Utrikes

Bill och Melinda Gates skiljer sig

De kommer att fortsätta att driva sin välgörenhetsorganisation ihop. Arkivbild
Foto: Elaine Thompson/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Makarna Bill och Melinda Gates skiljer sig efter 27 år som gifta.

"Vi tror inte längre att vi kommer att kunna växa som par", skriver de i ett gemensamt uttalande som Microsoftgrundaren Bill Gates har delat på Twitter.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Minst 18 barn får vård efter dödlig skolattack

Ambulanser och polisbilar utanför skolan i Kazan efter dådet.
Foto: Roman Kruchinin/AP/TT
Utrikes
Utrikes En beväpnad ung man gick till attack mot en skola i den ryska miljonstaden Kazan 80 mil öster om Moskva.
Minst nio personer, varav sju var barn, dödades i dådet.
Händelsen får president Putin att beordra en översyn av Rysslands vapenlagar.

En nationell tragedi. Så beskriver Rustam Minnichanov, regionpresident i delrepubliken Tatarstan där Kazan ligger, den blodiga attacken mot skolan.

– Vi har förlorat sju barn – fyra pojkar och tre flickor. Vi har också förlorat en lärare. Och vi har förlorat ytterligare en kvinna som var anställd på skolan, säger han i ett videouttalande som citeras av nyhetsbyrån Reuters.

Många skadade

Minnichanov berättar att 18 barn vårdas på sjukhus, en del av dem för skottskador, andra för skador som brutna ben. Flera elever hoppade ut ur fönstren för att undkomma mördaren. Tre skottskadade vuxna vårdas också efter attacken.

Den misstänkte massmördaren har gripits. Han är 19 år gammal och hade vapenlicens, skriver Reuters.

"Skola nummer 175" ligger i ett tätbefolkat område i östra Kazan och många mobilfilmer cirkulerar från attacken. I en av dem syns hur en polis har tryckt ned en person på marken framför skolans huvudingång, och sedan rycker upp och för bort honom.

Befarad terror

Inledningsvis florerade uppgifter om en andra gärningsman, som i så fall skulle ha skjutits ihjäl. Men i en uppdatering säger inrikesdepartementet att den gripne agerade ensam.

Medier återger också uppgifter om en explosion efter skottlossningen på skolan. Dessa uppgifter är inte bekräftade.

Ett omfattande räddningsuppbåd skickades till platsen. Elever evakuerades till andra lokaler i närheten, där psykologer tittar till dem. Myndigheter ser det som en möjlig terrorhandling, och har skärpt bevakningen i hela staden, meddelar ryska inrikesdepartementet enligt nyhetsbyrån Interfax.

Ser över vapenlagar

Rysslands president Vladimir Putin skickar sina djupaste kondoleanser till offrens anhöriga, säger hans talesman Dmitrij Peskov. Dådet utlöser en översyn av landets vapenlagar.

– Presidenten har beordrat akut arbete med nya regler angående vilka slags vapen som civilpersoner får ha, säger Peskov.

Detta ska vara föranlett av det eller de vapen som användes i attacken. Exakt vilka vapentyper det var är dock ännu inte offentliggjort.

Henrik Samuelsson/TT

Filip Norman/TT

Specialpoliser vid ingången till 'Skola nummer 175' i Kazan.
Specialpoliser vid ingången till "Skola nummer 175" i Kazan.
Foto: Michail Frolov/Tatarstans presidentstab/AP/TT
En kvinna eskorteras till en ambulans efter tisdagens dåd.
En kvinna eskorteras till en ambulans efter tisdagens dåd.
Foto: Roman Krutjinin/AP/TT

FAKTA

Fakta: Kazan

Kazan är en stad med drygt 1,2 miljoner invånare, vilket innebär att den tävlar med Niznij Novgorod om platsen som femte störst i Ryssland.

Staden ligger cirka 80 mils bilväg från Moskva, och är det första större stoppet österut från huvudstaden på Transsibiriska järnvägen.

Internationellt sett kanske staden oftast omtalas i idrottssammanhang. Under herrarnas fotbolls-VM 2018 spelades bland kvartsfinalen Brasilien–Belgien i Kazan.

Utrikes

Putin vill att Ryssland lämnar flygfördrag

Rysslands president Vladimir Putin.
Foto: Mikhail Klimentyev/Sputnik/Kreml pool via AP/TT
Utrikes
Utrikes

Rysslands president Vladimir Putin lämnade på tisdagen in ett lagförslag om att landet lämnar flygfördraget Open skies.

Enligt fördraget tillåts obestyckade flygfarkoster att flyga över medlemsländers territorium. Syftet är flygövervakning som en del av vapenkontroll och information om eventuell upprustning.

USA:s förre president Donald Trump lämnade fördraget i november, i ett av de sista politiska beslut han tog innan han lämnade makten. Trump anklagade Ryssland för att bryta mot avtalet.

I januari meddelade Ryssland att man ämnade göra likaledes, för att sedan antyda att man avsåg vara kvar i rustningskontrollavtalet.

Men med Putins lagförslag är beskedet tydligt från Moskva. En representant för parlamentet dumans utrikesutskott sade att lagförslaget kommer att få "oreserverat stöd".

Lagförslaget måste antas både i duman och i federationsrådet.

Rättad: I en tidigare version fanns en felaktig uppgift om flygfarkosterna.

Utrikes

Tuffa tag om coronapass i EU

EU-minister Hans Dahlgren (i mitten) i samspråk med kollegorna Ana Paula Zacarias från Portugal och Michael Roth från Tyskland om de förhandlingar som nu förs om införandet av vaccinpass i EU.
Foto: Olivier Hoslet/AP/TT
Utrikes
Utrikes Tuffa förhandlingar återstår innan EU:s vaccinpass kan bli verklighet.
Moderaterna vill att Sverige driver på för att stoppa nationella åtgärder – men får inte gehör av regeringen.

Förhandlare från EU-parlamentet och EU:s medlemsländer höll under tisdagen sitt andra möte i jakten på enighet om "de gröna certifikaten".

Någon uppgörelse är ännu inte att vänta – även om EU-minister Hans Dahlgren (S) tycker sig höra positiva omdömen från Portugal, som förhandlar för medlemsländernas räkning.

Överlag andas EU-länderna optimism efter drygt ett år i pandemins klor.

– Man ser en vår komma, i mer än en bemärkelse, säger Dahlgren efter tisdagens EU-ministermöte i Bryssel.

Kräver ändring

EU-kommissionen har föreslagit ett gemensamt intyg som ska visa om man vaccinerats mot covid-19, nyss varit sjuk eller nyligen tagit ett test. Vaccinpasset ska finnas både på papper och digitalt och se till att gränsöverskridningar återigen kan ske lika smidigt som före pandemin.

Men enkelt är det inte. EU-länderna vill fortsatt kunna ta beslut på egen hand om att exempelvis kunna kräva karantän vid resande från länder med hög smittspridning.

Det gillas inte av EU-parlamentet.

– Vi kräver att medlemsstaterna backar. Medlemsstaterna vill fortfarande kunna ha olika nationella restriktioner vilket vore väldigt olyckligt, säger svenske EU-parlamentsledamoten Tomas Tobé (M).

"Det går inte"

Han manar nu regeringen att "ta taktpinnen" och förmå andra EU-länder att acceptera parlamentets syn på saken.

Hans Dahlgren är dock föga intresserad.

– Nej, det går inte. Det här är nationell kompetens, när det gäller vad man ska göra inne i sitt eget land, inklusive vilka reserestriktioner man har. Varje land måste ha rätt att skydda sin egen befolkning på det sätt som man själv tycker är det bästa, säger EU-ministern i Bryssel.

– Vi ska samordna så mycket vi kan och koordinera så mycket vi kan. Men den nationella beslutsrätten i den här typen av frågor måste vi ha kvar, säger Dahlgren.

Enighet i maj?

Planen är att vaccinpassen – som kommissionen kallar "gröna certifikat" och EU-parlamentet vill döpa till "covid-certifikat" – ska fungera i hela EU från den 1 juli.

Tekniken testas just nu i 18 av EU-länderna, däribland Sverige.

Politiskt återstår det dock en hel del innan ett beslut kan tas. Förutom frågan om nationella restriktioner kräver EU-parlamentet även att resesugna ska kunna testa sig gratis.

Förhoppningen är ändå att en uppgörelse ska kunna nås redan i maj, då EU:s stats- och regeringschefer håller ett extrainsatt toppmöte i Bryssel den 24-25 maj.

Wiktor Nummelin/TT

EU-parlamentsledamoten Tomas Tobé (M) hoppas på en snabb uppgörelse om förslaget om 'gröna certifikat' för att underlätta resandet i EU efter coronapandemin. Arkivbild.
EU-parlamentsledamoten Tomas Tobé (M) hoppas på en snabb uppgörelse om förslaget om "gröna certifikat" för att underlätta resandet i EU efter coronapandemin. Arkivbild.
Foto: Fredrik Persson/TT

FAKTA

Fakta: EU:s coronapass

EU-kommissionen har föreslagit införandet av ett digitalt grönt certifikat för resande inom EU. I certifikatet ska finnas uppgifter om vaccinering, tester och tidigare covid-19-sjukdom.

Certifikatet ska gälla i alla EU-länder och även vara möjligt att införa för Norge, Island, Schweiz och Liechtenstein. Det ska vara gratis, finnas i både digital form och på papper och kunna utfärdas på alla officiella EU-språk.

Den som ännu inte vaccinerats ska ändå kunna använda certifikatet för att exempelvis bevisa att man nyligen blivit testad eller redan haft covid-19.

Vaccineringsuppgifterna ska främst gälla för de vaccin som blivit allmänt godkända av EU:s läkemedelsmyndighet EMA. För den som fått ett annat vaccin – exempelvis från Ryssland eller Kina – vill kommissionen att det ska vara upp till medlemsländerna att avgöra om det ska godkännas eller inte.

Kompromissförhandlingar pågår just nu mellan EU-parlamentet och EU:s medlemsländer, i hopp om att möjliggöra ett införande från den 1 juli.

Utrikes

Rysk extremistlag hotar stoppa regimkritiker

Duman i Ryssland. Arkivbild.
Foto: Pavel Golovkin/AP/TT
Utrikes
Utrikes Ett lagförslag i Ryssland vill förbjuda extremistanhängare att bli folkvalda.
I definitionen ingår troligen anhängare till den fängslade regimkritikern Aleksej Navalnyj.

Det ryska parlamentet ska debattera lagförslaget som ska förhindra medlemmar i det man betecknar som extremistorganisationer från att delta i den demokratiska processen som folkvald.

Den dömde och fängslade Navalnyj och hans nätverk pekas inte ut i lagen, men i ett parallellt och sammankopplat fall kräver åklagare att hans antikorruptionsstiftelse FBK ska betraktas som en extremistorganisation.

Nästa vecka

Åklagares begäran ska prövas på måndag. Debatt om lagförslaget inleds nästa vecka.

En lag skulle inte bara påverka de mest uppsatta medlemmarna och aktivisterna i Navalnyjs organisation, utan även många tusen ryska medborgare – kanske fler – som gett organisationen någon typ av donation, skriver nyhetsbyrån AFP i en analys.

En lag måste prövas i parlamentets kammare duman och ryska federationsrådet. Men ansvariga ser inga problem för en snabb behandling och rappt beslut.

Vasilij Piskarjov leder parlamentets utskott som utreder utländsk inblandning i ryska angelägenheter. Han hoppas och tror att lagen kan vara stadgad före parlamentsvalen i september.

"Första läsningen den 18 maj. Det är viktigt att den inte försenas", skriver han på sociala medier, i det här fallet Telegram.

Stoppa hatets språk

Piskarjov hävdar retoriskt att lagen inte är uttänkt för att gälla någon speciell organisation:

– Låt mig besvara med en enkel fråga. Vill du att dina intressen tillvaratas av någon i parlamentet som talar hatets språk, som vill förstöra ditt land, någon som är emot människor med annan nationalitet eller tro? säger Piskarjov till nyhetsbyrån AFP.

– Jag tror inte det.

Bland organisationer som redan stämplats som extremistiska i Ryssland finns den kristna rörelsen Jehovas vittnen, av många betraktad som en sekt.

Enligt det förslag som ligger i duman så ska en person som haft en ledande ställning i klassade extremistorganisationer inte kunna bli folkvald på fem år. Har man stöttat organisationen ekonomiskt så gäller förbudet i tre år.

Bland de rörelser som klassats som terrororganisationer finns terrorgrupperna al-Qaida och IS. Medlemmar och anhängare till dessa är förbjudna att vistas i Ryssland, och hotas av långa fängelsestraff om de bryter mot förbudet.

Utrikes

Danska politiker förvånade över vaccinstopp

Danmarks statsminister Mette Frederiksen (S).
Foto: Jens Dresling/Ritzau Scanpix via AP/TT
Utrikes
Utrikes Danmarks statsminister Mette Frederiksen (S) säger sig vara förvånad över det danska beslutet att lyfta ut Janssens covidvaccin ur landets vaccinationsprogram.
– Beslutet avviker från andra länders beslut. Som jag förstår det avviker beslutet från alla andra EU-länders, säger hon.

I ett anförande i folketinget understryker Frederiksen att danska hälsomyndigheter, inte politiker, ligger bakom Janssenstoppet – som hon kallar "säreget".

Frederiksen poängterar att Janssens vaccin har godkänts av såväl amerikanska och europeiska som danska hälsovårdsmyndigheter.

Anledningen till det danska stoppet är att det enligt bland andra EU:s läkemedelsmyndighet EMA finns "en möjlig koppling till väldigt sällsynta fall av ovanliga blodproppar" hos vaccinet.

Men enligt EMA, liksom världshälsoorganisationen WHO, överväger fördelarna riskerna med vaccinet. Danska Sundhedsstyrelsen har dock resonerat tvärtom i sin utvärdering av riskerna.

Statsministern får medhåll i sin kritik från Venstres partiledare Jakob Ellemann-Jensen.

– Jag förstår mig helt enkelt inte på beslutet, säger han.

De Konservatives partiledare, Søren Pape Poulsen, föreslår att partiledarna på frivillig basis vaccinerar sig med Janssens vaccin för att öka förtroendet för det.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Casinobonusar

Så påverkar den svenska spellagen spelindustrins framtid

Casinobonusar I mer än 20 år har Sveriges regering vägrat släppa på det statliga spelmonopolet, och släppa in spelbolag på den svenska spelmarknaden.

Svenska spelbolag etablerade därför sina huvudkontor i europeiska speljurisdiktioner som Malta, och under de senaste 15 åren har online-spel blivit en socialt accepterad underhållningsform som omsätter miljardbelopp varje år.

Flera av de bolag som startade för tio till femton år sedan är idag väletablerade spelkoncerner, som årligen uppvisar lysande resultat på Stockholmsbörsen. Samtidigt verkar efterfrågan på online-spel bara växa. Det går inte längre att blunda för spelbolagens framfart och den svenska staten kan inte längre konkurrera med spelsajterna.

Sommaren 2018 tog Sveriges regering därför beslutet att börja licensiera online-spel från och med den första januari 2019. Och det beslutet ledde givetvis till en del lokala nyheter och åsikter. Men vad betyder den nya spellagen egentligen för spelbolagen, och för Sverige?

Därför licensierar Sverige online-spel

Nästan varje månad kommer det nya svenska casinon. Casinobranschen har blivit otroligt stor i Sverige, och färska undersökningar visar att var tredje svensk numera spelar casino på nätet.

Sverige har därför börjat licensiera online-spel, så att statskassan inte går miste om de intäkter som den svenska spelmarknaden genererar varje år. Den svenska statens spelsidor och spelbutiker kan inte längre konkurrera med casinosajter som släpper nya spel varje månad, och bettingsajter som erbjuder odds på matcher från världens alla håll och kanter.

Dödsstöten har onekligen varit mobiloptimeringen, som gjort nätcasinospel och online-betting otroligt tillgängligt. Varför skulle någon vilja springa ner till hörnbutiken för att lägga ett spel, när du kan oddsa medan matchen pågår från ditt vardagsrum och ta ut dina vinster på under fem minuter?

Det enda sättet den svenska staten kan tjäna en hacka på pengarna som det svenska folket omsätter i online-spel är att börja licensiera spelsajter. Det är precis vad den svenska regeringen gjort, och därför måste numera alla spelbolag som verkar på den svenska spelmarknaden ha en svensk spellicens.

Utgångspriset för en svensk spellicens ligger på 400 000 kronor, och sedan förhåller sig priset till vad för slags tjänster en speloperatör vill erbjuda. Spelbolagen måste även rätta sig efter en del nya riktlinjer som de inte stött på tidigare. Den svenska spellicensen ställer nämligen väldigt strikta krav på bonuserbjudanden, marknadsföring och ansvarsfullt spelande. Och följer spelbolagen inte de här reglerna riskerar de att förlora sin licens. Mer om svenska bonusregler kan du läsa om på spelinspektionens hemsida.

Bara en enda bonus

Den mest påtagliga förändringen som den svenska spellagen medfört är restriktionerna på bonuserbjudanden. Sedan den första januari 2019 får spelsajter på den svenska spelmarknaden bara erbjuda spelare en enda bonus. Den här bestämmelsen har skakat om spelindustrin i Sverige, eftersom återkommande kampanjerbjudanden, och så kallade återaktiverings-kampanjer, varit en central del av de svenska speloperatörernas affärsmodell.

Spel med BankID

När de inte längre kan locka spelare med attraktiva bonuserbjudanden har casinona fått tänka om. Och det har skapat nya branschtrender. Nu är det senaste skriket att låta spelare spela casino utan registrering med hjälp av BankID. Genom att legitimera sig med BankID slipper spelare genomgå en lång registreringsprocess, och dessutom kan de få sina uttag inom fem minuter. Istället för bonusar har det alltså börjat handla allt mer om smidiga användarfunktioner och tillgänglighet.

Mer gamification och nya spelfunktioner

När äventyrscasinona kom runt 2013 revolutionerade de på många sätt spelbranschen. Innovativa speloperatörer skapade roliga spelnarrativ som löpte parallellt med casinospelandet och gav spelare mer underhållning för pengarna de satte in. Pionjärer som Casino Heroes håller fanan högt än idag, och har expanderat sitt koncept till flera nya sajter, där de dessutom inkorporerat spel med BankID.

Samtidigt har nykomlingar som High Roller fortsatt fila på gamification-funktioner för att ge spelare en mer engagerande och personlig spel-och användarupplevelse. Hos flera casinon ser vi nu funktioner som låter spelare tävla direkt mot varandra, vilket naturligtvis ökar den sociala interaktionen och tillför en ny dimension till casinospel.

Sedan årsskiftet har vi fått se några nykomlingar på den svenska spelmarknaden som verkligen tagit ut svängarna. När du loggar in hos nätcasinot Duelz förstår du knappt att du hamnat på en casinosajt. Det här casinon har kombinerat casinospel med grafik och spelnarrativ som är lånade ut tvspels-världen, och dessutom optimerat spelupplevelsen för mobiltelefoner på ett fenomenalt sätt.

När bonusar blivit ett minne blott måste nätcasinona vara kreativa för att sticka ut. Casinospelare har onekligen några spännande år att se fram emot, och det ska bli intressant att se hur de svenska spelbolagen anpassar sig efter den nya spellagen.

Utrikes

Israeliska offer medan dödstal stiger i Gaza

Ett högt bostadshus i Shati i staden Gaza med omfattande skador, sedan Israel beskjutit staden som svar på palestinska raketer.
Foto: Khalil Hamra/AP/TT
Utrikes
Utrikes Två israeler har dödats av raketbeskjutning mot södra Israel, medan ett 20-tal palestinier dödats i israeliska flygräder mot militära mål i Gaza.
Samtidigt fortsätter oroligheterna i Jerusalem, och omvärlden vädjar om lugn.
PREMIUM

Israel säger sig ha dödat femton stridande från Hamas och Islamiska jihad i luftattackerna mot Gazaremsan, enligt armén.

– Vi har slagit till mot 130 militära mål som huvudsakligen tillhör Hamas, säger talespersonen Jonathan Conricus till medier, syftande på islamistgruppen som kontrollerar den avstängda Gazaremsan.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Arabförbundet fördömer Israels agerande

Arabförbundets generalsekreterare Ahmad Abu al-Ghayt. Arkivbild.
Foto: Hussein Malla/AP/TT
Utrikes
Utrikes Arabförbundets generalsekreterare kallar de israeliska flygräderna mot Gazaremsan "urskillningslösa och oansvariga", och lägger skulden för oroligheterna i Jerusalem på Israel.
EU och USA uppmanar båda sidor att bidra till avspänning. FN kräver att gripna barn släpps fria.
PREMIUM

Israel bär ansvar för den "farliga upptrappningen" av oroligheterna i Jerusalem, skriver Arabförbundets generalsekreterare Ahmad Abu al-Ghayt i ett uttalande.

Från Bryssel kommer fördömanden mot båda sidors agerande.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

EU stämmer Astra Zeneca om vaccin

Astra Zenecas covid-19-vaccin. Arkivbild.
Foto: Anders Wiklund/TT
Utrikes
Utrikes EU lämnar in ytterligare en stämningsansökan mot läkemedelsbolaget Astra Zeneca rörande leverans av vaccin mot covid-19.
PREMIUM

EU hävdar att Astra Zeneca har brutit mot leveranskontrakt. Den andra stämningen tros inbegripa möjlighet för unionen att få ekonomisk ersättning.

I slutet av april lämnade EU in en första stämningsansökan mot bolaget.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL