Ekonomi

Svängigare börs i sikte

Efter en lång tid med börsuppgångar räknar flera aktiestrateger med mer svängningar framöver. Arkivbild.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Ekonomi
Ekonomi Världens börser faller tillbaka. Inflationen spökar och ger ny fart åt oron för ekonomisk överhettning.
Räkna med en mer svängig börs framöver, varnar aktiestrateger.
PREMIUM

Wall Street har inlett veckan med med nedgångar där teknikaktier varit största sänken. Börshumöret i USA har gett eko i Asien och Europa, inklusive Stockholm, med tydliga nedgångar. Oron för en stigande inflation och vilka effekter det får är den främsta anledningen, enligt experterna.

– Det har smugit sig in en oro för stigande inflation och på vilken nivå Fed (amerikanska centralbanken) kommer att dra i bromsen. Det är mycket det som spökar, säger Maria Landeborn, strateg på Danske Bank.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Ekonomi

KI ser utrymme för politiska satsningar

Konjunkturinstitutet prognoschef Ylva Hedén Westerdahl presenterar institutets prognos för den svenska ekonomin. Arkivbild.
Foto: Anders Wiklund/TT Nyhetsbyrån
Ekonomi
Ekonomi Även statliga Konjunkturinstitutet (KI) lyfter svensk BNP-prognos betydligt. Och i slutet av året är lågkonjunkturen över.

– Om utvecklingen går som i prognosen kan de flesta stödåtgärder till företag börja fasas ut under det tredje kvartalet, säger Ylva Hedén Westerdahl, prognoschef.

Svensk export går bra och har bidragit till den snabba återhämtningen, konstaterar KI, men brist på halvledare och långa väntetider på containertransporter från Asien påverkar dock produktionen.

– Det är den snabba uppgången som har gett flaskhalsar inom industrin, och det har lett till snabbt stigande konsumentpriser.

KI bedömer att dock att prisökningarna är tillfälliga och avtar nästa år, vilket motiverar att riksbankens styrränta inte kommer att höjas i närtid. Dock, om flaskhalsarna i industrin kvarstår, kan inflationen ligga kvar på en hög nivå och styrräntan behöva höjas tidigare, konstaterar Ylva Hedén Westerdahl.

Svensk BNP bedöms växa med 4,4 procent i år, enligt KI. Jämfört med prognosen 31 mars är det en rejäl upprevidering från 3,7 procent. Regeringen spår att BNP lyfter med 4,7 procent i år, enligt dess färska prognos.

Men arbetsmarknaden släpar efter. Arbetslösheten sjunker från 8,7 procent i år i snitt till 7,6 procent nästa år, enligt KI.

– Det är inte lika ljust i alla branscher som i tillverkningsindustrin. Kontaktnära tjänster är fortsatt drabbade, säger Hedén Westerdahl.

Myndigheten ser också ett större utrymme för finanspolitiska reformer nästa år, i takt med att de statliga stödåtgärderna kan börja fasas ut när pandemieffekterna lägger sig.

– De finanspolitiska åtgärderna beräknas uppgå till 185 miljarder kronor i år. De är nästan lika stora som 2020.

Ekonomi

Minskat resande på spårvägar under pandemin

Färre resenärer på spåren under pandemin. Arkivbild.
Foto: Amir Nabizadeh/TT
Ekonomi
Ekonomi

Vi har stannat hemma under pandemin, och det har gjort att resandet på spårvägar som tåg, spårvagnar och tunnelbana har minskat kraftigt. En färsk sammanställning från Trafikanalys visar att resandet minskade med 37 procent under 2020 jämfört med 2019.

"Det är tydligt att pandemin påverkade persontransporterna under 2020. Godstransporterna på järnväg ser däremot ut att ha klarat av pandemins utmaningar bättre, nivåerna för transporterat gods är i paritet med 2019", skriver Fredrik Lindberg, statistiker på Trafikanalys i ett pressmeddelande.

Johanna Cederblad/TT

Ekonomi

Rekordskörd av ekologiskt spannmål i fjol

Skörden av ekologisk spannmål blev rekordstor 2020. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Ekonomi
Ekonomi

421 200 ton – skörden av spannmål som var ekologisk blev rekordstor i fjol, visar färska siffror från Statistiska centralbyrån, SCB.

Totalt ökade spannmålsskörden med 4 procent, på grund av att större areal av mark odlades. Havre ökade mest av de ekologiska grödorna, plus 17 procent, men även oljeväxter ökade.

Den ekologiskt odlade potatisen ökade med 7 procent, men den ekologiska skörden av ärtor minskade.

Ekonomi

Tydlig ljusning i ekonomin

Finansminister Magdalena Andersson (S) presenterar finansdepartementets senaste prognos för den makroekonomiska utvecklingen och de offentliga finanserna under en pressträff i Rosenbad.
Foto: Pontus Lundahl/TT
Ekonomi
Ekonomi Regeringen skriver upp tillväxtprognosen för svensk ekonomi kraftigt. Nu väntas BNP växa med 4,7 procent i år.
– Vi ser en tydlig ljusning i ekonomin men återhämtningen är väldigt skör, säger finansminister Magdalena Andersson (S).

– Därutöver pågår en politisk kris i riksdagen och det bidrar inte till att stärka den här prognosen, säger Magdalena Andersson.

Dock syns inga effekter av den politiska krisen i den här prognosen, påpekar Andersson.

– Vi reviderar upp tillväxten, som är den högsta i Norden. Arbetsmarknaden stärks och vi har fortsatt starka statsfinanser och det offentliga sparandet revideras upp, säger Andersson.

I den förra prognosen från mitten av april spådde regeringen en BNP-tillväxt i år på 3,2 procent och 3,8 procent nästa år. Arbetslösheten bedömdes då landa på 8,7 procent i år för att falla till 7,9 procent nästa år.

Snabbare återhämtning

Nu spås arbetslösheten gå ner till 7,7 procent nästa år.

– Sysselsättningsgraden har fallit under krisen men bedöms öka snabbt, men svårt att jämföra på grund av en statistikomläggning. Det är olyckligt att skiftet kommer mitt i pandemin men den var planerad sedan länge och genomförs i hela EU, säger Andersson.

Att prognosen revideras upp så kraftigt förklaras bland annat av att den ekonomiska återhämtningen har gått snabbare än tidigare väntat, enligt finansdepartementet.

Flera indikatorer visar att tillväxten kommer vara fortsatt stark den närmaste tiden. Efter att ha fallit med 2,8 procent 2020 var BNP under första kvartalet 2021 tillbaka på samma nivå som för ett år sedan.

Ökad konsumtion

Återhämtningen ser därmed ut att gå snabbare jämfört med tidigare ekonomiska kriser.

Hushållens konsumtion väntas öka i takt med att smittspridningen minskar och restriktionerna i samhället lättar och väntas växa med 4,7 procent i år.

Det är en upprevidering med 1,3 procentenheter jämfört med den förra prognosen. Även den svenska exporten bidrar positivt till tillväxten och väntas öka med 8,9 procent. Här finns dock en risk för att bristen på vissa insatsvaror och flaskhalsar i transportkedjorna kan dämpa utvecklingen i världshandeln och därmed även den svenska exporten.

FAKTA

Fakta: Nycketal

Nyckeltal: 2020, 2021, 2022

BNP, -2,8 (-2,8), 4,7 (3,2), 2,9 (3,8)

Arbetslöshet, 8,3 (8,3), 8,7 (8,7), 7,7 (7,9)

Budgetunderskott*, -3,0 (-3,1), -2,2 (-4,5), 0,0 (-1,0)

Statsskuld**, 39,7 (39,9), 38,0 (39,9), 35,0 (37,0)

Siffror inom parentes avser prognosen från 15 april.

* Offentliga sektorns finansiella sparande, procent av BNP

** Offentliga sektorns skuld, procent av BNP

Källa: Regeringen

Ekonomi

Mer krisstöd till kultur och idrott under maj

Tomt på arenorna i maj – då ökade krisstödet. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Ekonomi
Ekonomi

Staten betalade ut 2,6 miljarder mer i krisstöd till kultur- och idrottsverksamhet under maj i år jämfört med i fjol, visar en sammanställning från statliga Ekonomistyrningsverket.

Överskottet i statens budget blev nästan 37 miljarder kronor för maj, vilket är 27 miljarder mer än samma månad i fjol.

Totalt blev utgifterna i statens budget nära 103 miljarder kronor i maj, cirka 11 miljarder kronor högre än samma månad 2020.Framför allt beror detta på att utgifterna för hälso- och sjukvård blev 7,4 miljarder kronor högre i maj i år.

Inkomsterna i statens budget blev 140 miljarder kronor i maj, 37,5 miljarder kronor högre än i maj 2020. Det beror bland annat på den tillfälliga nedsättningen av arbetsgivaravgifter under perioden april–juli 2020. Intäkter från skatter på varor och tjänster blev 65 miljarder kronor under maj månad, drygt 8 miljarder mer än samma månad i fjol. Skatter på inkomster ökade också i år.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Lån utan UC

Allt fler svenskar löser sina kreditskulder med ett lån!

Lån utan UC Idag är det enkelt att handla saker på avbetalning, köp nu och betala sen-erbjudanden haglar över oss dagligen. Många handlar med krediter som de egentligen inte har råd med vilket slutar för många med att man sitter i kreditfällan.

Där har man har räntor att betala från flera olika köp, men man betalar knappt av något belopp på den summan som man faktiskt har lånat. Skyhöga räntor finns fortfarande kvar men reglerades för några år sedan ner, vilket innebär att det blivit något bättre lånevillkor även i de fall där man kan ta kreditlån från andra kreditgivare än banken.

Att det är så pass enkelt att ta ett riskfritt lån hos många finansbolag och att man kan köpa prylar på avbetalning leder de flesta till att köpa mer än de egentligen har råd med. Därför har många svenskar idag börjat samla sina lån och krediter till ett enda lån, så att det enbart är en ränta som behöver bli betald per månad. Detta medför att de höga månadskostnaderna går att minimera till stor del och har på många håll räddat många familjer i ekonomisk kris. Detta är något som man brukar kalla för att binda sina krediter. Man binder dem till ett enda lån med lägre ränta - detta är räddningen för många som har hamnat i kreditfällan!

Samtidigt som många minskar sina lånekostnader - så ökar också medvetandet gällande konsumtion!

Unga fröken Greta Thunberg, är en av våra ledstjärnor idag när det kommer till att börja tänka efter hur vi behandlar vår natur. Greta är också en stark förespråkare till att vi genast bör konsumera mindre än vad vi gör nu - vilket många svenskar också tycks ha hakat på. Detta visar på att medvetandet ökar när det kommer till både att tänka mer långsiktigt, men också att många lär av sina misstag. Att kunna shoppa vad man vill från var som helst i världen har nog stigit många konsumenter åt huvudet och det är egentligen inte förrän nu som man har kunnat se de förödande effekterna av detta. Många företag visar sitt starka engagemang för klimatet utåt, vi köper mindre och mindre plast och vi äter mindre och mindre kött - vi bemöter de förödande konsekvenserna genom att balansera ut det igen.

Att vi lever i en värld av influencers kan vara en av många anledningar till varför konsumtionen ökat så mycket som den har gjort under 2000-talet. De flesta minns nog hur Postnord höll på att sjunka fullkomligt av alla leveranser av beställningar, som dessutom många bara beställde för att fota och sedan skicka tillbaka. Vi bör se vår nya medvetenhet som något mycket positiv och en klar indikation på att vi är på väg att gå mot att vara betydligt mer klimatsmarta och värna om naturen. Vi har helt enkelt, som Greta säger, börjat vakna upp! Förhoppningsvis fortsätter trenden och vi får se ytterligare aktioner som kämpar för miljön, och fler människor som höjer sin röst för vår planet i framtiden.

Ekonomi

Ökat bostadsbyggande men behovet är större

Bostadsbyggandet ökar, men behovet av nya bostäder kommer att vara fortsatt stort flera år framöver. Arkivbild.
Foto: Claudio Bresciani/TT
Ekonomi
Ekonomi

Bostadsbyggandet har ökat, men behovet av nya bostäder kommer att kvarstå en lång tid framöver. Det konstaterar Boverket i en ny rapport.

"Bostadsmarknaden har utvecklats starkt trots pandemin, och bostadsbyggandet ökar nu betydligt. Med nuvarande byggtakt minskar det underskott som byggts upp under lång tid. Men det är viktigt att byggandet fortsätter på denna höga nivå och att det byggs bostäder som hushåll med lägre inkomster har råd att bo i", säger Anders Sjelvgren, generaldirektör vid Boverket.

Antalet påbörjade bostäder kommer att öka med 8 procent i år, enligt prognosen, och med 4 procent nästa år. Det innebär 61 700 påbörjade bostäder det här året och 64 000 bostäder nästa år, inräknat ombyggnationer.

Fram till år 2029 finns behov av 530 000 bostäder, enligt prognosen.

Ekonomi

Regeringen lyfter tillväxtprognosen rejält

Finansminister Magdalena Andersson (S) släpper ny prognos. Arkivbild.
Foto: Jessica Gow/TT
Ekonomi
Ekonomi Regeringen skriver upp tillväxtprognosen för svensk ekonomi kraftigt. Nu väntas BNP växa med 4,7 procent i år.
– Vi ser en tydlig ljusning i ekonomin men återhämtningen är väldigt skör, säger finansminister Magdalena Andersson (S).

– Därutöver pågår en politisk kris i riksdagen och det bidrar inte till att stärka den här prognosen, säger Magdalena Andersson.

Dock syns inga effekter av den politiska krisen i den här prognosen, påpekar Andersson.

För nästa år blir därmed tillväxten något lägre jämfört med tidigare bedömningar, enligt Magdalena Andersson.

Högsta i Norden

– Vi reviderar dock upp tillväxten, som är den högsta i Norden. Arbetsmarknaden stärks och vi har fortsatt starka statsfinanser och det offentliga sparandet revideras upp, säger Andersson.

I den förra prognosen från mitten av april spådde regeringen en BNP-tillväxt i år på 3,2 procent och 3,8 procent nästa år. Arbetslösheten bedömdes då landa på 8,7 procent i år för att falla till 7,9 procent nästa år.

Nu spås arbetslösheten gå ner till 7,7 procent nästa år.

– Sysselsättningsgraden har fallit under krisen men bedöms öka snabbt, men svårt att jämföra på grund av en statistikomläggning. Det är olyckligt att skiftet kommer mitt i pandemin men den var planerad sedan länge och genomförs i hela EU, säger Andersson.

Att prognosen revideras upp så kraftigt förklaras bland annat av att den ekonomiska återhämtningen har gått snabbare än tidigare väntat, enligt finansdepartementet.

Snabbare återhämtning

Flera indikatorer visar att tillväxten kommer vara fortsatt stark den närmaste tiden. Efter att ha fallit med 2,8 procent 2020 var BNP under första kvartalet 2021 tillbaka på samma nivå som för ett år sedan.

Återhämtningen ser därmed ut att gå snabbare jämfört med tidigare ekonomiska kriser.

Hushållens konsumtion väntas öka i takt med att smittspridningen minskar och restriktionerna i samhället lättar och väntas växa med 4,7 procent i år.

Det är en upprevidering med 1,3 procentenheter jämfört med den förra prognosen. Även den svenska exporten bidrar positivt till tillväxten och väntas öka med 8,9 procent. Här finns dock en risk för att bristen på vissa insatsvaror och flaskhalsar i transportkedjorna kan dämpa utvecklingen i världshandeln och därmed även den svenska exporten.

FAKTA

Fakta: Nycketal

Nyckeltal: 2020, 2021, 2022

BNP, -2,8 (-2,8), 4,7 (3,2), 2,9 (3,8)

Arbetslöshet, 8,3 (8,3), 8,7 (8,7), 7,7 (7,9)

Budgetunderskott*, -3,0 (-3,1), -2,2 (-4,5), 0,0 (-1,0)

Statsskuld**, 39,7 (39,9), 38,0 (39,9), 35,0 (37,0)

Siffror inom parentes avser prognosen från 15 april.

* Offentliga sektorns finansiella sparande, procent av BNP

** Offentliga sektorns skuld, procent av BNP

Källa: Regeringen

Ekonomi

Små rörelser på Tokyobörsen

Små rörelser på Tokyobörsen i onsdagens handel. Arkivbild.
Foto: Eugene Hoshiko/AP/TT
Ekonomi
Ekonomi

Efter två dagar med stora kursrörelser var handeln på Tokyobörsen mer dämpad på onsdagen.

Nikkei 225-index stängde oförändrat, medan det bredare Topixindexet tappade 0,5 procent.

I Hongkong är det gladare miner. Hang Seng-inedx ökar 1,5 procent. Shanghais kompositindex lyfter mer blygsamma 0,3 procent i den sena handeln.

Taiwans Weighted index steg 1,5 procent.

Seoulbörsens Kospi-index gick upp 0,4 procent.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL