Kultur och nöje

Yahya Hassans familj talar ut i dokumentär

Den danske poeten Yahya Hassan. Arkivbild.
Foto: Vegard Grøtt/NTB/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje
PREMIUM

För första gången sedan den danske poeten Yahya Hassan gick bort pratar hans familj nu om 24-åringens öde, rapporterar SVT Kulturnyheterna.

Det var Yahya Hassans familj som i april förra året bekräftade för medierna att han hittats död i sin lägenhet. I Danmarks radios nya dokumentär "Yahya – Den fødte digter" berättar de nu om sorgen, och om Yahya Hassan som person.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Kultur och nöje

Jubileumsutställning på Musikaliska Akademien

Konserthuset . Arkivbild.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje

Kungliga Musikaliska Akademien firar sina 250 år i musikens tjänst med en jubileumsutställning på Konserthuset i Stockholm i sommar. "Anda & konst" öppnar den 29 juni och lyfter hur akademien har främjat och arbetat för Sveriges musikliv.

En rad historiska antikviteter tar plats i utställningen och en rad svenska musikprofiler medverkar på olika vis. Besökarna får även lära sig mer om akademiens samtida projekt, som tankesmedjan "Unga tankar om musik", det nationella programmet "Sjungande barn" och satsningen "Levande musikarv".

"Konst & anda" håller öppet till den 5 september.

Kultur och nöje

Måns Möller testar skämt på turné

Måns Möller. Arkivbild.
Foto: Stina Stjernkvist/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje

Komikern Måns Möller ger sig ut på turné i höst. Det blir stopp i tolv svenska städer, och syftet med turnén är att testa nytt stå upp-material på publiken.

"Jag har en hel byrålåda full med skämt jag skrivit under de senaste två åren. Vad är kul? Vad är helt värdelöst och vad är jättejättekul? Det är era skratt, burop, och/eller applåder som avgör", säger Möller i ett pressmeddelande.

Turnéplan: 16/10 Eskilstuna, 21/10 Hässleholm, 22/10 Alvesta, 23/10 Laholm, 28/10 Nynäshamn, 30/10 Örebro, 11/11 Karlstad, 12/11 Jönköping, 13/11 Kalmar, 18/11 Alingsås, 19/11 Varberg, 20/11 Växjö.

Kultur och nöje

Dansband bjuder upp till folkparksfest

Lars-Kristerz. Arkivbild.
Foto: Leif R Jansson/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje

Lasse Stefanz, Black Jack, Lars-Kristerz, Donnez, Perikles, Danne Stråhed och Dynamo gör gemensam sak i sommar. Under vinjetten "Folkparksfesten" ger de sig ut på en turné som gästar sex svenska orter med start i Karlsborg i juli.

"Det pandemin visat är att dansbandsmusiken är otroligt stark. På sociala medier streamas dansbandsmusiken som aldrig förr och längtan efter att höra låtarna och se banden live är stort och även om det inte är tillåtet att dansa kan en hungrig publik i landet serveras dansbandseliten", säger arrangören och dansbandsexperten Thomas Deutgen i ett pressmeddelande.

Turnéplan: 17-19/7 Karlsborg, 30/7-1/8 Båstad, 1/8-4/8 Kalmar, 6/8 Hedemora, 12-14/8 Mariestad, 15-18/8 Huskvarna.

Kultur och nöje

Samisk svepask öppnade Mats Jonssons historia

'Jag skulle inte kunna skriva fram mina förfäder på 1600-talet på ett trovärdigt sätt men i serieformen finns ett inslag av förenkling, i bilderna och berättandet. Det är ganska rakt upp och ner, så jag tänker mig att det blir trovärdigare, säger serietecknaren Mats Jonsson, som berättar om sin samiska släkt.
Foto: Claudio Bresciani/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje Hans farfar var renskötare – men länge visste Mats Jonsson inget om sin samiska bakgrund. I en ny serieroman spårar han sin släkthistoria och folkbildar om skogssamernas nedtystade öde.

I Mats Jonssons barndomshem fanns en svepask som aldrig fick öppnas. Inte förrän hans farfar gick bort togs locket av, och inuti "spanna" hittade familjen bland annat renmärkesbevis och brev från lappfogden i Västerbottens län. Tio år gammal fick Mats Jonsson veta att han härstammar från skogssamer i Malåtrakten.

Men hans pappa växte upp som svensk och har alltid tonat ned det samiska arvet.

– Han sade "nog kunde pappa lite samiska" men jag hade känslan av att det inte betydde så mycket. Det var väl förstås något som grundade sig i farfars skam, den dubbla skammen över att "vara lapp" och över att också ha övergivit sin kultur.

Har flyttat tillbaka

Mats Jonsson är känd för sina självbiografiska serier som har fått en allt tydligare politisk udd. Förra serieromanen "Nya Norrland" skildrade den ökande klyftan mellan stad och landsbygd. När vi nu ses är han på besök i Stockholm: han har slutligen flyttat tillbaka till barndomsorten Kramfors. Irritationsmomenten från huvudstaden – som han ofta har hånat i sina serier – har tystnat.

– Det är som ett tinnitus som bara tar slut. Så mycket av det som debatteras är inte ens en fråga i Kramfors. Där finns inga friskoleföretag, privata vårdgivare eller budfirmor för mat, för det finns för lite folk, säger Mats Jonsson.

Idén till den nya boken, "När vi var samer", har han haft i 20 år. Han ville berätta om sin pappas barndom på 1950-talet, som i dennes skrönor snarare lät som tagna ur 1800-talet, tycker Mats Jonsson.

– Ute på nybygget var det så fattigt och kändes så långt från samhället och moderniteten, säger han, och berättar att det gick rykten om att det vid Arvidsjaur fanns något svart och hårt på vägarna.

– Ungarna visste inte ens att det hette asfalt.

Berövats sin historia

Men boken tog en annan vändning. I takt med att fler samiska berättare nådde ut bredare började Mats Jonsson vilja nysta i tystnaden kring sin släkt. Det var inte förrän då han insåg vad han hade förlorat.

– Jag har berövats halva min historia men jag har samtidigt levt ett fullvärdigt liv, säger han, och menar att den filosofiska frågan då uppstår: ska man ändå rota där?

Det ville han. Och han minns ögonblicket då sanningen sjönk in i honom, under ett samtal med pappans kusin. Denne hade kommit på sin pappa, Mats Jonssons farfars bror, med att sitta och jojka på äldre dagar.

– När jag fick veta det var det som att jag förstod att de verkligen var samer. Farfar hade renar in på 40-talet, umesamiska var deras modersmål. Den samiska kulturen var oerhört stark oerhört länge i min familj.

Familjehistorien är sammantvinnad med Sapmis öde, och Mats Jonsson kastade sig in i en ambitiös research. Hans drivkraft var till en början nyfikenhet, men den förbyttes allt mer i ilska.

Skogssamer tystades

Mats Jonsson upptäckte att hans familj levde i en enklav av skogssamisk kultur som bevarats mitt i den nya svenska bondebygden. Medan fjällsamer exotifierades med devisen "lapp ska lapp vara" betedde staten sig tvärtom mot skogssamerna, sammanfattar han. De tvingades att flytta på sig och assimilerades till slut.

– Den politiken var så lyckad att ingen kommer ihåg att de fanns, trots att vi fortfarande finns!, säger Mats Jonsson.

Som serietecknare och journalist tycker han det det är anmärkningsvärt att den svenska staten bedrev ett vad han kallar "kulturellt folkmord" – och att så få vet om det. Med sin bok vill han förändra genom att folkbilda.

– I och med att så mycket är okänt för de breda folklagren behöver jag inte ens sprida åsikter. Fakta i sig är så upprörande att det räcker ganska långt.

Kan berätta

Själv har Mats Jonssons klasstillhörighet komplicerats av den exotifierande inställningen till samer. Han skildrar en middag i Stockholm som ett slags urscen:

– I det intellektuella övre medelklassammanhanget, som jag på något plan har blivit en del av sedan jag har gjort kulturkarriär, var jag, min familj och min släkt ointressant. Det enda vi hade att komma med var det samiska – och det vet jag inget om. Det var lite förnedrande på flera plan.

Nu "arbetar han ihop" till en samisk identitet. Han vill inte vara en person som släktforskar lite och "sedan får en kolt uppsydd och springer runt och är same". Dessutom tror han att vi egentligen är för fixerade vid vårt identitetsbyggande.

– När jag funderade på allt det där slog det till slut knut på sig själv och jag blev så less. Man kan formulera det så här: fråga inte vad Sápmi kan göra för dig utan vad du kan göra för Sápmi, säger han och lägger till:

– Jag kan inte jojka, slöjda eller slakta en ren men jag kan berätta.

Elin Swedenmark/TT

'Det är intressant hur min läsekrets har åldrats med mig. Min kärnpublik är de som upptäckte mig när jag var i 20-årsåldern och gjorde serier om indiepopare på Södermalm. Men det är roligt att med 'Nya Norrland' fick jag en stor ny publik av äldre. När jag åkte runt till bibliotek kom det tanter och farbröder fram och sade 'jag har inte läst serier sedan Kapten Miki på 50-talet', men det gick ju att läsa det här med, säger serietecknaren Mats Jonsson.
"Det är intressant hur min läsekrets har åldrats med mig. Min kärnpublik är de som upptäckte mig när jag var i 20-årsåldern och gjorde serier om indiepopare på Södermalm. Men det är roligt att med 'Nya Norrland' fick jag en stor ny publik av äldre. När jag åkte runt till bibliotek kom det tanter och farbröder fram och sade 'jag har inte läst serier sedan Kapten Miki på 50-talet', men det gick ju att läsa det här med, säger serietecknaren Mats Jonsson.
Foto: Claudio Bresciani / TT

FAKTA

Fakta: Mats Jonsson

Född: 1973

Bor: Kramfors

Familj: Fru och femtonårig dotter.

Aktuell: Med nya serieromanen "Vi var samer" och som sommarpratare i P1.

Bakgrund: Har skildrat sitt liv i flera serieromaner, som "Hey princess", "Mats kamp", "Pojken i skogen" och "Nya Norrland". 2003-2018 var han redaktör för tidskriften Galago, och han har också ritat och skrivit i bland annat Aftonbladet, Dagens Nyheter och Arbetet, samt gett ut flera barnböcker. Sitter i kulturrådets arbetsgrupp för barn och ungdomslitteratur och i litteraturprogrammet Babels författarpanel.

"Pojken i skogen" belönades med Norrländska litteraturpriset och Urhunden för 2005 års bästa svenska seriealbum.

Om sommarpratet: "Jag kommer framför allt att prata om mitt komplicerade kärleksförhållande till Ådalen. Det blir en hel del om stad- och landproblematik. Och en del om självbiografiskt berättande."

FAKTA

Fakta: Mats Jonsson om...

... synen på skogsindustrin:

– "Nya Norrland" handlar om Ådalen som är så färgad av skogsindustrin. Det var den som gjorde bygden till vad den är, på gott och ont. Den här boken utspelas några tiotal mil inåt landet, uppströms älven. Och det hänger ju ihop. Hade det inte varit för skogsindustrin hade skogssamerna förmodligen klarat sig bättre. Det som skapade välstånd nere vid kusten förstörde livet för så många i inlandet.

Det ser jag också i dag, jag har gamla kompisar som jobbar inom skogsindustrin och som delar inlägg för Sveaskog i sociala medier. Och så har jag vänner som är samiska aktivister som delar inlägg mot Sveaskog.

... att förena självbiografi och politik:

– Jag har sett andra serietecknare internationellt som har fastnat i att bara skildra sin historia, och det kan bli navelskådande. En femtioårings familjeliv är inte heller lika spännande som en tjugoårings kärleksliv, så det kom naturligt som ett sätt att förnya sig. Mitt liv blev för stabilt så jag måste föra in en dimension till. Då är möjligheterna oändliga.

... ett samiskt museum:

– Något som verkligen borde finnas är ett samiskt museum i Stockholm. Kan vi ha ett Abba-museum och ett Vikingamuseum kan vi väl ha ett samiskt museum, med en samisk huvudman, som kan vara ett museum för den samiska kulturen och för att minnas de historiska övergreppen.

Kultur och nöje

Då får "Zebrarummet" premiär

'Zebrarummet' får premiär den 22 augusti. Pressbild.
Foto: Viaplay
Kultur och nöje
Kultur och nöje

Viaplays nya satsning "Zebrarummet" har fått ett premiärdatum. Den 22 augusti inleds spänningsdramat som handlar om mord och maktspel på en exklusiv internatskola för samhällets elit, enligt ett pressmeddelande från strömningstjänsten.

Serien bygger på en originalidé från manusförfattaren och regissören Gustaf Skördeman och komikern och skådespelaren Henrik Schyffert, som också spelar en av rollerna.

I övriga roller syns bland andra Aliette Opheim, Valter Skarsgård, Alva Bratt och Edvin Endre.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Bostadslistan

Priset per kvadratmeter för hyresrätter varierar stort på olika platser i Sverige

BOSTADSLISTAN Bostadslistan har tillsammans med Bostadshub gjort en stor undersökning av Sveriges dyraste och billigaste kvadratmeter under 2019. Skillnaderna var naturligtvis stora beroende på storleken på staden i fråga, men ett intressant fynd är att det var över 300% dyrare att bo i hyresrätt i Stockholm än i Åmål.

Kvadratmeterpriset för en hyresrätt kan variera från endast 85 kronor upp till hela 629 kronor på olika platser i Sverige. Det visar en ny undersökning utförd av Bostadslistan och Bostadshub, två sökmotorer för hyresrätter på den Svenska marknaden. Efter att ha granskat över 10 000 annonser från både privatpersoner och företag som publicerats på plattformarna under 2019, har företagen kunnat skapa en intressant överblick av den svenska hyresrättsmarknaden.

Här var det dyrast och billigast

Som nämnt ovan så var det stora variationer på kvadratmeterpriset för en hyresrätt i vårt land. Som förväntat så kan vi återfinna Sveriges dyraste kvadratmeter i Stockholm, mer bestämt Nacka, där du kan betala upp till 629 kronor per kvadratmeter i genomsnitt. Å andra sidan så kan man i genomsnitt bo i en hyresrätt i Åmål för endast 85 kronor per kvadratmeter.

Bostadsort spelar stor roll på kvadratmeterpriset

Utöver att endast titta på det genomsnittliga kvadratmeterpriset kunde undersökningen också peka på vad den genomsnittliga lägenheten kostar på olika orter i landet. Efter en grundlig genomgång av de annonser vi undersökt så kostar det i genomsnitt 17 571 kronor att bo i en hyresrätt i Stockholm, samtidigt som det bara kostar 5113 i Åmål. Detta är förstås en väsentlig skillnad, men det är ingen hemlighet att det är billigare att bo utanför huvudstadsområdet, oavsett vilket land som undersöks.

Dyrare än man tror att bo i Lund och Uppsala

Utöver att endast titta på var det var dyrast och billigast i Sverige kunde undersökningen också avslöja att några av landets dyraste kvadratmeter kan hittas bland lediga lägenheter på Sveriges studentorter. Lund och Uppsala hamnade på plats tre och fyra i undersökningen, med ett genomsnittligt kvadratmeterpris på 217 samt 200 kronor.

Top 10: Sveriges dyraste städer att bo i hyresrätt i 2019

Pris per kvadratmeter

Top 10: Sveriges billigaste städer att bo i hyresrätt i 2019

Pris per kvadratmeter

hemestertips2021

En plats att minnas för stora och små

Vitt slott i en park.
Foto: Sophie Lossing
Kultur och nöje
Östra Göinge
Skåne
Hemester, del 1 När pandemin slog till förra året började vi hemestra som aldrig förr. Även i år lockar lokala sevärdheter många och därför handlar vår sommarserie om hemester och platser i Skåne som vi på kultur- och nöjesredaktionen gillar lite extra.
I första delen får vi följa med Sophie Lossing på en personlig resa till Wanås – en plats som ständigt ger henne många fina minnen.

Allt är femtio nyanser av grönt och lummigt bortom lummighet. Skogen som är en slottspark, som är en konstutställning, som är en sinnenas plats för stora och små, visar sig från sin allra vackraste försommarsida. Vi är på upptäcktsfärd på Wanås, precis som vår familj varit varje år sedan parkens begynnelse.

Då i slutet av åttiotalet var Wanås långt ifrån den vallfärdsort för turister den nu har utvecklats till. Det fanns ingen restaurang, ingen tjusig butik. Ingen tog entré och skogen med dess verk blev en outforskad kontinent för vuxna och barn – och på något sätt vårt Wanås. Verken var dessutom lekvänliga tack vare att de flesta var oförstörbara. Man kunde klättra, kana och upptäcka utan att fördärva något.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Kultur och nöje

Heta tv-trenden – boom för svenska ungdomsserier

Amy Deasismont och Alexander Abdallah spelar två av rollerna i Viaplay-serien 'Thunder in my heart', som handlar om vilsna 20-någonting-personer – en stark tv-trend just nu. Pressbild.
Foto: Viaplay
Kultur och nöje
Kultur och nöje Plötsligt finns de i alla tv-kanaler och strömningstjänster – ungdomar som festar, ligger och grubblar över livet. Efter Nordic noir kommer nästa stora tv-trend där Sverige ligger i framkant.

Länge var tv-serier för ungdomar något som ansågs som smalt och svårt att locka publik till. Även om svenska försök under tablå-tv-tiden, som "Spung" och "Glappet", satt sina avtryck så har det varit en sanning i tv-branschen att den unga målgruppen är svårfångad och inte värd att satsa på.

Sen kom norska "Skam".

– Det ändrade allt. Den serien visade att det gick att få en storpublik, till ungdomsdrama och till online-tittning, säger Petter Bragée, programchef på SVT Malmö.

SVT:s svar blev hockeydramat "Eagles" och Malmö-skildringen "Festen". Båda serierna lockar hundratusentals unga till SVT Play med varje avsnitt, och fortsätter att göra det långt efter premiären.

– Det handlar om sättet som de unga i dag tittar på rörlig bild. 15 till 25-åringar är de som tittar mest, fyra timmar om dagen. Det är mycket Twitch och Tiktok men det betyder också drama, säger Bragée.

Nytt ekosystem

Om tiden i livet som infaller mellan 15 och 25 har varit underrepresenterad i svensk tv så är det nu nästan tvärtom. Alla strömningstjänster fyller på med så kallat "young adult"-material.

– Det är i grunden positivt, det är ett nytt ekosystem som vi bygger nu. Netflix "Störst av allt" var bra för "Eagles", det är plötsligt coolt med svenskt ungdomsdrama. Så har det inte alltid varit, säger Petter Bragée.

Enligt lex "Skam" läggs det numera tid och kraft på att lyssna in vad ungdomar pratar om, hur de pratar och vad de tycker är viktigt här och nu. Filippa Wallestam, innehållschef på Nent group/Viaplay förklarar vad de letar efter:

– Äkthet. Det ska kännas på riktigt och vara relevant för målgruppen. I vår har vi gjort norska "Delete me", som har ett kreativt team som har jobbat på samma sätt som med "Skam", man har gjort djupintervjuer med gymnasieelever i Norge för att förstå vad de tampas med.

Filippa Wallestam lyfter också fram att det finns många begåvade unga kreatörer i dag, som också ges chansen.

– "Thunder in my heart", som är Amy Deasismonts mästerverk, är en serie som hon utvecklat under en lång tid och skrivit alla episoder av och tänkt ut musiken. Det är så äkta det kan bli.

Är det bra då?

Just "Thunder in my heart", som handlar om ett gäng 20-någonting-kompisar som navigerar det nyblivna vuxenlivet, har fått ett fint mottagande även av kritikerna. Men hur bra är de nya ungdomsserierna egentligen?

– Generellt skulle jag säga att de är ok, sen finns det de som är otroligt bra, sen finns det de som är sämre, säger Mattias Bergqvist, Expressens tv-expert och fortsätter:

– Även om det är en stark boom och serierna överlag har blivit bättre än tidigare så är det ändå långt kvar till att SVT gör en ungdomsserie som är lika bra som deras bästa dramaserier för vuxna.

Mattias Bergqvist är ändå nöjd med utvecklingen.

– När jag själv var ung och såg på "Beverly Hills" spelades 18-åringarna av 35-åringar så mycket har ju hänt. Kärlek är ett evigt tema i den här genren men nu tar man ju också upp sådant som tidigare varit tabu, som sex och psykisk ohälsa, säger han och fortsätter:

– Och man märker överlag att det är i serier som "Young royals" och "Festen" som representation och skildringar av olika sorters sexualitet, allt sånt, det är där som det fungerar som bäst, inte i de stora dramaproduktionerna.

"Jättepotential" för export

Att ungdomsserierna är viktiga för alla tv-bolag är tydligt. Dels för att locka inhemska unga tittare till sina tjänster, men också för att serierna funkar bra internationellt.

– Vi tittar mycket på vilka historier som kan funka på andra marknader och den unga, globala målgruppen är van vid att titta på Youtube och konsumera innehåll på originalspråk, det är ett skifte som vi nog kan tacka streamingtjänsterna för, säger Filippa Wallestam och fortsätter:

– När jag sitter med i internationella paneler och diskuterar innehåll får jag ofta frågan "vad kommer efter Nordic noir?" Där tror jag på young adult eftersom vi i Norden vågar satsa på unga kreatörer och ligger så långt framme med viktiga värderingar för unga. Som jämställdhet, liksom med digitaliseringen. Jag tror att vi har en jättepotential att exportera det.

Miranda Sigander/TT

Alva Bratt (även aktuell i kommande 'Zebrarummet') och Edvard Olsson spelar med i ungdomsdramat 'Eagles', som lockar stor publik till SVT Play. Arkivbild.
Alva Bratt (även aktuell i kommande "Zebrarummet") och Edvard Olsson spelar med i ungdomsdramat "Eagles", som lockar stor publik till SVT Play. Arkivbild.
Foto: Fredrik Persson/TT
Edvin Ryding, Malte Myrenberg Gårdinger och Nikita Uggla spelar några av ungdomarna på internatskolan i Netflix-serien 'Young royals'. Pressbild.
Edvin Ryding, Malte Myrenberg Gårdinger och Nikita Uggla spelar några av ungdomarna på internatskolan i Netflix-serien "Young royals". Pressbild.
Foto: Netflix

FAKTA

Fakta: Aktuella ungdomsserier i urval

"Cryptid". Skräck. Viaplay

"Sjukt". Komedi. SVT Play

"Thunder in my heart". Dramakomedi. Viaplay

"Skitsamma". Komedi. Discovery plus.

"Dystopia". Skräck. Viaplay

"Young royals". Drama. Netflix (premiär 1 juli)

Kommande:

"Zebrarummet". Spänningsdrama. Viaplay. (22 augusti)

"Threesome". Drama. Viaplay (premiär 29 augusti)

"Sommarön". Drama. TV4/C More (premiär under 2021)

"Allt som blir kvar". Drama. SVT (premiär 2022)

Kultur och nöje

Hon spelar Snövit i nya spelfilmen

Rachel Zegler i rollen som Maria i en scen ur 'West Side story.'
Foto: 20th Century Studios/AP/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje Den colombiansk-amerikanska skådespelerskan Rachel Zegler kommer att spela rollen som Snövit i Disneys otecknade version av den klassiska sagan.

Den fagra prinsessan med läppar röda som rosen, hår svart som ebenholts och hy vit som snö porträtteras traditionellt av ljushyade skådespelerskor, men när Disney nu gör ytterligare en filmatisering av en av sina tecknade klassiker har man valt en skådespelerska med latinsk bakgrund, skriver AFP.

20-åriga Rachel Zegler är relativt okänd, men dyker snart upp som Maria i Steven Spielbergs nyinspelning av musikalen "West Side story", som har premiär i december. Hon har också en roll i David Sandbergs uppföljare till "Shazam!".

Rachel Zegler bekräftade själv nyheten på Twitter under tisdagskvällen och skrev: "Ja, jag är Snövit nej jag kommer inte bleka min hud för rollen".

Har fått kritik tidigare

Disney har de senaste åren jobbat med att diversifiera skådespelarvalen av sina rollfigurer, inte minst prinsessrollerna, efter att ha fått kritik 2018 när prinsessan Tiana gavs ljusare hy i filmen "Röjar-Ralf kraschar internet". Misstaget blev hastigt åtgärdat bara månader innan filmen släpptes.

2019 meddelade Disney att afroamerikanska r&b-sångerskan Halle Bailey spelar Ariel i filmen "Den lilla sjöjungfrun", som väntas ha premiär under 2021.

Inspelningarna startar 2022

Marc Webb, som står bakom filmer som "500 days of Summer" och "The amazing Spider-man", regisserar och inspelningarna väntas sätta i gång 2022.

"Rachels extraordinära röstkapacitet är bara början av hennes gåvor. Henne styrka, intelligens och optimism kommer bli en väsentlig del av att återupptäcka glädjen i den här klassiska Disneysagan", säger regissören Webb i ett uttalande som Variety tagit del av.

Arbetet med filmen har pågått sedan 2016. Delar av musiken skrivs av Benj Pasek och Justin Paul, låtskrivarna bakom musikalfilmen "La la land" och The greatest showman".

Den klassiska tecknade filmen om Snövit och de sju dvärgarna släpptes 1937 i USA och baseras på bröderna Grimms saga. Filmen blev en massiv succé. Inspelningen är tänkt att börja nästa år.

Linnéa Wannefors/TT

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL