedepartementet.

Det rör sig bland annat om mejl som Trump skickat via sin assistent till Jeffrey Rosen, som då var på väg att tillträda som tillförordnad justitieminister, rapporterar The New York Times. Ett av mejlen innehöll exempelvis dokument som påstods visa på valfusk i Michigan, samma underlag som avfärdats av en federal domare en vecka tidigare, skriver tidningen.

"Dessa dokument visar hur president Trump försökte manipulera vårt lands högsta organ för upprätthållande av lag och ordning i ett skamlöst försök att vända ett val som han förlorat", säger The House Oversight and Reform Committees ordförande, demokraten Carolyn Maloney, i ett uttalande.

Utrikes

Inför Biden-Putin-mötet: "Jag är inte stolt"

Yolzan Gordo med hunden Rhubarb, som bor nära Parc de la Grange där toppmötet mellan den amerikanske och ryske presidenten ska hållas.
Foto: Tina Magnegård Bjers/TT
Utrikes
Utrikes Världsfred må stå på agendan – men Genèvebor i området runt Villa de la Grange, där presidenterna Joe Biden och Vladimir Putin ska mötas, är inte nöjda.
– Jag har inte kommit åt hundrastgården på en vecka, säger Yolzan Gordo som bor i närheten.

– Det är som om ett teaterfölje drog in. Vi vet att det är ett spel för gallerierna, de där två är politiker med egna agendor och bryr sig inte om världen, säger hon och lyfter upp sin franska bulldogg Rhubarb så att han inte ska bränna tassarna på den varma asfalten.

De två promenerar nu utefter den stojiga strandpromenaden Quai Gustave-Ador, ett stenkast från parken som huserar 1700-talspalatset där den amerikanske respektive ryske presidenten ska träffas. Vanligtvis brukar Gordo ta sin hund till rastgården inne i Parc de la Grange, men området har varit avstängt sedan förra tisdagen på grund av toppmötet.

– Varför tar vi ens emot Putin? Han är korrupt och har dödat journalister och sina egna. Jag är inte stolt, morrar hundägaren.

Rädda för prickskyttar

På färjan över Genèvesjön mot Parc de la Grange vakar matematikläraren Aurelie Laleu över en grupp 15-åringar som varit på studiebesök på botaniska trädgården. Gruppen är bekymrad eftersom deras skola ligger nära parken och det är oklart om det går att ta sig dit på toppmötesdagen.

– Bussar är inställda, vägar är avstängda och eleverna är rädda för prickskyttar. Jag är inte glad över det här, säger Laleu.

Ytterligare en sak som irriterar henne är att parkområdet där ledarna träffas har rustats upp på rekordtid.

– Det måste ha kostat staden en massa pengar. Det är skamligt att det krävs ett toppmöte för att göra i ordning parken. Jag hoppas verkligen att det här är bra för Genèves image – och att mötet bidrar till världsfred, säger Laleu och får medhåll av sina elever.

"Mycket irriterande"

Hon är inte ensam. De flesta som TT möter omkring den avspärrade och taggtrådsbefästa parken är kritiska. Och få har någon åsikt om huruvida cyberattacker, kärnvapennedrustning, konflikten i Ukraina eller mänskliga rättigheter borde ligga högst på mötesagendan.

– Vi blir glada när de åker härifrån. Besöket är mycket irriterande, säger två kvinnor med småhundar som inte vill uppge sina namn.

– Kunde de inte ha haft mötet ute på landsbygden?

Det podium som är uppbyggt för tv-kameror vid parkens portar verkar störa cyklister och gående vid den hårt trafikerade strandpromenaden. Det avspärrade området för militärfordon och de avstängda busshållplatserna likaså.

"Oh, mon dieu" (ungefär "herregud") hörs från flera som försöker kryssa sig fram.

Vill vara storspelare

De trumpna invånarna till trots rapporteras de styrande i den schweiziska staden vara glada över att strålkastarljuset riktas hitåt. Genève har strävat efter att få stå värd för ett toppmöte av den här digniteten sedan man tog emot USA:s dåvarande president Ronald Reagan och Sovjetunionens ledare Michail Gorbatjov 1985, rapporterar public service-kanalen SBU:s internationella redaktion.

Förvisso har fredsförhandlingar rörande konflikterna i Syrien, Jemen och Libyen hållits här – men de avgörande genombrotten, som kan understryka Schweiz roll som neutral fredsmäklare och diplomatisk storspelare, har uteblivit.

Oddsen är inte stora att det blir ett genombrott nu heller. Men efter en tid av spända utspel kring bland annat Ukrainakonflikten, behandlingen av den fängslade regimkritikern Aleksej Navalnyj och de cyberattacker mot USA:s valrörelse som spårats till Ryssland anses mötet i sig vara en framgång.

I de internationellt präglade kvarteren runt stadens FN-högkvarter är också fler positiva till mötet. En grupp ungdomar som står och väntar på spårvagnen gör tumme upp som svar på TT:s fråga om vad de tycker om världsledarnas besök. Och Laurence Bézaguet, redaktör på lokaltidningen La Tribune de Genève som dyker upp på presscentret, säger att många i hennes närhet är stolta.

– Toppmötet kan boosta stadens diplomatiska ställning. De flesta jag känner tycker inte att det är så allvarligt med avspärrningar under en dag.

Alan Ania, som är föräldraledig med sin treårige son Nathan, är glad att de båda ledarna träffas i hans hemstad.

– Det kan leda till fredlig utveckling. Men jag hoppas de hinner prata om ekonomisk återhämtning efter pandemin också, det behövs, säger han.

Tina Magnergård Bjers/TT

Säkerhetspådraget är enormt kring Villa de la Grange, där Rysslands president Vladimir Putin möter sin amerikanske kollega Joe Biden.
Säkerhetspådraget är enormt kring Villa de la Grange, där Rysslands president Vladimir Putin möter sin amerikanske kollega Joe Biden.
Foto: Markus Schreiber/AP/TT
Poliser patrullerar Genèvesjön, utanför Villa de la Grange, där onsdagens ryskamerikanska toppmöte ska hållas.
Poliser patrullerar Genèvesjön, utanför Villa de la Grange, där onsdagens ryskamerikanska toppmöte ska hållas.
Foto: Markus Schreiber/AP/TT
Matematikläraren Aurelie Laleu är orolig för att hennes elever inte ska kunna ta sig till skolan när den amerikanske och ryske presidenten möts i Genève.
Matematikläraren Aurelie Laleu är orolig för att hennes elever inte ska kunna ta sig till skolan när den amerikanske och ryske presidenten möts i Genève.
Foto: Tina Magnegård Bjers/TT
USA:s dåvarande president Ronald Reagan tillsammans med Sovjetunionens ledare Michail Gorbatjov vid deras toppmöte i Genève 1985.
USA:s dåvarande president Ronald Reagan tillsammans med Sovjetunionens ledare Michail Gorbatjov vid deras toppmöte i Genève 1985.
Foto: AP/TT
Genèvebon Alan Ania, som är föräldraledig med sin treårige son Nathan.
Genèvebon Alan Ania, som är föräldraledig med sin treårige son Nathan.
Foto: Tina Magnegård Bjers/TT

FAKTA

Fakta: Villa de la Grange

Villa de la Grange, där de USA:s respektive Rysslands presidenter Joe Biden och Vladimir Putin möts på onsdag, ligger i Parc de la Grange i Genève. Parken har anor från romartiden. På 1700-talet betraktades den som ett jordbruksområde och ägdes av familjen Lullin.

Det var familjen Lullin som lät bygga Villa de la Grange mellan 1768 och 1773, efter arkitekten Jean-Louis Bovets ritningar. De anlade även en fransk trädgård omkring den. På den tiden låg villan i stadens utkant och användes främst som sommarboende och gästhus.

Så småningom tog familjen Favre över ägorna. De anlade bland annat dammar, en stenträdgård och ett orangeri. 1821 byggde de ett bibliotek som skulle husera Guillaume Favres samling av 15 000 böcker.

Ägorna med villan och biblioteket donerades till Genèves stad 1917. Parken är i dag öppen för allmänheten och klassifierad som ett historiskt monument.

Källa: Genèves stad

FAKTA

Fakta: Joe Biden och Vladimir Putin

Joe Biden föddes 1942 i Pennsylvania.

Arbetade en kort tid som advokat innan han gav sig in i politiken. Mellan 1972 och 2009 var han Delawares senator. Därefter var han Barack Obamas vicepresident mellan 2009 och 2017.

I höstas vann han presidentvalet mot Donald Trump och han flyttade in i Vita huset i januari.

Vladimir Putin föddes 1952 i Leningrad (nuvarande S:t Petersburg).

Han har en juristexamen och rekryterades tidigt av säkerhetstjänsten KGB.

1999 blev han chef för säkerhetstjänsten FSB. Samma år meddelade president Boris Jeltsin att han ville se Putin som sin efterträdare.

Vann sitt första presidentval 2000 och var president i åtta år. 2008 blev han premiärminister för att 2014 väljas till president igen.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL