Utrikes

Danska politiker förvånade över vaccinstopp

Danmarks statsminister Mette Frederiksen (S).
Foto: Jens Dresling/Ritzau Scanpix via AP/TT
Utrikes
Utrikes Danmarks statsminister Mette Frederiksen (S) säger sig vara förvånad över det danska beslutet att lyfta ut Janssens covidvaccin ur landets vaccinationsprogram.
– Beslutet avviker från andra länders beslut. Som jag förstår det avviker beslutet från alla andra EU-länders, säger hon.
PREMIUM

I ett anförande i folketinget understryker Frederiksen att danska hälsomyndigheter, inte politiker, ligger bakom Janssenstoppet – som hon kallar "säreget".

Frederiksen poängterar att Janssens vaccin har godkänts av såväl amerikanska och europeiska som danska hälsovårdsmyndigheter.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Möjlig incident på kärnkraftverk i Kina

Utrikes
Utrikes

Det franska kärnkraftsbolaget Framatome arbetar för att lösa någon form av driftproblem på ett kärnkraftverk som företaget deläger i den kinesiska Guangdongprovinsen. Enligt Framatomes huvudägare, den globala energijätten Électricité de France (EDF), har förhöjda halter av ädelgaser uppmätts i anläggningens kylsystem.

Tidigare rapporterade CNN att USA:s regering undersöker uppgifter om en läcka på kärnkraftverket Taishan, och att Framatome varnat för ett "överhängande radiologiskt hot". Enligt varningen, som enligt CNN skickats från företaget till amerikanska myndigheter, ska kinesiska myndigheter ha höjt det tillåtna gränsvärdet för strålning i området kring kärnkraftverket för att slippa stänga det.

Företaget som sköter driften, statliga China General Nuclear Power Group, uppger att läget är under kontroll, och att alla relevanta indikatorer på och omkring kärnkraftverket är normala.

Utrikes

Import av hundra valpar ger fängelse i Danmark

En tvåårig fransk bulldog under en hunduppvisning i Thailand. Arkivbild.
Foto: Kankanit Wiriyasajja/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Över hundra hundvalpar av rasen fransk bulldog smugglades under ett år in olovligen i Danmark från Polen. Nu döms tre män i 50-årsåldern för den illegala handeln.

En av männen, som erkänt att han köpt ett mindre antal valpar i Polen, döms till sex månaders fängelse. De andra två nekar till brott och döms till fyra månaders villkorligt fängelsestraff respektive 100 000 danska kronor i böter.

De fängelsedömda männen får också 330 000 danska kronor var beslagtagna. Beloppet motsvarar vad de bedöms ha tjänat på försäljningen av valparna.

Männen hade inte registrerat sig som importörer och hade inte tillstånd för handel med djur. Hundarna registrerades inte heller officiellt och hade inte genomgått veterinärundersökning.

Under rättegången framkom det att minst 14 av valparna drabbats av olika typer av sjukdomar.

Utrikes

Nato-chefen: Kina är inte vår fiende

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg laddar för toppmöte i Bryssel.
Foto: Olivier Matthys/AP/TT
Utrikes
Utrikes Kina och Ryssland dominerar agendan när USA:s president Joe Biden möter övriga ledare i militäralliansen Nato.
– Kina är inte vår fiende. Men vi måste reagera som allians, säger Nato-chefen Jens Stoltenberg i Bryssel.

Efter helgens G7-möte i Storbritannien har Biden kommit till Belgien för att träffa de övriga 29 stats- och regeringscheferna i Nato.

Toppmötet är i mångt och mycket till för att blåsa "faran över" efter åren med Donald Trump som chef i Vita huset. Under Trump fanns en ständig oro för vad USA egentligen tyckte om Nato-samarbetet – inte minst när det gällde övriga länders ekonomiska satsningar på försvaret.

"Stark anhängare"

Nu ska i stället Joe Biden definitivt markera att USA står stadigt vid européernas sida.

– Jag välkomnar att vi har en amerikansk president som är starkt engagerad i Nato, säger generalsekreterare Jens Stoltenberg på väg in till toppmötet.

Toppmötet ska bland annat ge klartecken för Natos breda "2030-agenda", om alliansens arbete på längre sikt, inklusive på klimatsidan.

Samtidigt dras arbetet i gång med att förnya Natos "strategiska koncept". De Nato-dokument som man nu grundar sig på härrör från 2010, då förhållandet till både Ryssland och Kina var helt annorlunda än i dag.

Ryssland

När det gäller Ryssland räknar Stoltenberg med att övriga Nato-ledare nu får en chans att prata ihop sig med Biden inför dennes träff med president Vladimir Putin på onsdag.

– Vi ser ett aggressivt mönster från Ryssland. Det är cyberattacker, hybridattacker och förgiftningar, säger Stoltenberg och talar sig varm för Natos tudelade taktik: att stärka sin militära förmåga, men också öppna för samtal.

– Dialog är inte ett svaghetstecken. Det är ett styrkebesked, säger han.

För Kina betonar Nato-chefen vikten av att hålla i gång diskussioner om exempelvis nedrustningsfrågor och klimatförändringarna.

Men han är också tydlig med sin kritik mot det kinesiska agerandet mot demokratiaktivister i Hongkong och uigurerna i Xinjiang.

– Vi är inte på väg in i ett nytt kallt krig. Kina är inte vår fiende. Men Kina delar inte våra värderingar. Vi måste reagera som en allians, säger Stoltenberg i Bryssel.

Kinesisk kritik

Kina togs också upp under helgens G7-toppmöte, där landet i ett skarpt uttalande bland annat uppmanades att respektera mänskliga rättigheter och friheter, i synnerhet i Xinjiang (där den muslimska uigurbefolkningen utsätts för övergrepp).

G7-ledarna kritiserade även Kina för inskränkningarna i Hongkongs självstyre och underströk vikten av fred och stabilitet omkring Taiwansundet.

Kinas ambassad i London anklagar G7-länderna för att sprida "lögner, rykten och grundlösa anklagelser".

"Vi kommer med bestämdhet att försvara vår nationella suveränitet, säkerhet och våra intressen, och resolut slå tillbaka mot varje form av orättvisa och kränkning mot Kina", skriver ambassaden i ett uttalande.

Måndagens toppmöte inleds redan på förmiddagen, då de olika delegationerna väntas strömma in från klockan 10.30.

Formellt pågår samtalen endast mellan klockan 13.30 och 16, varpå Stoltenberg har utlovat en presskonferens.

Ett stort antal enskilda möten väntas också under dagen. Bland annat ska Biden hålla en särskild överläggning med Turkiets president Recep Tayyip Erdogan.

Wiktor Nummelin/TT

FAKTA

Fakta: Nato

Tolv länder fanns med från start när militäralliansen Nato bildades 1949: Belgien, Danmark, Frankrike, Island, Italien, Kanada, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Portugal, Storbritannien och USA.

Därefter har ytterligare 18 länder tillkommit: Grekland och Turkiet (inträdde 1952), Västtyskland (1955, hela Tyskland från 1990), Spanien (1982), Polen, Tjeckien och Ungern (1999), Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen, Rumänien, Slovakien och Slovenien (2004), Albanien och Kroatien (2009), Montenegro (2017) samt Nordmakedonien (2020).

Nato har sitt högkvarter i Bryssel. Generalsekreterare sedan 2014 är Norges förre statsminister Jens Stoltenberg (född 1959).

Utrikes

Leenden igen – danska munskyddskravet slopas

Danmarks statsminister Mette Frederiksen (S). Arkivbild.
Foto: Philip Davali/Ritzau Scanpix/TT
Utrikes
Utrikes Skolor återvänder till vardagen och krav på munskydd tas bort nästan överallt.
Från och med i dag är det därmed grönt ljus för den som vill shoppa utan munskydd eller visir i Danmark.

– Det här är en dag som vi har längtat efter sedan augusti, när munskyddskraven infördes. Det blir så härligt att få leendena tillbaka i butikerna, säger Lars Aarup, kommunikationschef på Coop om beskedet.

Det allmänna kravet som gällt upphävs i dag, den 14 juni. Munskyddskravet slopades efter ett beslut i förra veckan, efter hårda förhandlingar med nattmangling mellan regeringen och övriga partigrupper i folketinget, förutom populistiska Nye Borgerlige.

Beskedet tas emot med lättnad på flera håll. Fackföreningen HK Handel gläds åt att anställda nu slipper munskyddskravet. Är det några anställda som fortsatt vill ha det är förbundet säkra på att de kommer att få det.

– Det är viktigt att poängtera att man tar bort ett krav på munskydd. Man sätter ju inte i gång ett förbud mot munskydd eller visir i butikerna, säger Per Tønnesen vid HK Handel.

Vissa saker i butikerna kommer dock ännu påminna om att pandemin inte är över. Handsprit, avståndsmarkeringar i golvet och plexiglasskärmar ska fortsatt finnas på plats.

Munskyddskravet försvinner även på flera andra ställen, bland annat i kollektivtrafiken. Dock måste den som står upp i kollektivtrafik fortsätta ha munskydd augusti ut.

Andra lättnader som införs från och med nu i Danmark gäller kravet på att ha ett så kallat coronapass – som danskarna under en längre tid har haft och som visar en persons vaccinerings- och smittostatus. Passet har fungerat som en sorts åtkomstbiljett till exempelvis vissa evenemang, men nu slopas kravet på att uppvisa det på bland annat bibliotek och vid vissa fritids- och föreningsaktiviteter.

Danska skolor och utbildningsinstitut får också lova att återvända till en normal vardag.

Utrikes

Korallhajar drabbade av mystisk sjukdom

Hudproblem har upptäckts hos korallhajar utanför i Malaysia. Arkivbild.
Foto: Pontus Lundahl / TT
Utrikes
Utrikes

Marinbiologer undersöker vad som kan ligga bakom en mystisk hudsjukdom som har upptäckts bland korallhajar i malaysiska vatten.

Hajarten trivs kring rev där de ofta vilar i stim under dagen, och är en populär sevärdhet bland dykare.

Bilder tagna av en undervattensfotograf utanför delstaten Sabah i april på en korallhaj med ovanliga fläckar på huvudet väckte oro för att något inte stod rätt till. Därefter har dykare och marinbiologer vid den näraliggande ön Sipadan noterat liknande hudmissfärgningar bland hajar i varje stim de stött på.

Man har ännu inte kunnat fastställa vad som orsakat hudproblemen. Men en teori är stigande havstemperaturer. Temperaturerna vid havsytan i Sipadan nådde under maj månad 29,5 grader celsius, en grad varmare än 1985.

Upptäckterna av hajarnas hudmissfärgningar sammanfaller med rapporter om korallblekning i området, enligt forskaren Mohamed Shariff Mohamed Din.

– Vi kan inte utesluta att förändringarna sker med anledning av temperaturhöjningar, säger han.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Casinopro.se

Sverige väljer att förlänga tillfälliga ändringen i spellagen

Casinopro.se I samband med den pågående pandemi som snabbt spred sig över världen, valde svenska Spelinspektionen att skärpa reglerna i den svenska spellagen. Sedan tidigare innebar denna bland annat att varje spelbolag endast får dela ut en bonus per licens, samtidigt som de ska ålägga spelarna att ställa in insättningsgränser innan de tillåts börja spela.

Varken bonusar eller insättningsgränser har tidigare haft ett maxtak, enligt bonussidan casinopro.se - något som kommit att ändras i och med den tillfälliga ändring som genomförts i spellagen från och med den 2 juli 2020.

Strikta regler i nya ändringen

Den tillfälliga ändringen i spellagen skulle i första hand gälla till och med den sista december 2020. Nu är det dock klart att svenska staten förlänger maxgränsen för casino bonusar.

I första hand har de valt att förlänga den tillfälliga spellagen i ytterligare sex månader - men det finns ingenting som säger att de inte kan komma att förlänga tidsgränsen ytterligare.

De nya reglerna som gäller i den tillfälliga spellagen är mycket strikta och syftar till att ingen spelare ska riskera att landa i ett spelmissbruk. Anledningen till detta är att det i och med pandemin var många svenskar som blev arbetslösa eller såg sin inkomst sjunka drastiskt.

Det fanns då en oro hos regeringen att detta skulle leda till ett ökat spelande - varför de kände att en tillfällig ändring i spellagen var nödvändigt.

De mest omtalade ändringarna i spellagen handlar om just bonusar och insättningsgränser. Som vi redan tagit upp, innebär den "vanliga" svenska spellagen att varje spelbolag endast får dela ut en bonus per spelare och licens. Inget maxtak finns för bonusen - men i och med ändringen i spellagen har ett bonustak på 100 kr införts.

Det innebär att inga bonusar med ett värde över 100 kr får delas ut - något som sätter de svenska spelbolagen i ett utsatt läge gällande konkurrens från utländska aktörer som inte har några sådana restriktioner.

Även insättningsgränserna har alltså fått se en ändring, och idag gäller en obligatorisk insättningsgräns på 5 000 kronor per spelare.

Bonusarnas villkor omformas

Att bonusarna fått ett maxtak om 100 kr har varit både bra och dåligt för oss spelare. Det är givetvis en tråkig nyhet för de spelare som är ute efter så höga bonusar som möjligt - samtidigt har bonusvillkoren hos många casinon blivit mer generösa gentemot spelarna.

Till exempel är det många casinon som valt att ta bort kravet på omsättning från sina bonusar - något som innebär att du alltså får behålla dina vinster direkt.

Omsättningsfria bonusar är väldigt populära, och innan den tillfälliga ändringen i spellagen var dessa mycket sällsynta.

Idag hittar vi bonusar utan omsättningskrav hos vart och vartannat casino - vilket vi naturligtvis tycker är kul!

Vilka casino bonusar är bäst nuförtiden?

Precis som vi varit inne på, är det många casinon som tvingats omforma sina bonusar - och flera av dessa har då valt att göra om bonusarna till sådana som är mer gynnande för spelarna. Vi menar då naturligtvis de omsättningsfria bonusarna - dessa är det bästa man som spelare kan hitta.

De enda bonusar som ligger i samma kategori är insättningsfria bonusar, men dessa kommer ofta med krav på omsättning.

Får vi välja tar vi en bonus utan omsättningskrav, alla dagar i veckan.

Några av de casinon som idag valt att lägga sina välkomstbonusar som bonusar utan krav på omsättning är bland annat Prank Casino, Klirr och Storspelare.

Är de lägre bonusarna här för att stanna?

Många spelare undrar om vi någonsin kommer återgå till "normalläge" gällande casinobonusar - och detta är en klart berättigad fråga. I och med att det ekonomiska rådande läget med stor sannolikhet kommer vara långvarigt, finns det en möjlighet att den svenska staten väljer att revidera spellagen så att de tillfälliga ändringarna istället blir permanenta.

Detta är dock ingenting som kommer ske i brådrasket - i första hand kommer istället ytterligare förlängningar troligen vara aktuella. Detta eftersom en ytterligare begränsning i den svenska spellagen skulle ha stora effekter, både för spelbolagen såväl som för samhällsekonomin.

Det innebär att det är många som skulle påverkas av en ändring i spellagen, varför en varig ändring först bör analyseras noggrant innan den genomförs. Å andra sidan har Ardalan Shekarabi visat sig vara väldigt på hugget under det gångna året - så ingenting är omöjligt.

Vad kan en permanent ändring av spellagen ge för konsekvenser?

Att det finns flera positiva aspekter av den tillfälliga ändringen i spellagen har vi redan varit inne på - till exempel har många casinon valt att ta bort sina omsättningskrav vilket blivit mycket uppskattat av spelarna.

Det finns dock även negativa sidor med en striktare spellag. Först och främst blir det en väldigt snedvriden konkurrens för svenska casinon gentemot utländska aktörer. Detta eftersom de senare inte alls behöver förhålla sig till den svenska spellagen - och därmed kan sätta vilka villkor de vill för sina spelare.

En ytterligare konsekvens av detta är att de svenska spelare som väljer att spela hos ett utländskt casino får ett kraftigt urholkat spelarskydd.

Det beror på att den svenska spellagen alltid har spelarnas bästa som grund, samtidigt som svenska spelare alltid kan få hjälp genom KO om de inte kommer överens med ett svenskt casino. Ett utländskt casino behöver inte förhålla sig till detta över huvud taget, och det är därmed upp till deras goda vilja om de vill komma överens med spelaren eller inte vid en konflikt.

Det ska heller inte stickas under stol med att en stor spelarövergång till utländska casinon kommer ge ett stort tapp i statskassan, då det är åtskilliga miljarder i skattepengar som kommer in från de svensklicensierade casinon som finns idag.

Utrikes

Johnson väntas skjuta upp covidöppning

Storbritanniens premiärminister Boris Johnson. Arkivbild.
Foto: Ben Stansall/AP/TT
Utrikes
Utrikes Storbritanniens premiärminister Boris Johnson väntas i dag meddela att landet skjuter på öppnandet av det brittiska samhället, som var planerat till den 21 juni.

Brittiska medier har den senaste tiden spekulerat i huruvida den snabbt ökande spridningen av deltavarianten av covid-19 (också känd som den indiska varianten) kommer att omöjliggöra slopandet av restriktioner i nuläget, något som Johnson på raka frågor inte har förnekat.

– Vi fortsätter att titta på datan. Något slutgiltigt beslut har inte fattats ännu, och rätt tid för att meddela hur vi gör med den 21 juni är i morgon (måndag), sade premiärministern i samband med G7-mötet i söndags.

Deltavarianten tros vara omkring 60 procent mer smittsam än den variant som tidigare dominerade. Den gångna veckan har antalet nya fall av covid-19 i Storbritannien ökat med nära 50 procent. Även antalet sjukhusinläggningar ökar.

Regeringen i London har tidigare understrukit att alla restriktionslättnader från och med nu är oåterkalleliga.

Utrikes

Lågt valdeltagande i finländska valen

Samlingspartiet – som motsvarar Moderaterna i Sverige – ser ut att ha tagit hem flest röster i de finländska kommunalvalen. Arkivbild.
Foto: Wiktor Nummelin/TT
Utrikes
Utrikes Samlingspartiet (som är Finlands motsvarighet till Moderaterna), Socialdemokraterna och Centern får flest röster i det finländska kommunvalet.
PREMIUM

Samlingspartiet fortsätter att behålla sitt grepp i den finländska kommunpolitiken, och blir största parti med 21,3 procent av rösterna. Partiledaren Petteri Orpo tror att det finns en kritik mot regeringspartierna som påverkat utgången.

Vice ordförande Elina Valtonen var en röstmagnet i Helsingfors, men borgmästarkandidat är riksdagsledamoten Julhala Vartiainen, som kniper posten som går till det största partiet.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Fler kärnvapen i operativa förband

En rysk kryssningsrobot visas upp under 2019.
Foto: Pavel Golovkin/AP/TT
Utrikes
Utrikes Kärnvapen verkar bli viktigare för USA och Ryssland, enligt fredsforskningsinstitutet Sipri.
PREMIUM

Antalet kärnstridsspetsar som har placerats i operativa förband världen över har ökat, uppger Stockholms internationella fredsforskningsinstitut Sipri i sin årsbok.

Antalet beräknas till 3 825 i början av året, en ökning från 3 720 förra året. De flesta är ryska och amerikanska.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL