Utrikes

Linde om våldet: Israel har särskilt ansvar

Utrikesminister Ann Linde (S) säger att åtgärder måste vidtas för att få en nedtrappning av våldet. Arkivbild.
Foto: Jonas Ekströmer/TT
Utrikes
Utrikes Utrikesminister Ann Linde (S) reagerar med oro på det upptrappade våldet i Jerusalem.
– Det ligger ett särskilt ansvar på de israeliska myndigheterna att agera med återhållsamhet, säger hon.
PREMIUM

Den senaste veckan har präglats av stora spänningar och mycket våld mellan protesterande palestinier och israeliska säkerhetsstyrkor. Våldet har huvudsakligen skett vid Tempelberget/al-Haram al-Sharif.

Frågan diskuteras nu mellan EU:s utrikesministrar, säger Ann Linde.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Parallell rättegång inleds mot Suu Kyi

Statskontrollerade tv-kanalen Myawaddy TV rapporterar om rättsprocessen mot den avsatta ledaren. Arkivbild.
Foto: Myawaddy TV via AP/TT
Utrikes
Utrikes

Myanmars avsatta ledare Aung San Suu Kyi kallades under måndagen till ännu en domstolsförhandling efter nya anklagelser från landets militärjunta. Det är den andra gången hon hörs i rätten sedan kuppen som avsatte henne i februari.

Den avsatta ledaren anklagas bland annat för att äga oregistrerade walkie-talkies och för att ha brutit mot coronaregler i samband med fjolårets val.

Inga journalister tillåts närvara vid rättegången som sker bakom stängda dörrar. Suu Kyis advokater uppger att de haft svårt att träffa sin klient inför måndagens förhandlingar.

I slutet av maj hördes Suu Kyi i rätten för militärjuntas anklagelser om fusk vid valet i november, påståenden som använts av militären för att berättiga kuppen. Den avsatta ledaren kommer under tisdagen att höras i myanmarisk domstol i en andra förhörsrunda runt dessa anklagelser. Om Suu Kyi döms riskerar hon mer än tio års fängelse.

De både rättsprocesserna äger rum parallellt och väntas pågå fram till slutet av juli.

Utrikes

NATO-länder och Turkiet samtalar i Bryssel

Turkiets president Recep Tayyip Erdogan, till höger, då han anlände till Natotoppmötet i Bryssel på måndagen.
Foto: Kenzo Tribouillard/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Under Natotoppmötet i Bryssel samtalade Turkiets president Recep Tayyip Erdogan under måndagen bland annat med sina franska och tyska motsvarigheter.

Tysklands förbundskansler Angela Merkel pratade bland annat med Erdogan om FN-resolutionen om Cypern, utanför vars kust Turkiet har letat efter olja och gas vilket landet har fått kritik för. Det uppger Merkels stab.

Erdogans stab meddelade under måndagen att Turkiet kommer att återuppta dialogen med Grekland för att minska spänningen i östra Medelhavet. Det turkiske presidenten kommer under dagen att samtala med Greklands premiärminister Kyriakos Mitsotakis.

Erdogan har under måndagen även diskuterat vikten av samarbete för att hantera situationerna i krigshärjade Syrien och Libyen med Frankrikes president Emmanuel Macron.

Under det pågående mötet väntas stats- och regeringscheferna från de 30 medlemsländerna bland annat spika ett nytt ramverk för militäralliansens arbete på längre sikt.

I samband med mötet sker även ett flertal enskilda möten mellan olika ledare. USA:s president Joe Biden ska bland annat hålla en särskild överläggning med Erdogan.

Utrikes

Fängslad aktivist visas upp igen i Belarus

Den belarusiske oppositionsaktivisten och journalisten Roman Protasevitj i samband med ett gripande tidigare i år. Arkivbild.
Foto: Sergei Grits/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Den fängslade belarusiske oppositionsaktivisten och journalisten Roman Protasevitj visades återigen upp offentligt på måndagen under en presskonferens i Minsk.

Protasevitj och flickvännen och juridikstudenten Sofia Sapega greps i maj på ett nedtvingat Ryanairplan. EU och USA har skärpt sina sanktioner mot Belarus efter tvångslandningen i Minsk, som av många beskrivits som en ren flygkapning.

Både Protasevitj och Sapega har tidigare visats upp i tv-inslag där de fått "erkänna" oppositionella aktiviteter som klassas som olagliga i Belarus. Deras anhöriga och människorättsorganisationer befarar att de kan ha utsatts för tortyr under tiden i häkte.

Utrikes

Putin: Var är bevisen för cyberattacker?

Rysslands president Vladimir Putin (bilden) träffar sin amerikanske motpart Joe Biden senare i veckan.
Foto: Jevgenij Odinokov/Kreml/AP/TT
Utrikes
Utrikes Ryska cyberattacker riktade mot amerikanska företag och myndigheter kommer oundvikligen att vara en fråga som kommer upp när USA:s president Joe Biden och Rysslands president Vladimir Putin möts inom kort.

Inför mötet i Genève på onsdag fortsätter Putin att sin vana trogen förneka att Ryssland står bakom attackerna.

När mediebolaget NBC frågar Putin om Ryssland bedriver ett "cyberkrig" mot USA svarar presidenten:

– Vi har anklagats för allt möjligt. Var är bevisen? Det börjar bli farsartat.

När president Joe Bidens regering nyligen skärpte sanktionerna mot Ryssland motiverades det bland annat av ryska "regeringsstyrda försök" till valpåverkan i USA och cyberattacken mot it-företaget Solarwinds.

Och i början av juni tvingades det gigantiska globala köttföretaget JBS, med huvudsäte i Brasilien, att avbryta sin verksamhet i Australien på grund av en cyberattack. Även i Kanada och i USA stannade verksamheten delvis av.

Såväl JBS som USA:s federala polis FBI pekade då ut en kriminell organisation som troligen är baserad i Ryssland som ansvarig för den så kallade ransomware-attacken.

Vita huset anklagade inte den ryska regeringen för att vara direkt ansvarig för dessa hackerattacker, men kritiserade landet för att hysa misstänkta kriminella organisationer.

2017 slog de amerikanska underrättelsetjänsterna CIA, FBI och NSA fast att Ryssland försökte påverka USA:s presidentval året före.

Utrikes

Biden: Nato är nödvändigt för USA

USA:s president Joe Biden samtalar med Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg inför måndagens Nato-toppmöte i Bryssel.
Foto: Stephanie Lecocq/AP/TT
Utrikes
Utrikes Om inte Nato redan fanns så skulle den behöva uppfinnas, konstaterar USA:s president Joe Biden inför sitt första toppmöte i militäralliansen.
Agendan i Bryssel domineras av Kina och Ryssland.

Efter helgens G7-möte i Storbritannien har Biden kommit till Belgien för att träffa de övriga 29 stats- och regeringscheferna i Nato.

Redan på väg in betonar han att Nato är en "nödvändighet" för USA.

– Om den inte fanns skulle vi behövt uppfinna den, säger Biden i ett kort samtal med generalsekreterare Jens Stoltenberg.

– Det finns en ökad förståelse för att vi står inför nya utmaningar. Ryssland agerar på ett sätt som inte är förenligt med vad vi hoppas på. Och så har vi Kina, konstaterar Biden i Bryssel.

"Aggressivt mönster"

Nato-toppmötet ska bland annat ge klartecken för Natos breda "2030-agenda", om alliansens arbete på längre sikt, inklusive på klimatsidan.

Samtidigt dras arbetet i gång med att förnya Natos "strategiska koncept". De Nato-dokument som man nu grundar sig på härrör från 2010, då förhållandet till både Ryssland och Kina var helt annorlunda än i dag.

När det gäller Ryssland räknar generalsekreterare Stoltenberg med att övriga Nato-ledare nu får en chans att prata ihop sig med Biden inför dennes träff med president Vladimir Putin på onsdag.

– Vi ser ett aggressivt mönster från Ryssland. Det är cyberattacker, hybridattacker och förgiftningar, säger Stoltenberg och talar sig varm för Natos tudelade taktik: att stärka sin militära förmåga, men också öppna för samtal.

– Dialog är inte ett svaghetstecken. Det är ett styrkebesked, säger han.

Kritik mot Kina

För Kina betonar Nato-chefen vikten av att hålla i gång diskussioner med Peking om exempelvis nedrustningsfrågor och klimatförändringarna.

Men han är också tydlig med sin kritik mot det kinesiska agerandet i Hongkong och Xinjiang.

– Vi är inte på väg in i ett nytt kallt krig. Kina är inte vår fiende. Men vi måste reagera som en allians. Kina delar inte våra värderingar. Vi ser hur de slår ner på demokratiska väljare i Hongkong och förföljer minoriteter i sitt eget land, säger Stoltenberg.

I ett gemensamt mötesuttalande som Natoländerna väntas slå fast heter det bland att "Kinas uttalade ambitioner och agerande innebär en systemartad utmaning för den regelstyrda internationella ordningen", rapporterar nyhetsbyrån Reuters.

"Lögner och rykten"

Kina togs också upp under helgens G7-toppmöte, där landet i ett skarpt uttalande bland annat uppmanades att respektera mänskliga rättigheter och friheter, i synnerhet i Xinjiang (där den muslimska uigurbefolkningen utsätts för övergrepp).

G7-ledarna kritiserade även Kina för inskränkningarna i Hongkongs självstyre och underströk vikten av fred och stabilitet omkring Taiwansundet.

Kinas ambassad i London anklagar G7-länderna för att sprida "lögner, rykten och grundlösa anklagelser".

"Vi kommer med bestämdhet att försvara vår nationella suveränitet, säkerhet och våra intressen, och resolut slå tillbaka mot varje form av orättvisa och kränkning mot Kina", skriver ambassaden i ett uttalande.

"Mer naturligt"

Måndagens Natotoppmöte är i mångt och mycket till för att blåsa "faran över" efter åren med Donald Trump som chef i Vita huset. Under Trump fanns en ständig oro för vad USA egentligen tyckte om Nato-samarbetet – inte minst när det gällde övriga länders ekonomiska satsningar på försvaret.

Nederländernas premiärminister Mark Rutte konstaterar samtidigt att samarbetet ändå fungerande under Trump.

– Det var lite mer besvärligt, men det gick ändå att komma fram till nära överenskommelser och goda relationer. Fast med Joe Biden är det mer naturligt, säger Rutte på väg in till toppmötet i Bryssel.

Wiktor Nummelin/TT

USA:s president Joe Biden, Turkiets president Recep Tayyip Erdogan och Storbritanniens premiärminister Boris Johnson i främsta ledet när Nato-ländernas ledare fotograferas i Bryssel. Där bakom syns även bland andra Danmarks statsminister Mette Frederiksen och Tyskland förbundskansler Angela Merkel.
USA:s president Joe Biden, Turkiets president Recep Tayyip Erdogan och Storbritanniens premiärminister Boris Johnson i främsta ledet när Nato-ländernas ledare fotograferas i Bryssel. Där bakom syns även bland andra Danmarks statsminister Mette Frederiksen och Tyskland förbundskansler Angela Merkel.
Foto: Kevin Lamarque/AP/TT

FAKTA

Fakta: Nato

Tolv länder fanns med från start när militäralliansen Nato bildades 1949: Belgien, Danmark, Frankrike, Island, Italien, Kanada, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Portugal, Storbritannien och USA.

Därefter har ytterligare 18 länder tillkommit: Grekland och Turkiet (inträdde 1952), Västtyskland (1955, hela Tyskland från 1990), Spanien (1982), Polen, Tjeckien och Ungern (1999), Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen, Rumänien, Slovakien och Slovenien (2004), Albanien och Kroatien (2009), Montenegro (2017) samt Nordmakedonien (2020).

Nato har sitt högkvarter i Bryssel. Generalsekreterare sedan 2014 är Norges förre statsminister Jens Stoltenberg (född 1959).

FAKTA

Fakta: Natos 2030-agenda

Nato har tagit fram en "2030-agenda" för hur militäralliansen fortsatt ska vara "redo, stark och enad".

Bland de åtta åtgärder som förs fram finns utökade politiska diskussioner mellan medlemsländerna, även om klimatfrågor och ekonomi, satsningar på ny teknik, ökat stöd för rättsstatsprinciper över hela världen och löften om att kraftigt minska utsläppen av växthusgaser från militär verksamhet och anläggningar.

Länderna upprepar också tidigare löften om att senast år 2024 lägga motsvarande minst två procent av sin BNP på försvarsutgifter. Dessutom ska Natos relativt lilla gemensam budget utökas.

I agendan ingår även att till nästa års Nato-toppmöte ta fram ett nytt "strategiskt koncept".

Källa: Nato

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Kasinohai.com

Spellagstiftning - Finland vs Sverige

Kasinohai.com Om du är osäker på hur spellagstiftningen ser ut i Finland och Sverige och om det finns några större skillnader bör du fortsätta att läsa denna artikel där vi kommer att gå igenom de stora dragen i de båda ländernas spellagstiftning.

Spellagstiftningen i Sverige

Den 1 januari 2019 införde Sverige ny lagstiftning som avslutade dominansen från det av regeringen drivna onlinespelföretaget och öppnade sektorn för privata företag.

Under flera år var det statligt ägda Svenska Spel den enda verksamheten som tilläts att tillhandahålla onlinespel till medborgare i Sverige, vare sig det handlar om casinospel, betting på sport eller andra former av spel.

Naturligtvis kringgick de flesta företag denna lagstiftning och år 2018 hade privata företag fått en 29-procentig andel av spelmarknaden i Norden.

Delvis i ett erkännande av ett sådant nytt paradigm och delvis för att de var i behov av skattepengar, gick den svenska regeringen med på att införa nya spellagar. Under den nya lagstiftningen har myndigheten Spelinspektionen rätten att ge licens till privata företag. Hittills har myndigheten tillåtit cirka 100 företag att tillhandahålla sina tjänster till svenska spelare.

De största vinnarna på denna nya lagstiftning är de svenska medborgarna. På grund av lagarna för spel online kan svenskarna nu välja och vraka bland de bästa spelbolagen. Svenska spelportaler visar de bästa casinotjänsterna online och incitamenten för svenska deltagare.

Staten är också en stor vinnare på detta drag. Det är inget mysterium att legalisering av spel på internet är ett snabbt sätt till att generera mer skatteintäkter till statskassan. I hela Sverige måste licensierade företag betala en inkomstskatt på 18 procent av sin inkomst till svenska konsumenter.

Sådana skattebetalningar träder i kraft i år och vi hoppas att vi kommer att få se effekterna av denna inkomstkälla i Sveriges kommande budget.

De svenska spellagarna har hittat en balans mellan att ge spelare valfrihet och skydda dem mot bedrägliga spelbolag. Att främja spel utan tillstånd har varit förbjudet, och den svenska Spelinspektionen har nu fått mandat att blockera överföringar mellan deltagare och obehöriga operatörer.

Lagarna innehåller också strikta regler för etiskt spel. Spelinspektionen har befogenheten att tvinga privata operatörer att vidta sådana åtgärder för deltagarnas säkerhet. Dessutom måste alla speloperatörer erbjuda samtliga spelare ett val om att självuteslutning.

Det har bara gått ett år med de nuvarande svenska lagarna för spel online, och det är ingen tvekan om att vi kommer att se fler regler för att tillåta säkert spel i framtiden.

Spellagstiftningen i Finland

Onlinespel är en av de mest populära formerna av underhållning för människor över hela världen. Särskilt finländarna är människor som älskar att spela. Det har visats att finländarna kan spela för upp till 10 miljarder euro på lotter, spelautomater och sportspel varje år.

Republiken Finland har alltid haft ett regeringsstyrt spelmonopol och trots den senaste utvecklingen inom branschen verkar det som om det kommer att fortsätta vara så. Onlinespel och finska onlinecasinon har blivit en av de största inkomstkällorna under de senaste åren. Finland klassificeras också som den femte största spelnationen i världen, varför de flesta utländska operatörer nu försöker komma in på den finska spelmarknaden. Tyvärr verkar det som om det inte kommer att vara ett alternativ nu eller inom en snar framtid.

Under 2010 begärde Europeiska kommissionen att Finland skulle genomföra ändringar av deras spellagstiftning som skulle göra den mer överensstämmande med EU:s lagar. Trots påtryckningar från Europeiska Unionen förblir Finlands spelstruktur oförändrad. Även om spel i Finland är 100% lagligt är spelreglerna lite mer komplexa. Intressant nog visade statistiken under en nyligen gjord rapport från det finska bolaget Yle att 66% av de äldre finländska invånarna som intervjuades föredrar ett monopol.

Staten har monopol på alla former av spel oavsett om det är online eller offline. All spelverksamhet har alltid hanterats av tre statliga företag. RAY hade alltid haft kontroll över bordsspel och spelautomater i Finland. Nationella lotteriet, sportspel och instant win-spel kontrollerades och reglerades av Veikkaus Oy och alla spel på hästkapplöpning reglerades av Fintoto.

Dessa tre enheter reglerades och kontrollerades av staten och all vinst som gjorts på spel gavs tillbaka till landet oavsett om det är genom konst, vetenskap, sport eller utbildning. Under 2017 slogs dessa tre enheter samman för att skapa ett statligt monopol med namnet Veikkaus.

Slutsats

Som du kan se finns det ett par skillnader i spellagstiftningen hos de båda grannländerna. Efter de förändringar som skedde i Sverige 2019 så är den svenska spelmarknaden betydligt mer öppen och välkomnande för svenska spelare. Finländarna verkar dock inte vara så besvikna, de får goda skatteintäkter och merparten av den äldre befolkningen verkar vilja behålla det rådande monopolet.

Utrikes

Spänt inför omstridd flaggparad i Jerusalem

Den traditionsenliga flaggparaden ställdes in på Jerusalemdagen den 10 maj, då bilden är tagen. Men nu har israelisk polis gett grönt ljus till att genomföra den på tisdag.
Foto: Ariel Schalit/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Den traditionsenliga flaggparaden ställdes in på grund av den uppblossade konflikten mellan Israel och Hamas i maj. Men nu har judiska högernationalister fått klartecken från polis att genomföra marschen i delar av Jerusalems gamla stad på tisdag.

Beskedet har fått Hamas, den terrorstämplade islamistiska organisation som styr i Gaza, att varna för nya våldsamheter. Rörelsen har utlyst en "vredens dag" och uppmanat palestinier att "mobilisera" i Jerusalem.

Säkerhetskällor tror dock inte att Hamas kommer att skjuta raketer, enligt den israeliska public service-kanalen Kan. De ser dock en risk för att Hamas kommer att försöka skicka brandballonger från Gaza eller trigga attacker på Västbanken.

Flaggparaden brukar genomföras i samband med Jerusalemdagen, då Israel firar erövringen av staden i sexdagarskriget 1967.

Utrikes

Förlisning utanför Jemen – minst 25 döda

En strand i Jemen. Arkivbild.
Foto: Nariman El-Mofty/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Minst 25 döda människor har hittats i vattnet utanför Jemens kust efter en förlisning, enligt lokala myndigheter. Kropparna plockades upp av fiskare.

Sammanlagt ska omkring 200 personer ha befunnit sig ombord på båten, som enligt smugglarna kapsejsade för två dagar sedan, uppger myndigheterna. De övriga passagerarnas öde är okänt.

Offren tycks ha varit afrikaner, enligt fiskarna, något som kan tyda på att båten var på väg från Afrikas horn till det krigshärjade Jemen, som många desperata människor är beredda att försöka ta sig igenom på vägen till något av de rika länderna runt Persiska viken.

Internationella migrationsorganisationen (IOM) bekräftar att en båt har sjunkit i vattnen utanför Jemen, men utreder fortfarande detaljerna kring händelsen.

Utrikes

Gripen amerikansk journalist släppt i Myanmar

Demonstranter under en protestaktion den 3 juni mot Myanmars militärjunta i storstaden Rangoon.
Foto: AP/TT
Utrikes
Utrikes

En amerikansk journalist som greps i Myanmar i mars har släppts sedan anklagelserna mot honom avskrivits, uppger hans advokat.

Nathan Maung, grundare av den lokala nyhetssajten Kamayut Media, riskerade att dömas utifrån en svepande lag mot uppmuntran till protester mot landets militär. Han planerar nu att flyga tillbaka till USA på tisdag, säger hans advokat.

Tidigare i juni dömdes en myanmarisk journalist till två års fängelse med stöd av lagen.

Militärjuntan har svarat med brutala medel på de massprotester som bröt ut efter kuppen den 1 februari, då Myanmars civila ledare Aung San Suu Kyi avsattes. Hundratals människor har dödats då myndigheterna försökt krossa det folkliga motståndet.

En rad journalister har gripits och flera medier har stängts ner.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL