Inrikes

Hallengren: Vi får inte ge upp

Vaccinationsgraden av covid-19 skiljer sig stort mellan områden i samma region. Arkivbild.
Foto: Jessica Gow/TT
Inrikes
Inrikes Andelen som vaccinerar sig mot covid-19 är lägre i socioekonomiskt utsatta områden – något som blivit allt tydligare i flera storstadsregioner.
Efter ett möte med företrädare för storstadsregionerna och civilministern har bilden klarnat för socialminister Lena Hallengren (S).

Målet är en jämn vaccinationstäckning. Så ser det inte ut.

På tisdagen publicerade Region Stockholm siffror som visade den ojämlika vaccinationen i landets stadsdelar. I välbeställda Täby var 89 procent av befolkningen över 65 år vaccinerade, medan motsvarande siffra för de mindre bemedlade områdena Rinkeby/Kista är 71 procent.

Detta måste ändras om vi ska ta oss ur den här pandemin, klargör Lena Hallengren.

– Ska vi se till att minska smittspridningen, minska trycket på både vården och på varje enskild människa, minska risken för svår sjukdom? Ja, då gäller det att vi inte ger upp, utan att vi ser till att vi har en jämn täckning.

Ingen överraskning

Att det skiljer sig åt beroende på geografiskt område eller socioekonomisk tillhörighet kommer inte som någon överraskning för henne.

– Vi har ett samhälle som inte alltid är jämlikt, hälsa och medellivslängd är varierar beroende på var man bor. De här skillnaderna finns, och att de skulle övervinnas på några månader mitt under en pandemi, det håller jag inte för troligt. Däremot har man arbetat med detta.

Att problemet i grund och botten handlar om att information inte har nått ut är en förenkling, enligt Hallengren.

– När det är val så räcker det inte att gå ut och tala om för människor att det är val det här datumet. Man måste förklara varför, hur det går till, hur långt det är till vallokalen och så vidare.

TT: Varför har ni inte lyckats öka kunskapen tillräckligt i de här områdena?

– Det är en fråga om utgångsläge. I vissa fall har vi lyckats bra och i andra fall mindre bra.

Problem nå ut

Samtidigt pekar Magnus Thyberg, vaccinsamordnare i Region Stockholm, på just problemet med att nå ut med budskapet i vissa områden. Han lyfter att detta varit fallet även vid tidigare hälsoinsatser, som barnvaccination mot mässling, där vaccinationsgraden i bland annat Rinkeby/Kista är lägre än i andra delar av regionen

– Det handlar om att ha information som är bra och lättillgänglig och att finnas där om någon skulle känna tveksamhet, säger han.

Per Hagstam, vaccinsamordnare i Region Skåne, konstaterar att det är problematiskt om det finns områden med lägre vaccinationstäckning och lägre immunitet.

– Då finns en möjlighet att man kan få smittspridning igen. Den risken är större om man har ett helt bostadsområde som har lägre vaccinationstäckning, säger han till TT.

Region Skåne har jämfört vaccinationsgraden bland vårdcentralernas listade patienter över 65 år och funnit att färre vaccinerar sig i områden med lägre utbildnings- och inkomstnivå samt med fler utlandsfödda, som exempelvis Rosengård och Fosie i Malmö.

Per Hagstam tror att det kan finnas flera orsaker till en lägre vaccinationsvilja i vissa områden.

– Mycket kan bero på att man inte följer svenska medier och svenska informationskanaler, utan man får information från de tidigare hemländernas mediekanaler, säger han.

"Ingen lätt sak"

På de vårdcentraler där färre tackar ja till erbjudandet jobbar personalen hårt för att vända trenden, till exempel genom att ringa upp listade patienter, enligt Hagstam.

– Det här är ingen lätt sak att åtgärda snabbt. Det kommer att ta tid och det är ett arbete som kommer att pågå under hela den här vaccinationsinsatsen.

En viktig del i detta blir att samarbeta med kommuner och länsstyrelse. Han pekar på att kommunerna har bra kontaktvägar via till exempel föreningslivet och trossamfunden.

I Göteborgsområdet är motsvarande statistik inte färdig ännu, enligt Kristine Rygge, vaccinsamordnare i Västra Götalandsregionen.

– Allt vaccin som vi skickar ut blir också använt, även i de områden där man kan tänka sig att det är lägre vaccinationstäckning, säger hon.

Cecilia Klintö/TT

Jens Bornemann/TT

Ida Vanhainen/TT

Inrikes

Över tre miljoner vaccinerade

'Nappa på de erbjudande om vaccination som du får'. Så lyder Folkhälsomyndighetens uppmaning. Hittills har drygt tre miljoner fått sin första spruta. Arkivbild.
Foto: Erik Mårtensson/TT
Inrikes
Inrikes Antalet rapporterade coronasmittade per vecka sjunker, om än med en flack kurva, men ännu är det för tidigt att slappna av. Antalet vaccinerade i Sverige har nu passerat tre miljoner.
PREMIUM

Britta Björkholm, avdelningschef på Folkhälsomyndigheten, uppmanar till fortsatt uthållighet.

– Vi ser en nedgång i antalet smittade sedan ett par, tre veckor, men den är ganska liten och vi har fortfarande ett stort antal fall, säger hon vid myndigheternas gemensamma pressträff.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Stor minskning av operationer under pandemin

Antalet genomförda operationer har minskat med över en femtedel under pandemin och hälften av operationspatienterna får vänta längre än vårdgarantin på 90 dagar, enligt Socialstyrelsens nya rapport. Arkivbild.
Foto: Ingvar Karmhed/SvD/TT
Inrikes
Inrikes Antalet operationer minskade med över en femtedel under pandemin jämfört med motsvarande period ett år tidigare. Och hälften av alla i operationskön har väntat längre än vårdgarantins gräns på tre månader, enligt Socialstyrelsen.
PREMIUM

De fysiska besöken i både primärvård och specialistvård har minskat under pandemin, visar Socialstyrelsens nya rapport om köer och väntetider i vården under första och andra smittovågen 2020.

– Vården har fortfarande stort tryck på sig och de som får vänta längre än vårdgarantins gräns är fler än före pandemin, säger Sevim Barbasso Helmers, utredare på Socialstyrelsen och projektledare för rapporten.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Notan för hyrpersonal i vården: 5,6 miljarder

Priset för inhyrd vårdpersonal uppgick förra året till 5,6 miljarder kronor. Arkivbild.
Foto: Claudio Bresciani/TT
Inrikes
Inrikes Priset för inhyrda läkare och sjuksköterskor fortsätter att stiga.
PREMIUM

Förra året behövde landets regioner spendera 5,6 miljarder på grund av akut personalbrist, rapporterar tidningen Arbetet.

2010 betalade Sveriges landsting och regioner 1,9 miljarder kronor för inhyrning av personal. Förra året landade notan på drygt 5,6 miljarder kronor, enligt organisationen Sveriges Kommuner och Regioner.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Stockholmare avråds från fisk i utpekade sjöar

Stockholms stad har mätt halten PFAS-ämnen i abborrar i stadens sjöar. Arkivbild
Foto: Henrik Holmberg/TT
Inrikes
Inrikes Fisken i åtta sjöar i Stockholmsområdet innehåller för höga halter av PFAS-ämnen. Stockholms stad avråder nu från att äta fisk fångad i någon av dem.

Avrådan gäller Brunnsviken, Drevviken, Flaten, Magelungen, Riddarfjärden, Sicklasjön, Ulvsundasjön och Årstaviken.

Värst är läget i Magelungen, där halterna av PFAS-ämnen i den undersökta fisken var fem gånger högre än riktvärdet.

"De mängder av PFAS vi får i oss orsakar inte akuta hälsoproblem, men ämnena lagras länge i kroppen. Det är därför viktigt att begränsa, eller avstå från, att regelbundet äta fisk som man vet innehåller höga halter av PFAS. Som en försiktighetsåtgärd väljer vi alltså att avråda från konsumtion av fisk från de vatten där miljökvalitetsnormen överskrids", säger Maria Pettersson, miljöutredare på Miljöförvaltningen i Stockholms stad i ett pressmeddelande.

Nya och sänkta riktvärden på EU-nivå ligger bakom bedömningen. I fjol sänkte den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet gränserna kraftigt för hur högt veckointag av PFAS-ämnen som är tolererbart.

PFAS (poly- och perfluorerade alkylsubstanser) är ett samlingsnamn för en stor grupp ämnen som började framställas i mitten av 1900-talet på grund av sina speciella kemiska egenskaper. PFAS innebär en rad olika hälsorisker, exempelvis till försämrat immunförsvar, förhöjda kolesterolvärden, påverkan på sköldkörtelhormon och ökad risk för njur- och testikelcancer.

Inrikes

FN-rapport: Uppvärmningens följder är redan här

Svält och sjukdomar blir allt vanligare i framtiden på grund av klimatförändringar, kommer FN att slå fast i en ny rapport. Bilden är från Somalia. Arkivbild
Foto: Farah Abdi Warsameh
Inrikes
Inrikes I utkastet till FN:s klimatrapport skrivs en mörk historia om en planet där människorna är i fara. Svält, torka och sjukdomar är följder av den globala uppvärmningen som redan är en verklighet, omöjlig att stoppa.

Den mest uttömmande vetenskapliga genomgången hittills av FN:s rådgivande vetenskapspanel IPCC beskriver hur den globala uppvärmningen påverkar planeten, ekosystemen och oss människor.

Den slutgiltiga rapporten ska bli klar nästa år, men i utkastet, som nyhetsbyrån AFP fått tillgång till, varnas det för att om uppvärmningen inte snabbt begränsas, blir den negativa påverkan på planeten bestående.

Rapporten visar att klimatförändringarnas påverkan på oss människor blir stor, sker snart och att många förändringar till följd av den globala uppvärmningen redan har skett och går inte att reparera.

Här är några av de slutsatser som rapporten har kommit fram till:

Svält och sjukdom

1. Klimatförändringarna har redan förminskat skördarna med upp till tio procent. År 2050 kan 80 miljoner människor riskera svält och hundratals miljoner riskerar undernäring.

2. Mellan 2015 och 2019 behövde 166 miljoner människor i framförallt Afrika och Centralamerika humanitär hjälp till följd av klimatrelaterad plötslig brist på mat.

3. Trots en positiv socioekonomisk utveckling kommer nära tio miljoner fler barn bli undernärda och hindrade i sin utveckling år 2050 på grund av en livslång exponering av hälsorisker orsakade av klimatförändringarna.

4. Den globala uppvärmningen gör att de geografiska områden som drabbas av insektsburna sjukdomar såsom malaria och denguefeber växer och blir fler.

5. Ökande temperaturer kommer att påverka människors fysiska möjligheter att arbeta. Asiens södra delar, delar av Afrika och delar av Central- och Sydamerika kommer att förlora upp till 250 arbetsdagar om året år 2100.

Åsa Karlsson/TT

FAKTA

5 viktiga fakta ur rapporten

1. De fattigaste och mest sårbara länderna kommer att drabbas värst, men även industriländer kommer att möta ökande hot från extrem hetta, vattenbrist och höjda havsnivåer.

2. Beslut om att motverka växthuseffekten och att arbeta för en hållbar utveckling kan ha en viss inverkan, men mycket av den skadliga inverkan på hälsa, utveckling och natur är oundviklig.

3. Extrema väderhändelser orsakade av den globala uppvärmningen ökar bristen på land, färskvatten och minskar antalet djurarter i havet. Utrotningstakten är mer än 1 000 gånger högre än för 70 år sedan.

4. Kuststäder får bära bördan av höjda temperaturer och höjda havsnivåer. 2050 kommer hundratals miljoner människor att drabbas av vattenbrist.

5. Varje procent räknas. Hotnivån på arter, ekosystem och mänsklig hälsa är mycket lägre på en en uppvärmningsnivå på 1,5 grad än på 2 grader.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Native Skd

Så har spellagen påverkat spelbolagen

www.betting.se/bonus

Den 1:a januari infördes en svensk spellicens som krav på de aktörer som vill bedriva spelverksamhet i form av nätcasino och vadslagning. Detta medförde en rad nya restriktioner vars syfte var att säkerställa en tryggare marknad för alla aktörer. Till exempel blev det maximalt tillåtet med en bonus per spelare och licens samtidigt som det också ställdes högre krav vid marknadsföring av spelbolagen till spelarna.

Den reglerade marknaden har givit en tryggare upplevelse för de svenska spelare som förhåller sig till att spela hos de aktörer som har svensk licens godkänd av Spelinspektionen. I dagsläget är det 74 licenstagare som fått svensk licens utgiven av myndigheten.

Ännu hårdare restriktioner under pandemin

Sedan svensk licens införande har det varit restriktioner med en bonus per spelare och licens, men under pandemin beslutade regeringen att införa hårdare restriktioner genom nya spelansvarsåtgärder. Det innebär att oddsbonusar och andra erbjudanden maximalt får uppgå till högst 100 kronor av licenstagare som tillhandahåller nätcasino och värdeautomater.

I tillägg säger reglerna att de som spelar casino på nätet har en insättningsgräns på högst 5000 kronor per vecka. Detta gäller dock inte de som enbart väljer odds och betting. Det är också obligatoriskt för spelare att ange gränser för speltiden vid spel på nätcasino och värdeautomater.

Har fått konsekvenser för spelarna

De nya hårdare restriktionerna var tänkta att gälla fram tills årsskiftet av 2020 men är förlängda till den siste juni 2021. Om läget inte har lättat finns det chans till ytterligare förlängning av restriktionerna ännu längre än så. Dessa betydligt hårdare spelansvarsåtgärder har inneburit att vissa spelare väljer att sluta spela hos de svenska licenstagarna. Istället vänder de sig till casino utan svensk licens vilket dock innebär betydligt högre risker. Anledningen är att det inte finns samma restriktioner kring insättningsgränser, speltid och bonusar. De som väljer att spela hos dessa aktörer kommer behöva skatta 30% av vinsterna samtidigt som det inte finns någon svensk myndighet som agerar medlare om något skulle hända mellan dig och spelbolaget.

Inrikes

Se upp för fula fiskar i midsommar

Strömming från Östersjön är en av de fisksorter som den som någon gång vill bli gravid, är gravid eller ammar inte ska äta mer än två till tre gånger om året. Rådet gäller även barn och unga.
Foto: Christine Olsson/TT
Inrikes
Inrikes Traditionsenliga fiskrätter som dyker upp till midsommar innehåller visserligen hälsosamma omega-3-fettsyror. Men också fosterskadande miljögifter som bitit sig fast i våra vatten sedan decennier. Vet du vad du bör undvika?

En och annan som varit gravid kan säkert känna igen sig i att sitta på restaurang med menyn i ena handen och mobilen i den andra, scrollandes genom Livsmedelsverkets kostrekommendationer. Vilken fisk var det nu jag inte fick äta?

Men faktum är att inte bara gravida och ammande ska undvika viss fisk från Östersjön, insjöar och älvar som riskerar att innehålla höga halter av miljögifterna PCB och dioxiner. Enligt Livsmedelsverkets toxikolog visar undersökningar att alla inte känner till råden.

Ämnena lagras i kroppen i åratal och kan alltså påverka ett framtida foster långt innan man ens tänkt tanken att skaffa barn. Därför bör den som någon gång skulle vilja bli gravid följa råden begränsa intaget till två till tre gånger per år. Och även föräldrar behöver se till att barn inte överskrider den rekommenderade mängden.

Andra grupper kan äta fisken en gång i veckan utan att ta skada.

Påverkar hormoner

Foster, nyfödda och små barn som växer och utvecklas är allra känsligast för att få i sig dioxiner och PCB.

– Det ger effekter på hormoner, fortplantning, sköldkörtelhormon och vid höga halter – cancer, säger Vendela Roos, toxikolog på Livsmedelsverket.

Gifterna biter sig fast som bäst i feta fiskar som sill och strömming, lax, öring, sik och röding. Rådet är att barn, ungdomar och de som ska bära foster och amma barn bör äta de här fiskarna högst två till tre gånger per år.

Användningen av dioxiner och PCB förbjöds på 1970-talet. Sedan dess har halterna som kunnat mätas i bröstmjölk sjunkit år för år. Undersökningar har visat att de som föder barn i dag har en tiondel så höga halter i bröstmjölken jämfört med dem som födde barn på 1970-talet.

Sverige över gränsvärdet

– Här i Uppsala och i Stockholm tas prover på kvinnor som ska föda barn för första gången, i blod och i bröstmjölk. Det har man gjort över tid och ser glädjande nog att halterna minskat kraftigt. Men det är fortfarande för mycket, säger Vendela Roos.

EU har tagit fram ett mått för att räkna ut hur stora mängder dioxinlika ämnen man kan få i sig per vecka utan att det ger negativa hälsoeffekter. Det mäts i enheten pg TEQ per kilo kroppsvikt. EU:s gränsvärde ligger på 2, men i Sverige ligger medianvärdet för hur mycket vi får i oss på 3,5, enligt Livsmedelsverkets beräkningar – alltså betydligt högre.

Det är genom de feta insjö- och Östersjöfiskarna vi får i oss den största andelen, men även kött och mejeriprodukter bidrar till stor del. Hos barn står de för en majoritet, två tredjedelar.

Sverige har sedan många år ett undantag från EU för att få sälja fisk från Östersjön med halter av miljögifter som ligger över EU:s gränsvärden.

Ingen märkning

– Livsmedelsverket tycker att det vore bättre att Sverige inte omfattades av undantaget, utan följde EU:s gränsvärden för dioxin, men så är det inte beslutat, säger Vendela Roos på Livsmedelsverket.

I dag finns krav i lagstiftningen på att Livsmedelsverket ska informera känsliga grupper i befolkningen om riskerna. Men det finns inga krav på att fisken ska märkas så att konsumenter vet vilka som kan innehålla för höga halter av miljögifter.

– Den måste märkas med var den kommer ifrån, men inte med våra råd, säger Vendela Roos.

Uppmaningen är inte att avstå helt, utan att hålla sig till rekommendationen på två till tre fiskmåltider per år. Varför inte till midsommar och jul, så blir det lätt att hålla räkningen?

– Så kan man absolut tänka. Men tycker man om surströmming kan det vara bra att spara en av gångerna till surströmmingstiden, säger Vendela Roos.

Helena Björk/TT

Vendela Roos, toxikolog, Livsmedelsverket.
Vendela Roos, toxikolog, Livsmedelsverket.
Foto: PRIVAT

FAKTA

Se upp för de här fiskarna!

Den som vill bli gravid i framtiden, barn, ungdomar, gravida och ammande bör äta följande fiskar högst 2-3 gånger per år. Andra kan äta dem högst en gång i veckan.

Vildfångad lax och öring från Östersjön, Bottniska viken, Vänern och Vättern.

Lax som är fångad i älvarna.

Strömming och sill från Östersjön och Bottniska viken.

Vildfångad sik från Vänern och Vättern

Vildfångad röding från Vättern

Midsommarfisk utan gift:

Odlad lax och vildfångad lax från andra hav än Östersjön.

Sill på burk.

*Det finns andra både hälsomässiga och miljömässiga skäl att ta hänsyn till i valet av fisk som Livsmedelsverket informerar mer om.

FAKTA

Dioxiner och PCB

Dioxiner och PCB är organiska miljöföroreningar som fick stor spridning i miljön innan de förbjöds på 1970-talet.

Dioxiner bildas vid tillverkning av kemikalier som innehåller klor och vid förbränningsprocesser som sopförbränning.

PCB är industrikemikalier som användes inom många områden, som i transformatorer och fogmassor i hus.

Ämnena är fettlösliga och svår att bryta ned. Människor får i sig dem via maten. De finns i fisk, kött och mejeriprodukter – särskilt mycket i viss fisk.

För barn innebär det en "betydande risk" för hälsa att få i sig en viss mängd. Därför ges rådet att barn, gravida och den som vill bli gravid undviker livsmedel med höga halter.

Epidemiologiska studier visar att hög exponering för dioxiner och PCB under foster- och amningsperioden kan påverka spermiekvaliteten i vuxen ålder.

Andra studier antyder att exponering för dioxiner och PCB under fosterstadiet kan påverka hormonnivåer hos nyfödda, födelsevikt, barnens motoriska och kognitiva utveckling samt ha effekter på tandemaljen.

Inrikes

Sex åtalas efter rekordstort kokainbeslag

Sex personer åtalas i ett narkotikamål där ett av de största beslagen htills av kokain och metamfetamin i Sverige gjorts. Arkivbild.
Foto: Christine Olsson/TT
Inrikes
Inrikes

Ur ett lönnfack mellan passagerar- och lastutrymmet i en specialbyggd mindre lastbil plockade polisen fram stora mängder kokain.

Nu åtalas sex personer i fallet, fyra av dem för inblandning i synnerligen grova narkotikabrott. Brotten ska ha skett i Stockholms södra förorter.

Totalt har 125 kilo kokain, 15 kilo metamfetamin och 33 500 ecstasytabletter beslagtagits. På gatan hade värdet varit flera hundra miljoner kronor.

"Det här är ett av de största beslagen som gjorts av kokain och metamfetamin i Sverige. Brotten är att bedöma som synnerligen grova med hänsyn till att de avsett synnerligen stor mängd narkotika av farligt slag och dessutom utgjort ett led i en verksamhet som bedrivits i större omfattning och varit yrkesmässig och organiserad", säger Ewa Korpi, kammaråklagare vid Riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet.

Enligt åtalet är det ett organiserat nätverk som ligger bakom narkotikahandeln.

De åtalade är mellan 23 och 70 år gamla. Fyra av de åtalade sitter häktade sedan november förra året.

Den 29 juni inleds rättegången i Södertörns tingsrätt. Den beräknas pågå i åtta dagar.

Inrikes

Vargattackerna ökar – går om lodjur

Antal registrerade angrepp 2011–2020.
Foto: Johan Hallnäs
Inrikes
Inrikes För första gången på tio år står varg för fler attacker än lodjur mot tamdjur. Ökningen skapar oro och uppgivenhet bland djurägare i drabbade områden.

Flera vargar har rört sig söderut de senaste åren och etablerat revir i Östergötland, Jönköping och Skåne. Förflyttningen till områden där tamdjursbesättningarna ligger tätare har gjort att vargars attacker på tamdjur har ökat de senaste tre åren. De är nu för första gången sedan 2011 fler än attackerna från lodjur, enligt Viltskadecenters statistik för år 2020.

– Men det är fortfarande relativt få angrepp generellt, inte ens över hundra attacker år 2020, säger Maria Levin, konsulent på Viltskadecenter och en av rapportförfattarna.

"Oroliga och uppgivna"

Ökningen gör ändå stor skillnad för djurägare i och med att en varg kan ta omkring 30 får i en attack, medan ett lodjur tar ett får, enligt Palle Borgström, ordförande för Lantbrukarnas riksförbund (LRF).

– Vi har många djurägare i områden där det introduceras varg som är väldigt oroliga och uppgivna, säger Borgström.

LRF-ordföranden säger också att det finns ett stort mörkertal kring hur många tamdjur som skadas eller dödas av varg. Dels på grund av att länsstyrelsens besiktningspersonal måste säkerställa att det är ett rovdjur som orsakat skadan, och dels för att vargfrågan är så infekterad att många tamdjursägare är rädda för hot från djurrättsaktivister om de anmäler.

Bidrag till stängsel

Den som anmäler en rovdjursattack och får det bekräftat av länsstyrelsen får en viss ersättning för skadan och man kan få bidrag till förbyggande åtgärder som rovdjursstängsel om man har varg i området.

Förra året gav länsstyrelserna bidrag om totalt 7,7 miljoner kronor för förbyggande åtgärder och 2,2 miljoner kronor betalades ut som ersättning för skador som stora rovdjur orsakat.

Men enligt Palle Borgström är ersättningen och bidragen för låga för att täcka de egentliga kostnaderna. Han förespråkar en lösning som skulle göra djurägarna som är anslutna till LRF mer trygga, enligt honom:

– Snabbare beslut om skyddsjakt behövs för att det ska vara en hanterbar situation när det dyker upp nya vandringsvargar, särskilt när det är individer som inte är genetiskt värdefulla.

Viktigt att anmäla

Maria Levin är förvånad över LRF:s uppgifter om ett mörkertal.

– Det finns system där alla skador av rovdjur ska besiktigas. Länsstyrelserna sköter det och det är gratis, säger Maria Levin.

Hon betonar att det är viktigt att LRF uppmanar sina medlemmar att anmäla misstänkta rovdjursangrepp.

– Vill man ha mer pengar i systemet finns ingen annan väg än att anmäla allt. Det är viktigt för statistiken att allt dokumenteras för att alla frågor ska kunna drivas på bästa sätt, oavsett vad man har för intresse i vargfrågan. Statistiken är det kunskapsunderlag som ska ligga till grund för besluten, säger Levin.

Viktigt att ha i åtanke är också att tamdjur kan dö av många olika orsaker, menar Maria Levin. Sveriges Viltcenter samarbetar mycket med Norge som har ett liknande system med besiktningspersonal. I grannlandet betar miljontals får fritt, alltså utan stängsel, vilket gör att rovdjursattacker är vanligare där även om de har färre rovdjur.

– Där har det visat sig att en stor del av attackerna mot får görs av tamhundar. Även enkätundersökningar i Sverige har visat att det är vanligt med hundattacker och det hanteras på ett helt annat sätt än rovdjursattacker, säger Maria Levin.

Matilda Träff/TT

FAKTA

Fakta: Antal angrepp av varg och lo

Antal registrerade angrepp mot tamdjur, av varg respektive lodjur.

2020: av varg 80, av lodjur 67

2019: 40 respektive 60

2018: 20 respektive 95

2017: 38 respektive 105

2016: 57 respektive 148

2015: 65 respektive 100

2014: 72 respektive 83

2013: 91 respektive 99

2012: 57 respektive 80

2011: 72 respektive 52

Källa: Viltskadecenter, SLU

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL