Utrikes

Mexiko ber Mayafolket om ursäkt

Turister besöker Chichén Itzá, en övergiven Mayastad i sydöstra Mexiko. Arkivbild.
Foto: Eduardo Verdugo/AP/TT
Utrikes
Utrikes Mexikos regering ber officiellt landets ursprungsbefolkning Mayafolket om ursäkt, för århundraden av förtryck efter den spanska invasionen.
– Och för den diskriminering som de ännu i dag är offer för, säger inrikesminister Olga Sánchez.
PREMIUM

Uttalandet kom vid en ceremoni i delstaten Quintana Roo i sydöstra Mexiko på måndagen, där även grannlandet Guatemalas president Alejandro Giammattei deltog.

– Vi ber Mayafolket å det uppriktigaste om ursäkt för de fruktansvärda övergrepp som begicks av enskilda personer och av nationella och utländska myndigheter under erövringen, under tre århundraden av kolonialt styre och under två århundraden som ett självständigt Mexiko, sade president Andrés Manuel López Obrador.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Varför eskalerar våldet i Jerusalem och Gaza?

Palestinier under sammandrabbningar med israeliska säkerhetsstyrkor vid al-Aqsamoskén i måndags.
Foto: Mahmoud Illean/AP/TT
Utrikes
Utrikes Spänningarna i östra Jerusalem har eskalerat under flera veckor. Hundratals har skadats i sammandrabbningar och situationen har utvecklats till en kris med raketbeskjutning från Gaza som besvarats med israeliska luftangrepp.
Här är bakgrunden till de pågående oroligheterna.

Varför har våldsamheter utbrutit i Jerusalem just nu?

Situationen har varit mer spänd än vanligt i Jerusalem under en månads tid, sedan inledningen av ramadan i mitten av april.

Ilska väcktes bland palestinier då israelisk polis spärrade av torget vid Damaskusporten, som är en viktig samlingsplats under den muslimska fastemånaden. Beslutet utlöste den 12 april protester och flera dagar av sammandrabbningar mellan unga palestinier och kravallpolis.

Spänningarna ökade när Israel med hänvisning till pandemin begränsade antalet palestinier som släpptes igenom vägspärrar från Västbanken för att ta sig till al-Aqsamoskén under den första fredagsbönen under ramadan, den 16 april.

Samtidigt började det dyka upp flera klipp på videoappen Tiktok där palestinier attackerar och trakasserar ultraortodoxa judar i Jerusalem. Det följdes av överfall mot israeliska araber och palestinier.

Den 22 april utbröt nya oroligheter då den judiska extremistgruppen Lehava marscherade genom Jerusalem. Över 100 människor skadades.

Den 25 april togs avspärrningarna framför Damaskusporten bort. Men spänningarna var fortsatt starka och började koka över mot slutet av förra veckan. Över 200 palestinier och minst 17 israeliska poliser skadades i våldsamma oroligheter efter ramadans avslutande fredagsbön i al-Aqsamoskén.

Situationens explosivitet har förstärkts av ett pågående rättsfall som kan leda till vräkningar av flera palestinska familjer i området Sheikh Jarrah i östra Jerusalem.

Vad händer i Sheikh Jarrah?

En israelisk domstol dömde tidigare i år till fördel för judiska bosättare som under lång tid gjort anspråk på bostäderna. Motiveringen var att marken tillhört judiska familjer före kriget 1948. Området ockuperades av Jordanien 1948–1967, då palestinska familjer som tidigare fått fly sina hem i västra Jerusalem och Haifa flyttade in i Sheikh Jarrah.

Den specifika rättstvisten gäller bostäder som ursprungligen ska ha köpts av judiska organisationer i slutet av 1800-talet, skriver nyhetsbyrån Reuters.

Protesterande palestinier ser fallet som en del i vad de beskriver som israeliska försök att i strid med internationell rätt driva bort palestinier från östra Jerusalem. Israels regering har, å sin sida, framställt fallet som en privat dispyt.

Israels högsta domstol planerade att ta upp en begäran om överklagan av vräkningsbeslutet på måndag nästa vecka. Men justitiedepartementet har meddelat att förhandlingen skjuts upp "på grund av rådande omständigheter".

Varför har Hamas blandat sig i?

Oroligheterna i Jerusalem har den senaste tiden spridit sig till Gazaremsan, där styrande islamistiska Hamas, som terrorstämplats av bland annat EU, hotat med att Israel ska få betala ett högt pris om "aggressionen" i östra Jerusalem inte upphör.

– Retoriken och hoten från Hamas har varit tydligare och skarpare än tidigare, säger Mellanösternkännaren Anders Persson.

Redan i slutet av april avfyrades ett antal raketer från Gazaremsan mot södra Israel, vilket besvarades med israeliska flyganfall.

Men situationen har eskalerat rejält det senaste dygnet då hundratals raketer avfyrats. På tisdagen dödades två personer i den israeliska staden Ashkelon enligt israeliska myndigheter. Från palestinskt håll kommer uppgifter om minst ett 20-tal döda i de israeliska flygräder som genomförts som svar på raketbeskjutningen.

Upptrappningen sker i ett läge av politisk instabilitet både i Israel – där en ny regering ännu inte finns på plats efter valet tidigare i år – och på den palestinska sidan. Den palestinske presidenten på Västbanken, Mahmud Abbas, beslutade häromveckan att skjuta upp de planerade gemensamma palestinska valen i Västbanken och i Gazaremsan, vilket väckte Hamas missnöje.

– Hamas höjda tonläge och agerande kan vara ett sätt att positionera sig internt politiskt, säger Anders Persson, som är statsvetare vid Linnéuniversitetet.

Vad händer med försöken att mäkla fred?

Inga fredssamtal eller öppna förhandlingar om nedtrappning pågår.

Den planerade Jerusalemdagen, då Israel firar erövringen av staden i Sexdagarskriget 1967, i måndags ställdes dock in i sista stund och israelisk polis har förbjudit judar från att besöka området vid al-Aqsamoskén.

– Just nu befinner man sig i ett läge av begränsad upptrappning, säger Anders Persson.

Mattias Mächs/TT

FAKTA

Fakta: En delad stad

Enligt FN:s delningsplan för Palestina 1947 skulle Jerusalem till en början vara en "internationell" stad. Först senare skulle stadens status i de två länder som skulle bildas, en judisk och en arabisk, avgöras.

När Israel året efter utropade sin självständighet anföll grannländerna. Jerusalems gamla stad och östra delar intogs av Jordanien. Judar kastades ut från många fastigheter, som palestinier nu bor i och anser sig ha rätt till, och judar gavs inte heller möjlighet att exempelvis besöka Klagomuren.

I sexdagarskriget knappt 20 år senare erövrade Israel dessa stadsdelar. Enligt israelisk historieskrivning återförenades därmed den heliga staden efter kriget sommaren 1967, en seger som numera högtidlighålls med Jerusalemdagen i maj varje år.

Större delen av omvärlden ser dock fortfarande Jerusalem som en delad stad, och de östra delarna som ockuperad mark. Enligt flera fredsplaner som lagts fram genom åren ska Israel kunna behålla den västra halvan, och där ha sin huvudstad, medan den östra halvan blir huvudstad i palestiniernas stat.

Utrikes

Minst 18 barn får vård efter dödlig skolattack

Ambulanser och polisbilar utanför skolan i Kazan efter dådet.
Foto: Roman Kruchinin/AP/TT
Utrikes
Utrikes En beväpnad ung man gick till attack mot en skola i den ryska miljonstaden Kazan 80 mil öster om Moskva.
Minst nio personer, varav sju var barn, dödades i dådet.
Händelsen får president Putin att beordra en översyn av Rysslands vapenlagar.
PREMIUM

En nationell tragedi. Så beskriver Rustam Minnichanov, regionpresident i delrepubliken Tatarstan där Kazan ligger, den blodiga attacken mot skolan.

– Vi har förlorat sju barn – fyra pojkar och tre flickor. Vi har också förlorat en lärare. Och vi har förlorat ytterligare en kvinna som var anställd på skolan, säger han i ett videouttalande som citeras av nyhetsbyrån Reuters.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Putin vill att Ryssland lämnar flygfördrag

Rysslands president Vladimir Putin.
Foto: Mikhail Klimentyev/Sputnik/Kreml pool via AP/TT
Utrikes
Utrikes

Rysslands president Vladimir Putin lämnade på tisdagen in ett lagförslag om att landet lämnar flygfördraget Open skies.

Enligt fördraget tillåts obestyckade flygfarkoster att flyga över medlemsländers territorium. Syftet är flygövervakning som en del av vapenkontroll och information om eventuell upprustning.

USA:s förre president Donald Trump lämnade fördraget i november, i ett av de sista politiska beslut han tog innan han lämnade makten. Trump anklagade Ryssland för att bryta mot avtalet.

I januari meddelade Ryssland att man ämnade göra likaledes, för att sedan antyda att man avsåg vara kvar i rustningskontrollavtalet.

Men med Putins lagförslag är beskedet tydligt från Moskva. En representant för parlamentet dumans utrikesutskott sade att lagförslaget kommer att få "oreserverat stöd".

Lagförslaget måste antas både i duman och i federationsrådet.

Rättad: I en tidigare version fanns en felaktig uppgift om flygfarkosterna.

Utrikes

Tuffa tag om coronapass i EU

EU-minister Hans Dahlgren (i mitten) i samspråk med kollegorna Ana Paula Zacarias från Portugal och Michael Roth från Tyskland om de förhandlingar som nu förs om införandet av vaccinpass i EU.
Foto: Olivier Hoslet/AP/TT
Utrikes
Utrikes Tuffa förhandlingar återstår innan EU:s vaccinpass kan bli verklighet.
Moderaterna vill att Sverige driver på för att stoppa nationella åtgärder – men får inte gehör av regeringen.

Förhandlare från EU-parlamentet och EU:s medlemsländer höll under tisdagen sitt andra möte i jakten på enighet om "de gröna certifikaten".

Någon uppgörelse är ännu inte att vänta – även om EU-minister Hans Dahlgren (S) tycker sig höra positiva omdömen från Portugal, som förhandlar för medlemsländernas räkning.

Överlag andas EU-länderna optimism efter drygt ett år i pandemins klor.

– Man ser en vår komma, i mer än en bemärkelse, säger Dahlgren efter tisdagens EU-ministermöte i Bryssel.

Kräver ändring

EU-kommissionen har föreslagit ett gemensamt intyg som ska visa om man vaccinerats mot covid-19, nyss varit sjuk eller nyligen tagit ett test. Vaccinpasset ska finnas både på papper och digitalt och se till att gränsöverskridningar återigen kan ske lika smidigt som före pandemin.

Men enkelt är det inte. EU-länderna vill fortsatt kunna ta beslut på egen hand om att exempelvis kunna kräva karantän vid resande från länder med hög smittspridning.

Det gillas inte av EU-parlamentet.

– Vi kräver att medlemsstaterna backar. Medlemsstaterna vill fortfarande kunna ha olika nationella restriktioner vilket vore väldigt olyckligt, säger svenske EU-parlamentsledamoten Tomas Tobé (M).

"Det går inte"

Han manar nu regeringen att "ta taktpinnen" och förmå andra EU-länder att acceptera parlamentets syn på saken.

Hans Dahlgren är dock föga intresserad.

– Nej, det går inte. Det här är nationell kompetens, när det gäller vad man ska göra inne i sitt eget land, inklusive vilka reserestriktioner man har. Varje land måste ha rätt att skydda sin egen befolkning på det sätt som man själv tycker är det bästa, säger EU-ministern i Bryssel.

– Vi ska samordna så mycket vi kan och koordinera så mycket vi kan. Men den nationella beslutsrätten i den här typen av frågor måste vi ha kvar, säger Dahlgren.

Enighet i maj?

Planen är att vaccinpassen – som kommissionen kallar "gröna certifikat" och EU-parlamentet vill döpa till "covid-certifikat" – ska fungera i hela EU från den 1 juli.

Tekniken testas just nu i 18 av EU-länderna, däribland Sverige.

Politiskt återstår det dock en hel del innan ett beslut kan tas. Förutom frågan om nationella restriktioner kräver EU-parlamentet även att resesugna ska kunna testa sig gratis.

Förhoppningen är ändå att en uppgörelse ska kunna nås redan i maj, då EU:s stats- och regeringschefer håller ett extrainsatt toppmöte i Bryssel den 24-25 maj.

Wiktor Nummelin/TT

EU-parlamentsledamoten Tomas Tobé (M) hoppas på en snabb uppgörelse om förslaget om 'gröna certifikat' för att underlätta resandet i EU efter coronapandemin. Arkivbild.
EU-parlamentsledamoten Tomas Tobé (M) hoppas på en snabb uppgörelse om förslaget om "gröna certifikat" för att underlätta resandet i EU efter coronapandemin. Arkivbild.
Foto: Fredrik Persson/TT

FAKTA

Fakta: EU:s coronapass

EU-kommissionen har föreslagit införandet av ett digitalt grönt certifikat för resande inom EU. I certifikatet ska finnas uppgifter om vaccinering, tester och tidigare covid-19-sjukdom.

Certifikatet ska gälla i alla EU-länder och även vara möjligt att införa för Norge, Island, Schweiz och Liechtenstein. Det ska vara gratis, finnas i både digital form och på papper och kunna utfärdas på alla officiella EU-språk.

Den som ännu inte vaccinerats ska ändå kunna använda certifikatet för att exempelvis bevisa att man nyligen blivit testad eller redan haft covid-19.

Vaccineringsuppgifterna ska främst gälla för de vaccin som blivit allmänt godkända av EU:s läkemedelsmyndighet EMA. För den som fått ett annat vaccin – exempelvis från Ryssland eller Kina – vill kommissionen att det ska vara upp till medlemsländerna att avgöra om det ska godkännas eller inte.

Kompromissförhandlingar pågår just nu mellan EU-parlamentet och EU:s medlemsländer, i hopp om att möjliggöra ett införande från den 1 juli.

Utrikes

Rysk extremistlag hotar stoppa regimkritiker

Duman i Ryssland. Arkivbild.
Foto: Pavel Golovkin/AP/TT
Utrikes
Utrikes Ett lagförslag i Ryssland vill förbjuda extremistanhängare att bli folkvalda.
I definitionen ingår troligen anhängare till den fängslade regimkritikern Aleksej Navalnyj.

Det ryska parlamentet ska debattera lagförslaget som ska förhindra medlemmar i det man betecknar som extremistorganisationer från att delta i den demokratiska processen som folkvald.

Den dömde och fängslade Navalnyj och hans nätverk pekas inte ut i lagen, men i ett parallellt och sammankopplat fall kräver åklagare att hans antikorruptionsstiftelse FBK ska betraktas som en extremistorganisation.

Nästa vecka

Åklagares begäran ska prövas på måndag. Debatt om lagförslaget inleds nästa vecka.

En lag skulle inte bara påverka de mest uppsatta medlemmarna och aktivisterna i Navalnyjs organisation, utan även många tusen ryska medborgare – kanske fler – som gett organisationen någon typ av donation, skriver nyhetsbyrån AFP i en analys.

En lag måste prövas i parlamentets kammare duman och ryska federationsrådet. Men ansvariga ser inga problem för en snabb behandling och rappt beslut.

Vasilij Piskarjov leder parlamentets utskott som utreder utländsk inblandning i ryska angelägenheter. Han hoppas och tror att lagen kan vara stadgad före parlamentsvalen i september.

"Första läsningen den 18 maj. Det är viktigt att den inte försenas", skriver han på sociala medier, i det här fallet Telegram.

Stoppa hatets språk

Piskarjov hävdar retoriskt att lagen inte är uttänkt för att gälla någon speciell organisation:

– Låt mig besvara med en enkel fråga. Vill du att dina intressen tillvaratas av någon i parlamentet som talar hatets språk, som vill förstöra ditt land, någon som är emot människor med annan nationalitet eller tro? säger Piskarjov till nyhetsbyrån AFP.

– Jag tror inte det.

Bland organisationer som redan stämplats som extremistiska i Ryssland finns den kristna rörelsen Jehovas vittnen, av många betraktad som en sekt.

Enligt det förslag som ligger i duman så ska en person som haft en ledande ställning i klassade extremistorganisationer inte kunna bli folkvald på fem år. Har man stöttat organisationen ekonomiskt så gäller förbudet i tre år.

Bland de rörelser som klassats som terrororganisationer finns terrorgrupperna al-Qaida och IS. Medlemmar och anhängare till dessa är förbjudna att vistas i Ryssland, och hotas av långa fängelsestraff om de bryter mot förbudet.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Företagsfinanser.se

Ökning av ansökningar om pausade amorteringar!

Företagsfinanser.se Bostadsmarknaden har trots omständigheterna inte rasat, istället har försäljningen ökat med hela 13 % och med ett fortsatt tryck på visningar på uteliggande bostäder.

Men även fast bostadsmarknaden är i full rullning så är det många bankkunder som har valt att pausa sina amorteringar på sina bostadslån. Detta i och med att bankerna lättat på tyglarna en aning som hjälp för den ekonomiska situationen som många sitter i just nu. I April så var det många husköp som gick i lås och många nya lyckliga husägare som flyttade in i sina nya hem. April är generellt sett en månad då många köper hus varje år och det visade sig vara så även under detta år.

Varje år så ökar mängden bostadslån i Sverige och ligger tillsammans på tusentals miljarder i värde. För de flesta hushåll så är det boendet som kostar mest månadsvis och också den utgift som svider mest. I mars gick bankerna ut med att de ändrar amorteringskraven för att hjälpa sina kunder. På detta sätt är det många som har kunnat spara in en del. Även fast det varje år är många kunder som ansöker om amorteringsfria månader på sina bolån, så har det varit en stor ökning av fall under de senaste månaderna.

Reporäntan oförändrad

Riksbanken meddelade nyligen att de lämnar kvar reporäntan på noll och detta för att de anser att den nedåtgående ekonomiska spiralen beror på gällande restriktioner. Det anses också vara svårt att sätta en prognos på hur framtiden kommer att se ut. Att räntan ligger oförändrad är ingenting som låntagare kommer att märka då det är samma som innan. Riksbanken betonar dock att räntan kan komma att sänkas om det anses vara nödvändigt i framtiden.

Många anser att räntan borde ha blivit reglerad ned på minus men Riksbanken menar på att det inte finns någon anledning att göra så i dagsläget. Anledningen till detta är att denna krisen inte är grundad i en finanskris likt den 2008, så den ska inte bedömas som så. Norge och Storbritanniens centralbanker sänkte däremot sina räntor med 0,5 %.

Detta tittar banken på när du ansöker om företagslån

Det är också många företagare som ansöker på företagsfinanser.se för att kunna hantera den nuvarande ekonomiska situationen där många företag står med en lägre produktion och därav omsättning. När ett företag ansöker om ett lån så är det dessa punkter som banken tittar på i en ansökan:

– Ägarna av företaget - referenser, privatekonomi och erfarenheter.

– Företagets affärsplan - detaljerad plan.

– Eventuell ekonomisk hjälp - revisor eller liknande.

– Balansräkning, bokslut och deklaration på företag som etablerat sig redan.

Det finns ett par olika företagslån som banker kan låna ut till företagare och vilket som passar för eventuella företag kan variera beroende på behovet. Ett företag som behöver investera i inventarier, maskiner eller byggnader brukar exempelvis oftast välja en investeringskredit och enbart amortera för den summa som är använd.

Utrikes

Danska politiker förvånade över vaccinstopp

Danmarks statsminister Mette Frederiksen (S).
Foto: Jens Dresling/Ritzau Scanpix via AP/TT
Utrikes
Utrikes Danmarks statsminister Mette Frederiksen (S) säger sig vara förvånad över det danska beslutet att lyfta ut Janssens covidvaccin ur landets vaccinationsprogram.
– Beslutet avviker från andra länders beslut. Som jag förstår det avviker beslutet från alla andra EU-länders, säger hon.

I ett anförande i folketinget understryker Frederiksen att danska hälsomyndigheter, inte politiker, ligger bakom Janssenstoppet – som hon kallar "säreget".

Frederiksen poängterar att Janssens vaccin har godkänts av såväl amerikanska och europeiska som danska hälsovårdsmyndigheter.

Anledningen till det danska stoppet är att det enligt bland andra EU:s läkemedelsmyndighet EMA finns "en möjlig koppling till väldigt sällsynta fall av ovanliga blodproppar" hos vaccinet.

Men enligt EMA, liksom världshälsoorganisationen WHO, överväger fördelarna riskerna med vaccinet. Danska Sundhedsstyrelsen har dock resonerat tvärtom i sin utvärdering av riskerna.

Statsministern får medhåll i sin kritik från Venstres partiledare Jakob Ellemann-Jensen.

– Jag förstår mig helt enkelt inte på beslutet, säger han.

De Konservatives partiledare, Søren Pape Poulsen, föreslår att partiledarna på frivillig basis vaccinerar sig med Janssens vaccin för att öka förtroendet för det.

Utrikes

Israeliska offer medan dödstal stiger i Gaza

Ett högt bostadshus i Shati i staden Gaza med omfattande skador, sedan Israel beskjutit staden som svar på palestinska raketer.
Foto: Khalil Hamra/AP/TT
Utrikes
Utrikes Två israeler har dödats av raketbeskjutning mot södra Israel, medan ett 20-tal palestinier dödats i israeliska flygräder mot militära mål i Gaza.
Samtidigt fortsätter oroligheterna i Jerusalem, och omvärlden vädjar om lugn.
PREMIUM

Israel säger sig ha dödat femton stridande från Hamas och Islamiska jihad i luftattackerna mot Gazaremsan, enligt armén.

– Vi har slagit till mot 130 militära mål som huvudsakligen tillhör Hamas, säger talespersonen Jonathan Conricus till medier, syftande på islamistgruppen som kontrollerar den avstängda Gazaremsan.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Arabförbundet fördömer Israels agerande

Arabförbundets generalsekreterare Ahmad Abu al-Ghayt. Arkivbild.
Foto: Hussein Malla/AP/TT
Utrikes
Utrikes Arabförbundets generalsekreterare kallar de israeliska flygräderna mot Gazaremsan "urskillningslösa och oansvariga", och lägger skulden för oroligheterna i Jerusalem på Israel.
EU och USA uppmanar båda sidor att bidra till avspänning. FN kräver att gripna barn släpps fria.
PREMIUM

Israel bär ansvar för den "farliga upptrappningen" av oroligheterna i Jerusalem, skriver Arabförbundets generalsekreterare Ahmad Abu al-Ghayt i ett uttalande.

Från Bryssel kommer fördömanden mot båda sidors agerande.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL