Inrikes

Dom för attack mot regimkritiker står fast

Den tjetjenske regimkritikern Tumso Abdurachmanov (bilden) angreps av en man med hammare. Gärningsmannen dömdes i tings- och hovrätt och får inte sin sak prövad I HD. Arkivbild.
Foto: Jonas Ekströmer/TT
Inrikes
Inrikes Domen mot en rysk man som attackerade en tjetjensk regimkritiker i Gävle står fast. Högsta domstolen kommer inte att pröva saken.
PREMIUM

I och med att HD inte ger prövningstillstånd kommer mannen få avtjäna sitt tolv år långa fängelsestraff, rapporterar P4 Gävleborg.

Mannen, som är i 30-årsåldern, attackerade bloggaren Tumsu Abdurachmanov med hammare i dennes hem i Gävle förra året. Säkerhetspolisen har bedömt att angriparen sannolikt har kopplingar till Tjetjeniens säkerhetstjänst och att motivet var politiskt.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Tre personer misstänkta efter knivdåd i Malmö

Knivhuggning skedde i området Almgården i Malmö. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

En man och två kvinnor är anhållna efter tisdagsnattens knivattack mot en man i 25-årsåldern i området Almgården i Malmö, uppger Sydsvenskan.

Mannen togs till sjukhus med allvarliga men inte livshotande skador, enligt polisen.

De misstänkta är alla i 20-årsåldern. Åklagare Tanja Johansson säger till Sydsvenskan att mannen är misstänkt för försök till mord och de två kvinnorna för medhjälp.

Inrikes

Utpekad Vårbyledare kvar i häkte

Illustration från förhandlingen i säkerhetssalen vid Stockholms tingsrätt. 32-åringen (till vänster) tillsammans med sin försvarare Filip Rydin.
Foto: Johan Hallnäs/TT
Inrikes
Inrikes Södertörns tingsrätt har beslutat att en 32-årig man som pekats ut som ledare för det kriminella Vårbynätverket, och som står åtalad för grov och omfattande brottslighet, ska sitta fortsatt häktad.

Mannen själv nekar helt till brott, och hans advokat hade begärt att han skulle släppas ur häktet i väntan på dom.

I beslutet skriver tingsrätten att det finns fortsatt risk för att 32-åringen avviker, undanröjer bevis eller fortsätter sin brottsliga verksamhet. Dessutom skriver tingsrätten att "för brotten synnerligen grovt narkotikabrott, grovt vapenbrott och människorov är inte föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år och det är inte uppenbart att skäl till häktning saknas".

Även ledarens bror, som också har en högt uppsatt position i nätverket enligt polisen, samt en annan man som pekats ut som ledargestalt i en annan gruppering ska bli kvar i häktet, har tingsrätten beslutat.

Förhandlingen mot stora delar av Vårbynätverket, med bas i södra Stockholm, avslutas under onsdagen. Målet rör bland annat försök till mord, synnerligen grovt narkotikabrott, allmänfarlig ödeläggelse och rån. Ett av de mest uppmärksammade brotten som också kopplas till nätverket är kidnappningen av en svensk rapartist förra våren.

Erika Nekham/TT

Beatrice Nordensson/TT

Inrikes

Stockholmare avråds från fisk i utpekade sjöar

Stockholms stad har mätt halten PFAS-ämnen i abborrar i stadens sjöar. Arkivbild
Foto: Henrik Holmberg/TT
Inrikes
Inrikes Fisken i åtta sjöar i Stockholmsområdet innehåller för höga halter av PFAS-ämnen. Stockholms stad avråder nu från att äta fisk fångad i någon av dem.

Avrådan gäller Brunnsviken, Drevviken, Flaten, Magelungen, Riddarfjärden, Sicklasjön, Ulvsundasjön och Årstaviken.

Värst är läget i Magelungen, där halterna av PFAS-ämnen i den undersökta fisken var fem gånger högre än riktvärdet.

"De mängder av PFAS vi får i oss orsakar inte akuta hälsoproblem, men ämnena lagras länge i kroppen. Det är därför viktigt att begränsa, eller avstå från, att regelbundet äta fisk som man vet innehåller höga halter av PFAS. Som en försiktighetsåtgärd väljer vi alltså att avråda från konsumtion av fisk från de vatten där miljökvalitetsnormen överskrids", säger Maria Pettersson, miljöutredare på Miljöförvaltningen i Stockholms stad i ett pressmeddelande.

Nya och sänkta riktvärden på EU-nivå ligger bakom bedömningen. I fjol sänkte den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet gränserna kraftigt för hur högt veckointag av PFAS-ämnen som är tolererbart.

PFAS (poly- och perfluorerade alkylsubstanser) är ett samlingsnamn för en stor grupp ämnen som började framställas i mitten av 1900-talet på grund av sina speciella kemiska egenskaper. PFAS innebär en rad olika hälsorisker, exempelvis till försämrat immunförsvar, förhöjda kolesterolvärden, påverkan på sköldkörtelhormon och ökad risk för njur- och testikelcancer.

Inrikes

FN-rapport: Uppvärmningens följder är redan här

Svält och sjukdomar blir allt vanligare i framtiden på grund av klimatförändringar, kommer FN att slå fast i en ny rapport. Bilden är från Somalia. Arkivbild
Foto: Farah Abdi Warsameh
Inrikes
Inrikes I utkastet till FN:s klimatrapport skrivs en mörk historia om en planet där människorna är i fara. Svält, torka och sjukdomar är följder av den globala uppvärmningen som redan är en verklighet, omöjlig att stoppa.

Den mest uttömmande vetenskapliga genomgången hittills av FN:s rådgivande vetenskapspanel IPCC beskriver hur den globala uppvärmningen påverkar planeten, ekosystemen och oss människor.

Den slutgiltiga rapporten ska bli klar nästa år, men i utkastet, som nyhetsbyrån AFP fått tillgång till, varnas det för att om uppvärmningen inte snabbt begränsas, blir den negativa påverkan på planeten bestående.

Rapporten visar att klimatförändringarnas påverkan på oss människor blir stor, sker snart och att många förändringar till följd av den globala uppvärmningen redan har skett och går inte att reparera.

Här är några av de slutsatser som rapporten har kommit fram till:

Svält och sjukdom

1. Klimatförändringarna har redan förminskat skördarna med upp till tio procent. År 2050 kan 80 miljoner människor riskera svält och hundratals miljoner riskerar undernäring.

2. Mellan 2015 och 2019 behövde 166 miljoner människor i framförallt Afrika och Centralamerika humanitär hjälp till följd av klimatrelaterad plötslig brist på mat.

3. Trots en positiv socioekonomisk utveckling kommer nära tio miljoner fler barn bli undernärda och hindrade i sin utveckling år 2050 på grund av en livslång exponering av hälsorisker orsakade av klimatförändringarna.

4. Den globala uppvärmningen gör att de geografiska områden som drabbas av insektsburna sjukdomar såsom malaria och denguefeber växer och blir fler.

5. Ökande temperaturer kommer att påverka människors fysiska möjligheter att arbeta. Asiens södra delar, delar av Afrika och delar av Central- och Sydamerika kommer att förlora upp till 250 arbetsdagar om året år 2100.

Åsa Karlsson/TT

FAKTA

5 viktiga fakta ur rapporten

1. De fattigaste och mest sårbara länderna kommer att drabbas värst, men även industriländer kommer att möta ökande hot från extrem hetta, vattenbrist och höjda havsnivåer.

2. Beslut om att motverka växthuseffekten och att arbeta för en hållbar utveckling kan ha en viss inverkan, men mycket av den skadliga inverkan på hälsa, utveckling och natur är oundviklig.

3. Extrema väderhändelser orsakade av den globala uppvärmningen ökar bristen på land, färskvatten och minskar antalet djurarter i havet. Utrotningstakten är mer än 1 000 gånger högre än för 70 år sedan.

4. Kuststäder får bära bördan av höjda temperaturer och höjda havsnivåer. 2050 kommer hundratals miljoner människor att drabbas av vattenbrist.

5. Varje procent räknas. Hotnivån på arter, ekosystem och mänsklig hälsa är mycket lägre på en en uppvärmningsnivå på 1,5 grad än på 2 grader.

Inrikes

Se upp för fula fiskar i midsommar

Strömming från Östersjön är en av de fisksorter som den som någon gång vill bli gravid, är gravid eller ammar inte ska äta mer än två till tre gånger om året. Rådet gäller även barn och unga.
Foto: Christine Olsson/TT
Inrikes
Inrikes Traditionsenliga fiskrätter som dyker upp till midsommar innehåller visserligen hälsosamma omega-3-fettsyror. Men också fosterskadande miljögifter som bitit sig fast i våra vatten sedan decennier. Vet du vad du bör undvika?

En och annan som varit gravid kan säkert känna igen sig i att sitta på restaurang med menyn i ena handen och mobilen i den andra, scrollandes genom Livsmedelsverkets kostrekommendationer. Vilken fisk var det nu jag inte fick äta?

Men faktum är att inte bara gravida och ammande ska undvika viss fisk från Östersjön, insjöar och älvar som riskerar att innehålla höga halter av miljögifterna PCB och dioxiner. Enligt Livsmedelsverkets toxikolog visar undersökningar att alla inte känner till råden.

Ämnena lagras i kroppen i åratal och kan alltså påverka ett framtida foster långt innan man ens tänkt tanken att skaffa barn. Därför bör den som någon gång skulle vilja bli gravid följa råden begränsa intaget till två till tre gånger per år. Och även föräldrar behöver se till att barn inte överskrider den rekommenderade mängden.

Andra grupper kan äta fisken en gång i veckan utan att ta skada.

Påverkar hormoner

Foster, nyfödda och små barn som växer och utvecklas är allra känsligast för att få i sig dioxiner och PCB.

– Det ger effekter på hormoner, fortplantning, sköldkörtelhormon och vid höga halter – cancer, säger Vendela Roos, toxikolog på Livsmedelsverket.

Gifterna biter sig fast som bäst i feta fiskar som sill och strömming, lax, öring, sik och röding. Rådet är att barn, ungdomar och de som ska bära foster och amma barn bör äta de här fiskarna högst två till tre gånger per år.

Användningen av dioxiner och PCB förbjöds på 1970-talet. Sedan dess har halterna som kunnat mätas i bröstmjölk sjunkit år för år. Undersökningar har visat att de som föder barn i dag har en tiondel så höga halter i bröstmjölken jämfört med dem som födde barn på 1970-talet.

Sverige över gränsvärdet

– Här i Uppsala och i Stockholm tas prover på kvinnor som ska föda barn för första gången, i blod och i bröstmjölk. Det har man gjort över tid och ser glädjande nog att halterna minskat kraftigt. Men det är fortfarande för mycket, säger Vendela Roos.

EU har tagit fram ett mått för att räkna ut hur stora mängder dioxinlika ämnen man kan få i sig per vecka utan att det ger negativa hälsoeffekter. Det mäts i enheten pg TEQ per kilo kroppsvikt. EU:s gränsvärde ligger på 2, men i Sverige ligger medianvärdet för hur mycket vi får i oss på 3,5, enligt Livsmedelsverkets beräkningar – alltså betydligt högre.

Det är genom de feta insjö- och Östersjöfiskarna vi får i oss den största andelen, men även kött och mejeriprodukter bidrar till stor del. Hos barn står de för en majoritet, två tredjedelar.

Sverige har sedan många år ett undantag från EU för att få sälja fisk från Östersjön med halter av miljögifter som ligger över EU:s gränsvärden.

Ingen märkning

– Livsmedelsverket tycker att det vore bättre att Sverige inte omfattades av undantaget, utan följde EU:s gränsvärden för dioxin, men så är det inte beslutat, säger Vendela Roos på Livsmedelsverket.

I dag finns krav i lagstiftningen på att Livsmedelsverket ska informera känsliga grupper i befolkningen om riskerna. Men det finns inga krav på att fisken ska märkas så att konsumenter vet vilka som kan innehålla för höga halter av miljögifter.

– Den måste märkas med var den kommer ifrån, men inte med våra råd, säger Vendela Roos.

Uppmaningen är inte att avstå helt, utan att hålla sig till rekommendationen på två till tre fiskmåltider per år. Varför inte till midsommar och jul, så blir det lätt att hålla räkningen?

– Så kan man absolut tänka. Men tycker man om surströmming kan det vara bra att spara en av gångerna till surströmmingstiden, säger Vendela Roos.

Helena Björk/TT

Vendela Roos, toxikolog, Livsmedelsverket.
Vendela Roos, toxikolog, Livsmedelsverket.
Foto: PRIVAT

FAKTA

Se upp för de här fiskarna!

Den som vill bli gravid i framtiden, barn, ungdomar, gravida och ammande bör äta följande fiskar högst 2-3 gånger per år. Andra kan äta dem högst en gång i veckan.

Vildfångad lax och öring från Östersjön, Bottniska viken, Vänern och Vättern.

Lax som är fångad i älvarna.

Strömming och sill från Östersjön och Bottniska viken.

Vildfångad sik från Vänern och Vättern

Vildfångad röding från Vättern

Midsommarfisk utan gift:

Odlad lax och vildfångad lax från andra hav än Östersjön.

Sill på burk.

*Det finns andra både hälsomässiga och miljömässiga skäl att ta hänsyn till i valet av fisk som Livsmedelsverket informerar mer om.

FAKTA

Dioxiner och PCB

Dioxiner och PCB är organiska miljöföroreningar som fick stor spridning i miljön innan de förbjöds på 1970-talet.

Dioxiner bildas vid tillverkning av kemikalier som innehåller klor och vid förbränningsprocesser som sopförbränning.

PCB är industrikemikalier som användes inom många områden, som i transformatorer och fogmassor i hus.

Ämnena är fettlösliga och svår att bryta ned. Människor får i sig dem via maten. De finns i fisk, kött och mejeriprodukter – särskilt mycket i viss fisk.

För barn innebär det en "betydande risk" för hälsa att få i sig en viss mängd. Därför ges rådet att barn, gravida och den som vill bli gravid undviker livsmedel med höga halter.

Epidemiologiska studier visar att hög exponering för dioxiner och PCB under foster- och amningsperioden kan påverka spermiekvaliteten i vuxen ålder.

Andra studier antyder att exponering för dioxiner och PCB under fosterstadiet kan påverka hormonnivåer hos nyfödda, födelsevikt, barnens motoriska och kognitiva utveckling samt ha effekter på tandemaljen.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Axofinans

Nytt skolår – nya utgifter

Axofinans Ett nytt skolår innebär en hel del att tänka på. Barnen behöver ofta nya kläder, nya skor, ny ryggsäck samt nya anteckningshäften och dylikt.

Detta kan kännas som en hård smäll mot plånboken, särskilt med tanke på den nuvarande världssituationen, men det är oundvikliga och nödvändiga kostnader det gäller. Det finns dock sätt att spara pengar på dessa utgifter, om man planerar rätt och försöker strama åt budgeten. Man kan exempelvis köpa produkter i andra hand, sälja förra årets kläder och accessoarer, och se till att man köper produkter som håller i längden.

Den kommande perioden är hektisk för föräldrar runtom landet, eftersom ett nytt skolår befinner sig precis runt hörnet. Början av ett nytt skolår brukar vara en spännande händelse för barn, men innebär en hel del utgifter och bekymmer för föräldrarna. Barn växer snabbt, särskilt under de tidigare åren, och ett nytt skolår innebär därmed helt nya kläder och ny skolutrustning. Det är därför viktigt att man ser till att budgeten kan klara av detta. Processen kan upplevas som rätt frustrerande, men med rätt strategi behöver inte det nya skolåret vara så pass läskigt som det kanske verkar. Det här är vad man bör tänka på.

Sälj det som inte längre kommer användas

Produkterna som man införskaffat året innan är nog antingen för små eller för slitna för det nya skolåret, men det innebär inte att man bör slänga dem. Lägger man ut det gamla, exempelvis på marknadsplatser på nätet, kan man få in mer pengar för det nya, samtidigt som man värnar om miljön och ser till att andra barn får tillgång till bra kläder. Det som inte går att sälja går altid att donera till välgörenhet och dylikt, för att se till att inget går till spillo.

Köp andrahandsprodukter

Även om man inte känner sig bekväm med att köpa kläder i andrahand åt sina barn, finns det en hel del andra produkter man kan köpa begagnat inför det nya skolåret för att spara pengar. En ordentlig ryggsäck kan kosta en rejäl peng, men det går att hitta massvis med bra ryggsäckar på nätet, som inte sett mer än ett några månaders användning.

Även elektronik, såsom miniräknare eller mobiltelefoner, går utmärkt att köpa i andrahand. Detta är särskilt rekommenderat för yngre barn, eftersom de inte är särskilt varsamma över sina elektroniska ägodelar.

Ibland är det viktigt att söka hjälp

Barnen och deras behov bör alltid komma först. Därför är det viktigt att se till att man håller sig till en budget och ser till att det finns pengar över för det nödvändiga innan skolåret börjar. Men ibland slår saker och ting snett, vilket innebär att man måste söka hjälp på annat håll. Med hjälp av ett privatlån kan man se till att allting fortlöper som vanligt, även när det går fel i karriären eller i ekonomin. Ett privatlån från rätt bank är alltid att föredra framför sms-lån och dylikt, eftersom räntorna är lägre och företagen tenderar att vara mer seriösa samt uppriktiga.

Återanvänd inom familjen

För den större familjen är det alltid bra att återanvända vid möjlighet, istället för att köpa nytt år efter år. Återanvändning av skolprodukter och kläder är något som både skonar miljön, men även plånboken. Det känns även vanligtvis mycket bekvämare för barnen än att köpa in begagnade kläder och dylikt från annat håll.

Långsiktig planering lättar på stressen

Att uppfostra barn är dyrt – det vet alla. Men med långsiktig ekonomisk planering behöver man inte uppleva onödig stress inför varje skolår. En ordentlig buffert och en rimlig budget är allt som behövs för en god hushållsekonomi. Investering är ytterligare en faktor att fundera över, eftersom bra investeringar kan säkerställa barnens framtid och se till att varje nytt år blir enklare ekonomiskt än det föregående.

Sammanfattningsvis kan man göra följande för att underlätta ekonomiskt inför det nya skolåret:

– Spara pengar genom att köpa produkter i andrahand. Detta är ett utmärkt alternativ för mindre familjer och för familjer som värnar om miljön.

– Spara pengar genom att återanvända produkter inom familjen. En självklarhet för den större familjen.

– Sälja gamla produkter inför det nya skolåret.

– Lägga undan pengar för en buffert och hålla sig till en god, välanpassad budget.

Inrikes

Sex åtalas efter rekordstort kokainbeslag

Sex personer åtalas i ett narkotikamål där ett av de största beslagen htills av kokain och metamfetamin i Sverige gjorts. Arkivbild.
Foto: Christine Olsson/TT
Inrikes
Inrikes

Ur ett lönnfack mellan passagerar- och lastutrymmet i en specialbyggd mindre lastbil plockade polisen fram stora mängder kokain.

Nu åtalas sex personer i fallet, fyra av dem för inblandning i synnerligen grova narkotikabrott. Brotten ska ha skett i Stockholms södra förorter.

Totalt har 125 kilo kokain, 15 kilo metamfetamin och 33 500 ecstasytabletter beslagtagits. På gatan hade värdet varit flera hundra miljoner kronor.

"Det här är ett av de största beslagen som gjorts av kokain och metamfetamin i Sverige. Brotten är att bedöma som synnerligen grova med hänsyn till att de avsett synnerligen stor mängd narkotika av farligt slag och dessutom utgjort ett led i en verksamhet som bedrivits i större omfattning och varit yrkesmässig och organiserad", säger Ewa Korpi, kammaråklagare vid Riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet.

Enligt åtalet är det ett organiserat nätverk som ligger bakom narkotikahandeln.

De åtalade är mellan 23 och 70 år gamla. Fyra av de åtalade sitter häktade sedan november förra året.

Den 29 juni inleds rättegången i Södertörns tingsrätt. Den beräknas pågå i åtta dagar.

Inrikes

Vargattackerna ökar – går om lodjur

Antal registrerade angrepp 2011–2020.
Foto: Johan Hallnäs
Inrikes
Inrikes För första gången på tio år står varg för fler attacker än lodjur mot tamdjur. Ökningen skapar oro och uppgivenhet bland djurägare i drabbade områden.

Flera vargar har rört sig söderut de senaste åren och etablerat revir i Östergötland, Jönköping och Skåne. Förflyttningen till områden där tamdjursbesättningarna ligger tätare har gjort att vargars attacker på tamdjur har ökat de senaste tre åren. De är nu för första gången sedan 2011 fler än attackerna från lodjur, enligt Viltskadecenters statistik för år 2020.

– Men det är fortfarande relativt få angrepp generellt, inte ens över hundra attacker år 2020, säger Maria Levin, konsulent på Viltskadecenter och en av rapportförfattarna.

"Oroliga och uppgivna"

Ökningen gör ändå stor skillnad för djurägare i och med att en varg kan ta omkring 30 får i en attack, medan ett lodjur tar ett får, enligt Palle Borgström, ordförande för Lantbrukarnas riksförbund (LRF).

– Vi har många djurägare i områden där det introduceras varg som är väldigt oroliga och uppgivna, säger Borgström.

LRF-ordföranden säger också att det finns ett stort mörkertal kring hur många tamdjur som skadas eller dödas av varg. Dels på grund av att länsstyrelsens besiktningspersonal måste säkerställa att det är ett rovdjur som orsakat skadan, och dels för att vargfrågan är så infekterad att många tamdjursägare är rädda för hot från djurrättsaktivister om de anmäler.

Bidrag till stängsel

Den som anmäler en rovdjursattack och får det bekräftat av länsstyrelsen får en viss ersättning för skadan och man kan få bidrag till förbyggande åtgärder som rovdjursstängsel om man har varg i området.

Förra året gav länsstyrelserna bidrag om totalt 7,7 miljoner kronor för förbyggande åtgärder och 2,2 miljoner kronor betalades ut som ersättning för skador som stora rovdjur orsakat.

Men enligt Palle Borgström är ersättningen och bidragen för låga för att täcka de egentliga kostnaderna. Han förespråkar en lösning som skulle göra djurägarna som är anslutna till LRF mer trygga, enligt honom:

– Snabbare beslut om skyddsjakt behövs för att det ska vara en hanterbar situation när det dyker upp nya vandringsvargar, särskilt när det är individer som inte är genetiskt värdefulla.

Viktigt att anmäla

Maria Levin är förvånad över LRF:s uppgifter om ett mörkertal.

– Det finns system där alla skador av rovdjur ska besiktigas. Länsstyrelserna sköter det och det är gratis, säger Maria Levin.

Hon betonar att det är viktigt att LRF uppmanar sina medlemmar att anmäla misstänkta rovdjursangrepp.

– Vill man ha mer pengar i systemet finns ingen annan väg än att anmäla allt. Det är viktigt för statistiken att allt dokumenteras för att alla frågor ska kunna drivas på bästa sätt, oavsett vad man har för intresse i vargfrågan. Statistiken är det kunskapsunderlag som ska ligga till grund för besluten, säger Levin.

Viktigt att ha i åtanke är också att tamdjur kan dö av många olika orsaker, menar Maria Levin. Sveriges Viltcenter samarbetar mycket med Norge som har ett liknande system med besiktningspersonal. I grannlandet betar miljontals får fritt, alltså utan stängsel, vilket gör att rovdjursattacker är vanligare där även om de har färre rovdjur.

– Där har det visat sig att en stor del av attackerna mot får görs av tamhundar. Även enkätundersökningar i Sverige har visat att det är vanligt med hundattacker och det hanteras på ett helt annat sätt än rovdjursattacker, säger Maria Levin.

Matilda Träff/TT

FAKTA

Fakta: Antal angrepp av varg och lo

Antal registrerade angrepp mot tamdjur, av varg respektive lodjur.

2020: av varg 80, av lodjur 67

2019: 40 respektive 60

2018: 20 respektive 95

2017: 38 respektive 105

2016: 57 respektive 148

2015: 65 respektive 100

2014: 72 respektive 83

2013: 91 respektive 99

2012: 57 respektive 80

2011: 72 respektive 52

Källa: Viltskadecenter, SLU

Inrikes

Lastbilssläp med handsprit brinner på E6

Ett lastbilssläp med brandfarlig handsprit brinner på E6:an söder om Tanum. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

Ett lastbilssläp med handsprit brinner på E6:an söder om Tanum.

– Lasten innehåller etanol som är brandfarligt, säger polisens presstalesperson Thomas Fuxborg.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL