Utrikes

Biden öppnar för att släppa in fler på flykt

I år kommer 62 500 flyktingar att få en fristad i USA, vilket är fyra gånger fler än det tak på 15 000 som förre presidenten Donald Trump satte. Arkivbild.
Foto: Julio Cortez/AP/TT
Utrikes
Utrikes Efter att ha fått svidande kritik för att behållit förre presidenten Donald Trumps flyktingtak, fyrfaldigar president Joe Biden nu antalet flyktingar som i år släpps in i USA till 62 500.
PREMIUM

"Det här raderar ut det historiskt låga antalet på 15 000 som sattes av den tidigare regeringen, vilket inte speglade USA:s värderingar som ett land där flyktingar välkomnas och får stöd", säger Biden i ett uttalande.

Redan nästa år är målet att släppa in dubbelt så många flyktingar – 125 000 – uppger presidenten. Det handlar dock inte om de migranter från Centralamerika som försöker ta sig in i USA söderifrån, utan endast om flyktingar från FN:s flyktingläger som har valts ut av amerikanska säkerhets- och underrättelsetjänster.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Varför eskalerar våldet i Jerusalem och Gaza?

Palestinier under sammandrabbningar med israeliska säkerhetsstyrkor vid al-Aqsamoskén i måndags.
Foto: Mahmoud Illean/AP/TT
Utrikes
Utrikes Spänningarna i östra Jerusalem har eskalerat under flera veckor. Hundratals har skadats i sammandrabbningar och situationen har utvecklats till en kris med raketbeskjutning från Gaza som besvarats med israeliska luftangrepp.
Här är bakgrunden till de pågående oroligheterna.

Varför har våldsamheter utbrutit i Jerusalem just nu?

Situationen har varit mer spänd än vanligt i Jerusalem under en månads tid, sedan inledningen av ramadan i mitten av april.

Ilska väcktes bland palestinier då israelisk polis spärrade av torget vid Damaskusporten, som är en viktig samlingsplats under den muslimska fastemånaden. Beslutet utlöste den 12 april protester och flera dagar av sammandrabbningar mellan unga palestinier och kravallpolis.

Spänningarna ökade när Israel med hänvisning till pandemin begränsade antalet palestinier som släpptes igenom vägspärrar från Västbanken för att ta sig till al-Aqsamoskén under den första fredagsbönen under ramadan, den 16 april.

Samtidigt började det dyka upp flera klipp på videoappen Tiktok där palestinier attackerar och trakasserar ultraortodoxa judar i Jerusalem. Det följdes av överfall mot israeliska araber och palestinier.

Den 22 april utbröt nya oroligheter då den judiska extremistgruppen Lehava marscherade genom Jerusalem. Över 100 människor skadades.

Den 25 april togs avspärrningarna framför Damaskusporten bort. Men spänningarna var fortsatt starka och började koka över mot slutet av förra veckan. Över 200 palestinier och minst 17 israeliska poliser skadades i våldsamma oroligheter efter ramadans avslutande fredagsbön i al-Aqsamoskén.

Situationens explosivitet har förstärkts av ett pågående rättsfall som kan leda till vräkningar av flera palestinska familjer i området Sheikh Jarrah i östra Jerusalem.

Vad händer i Sheikh Jarrah?

En israelisk domstol dömde tidigare i år till fördel för judiska bosättare som under lång tid gjort anspråk på bostäderna. Motiveringen var att marken tillhört judiska familjer före kriget 1948. Området ockuperades av Jordanien 1948–1967, då palestinska familjer som tidigare fått fly sina hem i västra Jerusalem och Haifa flyttade in i Sheikh Jarrah.

Den specifika rättstvisten gäller bostäder som ursprungligen ska ha köpts av judiska organisationer i slutet av 1800-talet, skriver nyhetsbyrån Reuters.

Protesterande palestinier ser fallet som en del i vad de beskriver som israeliska försök att i strid med internationell rätt driva bort palestinier från östra Jerusalem. Israels regering har, å sin sida, framställt fallet som en privat dispyt.

Israels högsta domstol planerade att ta upp en begäran om överklagan av vräkningsbeslutet på måndag nästa vecka. Men justitiedepartementet har meddelat att förhandlingen skjuts upp "på grund av rådande omständigheter".

Varför har Hamas blandat sig i?

Oroligheterna i Jerusalem har den senaste tiden spridit sig till Gazaremsan, där styrande islamistiska Hamas, som terrorstämplats av bland annat EU, hotat med att Israel ska få betala ett högt pris om "aggressionen" i östra Jerusalem inte upphör.

– Retoriken och hoten från Hamas har varit tydligare och skarpare än tidigare, säger Mellanösternkännaren Anders Persson.

Redan i slutet av april avfyrades ett antal raketer från Gazaremsan mot södra Israel, vilket besvarades med israeliska flyganfall.

Men situationen har eskalerat rejält det senaste dygnet då hundratals raketer avfyrats. På tisdagen dödades två personer i den israeliska staden Ashkelon enligt israeliska myndigheter. Från palestinskt håll kommer uppgifter om minst ett 20-tal döda i de israeliska flygräder som genomförts som svar på raketbeskjutningen.

Upptrappningen sker i ett läge av politisk instabilitet både i Israel – där en ny regering ännu inte finns på plats efter valet tidigare i år – och på den palestinska sidan. Den palestinske presidenten på Västbanken, Mahmud Abbas, beslutade häromveckan att skjuta upp de planerade gemensamma palestinska valen i Västbanken och i Gazaremsan, vilket väckte Hamas missnöje.

– Hamas höjda tonläge och agerande kan vara ett sätt att positionera sig internt politiskt, säger Anders Persson, som är statsvetare vid Linnéuniversitetet.

Vad händer med försöken att mäkla fred?

Inga fredssamtal eller öppna förhandlingar om nedtrappning pågår.

Den planerade Jerusalemdagen, då Israel firar erövringen av staden i Sexdagarskriget 1967, i måndags ställdes dock in i sista stund och israelisk polis har förbjudit judar från att besöka området vid al-Aqsamoskén.

– Just nu befinner man sig i ett läge av begränsad upptrappning, säger Anders Persson.

Mattias Mächs/TT

FAKTA

Fakta: En delad stad

Enligt FN:s delningsplan för Palestina 1947 skulle Jerusalem till en början vara en "internationell" stad. Först senare skulle stadens status i de två länder som skulle bildas, en judisk och en arabisk, avgöras.

När Israel året efter utropade sin självständighet anföll grannländerna. Jerusalems gamla stad och östra delar intogs av Jordanien. Judar kastades ut från många fastigheter, som palestinier nu bor i och anser sig ha rätt till, och judar gavs inte heller möjlighet att exempelvis besöka Klagomuren.

I sexdagarskriget knappt 20 år senare erövrade Israel dessa stadsdelar. Enligt israelisk historieskrivning återförenades därmed den heliga staden efter kriget sommaren 1967, en seger som numera högtidlighålls med Jerusalemdagen i maj varje år.

Större delen av omvärlden ser dock fortfarande Jerusalem som en delad stad, och de östra delarna som ockuperad mark. Enligt flera fredsplaner som lagts fram genom åren ska Israel kunna behålla den västra halvan, och där ha sin huvudstad, medan den östra halvan blir huvudstad i palestiniernas stat.

Utrikes

Minst 18 barn får vård efter dödlig skolattack

Ambulanser och polisbilar utanför skolan i Kazan efter dådet.
Foto: Roman Kruchinin/AP/TT
Utrikes
Utrikes En beväpnad ung man gick till attack mot en skola i den ryska miljonstaden Kazan 80 mil öster om Moskva.
Minst nio personer, varav sju var barn, dödades i dådet.
Händelsen får president Putin att beordra en översyn av Rysslands vapenlagar.
PREMIUM

En nationell tragedi. Så beskriver Rustam Minnichanov, regionpresident i delrepubliken Tatarstan där Kazan ligger, den blodiga attacken mot skolan.

– Vi har förlorat sju barn – fyra pojkar och tre flickor. Vi har också förlorat en lärare. Och vi har förlorat ytterligare en kvinna som var anställd på skolan, säger han i ett videouttalande som citeras av nyhetsbyrån Reuters.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Putin vill att Ryssland lämnar flygfördrag

Rysslands president Vladimir Putin.
Foto: Mikhail Klimentyev/Sputnik/Kreml pool via AP/TT
Utrikes
Utrikes

Rysslands president Vladimir Putin lämnade på tisdagen in ett lagförslag om att landet lämnar flygfördraget Open skies.

Enligt fördraget tillåts obestyckade flygfarkoster att flyga över medlemsländers territorium. Syftet är flygövervakning som en del av vapenkontroll och information om eventuell upprustning.

USA:s förre president Donald Trump lämnade fördraget i november, i ett av de sista politiska beslut han tog innan han lämnade makten. Trump anklagade Ryssland för att bryta mot avtalet.

I januari meddelade Ryssland att man ämnade göra likaledes, för att sedan antyda att man avsåg vara kvar i rustningskontrollavtalet.

Men med Putins lagförslag är beskedet tydligt från Moskva. En representant för parlamentet dumans utrikesutskott sade att lagförslaget kommer att få "oreserverat stöd".

Lagförslaget måste antas både i duman och i federationsrådet.

Rättad: I en tidigare version fanns en felaktig uppgift om flygfarkosterna.

Utrikes

Tuffa tag om coronapass i EU

EU-minister Hans Dahlgren (i mitten) i samspråk med kollegorna Ana Paula Zacarias från Portugal och Michael Roth från Tyskland om de förhandlingar som nu förs om införandet av vaccinpass i EU.
Foto: Olivier Hoslet/AP/TT
Utrikes
Utrikes Tuffa förhandlingar återstår innan EU:s vaccinpass kan bli verklighet.
Moderaterna vill att Sverige driver på för att stoppa nationella åtgärder – men får inte gehör av regeringen.

Förhandlare från EU-parlamentet och EU:s medlemsländer höll under tisdagen sitt andra möte i jakten på enighet om "de gröna certifikaten".

Någon uppgörelse är ännu inte att vänta – även om EU-minister Hans Dahlgren (S) tycker sig höra positiva omdömen från Portugal, som förhandlar för medlemsländernas räkning.

Överlag andas EU-länderna optimism efter drygt ett år i pandemins klor.

– Man ser en vår komma, i mer än en bemärkelse, säger Dahlgren efter tisdagens EU-ministermöte i Bryssel.

Kräver ändring

EU-kommissionen har föreslagit ett gemensamt intyg som ska visa om man vaccinerats mot covid-19, nyss varit sjuk eller nyligen tagit ett test. Vaccinpasset ska finnas både på papper och digitalt och se till att gränsöverskridningar återigen kan ske lika smidigt som före pandemin.

Men enkelt är det inte. EU-länderna vill fortsatt kunna ta beslut på egen hand om att exempelvis kunna kräva karantän vid resande från länder med hög smittspridning.

Det gillas inte av EU-parlamentet.

– Vi kräver att medlemsstaterna backar. Medlemsstaterna vill fortfarande kunna ha olika nationella restriktioner vilket vore väldigt olyckligt, säger svenske EU-parlamentsledamoten Tomas Tobé (M).

"Det går inte"

Han manar nu regeringen att "ta taktpinnen" och förmå andra EU-länder att acceptera parlamentets syn på saken.

Hans Dahlgren är dock föga intresserad.

– Nej, det går inte. Det här är nationell kompetens, när det gäller vad man ska göra inne i sitt eget land, inklusive vilka reserestriktioner man har. Varje land måste ha rätt att skydda sin egen befolkning på det sätt som man själv tycker är det bästa, säger EU-ministern i Bryssel.

– Vi ska samordna så mycket vi kan och koordinera så mycket vi kan. Men den nationella beslutsrätten i den här typen av frågor måste vi ha kvar, säger Dahlgren.

Enighet i maj?

Planen är att vaccinpassen – som kommissionen kallar "gröna certifikat" och EU-parlamentet vill döpa till "covid-certifikat" – ska fungera i hela EU från den 1 juli.

Tekniken testas just nu i 18 av EU-länderna, däribland Sverige.

Politiskt återstår det dock en hel del innan ett beslut kan tas. Förutom frågan om nationella restriktioner kräver EU-parlamentet även att resesugna ska kunna testa sig gratis.

Förhoppningen är ändå att en uppgörelse ska kunna nås redan i maj, då EU:s stats- och regeringschefer håller ett extrainsatt toppmöte i Bryssel den 24-25 maj.

Wiktor Nummelin/TT

EU-parlamentsledamoten Tomas Tobé (M) hoppas på en snabb uppgörelse om förslaget om 'gröna certifikat' för att underlätta resandet i EU efter coronapandemin. Arkivbild.
EU-parlamentsledamoten Tomas Tobé (M) hoppas på en snabb uppgörelse om förslaget om "gröna certifikat" för att underlätta resandet i EU efter coronapandemin. Arkivbild.
Foto: Fredrik Persson/TT

FAKTA

Fakta: EU:s coronapass

EU-kommissionen har föreslagit införandet av ett digitalt grönt certifikat för resande inom EU. I certifikatet ska finnas uppgifter om vaccinering, tester och tidigare covid-19-sjukdom.

Certifikatet ska gälla i alla EU-länder och även vara möjligt att införa för Norge, Island, Schweiz och Liechtenstein. Det ska vara gratis, finnas i både digital form och på papper och kunna utfärdas på alla officiella EU-språk.

Den som ännu inte vaccinerats ska ändå kunna använda certifikatet för att exempelvis bevisa att man nyligen blivit testad eller redan haft covid-19.

Vaccineringsuppgifterna ska främst gälla för de vaccin som blivit allmänt godkända av EU:s läkemedelsmyndighet EMA. För den som fått ett annat vaccin – exempelvis från Ryssland eller Kina – vill kommissionen att det ska vara upp till medlemsländerna att avgöra om det ska godkännas eller inte.

Kompromissförhandlingar pågår just nu mellan EU-parlamentet och EU:s medlemsländer, i hopp om att möjliggöra ett införande från den 1 juli.

Utrikes

Rysk extremistlag hotar stoppa regimkritiker

Duman i Ryssland. Arkivbild.
Foto: Pavel Golovkin/AP/TT
Utrikes
Utrikes Ett lagförslag i Ryssland vill förbjuda extremistanhängare att bli folkvalda.
I definitionen ingår troligen anhängare till den fängslade regimkritikern Aleksej Navalnyj.

Det ryska parlamentet ska debattera lagförslaget som ska förhindra medlemmar i det man betecknar som extremistorganisationer från att delta i den demokratiska processen som folkvald.

Den dömde och fängslade Navalnyj och hans nätverk pekas inte ut i lagen, men i ett parallellt och sammankopplat fall kräver åklagare att hans antikorruptionsstiftelse FBK ska betraktas som en extremistorganisation.

Nästa vecka

Åklagares begäran ska prövas på måndag. Debatt om lagförslaget inleds nästa vecka.

En lag skulle inte bara påverka de mest uppsatta medlemmarna och aktivisterna i Navalnyjs organisation, utan även många tusen ryska medborgare – kanske fler – som gett organisationen någon typ av donation, skriver nyhetsbyrån AFP i en analys.

En lag måste prövas i parlamentets kammare duman och ryska federationsrådet. Men ansvariga ser inga problem för en snabb behandling och rappt beslut.

Vasilij Piskarjov leder parlamentets utskott som utreder utländsk inblandning i ryska angelägenheter. Han hoppas och tror att lagen kan vara stadgad före parlamentsvalen i september.

"Första läsningen den 18 maj. Det är viktigt att den inte försenas", skriver han på sociala medier, i det här fallet Telegram.

Stoppa hatets språk

Piskarjov hävdar retoriskt att lagen inte är uttänkt för att gälla någon speciell organisation:

– Låt mig besvara med en enkel fråga. Vill du att dina intressen tillvaratas av någon i parlamentet som talar hatets språk, som vill förstöra ditt land, någon som är emot människor med annan nationalitet eller tro? säger Piskarjov till nyhetsbyrån AFP.

– Jag tror inte det.

Bland organisationer som redan stämplats som extremistiska i Ryssland finns den kristna rörelsen Jehovas vittnen, av många betraktad som en sekt.

Enligt det förslag som ligger i duman så ska en person som haft en ledande ställning i klassade extremistorganisationer inte kunna bli folkvald på fem år. Har man stöttat organisationen ekonomiskt så gäller förbudet i tre år.

Bland de rörelser som klassats som terrororganisationer finns terrorgrupperna al-Qaida och IS. Medlemmar och anhängare till dessa är förbjudna att vistas i Ryssland, och hotas av långa fängelsestraff om de bryter mot förbudet.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Kasinohai.com

Spellagstiftning - Finland vs Sverige

Kasinohai.com Om du är osäker på hur spellagstiftningen ser ut i Finland och Sverige och om det finns några större skillnader bör du fortsätta att läsa denna artikel där vi kommer att gå igenom de stora dragen i de båda ländernas spellagstiftning.

Spellagstiftningen i Sverige

Den 1 januari 2019 införde Sverige ny lagstiftning som avslutade dominansen från det av regeringen drivna onlinespelföretaget och öppnade sektorn för privata företag.

Under flera år var det statligt ägda Svenska Spel den enda verksamheten som tilläts att tillhandahålla onlinespel till medborgare i Sverige, vare sig det handlar om casinospel, betting på sport eller andra former av spel.

Naturligtvis kringgick de flesta företag denna lagstiftning och år 2018 hade privata företag fått en 29-procentig andel av spelmarknaden i Norden.

Delvis i ett erkännande av ett sådant nytt paradigm och delvis för att de var i behov av skattepengar, gick den svenska regeringen med på att införa nya spellagar. Under den nya lagstiftningen har myndigheten Spelinspektionen rätten att ge licens till privata företag. Hittills har myndigheten tillåtit cirka 100 företag att tillhandahålla sina tjänster till svenska spelare.

De största vinnarna på denna nya lagstiftning är de svenska medborgarna. På grund av lagarna för spel online kan svenskarna nu välja och vraka bland de bästa spelbolagen. Svenska spelportaler visar de bästa casinotjänsterna online och incitamenten för svenska deltagare.

Staten är också en stor vinnare på detta drag. Det är inget mysterium att legalisering av spel på internet är ett snabbt sätt till att generera mer skatteintäkter till statskassan. I hela Sverige måste licensierade företag betala en inkomstskatt på 18 procent av sin inkomst till svenska konsumenter.

Sådana skattebetalningar träder i kraft i år och vi hoppas att vi kommer att få se effekterna av denna inkomstkälla i Sveriges kommande budget.

De svenska spellagarna har hittat en balans mellan att ge spelare valfrihet och skydda dem mot bedrägliga spelbolag. Att främja spel utan tillstånd har varit förbjudet, och den svenska Spelinspektionen har nu fått mandat att blockera överföringar mellan deltagare och obehöriga operatörer.

Lagarna innehåller också strikta regler för etiskt spel. Spelinspektionen har befogenheten att tvinga privata operatörer att vidta sådana åtgärder för deltagarnas säkerhet. Dessutom måste alla speloperatörer erbjuda samtliga spelare ett val om att självuteslutning.

Det har bara gått ett år med de nuvarande svenska lagarna för spel online, och det är ingen tvekan om att vi kommer att se fler regler för att tillåta säkert spel i framtiden.

Spellagstiftningen i Finland

Onlinespel är en av de mest populära formerna av underhållning för människor över hela världen. Särskilt finländarna är människor som älskar att spela. Det har visats att finländarna kan spela för upp till 10 miljarder euro på lotter, spelautomater och sportspel varje år.

Republiken Finland har alltid haft ett regeringsstyrt spelmonopol och trots den senaste utvecklingen inom branschen verkar det som om det kommer att fortsätta vara så. Onlinespel och finska onlinecasinon har blivit en av de största inkomstkällorna under de senaste åren. Finland klassificeras också som den femte största spelnationen i världen, varför de flesta utländska operatörer nu försöker komma in på den finska spelmarknaden. Tyvärr verkar det som om det inte kommer att vara ett alternativ nu eller inom en snar framtid.

Under 2010 begärde Europeiska kommissionen att Finland skulle genomföra ändringar av deras spellagstiftning som skulle göra den mer överensstämmande med EU:s lagar. Trots påtryckningar från Europeiska Unionen förblir Finlands spelstruktur oförändrad. Även om spel i Finland är 100% lagligt är spelreglerna lite mer komplexa. Intressant nog visade statistiken under en nyligen gjord rapport från det finska bolaget Yle att 66% av de äldre finländska invånarna som intervjuades föredrar ett monopol.

Staten har monopol på alla former av spel oavsett om det är online eller offline. All spelverksamhet har alltid hanterats av tre statliga företag. RAY hade alltid haft kontroll över bordsspel och spelautomater i Finland. Nationella lotteriet, sportspel och instant win-spel kontrollerades och reglerades av Veikkaus Oy och alla spel på hästkapplöpning reglerades av Fintoto.

Dessa tre enheter reglerades och kontrollerades av staten och all vinst som gjorts på spel gavs tillbaka till landet oavsett om det är genom konst, vetenskap, sport eller utbildning. Under 2017 slogs dessa tre enheter samman för att skapa ett statligt monopol med namnet Veikkaus.

Slutsats

Som du kan se finns det ett par skillnader i spellagstiftningen hos de båda grannländerna. Efter de förändringar som skedde i Sverige 2019 så är den svenska spelmarknaden betydligt mer öppen och välkomnande för svenska spelare. Finländarna verkar dock inte vara så besvikna, de får goda skatteintäkter och merparten av den äldre befolkningen verkar vilja behålla det rådande monopolet.

Utrikes

Danska politiker förvånade över vaccinstopp

Danmarks statsminister Mette Frederiksen (S).
Foto: Jens Dresling/Ritzau Scanpix via AP/TT
Utrikes
Utrikes Danmarks statsminister Mette Frederiksen (S) säger sig vara förvånad över det danska beslutet att lyfta ut Janssens covidvaccin ur landets vaccinationsprogram.
– Beslutet avviker från andra länders beslut. Som jag förstår det avviker beslutet från alla andra EU-länders, säger hon.

I ett anförande i folketinget understryker Frederiksen att danska hälsomyndigheter, inte politiker, ligger bakom Janssenstoppet – som hon kallar "säreget".

Frederiksen poängterar att Janssens vaccin har godkänts av såväl amerikanska och europeiska som danska hälsovårdsmyndigheter.

Anledningen till det danska stoppet är att det enligt bland andra EU:s läkemedelsmyndighet EMA finns "en möjlig koppling till väldigt sällsynta fall av ovanliga blodproppar" hos vaccinet.

Men enligt EMA, liksom världshälsoorganisationen WHO, överväger fördelarna riskerna med vaccinet. Danska Sundhedsstyrelsen har dock resonerat tvärtom i sin utvärdering av riskerna.

Statsministern får medhåll i sin kritik från Venstres partiledare Jakob Ellemann-Jensen.

– Jag förstår mig helt enkelt inte på beslutet, säger han.

De Konservatives partiledare, Søren Pape Poulsen, föreslår att partiledarna på frivillig basis vaccinerar sig med Janssens vaccin för att öka förtroendet för det.

Utrikes

Israeliska offer medan dödstal stiger i Gaza

Ett högt bostadshus i Shati i staden Gaza med omfattande skador, sedan Israel beskjutit staden som svar på palestinska raketer.
Foto: Khalil Hamra/AP/TT
Utrikes
Utrikes Två israeler har dödats av raketbeskjutning mot södra Israel, medan ett 20-tal palestinier dödats i israeliska flygräder mot militära mål i Gaza.
Samtidigt fortsätter oroligheterna i Jerusalem, och omvärlden vädjar om lugn.
PREMIUM

Israel säger sig ha dödat femton stridande från Hamas och Islamiska jihad i luftattackerna mot Gazaremsan, enligt armén.

– Vi har slagit till mot 130 militära mål som huvudsakligen tillhör Hamas, säger talespersonen Jonathan Conricus till medier, syftande på islamistgruppen som kontrollerar den avstängda Gazaremsan.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Arabförbundet fördömer Israels agerande

Arabförbundets generalsekreterare Ahmad Abu al-Ghayt. Arkivbild.
Foto: Hussein Malla/AP/TT
Utrikes
Utrikes Arabförbundets generalsekreterare kallar de israeliska flygräderna mot Gazaremsan "urskillningslösa och oansvariga", och lägger skulden för oroligheterna i Jerusalem på Israel.
EU och USA uppmanar båda sidor att bidra till avspänning. FN kräver att gripna barn släpps fria.
PREMIUM

Israel bär ansvar för den "farliga upptrappningen" av oroligheterna i Jerusalem, skriver Arabförbundets generalsekreterare Ahmad Abu al-Ghayt i ett uttalande.

Från Bryssel kommer fördömanden mot båda sidors agerande.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL