Ekonomi

Hotellmarknaden ljusnade i april

Bättre än i fjol, men en bit kvar för hotellen. Arkivbild.
Foto: Alexandra Bengtsson/SvD/TT
Ekonomi
Ekonomi
PREMIUM

Dubbelt upp i april i år jämfört med i fjol, men ändå betydligt lägre än före pandemin. Hotellmarknaden ser en ljusning enligt Stockholms Handelskammare, som undersökt hur hotellens logiintäkter utvecklats.

I april i år hade hotellen i Sverige intäkter på 555 miljoner kronor. 2019 låg de betydligt högre, cirka 1,5 miljarder kronor. I april i fjol var motsvarande siffra 260 miljoner kronor.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Ekonomi

KI ser stora utrymmen för politiska satsningar

Konjunkturinstitutet prognoschef Ylva Hedén Westerdahl presenterar institutets prognos för den svenska ekonomin. Arkivbild.
Foto: Anders Wiklund/TT Nyhetsbyrån
Ekonomi
Ekonomi Staten har satsat hundratals miljarder på att överbrygga coronakrisen. Men redan nästa år finns 30 miljarder över för politikerna att spendera på nya reformer eller sänkta skatter, enligt Konjunkturinstitutet.
I slutet av året är lågkonjunkturen över, enligt myndighetens bedömning.

Svensk BNP lyfter rejält i år, plus 4,4 procent, enligt statliga Konjunkturinstitutet (KI), en kraftig upprevidering av tidigare prognos.

Och trots statens alla stödinsatser för att möta pandemins konsekvenser, på närmare 200 miljarder kronor både förra året och i år, så finns det redan under kommande år ett högre finanspolitiskt utrymme än normalt som samtidigt håller sig till överskottsmålet, enligt KI:s prognoschef Ylva Hedén Westerdahl.

Det beror på att tillväxten i ekonomin nu är stark, att transfereringarna till företagen minskar och att kostnaden för att upprätthålla personaltätheten i den offentliga sektorn blir lägre framöver. Men hennes råd till finansministern, vem det än blir framöver, är att vara försiktig:

– Räkna inte hem det här för tidigt, säger Ylva Hedén Westerdahl.

Regeringskris inget bekymmer

Enligt KI:s beräkningar finns ett utrymme för politikerna att höja utgifterna eller sänka skatterna med 30 miljarder kronor nästa år. Mellan åren 2022 och 2025 finns 170 miljarder att spendera. Men med hänsyn tagen till att behålla standarden i välfärden på ungefär samma nivå så återstår 70 statliga miljarder kronor att sätta sprätt på.

Regeringskrisen tror hon inte innebär någon fara för svensk ekonomi. Hon köper inte heller finansminister Magdalena Anderssons varning för att den politiska turbulensen och osäkerheten kan sinka företagens investeringar och nyanställningsplaner.

– Jag håller nog inte riktigt med om det, säger Ylva Hedén Westerdahl.

Förutsättningarna framöver är ganska givna och det viktiga är omvärldens förväntade kraftfulla tillväxt på svenska exportvaror, enligt Westerdahl.

Räntehöjning dröjer

Drivande för svensk tillväxt är den urstarka tillverkningsindustrin och exporten. Delar av tjänstebranscherna som hotell och restaurang släpar dock fortsatt efter. Men industrins uppgång hade kunnat vara ännu starkare om det inte hade varit för bristen på halvledare och långa väntetider på containertransporter från Asien.

– Det är den snabba uppgången som har gett flaskhalsar inom industrin, och det har lett till snabbt stigande konsumentpriser, säger hon.

Men precis som de allra flesta prognosmakare tror KI att inflationsuppgången är högst tillfällig. Därmed ligger centralbankerna kvar med de låga räntorna.

– Det dröjer till 2024 innan vi får se en räntehöjning, säger Ylva Hedén Westerdahl.

Dock, om flaskhalsarna i industrin kvarstår, kan inflationen ligga kvar på en högre nivå och styrräntan behöva höjas tidigare, enligt KI.

Olle Lindström/TT

FAKTA

Fakta: KI:s prognos i siffror

Svensk BNP bedöms växa med 4,4 procent i år. Jämfört med prognosen 31 mars är det en rejäl upprevidering från 3,7 procent. 2022 spås tillväxten bli 3,5 procent.

Arbetslösheten sjunker från 8,7 procent i år till i genomsnitt 7,6 procent nästa år. Mot slutet av 2022 bedöms arbetslösheten ha sjunkit till 7,2 procent. Först en bit in i 2023 väntas arbetslösheten vara tillbaka på nivån före pandemin.

Källa: KI

Ekonomi

Kraven kan lätta för sjukersättning till äldre

Kraven på att ta ett nytt jobb om man är för sjuk för att fortsätta på sitt nuvarande kan lättas för personer över 60 år. Arkivbild.
Foto: Stina Stjernkvist/TT
Ekonomi
Ekonomi

Den som blivit sjuk av sitt arbete och bara har några år kvar till pensionen ska inte prövas mot hela arbetsmarknaden. Det är förslaget i en utredning som ska presenteras i slutet av juli, erfar tidningen Arbetet.

I dag får den som söker sjukersättning avslag om det rent teoretiskt finns andra jobb för personen att söka. I praktiken kan det innebära att personen tvingas påbörja en omskolning som sträcker sig längre fram i tiden än pensionsdagen.

Enligt LO är risken med dagens system att personer som slitits ut av sitt jobb i vården, industrin eller på byggen går i pension i förtid. De får då färre år i arbetslivet och därmed lägre pension.

Sjukersättningen är däremot pensionsgrundande och inverkar därför inte på hur stor pensionen blir.

Utredaren väntas förslå att personer över 60 år bara behöver söka jobb i branscher hen redan jobbar i eller nyligen har jobbat i.

Helena Björk/TT

Ekonomi

Tjänstesektorn i eurozonen växlar upp

Fransmän följer fotbolls-EM på en uteservering. Tjänstesektorn i eurozonen har fått ett uppsving i takt med att smittskyddsrestriktioner lyfts. Arkivbild.
Foto: Rafael Yaghobzadeh/AP/TT
Ekonomi
Ekonomi

Lättade restriktioner i kombination med ett uppdämt konsumtionsbehov har gett en skjuts åt tjänstesektorn i eurozonen, enligt en första preliminär beräkning för juni.

Det sammanvägda inköpschefsindexet (PMI) för industri- och tjänstesektorn steg till 59,2 i juni från 57,1 månaden före, enligt IHS Markit. Det är den högsta nivån sedan juni 2006.

Inköpschefsindex ses som en viktigt konjunkturmätare där en indexnivå över 50 anses tyda på tillväxt.

"Ekonomin i eurozonen växer i en takt vi inte har sett på 15 år", säger Chris Williamson, chefsekonom på IHS Markit, i en kommentar.

Inköpschefsindex (PMI) för tjänstesektorn steg till 58,0 från 55,2 i maj, vilket var en aning bättre än väntat.

PMI för industrin ligger enligt den preliminära mätningen kvar på majs höga nivå, 63,1.

Ekonomi

Pandemin har skapat fler dollarmiljonärer

Pandemin har gjort fler snuskigt rika. Arkivbild.
Foto: Björn Larsson Ask / SvD / TT
Ekonomi
Ekonomi

Pandemin har inte bara gjort fler fattiga, den har också skapat fler dollarmiljonärer i världen, enligt BBC News. Mer än fem miljoner har passerat dollarmiljonärsgränsen, enligt BBC News, som refererar till en färsk rapport från Credit Suisse. Nu finns 56,1 miljoner miljonärer i världen, enligt rapporten, 5,2 miljoner fler än före pandemin.

Stigande tillgångspriser på fastighetsmarknaden och aktier har gjort att så många fler nu blivit riktigt rika.

En miljon dollar motsvarar 8,5 miljoner svenska kronor.

Ekonomi

Minskat resande på spårvägar under pandemin

Färre resenärer på spåren under pandemin. Arkivbild.
Foto: Amir Nabizadeh/TT
Ekonomi
Ekonomi

Vi har stannat hemma under pandemin, och det har gjort att resandet på spårvägar som tåg, spårvagnar och tunnelbana har minskat kraftigt. En färsk sammanställning från Trafikanalys visar att resandet minskade med 37 procent under 2020 jämfört med 2019.

"Det är tydligt att pandemin påverkade persontransporterna under 2020. Godstransporterna på järnväg ser däremot ut att ha klarat av pandemins utmaningar bättre, nivåerna för transporterat gods är i paritet med 2019", skriver Fredrik Lindberg, statistiker på Trafikanalys i ett pressmeddelande.

Johanna Cederblad/TT

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Native Skd

Spela tryggare på svenska onlinecasinon

www.CasinoWings.se

Att spela på casino online har aldrig varit mer populärt, och det finns fler sajter än någonsin att välja mellan. Men debatten går het; är det bäst att spela på ett svenskt casino eller ett casino utan svensk licens?

Många anser att tryggheten på de svenska casinosajterna väger tyngre än de fördelar man kan få på utländska casinon. Det gäller särskilt alla de funktioner för ansvarsfullt spelande som erbjuds av spelbolag med licens från Spelinspektionen.

Vad är ansvarsfullt spelande?

Att spela ansvarsfullt innebär att man inte utsätter sig för onödiga risker i samband med att man spelar om pengar. Det kan till exempel handla om att sätta en spelbudget i förväg, att aldrig försöka vinna tillbaka sina förluster och att ha koll på tiden så att man inte spelar bort hela dagen.

Just ansvarsfullt spelande har också blivit ett begrepp som används av många spelbolag för att beskriva de funktioner som de erbjuder för spelarnas säkerhet. Det handlar om att förebygga spelberoende hos spelarna genom att hjälpa till med att skapa sunda spelvanor från start.

Mycket av det som ingår i ansvarsfullt spelande regleras av den svenska spellicensen. Det innebär att en hel del av de verktyg som finns tillgängliga för att skydda svenska spelare inte erbjuds på spelsidor som licensierats utomlands. Några exempel på svenska verktyg för spelansvar är spelgränser, självtester och Spelpaus.

Spelgränser

Alla onlinecasinon med svensk licens erbjuder olika slags spelgränser som hjälper spelaren att kontrollera sitt spelande. Casinon med den svenska licensen är tvungna att be sina spelare att uppge en insättningsgräns och en tidsgräns innan de kan börja spela.

Utöver detta kan svenska spelare även aktivera förlustgränser per dag, vecka eller månad. När förlustgränsen har uppnåtts går det inte längre spela under den tidsperiod den gäller. Spelaren kan ändra sina inställda gränser närsomhelst. Ändringar som ytterligare begränsar spelandet genomförs direkt, medan ändringar som gör det lättare att spela längre perioder eller för mer pengar genomförs med en fördröjning så att spelaren har chans att ångra sitt beslut.

Självtester

Den andra hörnstenen i Spelinspektionens obligatoriska funktioner för ansvarsfullt spelande på de svenska casinosajterna är självtester. På alla onlinecasinon med svensk licens kan spelarna testa sig för att se om de ligger i riskzonen för att drabbas av spelproblem. Det är ett bra sätt att ta tempen på sina spelvanor och minska risken för att spela för mycket framöver.

Självtestet går till så att man får ett antal flervalsfrågor som snabbt och lätt besvaras direkt hos Stödlinjen.se via respektive casinos hemsida. Svaren på frågorna räknas sedan ihop och man får se vilken risknivå man ligger på för tillfället. Utifrån detta kan man sedan justera sina spelvanor genom att till exempel ställa in striktare spelgränser och undvika framtida spelproblem.

Självuteslutning via Spelpaus

Märker man att ens spelande trots allt gått överstyr kan man också alltid stänga av sig från allt spel om pengar permanent eller under en kortare period. Detta görs på hemsidan Spelpaus som är Spelinspektionens nationella självavstängningsregister.

Det går att välja mellan att stänga av dig under 1 månad, 3 månader, 6 månader eller tills vidare. Det sista alternativet innebär att man är avstängd under minst 12 månader och sedan själv måste logga in för att avbryta avstängningen om man inte vill att den ska fortsätta.

Svenska casinon är ett bättre val i längden

Många kritiska åsikter har luftats kring Spelinspektionens och regeringens lagar och regler gällande ansvarsfullt spel sedan 2019 när det svenska spelmonopolet upphörde. Detta särskilt från spelbolagens håll då de upplever att den strikta spellagen gör att en del spelare väljer att gå över till casinon utan svensk licens. Det stämmer förstås delvis, men frågan är vad attityden är från spelarnas håll?

En som har koll på läget är Anders HolmstenCasinoWings.se som dagligen guidar spelare i den snåriga casinodjungeln: ”Enligt vår erfarenhet är de som väljer svenska sajter generellt mer nöjda med sin spelupplevelse än de som spelar på utländska onlinecasinon. Ofta är det nyhetens behag som gör att casinon utan licens har en viss dragningskraft på spelarna. Men vi märker att många upptäcker att de svenska onlinecasinona är ett bättre och tryggare val i längden. Det bevisas inte minst av våra besökare som i hög grad väljer att registrera sig hos spelbolag med licens från Spelinspektionen.”

De utländska spelsajternas stora och frekventa bonusar samt obefintliga spelgränser kan kännas lockande. Men då får man också räkna med att många casinon utan svensk licens inte alls erbjuder den nivå av säkerhet som är standard i Sverige.

Att ta hem tiotusentals kronor i bonusar är inte mycket värt om det inte går att ta ut dem via någon pålitlig betalningsmetod som Trustly, eller om det i praktiken inte är möjligt att uppfylla ett casinos höga omsättningskrav.

De flesta håller nog också med om att spelgränser är praktiska även för de som redan har sunda spelvanor. Att glömma bort tiden eller satsa någon hundralapp för mycket kan hända även den bäste, och då är det praktiskt att ha valt ett svenskt online casino som erbjuder många olika funktioner för ansvarsfullt spelande.

Ekonomi

Rekordskörd av ekologiskt spannmål i fjol

Skörden av ekologisk spannmål blev rekordstor 2020. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Ekonomi
Ekonomi

421 200 ton – skörden av spannmål som var ekologisk blev rekordstor i fjol, visar färska siffror från Statistiska centralbyrån, SCB.

Totalt ökade spannmålsskörden med 4 procent, på grund av att större areal av mark odlades. Havre ökade mest av de ekologiska grödorna, plus 17 procent, men även oljeväxter ökade.

Den ekologiskt odlade potatisen ökade med 7 procent, men den ekologiska skörden av ärtor minskade.

Ekonomi

Tydlig ljusning i ekonomin

Finansminister Magdalena Andersson (S) presenterar finansdepartementets senaste prognos för den makroekonomiska utvecklingen och de offentliga finanserna under en pressträff i Rosenbad.
Foto: Pontus Lundahl/TT
Ekonomi
Ekonomi Regeringen skriver upp tillväxtprognosen för svensk ekonomi kraftigt. Nu väntas BNP växa med 4,7 procent i år.
– Vi ser en tydlig ljusning i ekonomin men återhämtningen är väldigt skör, säger finansminister Magdalena Andersson (S).

– Därutöver pågår en politisk kris i riksdagen och det bidrar inte till att stärka den här prognosen, säger Magdalena Andersson.

Dock syns inga effekter av den politiska krisen i den här prognosen, påpekar Andersson.

– Vi reviderar upp tillväxten, som är den högsta i Norden. Arbetsmarknaden stärks och vi har fortsatt starka statsfinanser och det offentliga sparandet revideras upp, säger Andersson.

I den förra prognosen från mitten av april spådde regeringen en BNP-tillväxt i år på 3,2 procent och 3,8 procent nästa år. Arbetslösheten bedömdes då landa på 8,7 procent i år för att falla till 7,9 procent nästa år.

Snabbare återhämtning

Nu spås arbetslösheten gå ner till 7,7 procent nästa år.

– Sysselsättningsgraden har fallit under krisen men bedöms öka snabbt, men svårt att jämföra på grund av en statistikomläggning. Det är olyckligt att skiftet kommer mitt i pandemin men den var planerad sedan länge och genomförs i hela EU, säger Andersson.

Att prognosen revideras upp så kraftigt förklaras bland annat av att den ekonomiska återhämtningen har gått snabbare än tidigare väntat, enligt finansdepartementet.

Flera indikatorer visar att tillväxten kommer vara fortsatt stark den närmaste tiden. Efter att ha fallit med 2,8 procent 2020 var BNP under första kvartalet 2021 tillbaka på samma nivå som för ett år sedan.

Ökad konsumtion

Återhämtningen ser därmed ut att gå snabbare jämfört med tidigare ekonomiska kriser.

Hushållens konsumtion väntas öka i takt med att smittspridningen minskar och restriktionerna i samhället lättar och väntas växa med 4,7 procent i år.

Det är en upprevidering med 1,3 procentenheter jämfört med den förra prognosen. Även den svenska exporten bidrar positivt till tillväxten och väntas öka med 8,9 procent. Här finns dock en risk för att bristen på vissa insatsvaror och flaskhalsar i transportkedjorna kan dämpa utvecklingen i världshandeln och därmed även den svenska exporten.

FAKTA

Fakta: Nycketal

Nyckeltal: 2020, 2021, 2022

BNP, -2,8 (-2,8), 4,7 (3,2), 2,9 (3,8)

Arbetslöshet, 8,3 (8,3), 8,7 (8,7), 7,7 (7,9)

Budgetunderskott*, -3,0 (-3,1), -2,2 (-4,5), 0,0 (-1,0)

Statsskuld**, 39,7 (39,9), 38,0 (39,9), 35,0 (37,0)

Siffror inom parentes avser prognosen från 15 april.

* Offentliga sektorns finansiella sparande, procent av BNP

** Offentliga sektorns skuld, procent av BNP

Källa: Regeringen

Ekonomi

Mer krisstöd till kultur och idrott under maj

Tomt på arenorna i maj – då ökade krisstödet. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Ekonomi
Ekonomi

Staten betalade ut 2,6 miljarder mer i krisstöd till kultur- och idrottsverksamhet under maj i år jämfört med i fjol, visar en sammanställning från statliga Ekonomistyrningsverket.

Överskottet i statens budget blev nästan 37 miljarder kronor för maj, vilket är 27 miljarder mer än samma månad i fjol.

Totalt blev utgifterna i statens budget nära 103 miljarder kronor i maj, cirka 11 miljarder kronor högre än samma månad 2020.Framför allt beror detta på att utgifterna för hälso- och sjukvård blev 7,4 miljarder kronor högre i maj i år.

Inkomsterna i statens budget blev 140 miljarder kronor i maj, 37,5 miljarder kronor högre än i maj 2020. Det beror bland annat på den tillfälliga nedsättningen av arbetsgivaravgifter under perioden april–juli 2020. Intäkter från skatter på varor och tjänster blev 65 miljarder kronor under maj månad, drygt 8 miljarder mer än samma månad i fjol. Skatter på inkomster ökade också i år.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL