Utrikes

Fängelse för Indienresenärer – eller inte

Scott Morrison tvingas försvara sin pandemipolitik.
Foto: Joel Carrett/AP/TT
Utrikes
Utrikes Har du varit i Indien? Det blir 430 000 kronor i böter, kanske fem års fängelse. Eller nej, förresten...
Efter bitter kritik tonar Australiens regering nu ner de senaste hårda resereglerna.
PREMIUM

Reglerna infördes plötsligt i förra veckan, och innebär att även australiska medborgare riskerar stränga straff om de försöker ta sig till landet från det just nu hårt covid-drabbade Indien. Enligt kritiker bryter detta mot grundläggande medborgerliga rättigheter, och luktar även rasism mot de många australier som har indisk bakgrund.

Premiärminister Scott Morrison satte sig på tisdagen i tv-soffor för att hantera kritiken, och väckte förvåning genom att betona att de avskräckande höga straffen inte kommer att användas.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Varför eskalerar våldet i Jerusalem och Gaza?

Palestinier under sammandrabbningar med israeliska säkerhetsstyrkor vid al-Aqsamoskén i måndags.
Foto: Mahmoud Illean/AP/TT
Utrikes
Utrikes Spänningarna i östra Jerusalem har eskalerat under flera veckor. Hundratals har skadats i sammandrabbningar och situationen har utvecklats till en kris med raketbeskjutning från Gaza som besvarats med israeliska luftangrepp.
Här är bakgrunden till de pågående oroligheterna.

Varför har våldsamheter utbrutit i Jerusalem just nu?

Situationen har varit mer spänd än vanligt i Jerusalem under en månads tid, sedan inledningen av ramadan i mitten av april.

Ilska väcktes bland palestinier då israelisk polis spärrade av torget vid Damaskusporten, som är en viktig samlingsplats under den muslimska fastemånaden. Beslutet utlöste den 12 april protester och flera dagar av sammandrabbningar mellan unga palestinier och kravallpolis.

Spänningarna ökade när Israel med hänvisning till pandemin begränsade antalet palestinier som släpptes igenom vägspärrar från Västbanken för att ta sig till al-Aqsamoskén under den första fredagsbönen under ramadan, den 16 april.

Samtidigt började det dyka upp flera klipp på videoappen Tiktok där palestinier attackerar och trakasserar ultraortodoxa judar i Jerusalem. Det följdes av överfall mot israeliska araber och palestinier.

Den 22 april utbröt nya oroligheter då den judiska extremistgruppen Lehava marscherade genom Jerusalem. Över 100 människor skadades.

Den 25 april togs avspärrningarna framför Damaskusporten bort. Men spänningarna var fortsatt starka och började koka över mot slutet av förra veckan. Över 200 palestinier och minst 17 israeliska poliser skadades i våldsamma oroligheter efter ramadans avslutande fredagsbön i al-Aqsamoskén.

Situationens explosivitet har förstärkts av ett pågående rättsfall som kan leda till vräkningar av flera palestinska familjer i området Sheikh Jarrah i östra Jerusalem.

Vad händer i Sheikh Jarrah?

En israelisk domstol dömde tidigare i år till fördel för judiska bosättare som under lång tid gjort anspråk på bostäderna. Motiveringen var att marken tillhört judiska familjer före kriget 1948. Området ockuperades av Jordanien 1948–1967, då palestinska familjer som tidigare fått fly sina hem i västra Jerusalem och Haifa flyttade in i Sheikh Jarrah.

Den specifika rättstvisten gäller bostäder som ursprungligen ska ha köpts av judiska organisationer i slutet av 1800-talet, skriver nyhetsbyrån Reuters.

Protesterande palestinier ser fallet som en del i vad de beskriver som israeliska försök att i strid med internationell rätt driva bort palestinier från östra Jerusalem. Israels regering har, å sin sida, framställt fallet som en privat dispyt.

Israels högsta domstol planerade att ta upp en begäran om överklagan av vräkningsbeslutet på måndag nästa vecka. Men justitiedepartementet har meddelat att förhandlingen skjuts upp "på grund av rådande omständigheter".

Varför har Hamas blandat sig i?

Oroligheterna i Jerusalem har den senaste tiden spridit sig till Gazaremsan, där styrande islamistiska Hamas, som terrorstämplats av bland annat EU, hotat med att Israel ska få betala ett högt pris om "aggressionen" i östra Jerusalem inte upphör.

– Retoriken och hoten från Hamas har varit tydligare och skarpare än tidigare, säger Mellanösternkännaren Anders Persson.

Redan i slutet av april avfyrades ett antal raketer från Gazaremsan mot södra Israel, vilket besvarades med israeliska flyganfall.

Men situationen har eskalerat rejält det senaste dygnet då hundratals raketer avfyrats. På tisdagen dödades två personer i den israeliska staden Ashkelon enligt israeliska myndigheter. Från palestinskt håll kommer uppgifter om minst ett 20-tal döda i de israeliska flygräder som genomförts som svar på raketbeskjutningen.

Upptrappningen sker i ett läge av politisk instabilitet både i Israel – där en ny regering ännu inte finns på plats efter valet tidigare i år – och på den palestinska sidan. Den palestinske presidenten på Västbanken, Mahmud Abbas, beslutade häromveckan att skjuta upp de planerade gemensamma palestinska valen i Västbanken och i Gazaremsan, vilket väckte Hamas missnöje.

– Hamas höjda tonläge och agerande kan vara ett sätt att positionera sig internt politiskt, säger Anders Persson, som är statsvetare vid Linnéuniversitetet.

Vad händer med försöken att mäkla fred?

Inga fredssamtal eller öppna förhandlingar om nedtrappning pågår.

Den planerade Jerusalemdagen, då Israel firar erövringen av staden i Sexdagarskriget 1967, i måndags ställdes dock in i sista stund och israelisk polis har förbjudit judar från att besöka området vid al-Aqsamoskén.

– Just nu befinner man sig i ett läge av begränsad upptrappning, säger Anders Persson.

Mattias Mächs/TT

FAKTA

Fakta: En delad stad

Enligt FN:s delningsplan för Palestina 1947 skulle Jerusalem till en början vara en "internationell" stad. Först senare skulle stadens status i de två länder som skulle bildas, en judisk och en arabisk, avgöras.

När Israel året efter utropade sin självständighet anföll grannländerna. Jerusalems gamla stad och östra delar intogs av Jordanien. Judar kastades ut från många fastigheter, som palestinier nu bor i och anser sig ha rätt till, och judar gavs inte heller möjlighet att exempelvis besöka Klagomuren.

I sexdagarskriget knappt 20 år senare erövrade Israel dessa stadsdelar. Enligt israelisk historieskrivning återförenades därmed den heliga staden efter kriget sommaren 1967, en seger som numera högtidlighålls med Jerusalemdagen i maj varje år.

Större delen av omvärlden ser dock fortfarande Jerusalem som en delad stad, och de östra delarna som ockuperad mark. Enligt flera fredsplaner som lagts fram genom åren ska Israel kunna behålla den västra halvan, och där ha sin huvudstad, medan den östra halvan blir huvudstad i palestiniernas stat.

Utrikes

Minst 18 barn får vård efter dödlig skolattack

Ambulanser och polisbilar utanför skolan i Kazan efter dådet.
Foto: Roman Kruchinin/AP/TT
Utrikes
Utrikes En beväpnad ung man gick till attack mot en skola i den ryska miljonstaden Kazan 80 mil öster om Moskva.
Minst nio personer, varav sju var barn, dödades i dådet.
Händelsen får president Putin att beordra en översyn av Rysslands vapenlagar.
PREMIUM

En nationell tragedi. Så beskriver Rustam Minnichanov, regionpresident i delrepubliken Tatarstan där Kazan ligger, den blodiga attacken mot skolan.

– Vi har förlorat sju barn – fyra pojkar och tre flickor. Vi har också förlorat en lärare. Och vi har förlorat ytterligare en kvinna som var anställd på skolan, säger han i ett videouttalande som citeras av nyhetsbyrån Reuters.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Putin vill att Ryssland lämnar flygfördrag

Rysslands president Vladimir Putin.
Foto: Mikhail Klimentyev/Sputnik/Kreml pool via AP/TT
Utrikes
Utrikes

Rysslands president Vladimir Putin lämnade på tisdagen in ett lagförslag om att landet lämnar flygfördraget Open skies.

Enligt fördraget tillåts obestyckade flygfarkoster att flyga över medlemsländers territorium. Syftet är flygövervakning som en del av vapenkontroll och information om eventuell upprustning.

USA:s förre president Donald Trump lämnade fördraget i november, i ett av de sista politiska beslut han tog innan han lämnade makten. Trump anklagade Ryssland för att bryta mot avtalet.

I januari meddelade Ryssland att man ämnade göra likaledes, för att sedan antyda att man avsåg vara kvar i rustningskontrollavtalet.

Men med Putins lagförslag är beskedet tydligt från Moskva. En representant för parlamentet dumans utrikesutskott sade att lagförslaget kommer att få "oreserverat stöd".

Lagförslaget måste antas både i duman och i federationsrådet.

Rättad: I en tidigare version fanns en felaktig uppgift om flygfarkosterna.

Utrikes

Tuffa tag om coronapass i EU

EU-minister Hans Dahlgren (i mitten) i samspråk med kollegorna Ana Paula Zacarias från Portugal och Michael Roth från Tyskland om de förhandlingar som nu förs om införandet av vaccinpass i EU.
Foto: Olivier Hoslet/AP/TT
Utrikes
Utrikes Tuffa förhandlingar återstår innan EU:s vaccinpass kan bli verklighet.
Moderaterna vill att Sverige driver på för att stoppa nationella åtgärder – men får inte gehör av regeringen.

Förhandlare från EU-parlamentet och EU:s medlemsländer höll under tisdagen sitt andra möte i jakten på enighet om "de gröna certifikaten".

Någon uppgörelse är ännu inte att vänta – även om EU-minister Hans Dahlgren (S) tycker sig höra positiva omdömen från Portugal, som förhandlar för medlemsländernas räkning.

Överlag andas EU-länderna optimism efter drygt ett år i pandemins klor.

– Man ser en vår komma, i mer än en bemärkelse, säger Dahlgren efter tisdagens EU-ministermöte i Bryssel.

Kräver ändring

EU-kommissionen har föreslagit ett gemensamt intyg som ska visa om man vaccinerats mot covid-19, nyss varit sjuk eller nyligen tagit ett test. Vaccinpasset ska finnas både på papper och digitalt och se till att gränsöverskridningar återigen kan ske lika smidigt som före pandemin.

Men enkelt är det inte. EU-länderna vill fortsatt kunna ta beslut på egen hand om att exempelvis kunna kräva karantän vid resande från länder med hög smittspridning.

Det gillas inte av EU-parlamentet.

– Vi kräver att medlemsstaterna backar. Medlemsstaterna vill fortfarande kunna ha olika nationella restriktioner vilket vore väldigt olyckligt, säger svenske EU-parlamentsledamoten Tomas Tobé (M).

"Det går inte"

Han manar nu regeringen att "ta taktpinnen" och förmå andra EU-länder att acceptera parlamentets syn på saken.

Hans Dahlgren är dock föga intresserad.

– Nej, det går inte. Det här är nationell kompetens, när det gäller vad man ska göra inne i sitt eget land, inklusive vilka reserestriktioner man har. Varje land måste ha rätt att skydda sin egen befolkning på det sätt som man själv tycker är det bästa, säger EU-ministern i Bryssel.

– Vi ska samordna så mycket vi kan och koordinera så mycket vi kan. Men den nationella beslutsrätten i den här typen av frågor måste vi ha kvar, säger Dahlgren.

Enighet i maj?

Planen är att vaccinpassen – som kommissionen kallar "gröna certifikat" och EU-parlamentet vill döpa till "covid-certifikat" – ska fungera i hela EU från den 1 juli.

Tekniken testas just nu i 18 av EU-länderna, däribland Sverige.

Politiskt återstår det dock en hel del innan ett beslut kan tas. Förutom frågan om nationella restriktioner kräver EU-parlamentet även att resesugna ska kunna testa sig gratis.

Förhoppningen är ändå att en uppgörelse ska kunna nås redan i maj, då EU:s stats- och regeringschefer håller ett extrainsatt toppmöte i Bryssel den 24-25 maj.

Wiktor Nummelin/TT

EU-parlamentsledamoten Tomas Tobé (M) hoppas på en snabb uppgörelse om förslaget om 'gröna certifikat' för att underlätta resandet i EU efter coronapandemin. Arkivbild.
EU-parlamentsledamoten Tomas Tobé (M) hoppas på en snabb uppgörelse om förslaget om "gröna certifikat" för att underlätta resandet i EU efter coronapandemin. Arkivbild.
Foto: Fredrik Persson/TT

FAKTA

Fakta: EU:s coronapass

EU-kommissionen har föreslagit införandet av ett digitalt grönt certifikat för resande inom EU. I certifikatet ska finnas uppgifter om vaccinering, tester och tidigare covid-19-sjukdom.

Certifikatet ska gälla i alla EU-länder och även vara möjligt att införa för Norge, Island, Schweiz och Liechtenstein. Det ska vara gratis, finnas i både digital form och på papper och kunna utfärdas på alla officiella EU-språk.

Den som ännu inte vaccinerats ska ändå kunna använda certifikatet för att exempelvis bevisa att man nyligen blivit testad eller redan haft covid-19.

Vaccineringsuppgifterna ska främst gälla för de vaccin som blivit allmänt godkända av EU:s läkemedelsmyndighet EMA. För den som fått ett annat vaccin – exempelvis från Ryssland eller Kina – vill kommissionen att det ska vara upp till medlemsländerna att avgöra om det ska godkännas eller inte.

Kompromissförhandlingar pågår just nu mellan EU-parlamentet och EU:s medlemsländer, i hopp om att möjliggöra ett införande från den 1 juli.

Utrikes

Rysk extremistlag hotar stoppa regimkritiker

Duman i Ryssland. Arkivbild.
Foto: Pavel Golovkin/AP/TT
Utrikes
Utrikes Ett lagförslag i Ryssland vill förbjuda extremistanhängare att bli folkvalda.
I definitionen ingår troligen anhängare till den fängslade regimkritikern Aleksej Navalnyj.

Det ryska parlamentet ska debattera lagförslaget som ska förhindra medlemmar i det man betecknar som extremistorganisationer från att delta i den demokratiska processen som folkvald.

Den dömde och fängslade Navalnyj och hans nätverk pekas inte ut i lagen, men i ett parallellt och sammankopplat fall kräver åklagare att hans antikorruptionsstiftelse FBK ska betraktas som en extremistorganisation.

Nästa vecka

Åklagares begäran ska prövas på måndag. Debatt om lagförslaget inleds nästa vecka.

En lag skulle inte bara påverka de mest uppsatta medlemmarna och aktivisterna i Navalnyjs organisation, utan även många tusen ryska medborgare – kanske fler – som gett organisationen någon typ av donation, skriver nyhetsbyrån AFP i en analys.

En lag måste prövas i parlamentets kammare duman och ryska federationsrådet. Men ansvariga ser inga problem för en snabb behandling och rappt beslut.

Vasilij Piskarjov leder parlamentets utskott som utreder utländsk inblandning i ryska angelägenheter. Han hoppas och tror att lagen kan vara stadgad före parlamentsvalen i september.

"Första läsningen den 18 maj. Det är viktigt att den inte försenas", skriver han på sociala medier, i det här fallet Telegram.

Stoppa hatets språk

Piskarjov hävdar retoriskt att lagen inte är uttänkt för att gälla någon speciell organisation:

– Låt mig besvara med en enkel fråga. Vill du att dina intressen tillvaratas av någon i parlamentet som talar hatets språk, som vill förstöra ditt land, någon som är emot människor med annan nationalitet eller tro? säger Piskarjov till nyhetsbyrån AFP.

– Jag tror inte det.

Bland organisationer som redan stämplats som extremistiska i Ryssland finns den kristna rörelsen Jehovas vittnen, av många betraktad som en sekt.

Enligt det förslag som ligger i duman så ska en person som haft en ledande ställning i klassade extremistorganisationer inte kunna bli folkvald på fem år. Har man stöttat organisationen ekonomiskt så gäller förbudet i tre år.

Bland de rörelser som klassats som terrororganisationer finns terrorgrupperna al-Qaida och IS. Medlemmar och anhängare till dessa är förbjudna att vistas i Ryssland, och hotas av långa fängelsestraff om de bryter mot förbudet.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Casinobonusar

Så påverkar den svenska spellagen spelindustrins framtid

Casinobonusar I mer än 20 år har Sveriges regering vägrat släppa på det statliga spelmonopolet, och släppa in spelbolag på den svenska spelmarknaden.

Svenska spelbolag etablerade därför sina huvudkontor i europeiska speljurisdiktioner som Malta, och under de senaste 15 åren har online-spel blivit en socialt accepterad underhållningsform som omsätter miljardbelopp varje år.

Flera av de bolag som startade för tio till femton år sedan är idag väletablerade spelkoncerner, som årligen uppvisar lysande resultat på Stockholmsbörsen. Samtidigt verkar efterfrågan på online-spel bara växa. Det går inte längre att blunda för spelbolagens framfart och den svenska staten kan inte längre konkurrera med spelsajterna.

Sommaren 2018 tog Sveriges regering därför beslutet att börja licensiera online-spel från och med den första januari 2019. Och det beslutet ledde givetvis till en del lokala nyheter och åsikter. Men vad betyder den nya spellagen egentligen för spelbolagen, och för Sverige?

Därför licensierar Sverige online-spel

Nästan varje månad kommer det nya svenska casinon. Casinobranschen har blivit otroligt stor i Sverige, och färska undersökningar visar att var tredje svensk numera spelar casino på nätet.

Sverige har därför börjat licensiera online-spel, så att statskassan inte går miste om de intäkter som den svenska spelmarknaden genererar varje år. Den svenska statens spelsidor och spelbutiker kan inte längre konkurrera med casinosajter som släpper nya spel varje månad, och bettingsajter som erbjuder odds på matcher från världens alla håll och kanter.

Dödsstöten har onekligen varit mobiloptimeringen, som gjort nätcasinospel och online-betting otroligt tillgängligt. Varför skulle någon vilja springa ner till hörnbutiken för att lägga ett spel, när du kan oddsa medan matchen pågår från ditt vardagsrum och ta ut dina vinster på under fem minuter?

Det enda sättet den svenska staten kan tjäna en hacka på pengarna som det svenska folket omsätter i online-spel är att börja licensiera spelsajter. Det är precis vad den svenska regeringen gjort, och därför måste numera alla spelbolag som verkar på den svenska spelmarknaden ha en svensk spellicens.

Utgångspriset för en svensk spellicens ligger på 400 000 kronor, och sedan förhåller sig priset till vad för slags tjänster en speloperatör vill erbjuda. Spelbolagen måste även rätta sig efter en del nya riktlinjer som de inte stött på tidigare. Den svenska spellicensen ställer nämligen väldigt strikta krav på bonuserbjudanden, marknadsföring och ansvarsfullt spelande. Och följer spelbolagen inte de här reglerna riskerar de att förlora sin licens. Mer om svenska bonusregler kan du läsa om på spelinspektionens hemsida.

Bara en enda bonus

Den mest påtagliga förändringen som den svenska spellagen medfört är restriktionerna på bonuserbjudanden. Sedan den första januari 2019 får spelsajter på den svenska spelmarknaden bara erbjuda spelare en enda bonus. Den här bestämmelsen har skakat om spelindustrin i Sverige, eftersom återkommande kampanjerbjudanden, och så kallade återaktiverings-kampanjer, varit en central del av de svenska speloperatörernas affärsmodell.

Spel med BankID

När de inte längre kan locka spelare med attraktiva bonuserbjudanden har casinona fått tänka om. Och det har skapat nya branschtrender. Nu är det senaste skriket att låta spelare spela casino utan registrering med hjälp av BankID. Genom att legitimera sig med BankID slipper spelare genomgå en lång registreringsprocess, och dessutom kan de få sina uttag inom fem minuter. Istället för bonusar har det alltså börjat handla allt mer om smidiga användarfunktioner och tillgänglighet.

Mer gamification och nya spelfunktioner

När äventyrscasinona kom runt 2013 revolutionerade de på många sätt spelbranschen. Innovativa speloperatörer skapade roliga spelnarrativ som löpte parallellt med casinospelandet och gav spelare mer underhållning för pengarna de satte in. Pionjärer som Casino Heroes håller fanan högt än idag, och har expanderat sitt koncept till flera nya sajter, där de dessutom inkorporerat spel med BankID.

Samtidigt har nykomlingar som High Roller fortsatt fila på gamification-funktioner för att ge spelare en mer engagerande och personlig spel-och användarupplevelse. Hos flera casinon ser vi nu funktioner som låter spelare tävla direkt mot varandra, vilket naturligtvis ökar den sociala interaktionen och tillför en ny dimension till casinospel.

Sedan årsskiftet har vi fått se några nykomlingar på den svenska spelmarknaden som verkligen tagit ut svängarna. När du loggar in hos nätcasinot Duelz förstår du knappt att du hamnat på en casinosajt. Det här casinon har kombinerat casinospel med grafik och spelnarrativ som är lånade ut tvspels-världen, och dessutom optimerat spelupplevelsen för mobiltelefoner på ett fenomenalt sätt.

När bonusar blivit ett minne blott måste nätcasinona vara kreativa för att sticka ut. Casinospelare har onekligen några spännande år att se fram emot, och det ska bli intressant att se hur de svenska spelbolagen anpassar sig efter den nya spellagen.

Utrikes

Danska politiker förvånade över vaccinstopp

Danmarks statsminister Mette Frederiksen (S).
Foto: Jens Dresling/Ritzau Scanpix via AP/TT
Utrikes
Utrikes Danmarks statsminister Mette Frederiksen (S) säger sig vara förvånad över det danska beslutet att lyfta ut Janssens covidvaccin ur landets vaccinationsprogram.
– Beslutet avviker från andra länders beslut. Som jag förstår det avviker beslutet från alla andra EU-länders, säger hon.

I ett anförande i folketinget understryker Frederiksen att danska hälsomyndigheter, inte politiker, ligger bakom Janssenstoppet – som hon kallar "säreget".

Frederiksen poängterar att Janssens vaccin har godkänts av såväl amerikanska och europeiska som danska hälsovårdsmyndigheter.

Anledningen till det danska stoppet är att det enligt bland andra EU:s läkemedelsmyndighet EMA finns "en möjlig koppling till väldigt sällsynta fall av ovanliga blodproppar" hos vaccinet.

Men enligt EMA, liksom världshälsoorganisationen WHO, överväger fördelarna riskerna med vaccinet. Danska Sundhedsstyrelsen har dock resonerat tvärtom i sin utvärdering av riskerna.

Statsministern får medhåll i sin kritik från Venstres partiledare Jakob Ellemann-Jensen.

– Jag förstår mig helt enkelt inte på beslutet, säger han.

De Konservatives partiledare, Søren Pape Poulsen, föreslår att partiledarna på frivillig basis vaccinerar sig med Janssens vaccin för att öka förtroendet för det.

Utrikes

Israeliska offer medan dödstal stiger i Gaza

Ett högt bostadshus i Shati i staden Gaza med omfattande skador, sedan Israel beskjutit staden som svar på palestinska raketer.
Foto: Khalil Hamra/AP/TT
Utrikes
Utrikes Två israeler har dödats av raketbeskjutning mot södra Israel, medan ett 20-tal palestinier dödats i israeliska flygräder mot militära mål i Gaza.
Samtidigt fortsätter oroligheterna i Jerusalem, och omvärlden vädjar om lugn.
PREMIUM

Israel säger sig ha dödat femton stridande från Hamas och Islamiska jihad i luftattackerna mot Gazaremsan, enligt armén.

– Vi har slagit till mot 130 militära mål som huvudsakligen tillhör Hamas, säger talespersonen Jonathan Conricus till medier, syftande på islamistgruppen som kontrollerar den avstängda Gazaremsan.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Arabförbundet fördömer Israels agerande

Arabförbundets generalsekreterare Ahmad Abu al-Ghayt. Arkivbild.
Foto: Hussein Malla/AP/TT
Utrikes
Utrikes Arabförbundets generalsekreterare kallar de israeliska flygräderna mot Gazaremsan "urskillningslösa och oansvariga", och lägger skulden för oroligheterna i Jerusalem på Israel.
EU och USA uppmanar båda sidor att bidra till avspänning. FN kräver att gripna barn släpps fria.
PREMIUM

Israel bär ansvar för den "farliga upptrappningen" av oroligheterna i Jerusalem, skriver Arabförbundets generalsekreterare Ahmad Abu al-Ghayt i ett uttalande.

Från Bryssel kommer fördömanden mot båda sidors agerande.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL