Utrikes

Rekordmånga högerextrema dåd i Tyskland

Nynazister demonstrerar i tyska Greifswald. Arkivbild.
Foto: Stefan Sauer/AP/TT
Utrikes
Utrikes Tyska högerextremister begick i fjol fler brott än något år sedan myndigheterna började föra statistik. Inrikesministern varnar för en brutalisering av samhället.
PREMIUM

Under 2020 begicks 23 604 brott med högerextrema motiv, enligt statistik över politiskt motiverad brottslighet som presenteras på tisdagen. Det är fler än något år sedan 2001, då man började räkna.

– Högerextremism är fortsatt det största hotet mot vårt land, säger inrikesminister Horst Seehofer (CSU) vid en presskonferens, enligt nyhetsbyrån AFP.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Minst 18 barn får vård efter dödlig skolattack

Ambulanser och polisbilar utanför skolan i Kazan efter dådet.
Foto: Roman Kruchinin/AP/TT
Utrikes
Utrikes En beväpnad ung man gick till attack mot en skola i den ryska miljonstaden Kazan 80 mil öster om Moskva.
Minst nio personer, varav sju var barn, dödades i dådet.
Händelsen får president Putin att beordra en översyn av Rysslands vapenlagar.

En nationell tragedi. Så beskriver Rustam Minnichanov, regionpresident i delrepubliken Tatarstan där Kazan ligger, den blodiga attacken mot skolan.

– Vi har förlorat sju barn – fyra pojkar och tre flickor. Vi har också förlorat en lärare. Och vi har förlorat ytterligare en kvinna som var anställd på skolan, säger han i ett videouttalande som citeras av nyhetsbyrån Reuters.

Många skadade

Minnichanov berättar att 18 barn vårdas på sjukhus, en del av dem för skottskador, andra för skador som brutna ben. Flera elever hoppade ut ur fönstren för att undkomma mördaren. Tre skottskadade vuxna vårdas också efter attacken.

Den misstänkte massmördaren har gripits. Han är 19 år gammal och hade vapenlicens, skriver Reuters.

"Skola nummer 175" ligger i ett tätbefolkat område i östra Kazan och många mobilfilmer cirkulerar från attacken. I en av dem syns hur en polis har tryckt ned en person på marken framför skolans huvudingång, och sedan rycker upp och för bort honom.

Befarad terror

Inledningsvis florerade uppgifter om en andra gärningsman, som i så fall skulle ha skjutits ihjäl. Men i en uppdatering säger inrikesdepartementet att den gripne agerade ensam.

Medier återger också uppgifter om en explosion efter skottlossningen på skolan. Dessa uppgifter är inte bekräftade.

Ett omfattande räddningsuppbåd skickades till platsen. Elever evakuerades till andra lokaler i närheten, där psykologer tittar till dem. Myndigheter ser det som en möjlig terrorhandling, och har skärpt bevakningen i hela staden, meddelar ryska inrikesdepartementet enligt nyhetsbyrån Interfax.

Ser över vapenlagar

Rysslands president Vladimir Putin skickar sina djupaste kondoleanser till offrens anhöriga, säger hans talesman Dmitrij Peskov. Dådet utlöser en översyn av landets vapenlagar.

– Presidenten har beordrat akut arbete med nya regler angående vilka slags vapen som civilpersoner får ha, säger Peskov.

Detta ska vara föranlett av det eller de vapen som användes i attacken. Exakt vilka vapentyper det var är dock ännu inte offentliggjort.

Henrik Samuelsson/TT

Filip Norman/TT

Specialpoliser vid ingången till 'Skola nummer 175' i Kazan.
Specialpoliser vid ingången till "Skola nummer 175" i Kazan.
Foto: Michail Frolov/Tatarstans presidentstab/AP/TT
En kvinna eskorteras till en ambulans efter tisdagens dåd.
En kvinna eskorteras till en ambulans efter tisdagens dåd.
Foto: Roman Krutjinin/AP/TT

FAKTA

Fakta: Kazan

Kazan är en stad med drygt 1,2 miljoner invånare, vilket innebär att den tävlar med Niznij Novgorod om platsen som femte störst i Ryssland.

Staden ligger cirka 80 mils bilväg från Moskva, och är det första större stoppet österut från huvudstaden på Transsibiriska järnvägen.

Internationellt sett kanske staden oftast omtalas i idrottssammanhang. Under herrarnas fotbolls-VM 2018 spelades bland kvartsfinalen Brasilien–Belgien i Kazan.

Utrikes

Putin vill att Ryssland lämnar flygfördrag

Rysslands president Vladimir Putin.
Foto: Mikhail Klimentyev/Sputnik/Kreml pool via AP/TT
Utrikes
Utrikes

Rysslands president Vladimir Putin lämnade på tisdagen in ett lagförslag om att landet lämnar flygfördraget Open skies.

Enligt fördraget tillåts obestyckade flygfarkoster att flyga över medlemsländers territorium. Syftet är flygövervakning som en del av vapenkontroll och information om eventuell upprustning.

USA:s förre president Donald Trump lämnade fördraget i november, i ett av de sista politiska beslut han tog innan han lämnade makten. Trump anklagade Ryssland för att bryta mot avtalet.

I januari meddelade Ryssland att man ämnade göra likaledes, för att sedan antyda att man avsåg vara kvar i rustningskontrollavtalet.

Men med Putins lagförslag är beskedet tydligt från Moskva. En representant för parlamentet dumans utrikesutskott sade att lagförslaget kommer att få "oreserverat stöd".

Lagförslaget måste antas både i duman och i federationsrådet.

Rättad: I en tidigare version fanns en felaktig uppgift om flygfarkosterna.

Utrikes

Tuffa tag om coronapass i EU

EU-minister Hans Dahlgren (i mitten) i samspråk med kollegorna Ana Paula Zacarias från Portugal och Michael Roth från Tyskland om de förhandlingar som nu förs om införandet av vaccinpass i EU.
Foto: Olivier Hoslet/AP/TT
Utrikes
Utrikes Tuffa förhandlingar återstår innan EU:s vaccinpass kan bli verklighet.
Moderaterna vill att Sverige driver på för att stoppa nationella åtgärder – men får inte gehör av regeringen.

Förhandlare från EU-parlamentet och EU:s medlemsländer höll under tisdagen sitt andra möte i jakten på enighet om "de gröna certifikaten".

Någon uppgörelse är ännu inte att vänta – även om EU-minister Hans Dahlgren (S) tycker sig höra positiva omdömen från Portugal, som förhandlar för medlemsländernas räkning.

Överlag andas EU-länderna optimism efter drygt ett år i pandemins klor.

– Man ser en vår komma, i mer än en bemärkelse, säger Dahlgren efter tisdagens EU-ministermöte i Bryssel.

Kräver ändring

EU-kommissionen har föreslagit ett gemensamt intyg som ska visa om man vaccinerats mot covid-19, nyss varit sjuk eller nyligen tagit ett test. Vaccinpasset ska finnas både på papper och digitalt och se till att gränsöverskridningar återigen kan ske lika smidigt som före pandemin.

Men enkelt är det inte. EU-länderna vill fortsatt kunna ta beslut på egen hand om att exempelvis kunna kräva karantän vid resande från länder med hög smittspridning.

Det gillas inte av EU-parlamentet.

– Vi kräver att medlemsstaterna backar. Medlemsstaterna vill fortfarande kunna ha olika nationella restriktioner vilket vore väldigt olyckligt, säger svenske EU-parlamentsledamoten Tomas Tobé (M).

"Det går inte"

Han manar nu regeringen att "ta taktpinnen" och förmå andra EU-länder att acceptera parlamentets syn på saken.

Hans Dahlgren är dock föga intresserad.

– Nej, det går inte. Det här är nationell kompetens, när det gäller vad man ska göra inne i sitt eget land, inklusive vilka reserestriktioner man har. Varje land måste ha rätt att skydda sin egen befolkning på det sätt som man själv tycker är det bästa, säger EU-ministern i Bryssel.

– Vi ska samordna så mycket vi kan och koordinera så mycket vi kan. Men den nationella beslutsrätten i den här typen av frågor måste vi ha kvar, säger Dahlgren.

Enighet i maj?

Planen är att vaccinpassen – som kommissionen kallar "gröna certifikat" och EU-parlamentet vill döpa till "covid-certifikat" – ska fungera i hela EU från den 1 juli.

Tekniken testas just nu i 18 av EU-länderna, däribland Sverige.

Politiskt återstår det dock en hel del innan ett beslut kan tas. Förutom frågan om nationella restriktioner kräver EU-parlamentet även att resesugna ska kunna testa sig gratis.

Förhoppningen är ändå att en uppgörelse ska kunna nås redan i maj, då EU:s stats- och regeringschefer håller ett extrainsatt toppmöte i Bryssel den 24-25 maj.

Wiktor Nummelin/TT

EU-parlamentsledamoten Tomas Tobé (M) hoppas på en snabb uppgörelse om förslaget om 'gröna certifikat' för att underlätta resandet i EU efter coronapandemin. Arkivbild.
EU-parlamentsledamoten Tomas Tobé (M) hoppas på en snabb uppgörelse om förslaget om "gröna certifikat" för att underlätta resandet i EU efter coronapandemin. Arkivbild.
Foto: Fredrik Persson/TT

FAKTA

Fakta: EU:s coronapass

EU-kommissionen har föreslagit införandet av ett digitalt grönt certifikat för resande inom EU. I certifikatet ska finnas uppgifter om vaccinering, tester och tidigare covid-19-sjukdom.

Certifikatet ska gälla i alla EU-länder och även vara möjligt att införa för Norge, Island, Schweiz och Liechtenstein. Det ska vara gratis, finnas i både digital form och på papper och kunna utfärdas på alla officiella EU-språk.

Den som ännu inte vaccinerats ska ändå kunna använda certifikatet för att exempelvis bevisa att man nyligen blivit testad eller redan haft covid-19.

Vaccineringsuppgifterna ska främst gälla för de vaccin som blivit allmänt godkända av EU:s läkemedelsmyndighet EMA. För den som fått ett annat vaccin – exempelvis från Ryssland eller Kina – vill kommissionen att det ska vara upp till medlemsländerna att avgöra om det ska godkännas eller inte.

Kompromissförhandlingar pågår just nu mellan EU-parlamentet och EU:s medlemsländer, i hopp om att möjliggöra ett införande från den 1 juli.

Utrikes

Rysk extremistlag hotar stoppa regimkritiker

Duman i Ryssland. Arkivbild.
Foto: Pavel Golovkin/AP/TT
Utrikes
Utrikes Ett lagförslag i Ryssland vill förbjuda extremistanhängare att bli folkvalda.
I definitionen ingår troligen anhängare till den fängslade regimkritikern Aleksej Navalnyj.

Det ryska parlamentet ska debattera lagförslaget som ska förhindra medlemmar i det man betecknar som extremistorganisationer från att delta i den demokratiska processen som folkvald.

Den dömde och fängslade Navalnyj och hans nätverk pekas inte ut i lagen, men i ett parallellt och sammankopplat fall kräver åklagare att hans antikorruptionsstiftelse FBK ska betraktas som en extremistorganisation.

Nästa vecka

Åklagares begäran ska prövas på måndag. Debatt om lagförslaget inleds nästa vecka.

En lag skulle inte bara påverka de mest uppsatta medlemmarna och aktivisterna i Navalnyjs organisation, utan även många tusen ryska medborgare – kanske fler – som gett organisationen någon typ av donation, skriver nyhetsbyrån AFP i en analys.

En lag måste prövas i parlamentets kammare duman och ryska federationsrådet. Men ansvariga ser inga problem för en snabb behandling och rappt beslut.

Vasilij Piskarjov leder parlamentets utskott som utreder utländsk inblandning i ryska angelägenheter. Han hoppas och tror att lagen kan vara stadgad före parlamentsvalen i september.

"Första läsningen den 18 maj. Det är viktigt att den inte försenas", skriver han på sociala medier, i det här fallet Telegram.

Stoppa hatets språk

Piskarjov hävdar retoriskt att lagen inte är uttänkt för att gälla någon speciell organisation:

– Låt mig besvara med en enkel fråga. Vill du att dina intressen tillvaratas av någon i parlamentet som talar hatets språk, som vill förstöra ditt land, någon som är emot människor med annan nationalitet eller tro? säger Piskarjov till nyhetsbyrån AFP.

– Jag tror inte det.

Bland organisationer som redan stämplats som extremistiska i Ryssland finns den kristna rörelsen Jehovas vittnen, av många betraktad som en sekt.

Enligt det förslag som ligger i duman så ska en person som haft en ledande ställning i klassade extremistorganisationer inte kunna bli folkvald på fem år. Har man stöttat organisationen ekonomiskt så gäller förbudet i tre år.

Bland de rörelser som klassats som terrororganisationer finns terrorgrupperna al-Qaida och IS. Medlemmar och anhängare till dessa är förbjudna att vistas i Ryssland, och hotas av långa fängelsestraff om de bryter mot förbudet.

Utrikes

Danska politiker förvånade över vaccinstopp

Danmarks statsminister Mette Frederiksen (S).
Foto: Jens Dresling/Ritzau Scanpix via AP/TT
Utrikes
Utrikes Danmarks statsminister Mette Frederiksen (S) säger sig vara förvånad över det danska beslutet att lyfta ut Janssens covidvaccin ur landets vaccinationsprogram.
– Beslutet avviker från andra länders beslut. Som jag förstår det avviker beslutet från alla andra EU-länders, säger hon.

I ett anförande i folketinget understryker Frederiksen att danska hälsomyndigheter, inte politiker, ligger bakom Janssenstoppet – som hon kallar "säreget".

Frederiksen poängterar att Janssens vaccin har godkänts av såväl amerikanska och europeiska som danska hälsovårdsmyndigheter.

Anledningen till det danska stoppet är att det enligt bland andra EU:s läkemedelsmyndighet EMA finns "en möjlig koppling till väldigt sällsynta fall av ovanliga blodproppar" hos vaccinet.

Men enligt EMA, liksom världshälsoorganisationen WHO, överväger fördelarna riskerna med vaccinet. Danska Sundhedsstyrelsen har dock resonerat tvärtom i sin utvärdering av riskerna.

Statsministern får medhåll i sin kritik från Venstres partiledare Jakob Ellemann-Jensen.

– Jag förstår mig helt enkelt inte på beslutet, säger han.

De Konservatives partiledare, Søren Pape Poulsen, föreslår att partiledarna på frivillig basis vaccinerar sig med Janssens vaccin för att öka förtroendet för det.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Privatlån.com

3 unika saker du kan använda ett blancolån till

Privatlån.com Många väljer att använda ett blancolån som ett billån eller för att samla mindre lån och krediter. Som mest kan du låna 600 000 kronor, men du kan även låna så lite som 5 000 - 10 000 kronor.

Eftersom blancolån saknar krav på säkerhet kan pengarna användas till precis vad som helst. Du kan dessutom justera lånets löptid för att hitta en månadskostnad som passar din ekonomi, vilket innebär att du kan ha råd med det mesta.

Det finns många användningsområden för denna låneform. Nedan ska vi titta närmare på tre lite mer ovanliga saker som du kan finansiera med hjälp av ett blancolån.

Köp din drömhäst

Att köpa häst är inte billigt, många gånger kostar dessa fyrbenta djur tiotusentals kronor. Har man inte sparat ihop under en längre tid kan det vara svårt att ha råd. Samtidigt vill du kanske vänta allt för länge med att köpa, särskilt inte om du råkar hitta drömhästen till salu.

Genom att ta ett blancolån kan du betala för hästen direkt och sedan dela upp betalningen i en takt som passar din ekonomi. På så sätt slipper du allt för stora påfrestningar på din ekonomi. Du kan dessutom låna lite mer om du till exempel behöver köpa till lite ny utrustning.

Res på semester till tropikerna

Många är de som drömmer sig bort till varmare breddgrader, inte minst när vintermörkret smyger sig på. Att besöka tropiska öar med kritvita stränder kan dock vara kostsamt och att finansiera hela familjeresan med eget sparkapital kan kännas i plånboken.

Även här kan ett blancolån vara ett bra alternativ. Eftersom du kan lägga upp blancolån under flera års tid kan du låna till resan och samtidigt få en mer hanterbar månadskostnad.

Eftersom de flesta blancolån betalas ut inom 1 till 2 dagar - vissa kan till och med betalas ut samma dag - kan du dessutom slå till på resan direkt utan att riskera att priset höjs.

Investera i ny hemelektronik

Behöver du byta ut hemmets TV? Eller kanske är det hög tid att köpa en ny dator? Hemelektronik är ofta dyrt och kan var svårt att finansiera utan att spara ihop under en längre tid. Då kan du med hjälp av ett blancolån delbetala inköpet under en längre tid istället för att behöva ta av ditt sparande.

Blancolån har en relativt låg ränta, särskilt om du har en god kreditvärdighet, vilket kan göra lånet till ett prisvärt alternativ till delbetalning i butik. Du kan dessutom lösa delar eller hela lånet i förtid om du har möjlighet och komma undan ännu billigare.

Utrikes

Israeliska offer medan dödstal stiger i Gaza

Ett högt bostadshus i Shati i staden Gaza med omfattande skador, sedan Israel beskjutit staden som svar på palestinska raketer.
Foto: Khalil Hamra/AP/TT
Utrikes
Utrikes Två israeler har dödats av raketbeskjutning mot södra Israel, medan ett 20-tal palestinier dödats i israeliska flygräder mot militära mål i Gaza.
Samtidigt fortsätter oroligheterna i Jerusalem, och omvärlden vädjar om lugn.

Israel säger sig ha dödat femton stridande från Hamas och Islamiska jihad i luftattackerna mot Gazaremsan, enligt armén.

– Vi har slagit till mot 130 militära mål som huvudsakligen tillhör Hamas, säger talespersonen Jonathan Conricus till medier, syftande på islamistgruppen som kontrollerar den avstängda Gazaremsan.

Från palestinskt håll kommer uppskattningar om över 20 döda, enligt AFP 26 döda, däribland ett antal barn.

Conricus anklagar Hamas, som är terrorstämplat av bland andra EU, för att sprida en bild av att Israel bombar civila, något han avfärdar som osant.

Israeliska myndigheten bekräftar att två personer dödades i den israeliska staden Ashkelon på tisdagen i samband med raketbeskjutning från Gaza. Enligt AFP rör det sig om två kvinnor som dödades i två separata händelser.

Räderna kom efter det att raketer, över 200 stycken enligt armén, avfyrats från Gazaremsan mot Israel. Mer än 90 procent kunde stoppas av robotförsvarssystemet "Iron Dome". Men en del nådde alltså fram, och israeliska medier publicerar bilder från förstörda bostäder i kuststaden Ashkelon, som ligger bara någon mil norr om Gazagränsen. Minst sex personer ska ha skadats när ett lägenhetskomplex träffades.

Sammandrabbning vid al-Aqsa

Våldet mellan israeler och palestinier har eskalerat kraftigt de senaste dagarna.

En juridisk tvist mellan palestinier och israeler om mark i det ockuperade östra Jerusalem har utlöst sammandrabbningar mellan arabiska demonstranter och israelisk polis vid al-Aqsamoskén i Jerusalem – muslimernas tredje heligaste plats efter Mecka och Medina.

Under måndagen kastade demonstranter sten, medan israelisk polis avfyrade gummiklädda kulor och chockgranater. Bilar brann och rök spreds över al-Haram al-Sharif/Tempelberget. Polis evakuerade området kring Västra muren på grund av oroligheterna.

Pontus Ahlkvist/TT

Henrik Samuelsson/TT

Grim Berglund/TT

Förstörda hushållsapparater bärs ut från det träffade huset i iraeliska Ashkelon.
Förstörda hushållsapparater bärs ut från det träffade huset i iraeliska Ashkelon.
Foto: Tsafrir Abayov/AP/TT
Oroligheterna i Jerusalem fortsatte långt in på måndagskvällen.
Oroligheterna i Jerusalem fortsatte långt in på måndagskvällen.
Foto: Mahmud Illean/AP/TT

Utrikes

Arabförbundet fördömer Israels agerande

Arabförbundets generalsekreterare Ahmad Abu al-Ghayt. Arkivbild.
Foto: Hussein Malla/AP/TT
Utrikes
Utrikes Arabförbundets generalsekreterare kallar de israeliska flygräderna mot Gazaremsan "urskillningslösa och oansvariga", och lägger skulden för oroligheterna i Jerusalem på Israel.
EU och USA uppmanar båda sidor att bidra till avspänning. FN kräver att gripna barn släpps fria.
PREMIUM

Israel bär ansvar för den "farliga upptrappningen" av oroligheterna i Jerusalem, skriver Arabförbundets generalsekreterare Ahmad Abu al-Ghayt i ett uttalande.

Från Bryssel kommer fördömanden mot båda sidors agerande.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

EU stämmer Astra Zeneca om vaccin

Astra Zenecas covid-19-vaccin. Arkivbild.
Foto: Anders Wiklund/TT
Utrikes
Utrikes EU lämnar in ytterligare en stämningsansökan mot läkemedelsbolaget Astra Zeneca rörande leverans av vaccin mot covid-19.
PREMIUM

EU hävdar att Astra Zeneca har brutit mot leveranskontrakt. Den andra stämningen tros inbegripa möjlighet för unionen att få ekonomisk ersättning.

I slutet av april lämnade EU in en första stämningsansökan mot bolaget.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL