Opinion

Fuskade Sverige?

Opinion
Opinion

Eftersom Pisa-undersökningen tillhör de underlag som skolpolitiken baseras på är det viktigt att resultatet visar rätt. Det är oroväckande och genant för regeringen att Riksrevisionen menar att ett för stort antal elever exkluderades 2018/2019, vilket gav en felaktig bild av kunskapsnivån i den svenska skolan. Maximalt fem procent av eleverna får undantas från provet. Sverige har exkluderat 11 procent.

Pisa-reglerna tillåter att man exkluderar den som fått mindre än ett års undervisning i svenska. Enligt Riksrevisionen har också nyanlända med mer än ett års undervisning undantagits, vilket lett till siffran 11 procent. Skolorna verkar ha tolkat informationen de fått av Skolverket på olika sätt. Det behöver alltså inte ligga medvetna försök att vilseleda bakom samtliga exkluderingar. Skolverket måste oavsett ta till sig att oriktiga instruktioner verkar ha gått ut. En stor del av Riksrevisionens kritik går ut på att Skolverket varit medvetna om att det blivit fel, men inte gjort något åt saken.

2018/2019 års Pisa-undersökning verkar ge en missvisande bild av att den nedåtgående kunskapstrenden för svenska elever vänt uppåt. Skolminister Anna Ekström menar att svenska elevers resultat har blivit bättre generellt och att problemet finns i kunskapsutvecklingen för utrikesfödda elever. Det är illa nog, men med den smalare problembeskrivningen kan man göra riktade insatser för att höja kunskapsnivån för utlandsfödda elever.

Frågan om Sverige med regeringen och Skolverkets goda minne har fuskat på Pisa-undersökningen är mycket viktig att svara på, samt vem som då har det yttersta ansvaret för att det skedde. Det finns uppgifter om att Utbildningsminister Anna Ekströms medarbetare varnat för ett missvisande elevurval, men inte fick gehör. Det är både märkligt och oroande. Regeringen skyller på Skolverket. Om man känt till fusk och sopat det under mattan är alla som haft den kunskapen medskyldiga -- särskilt utbildningsministern.

Inrikes

Oppositionen: Anna Ekström måste förklara sig

Sverigedemokraternas gruppledare i riksdagen Henrik Vinge (SD) vill ha svar från utbildningsminister Anna Ekström (S) om Pisa-mätningen. Arkivbild.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Inrikes
Inrikes Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson tycker att utbildningsminister Anna Ekström (S) bör avgå. Men att väcka misstroendeomröstning är inte aktuellt i dagsläget.
PREMIUM

Frågetecknen kring Pisa-undersökningen från 2018 leder till skarp kritik från oppositionen.

– Det är oerhört allvarligt, man har presenterat helt felaktiga siffror och gett sken av att det går mycket bättre än vad det gör, säger SD:s gruppledare Henrik Vinge.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Skolverkets gd: "Vi kunde ha gjort mer"

Skolverket tar till sig av Riksrevisionens hårda kritik mot myndighetens arbete inför Pisa 2018, säger myndighetens generaldirektör Peter Fredriksson. Arkivbild.
Foto: Claudio Bresciani/TT
Inrikes
Inrikes Skolverket tar till sig av Riksrevisionens hårda kritik mot myndighetens arbete inför Pisa 2018, men generaldirektör Peter Fredriksson säger att man har följt regelverket.
PREMIUM

Skolverkets slutsats är att allt nu måste göras för att säkerställa att nästa Pisastudie vilar på solid grund. Men enligt Peter Fredriksson är det inte aktuellt att dra tillbaka Pisa 2018/19.

– Den bild vi ger kvarstår. Resultaten i Pisa 2018 är i paritet med 2015, vi ser stora skillnader mellan olika elevgrupper och stora skillnader i likvärdighet. Även om vi räknar om så kvarstår den bilden, säger han till TT.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Regeringens Pisahantering sågas i rapport

'Svensk skola står stark', sade utbildningsminister Anna Ekström (S) när hon i kommenterade den senaste Pisarapporten i december 2019. Drygt två år senare får hon och regeringen kritik av Riksrevisionen.
Foto: Claudio Bresciani/TT
Inrikes
Inrikes Regeringen och Skolverket får svidande kritik av Riksrevisionen för hur den senaste kunskapsmätningen Pisa hanterades.
Utbildningsminister Anna Ekströms medarbetare varnade för ett missvisande elevurval – men fick inget gehör, visar granskningen.
PREMIUM

– Det är väldigt förvånande att departementets egna tjänstemän slår larm och inget händer, utan man fortsätter att luta sig mot Skolverket och OECD som säger att det gick rätt till, säger Riksrevisionens projektledare Sofia Sandgren Massih till TT.

Sverige har i många år deltagit i den internationella Pisaundersökningen, som OECD är huvudansvarig för. I den politiska debatten refereras det ofta till de svenska resultaten – en del kanske minns Pisachocken 2012/13, då de historiskt svaga resultaten ledde till en rad förändringar på skolområdet. Därefter förbättrades resultaten.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Så kom Sveriges Pisa-resultat i snålblåsten

Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson kallade Sveriges resultat i Pisa 2018, som presenterades i december 2019, 'en tidig julklapp'. Arkivbild.
Foto: Janerik Henriksson/TT
Inrikes
Inrikes En glädjens dag för svensk skola, sade utbildningsministern. En tidig julklapp, utropade Skolverkets generaldirektör. Resultaten i Pisa 2018 togs som kvitto på att Skolsverige var på väg åt rätt håll.
Men snart började det knaka i fogarna. Vad var det egentligen som hände?
PREMIUM

De svenska resultaten i Pisa 2018 var goda nyheter för Sverige. I alla tre ämnen, läsning, matematik och naturvetenskap, hade resultaten förbättrats jämfört med 2015.

Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson liknade vid en pressträff resultaten vid en tidig julklapp, och utbildningsminister Anna Ekström (S) twittrade om en "glädjens dag för lärare, elever och svensk skola".

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Opinion

Vackra växter kan skapa stora problem

org-a7b95e4f-1f0f-4721-af43-1bf09bb0f5d4.jpg
Opinion
Opinion

I Malmö står 177 träd som snart ska huggas ner. Det är inga vandaler och inga trädhatare som ska göra det, utan Malmö stad själv. De 177 träden heter gudaträd och är en invasiv art som är förbjuden att inneha. Träden trivs i värme och riskerar därför att försöka sig i hög takt. De kraftiga rötterna kan förstöra både hus, vattensystem och vägar. Det måste göra ont att ta bort livskraftiga växter, men att låta bli kan straffa sig hårt längre fram.

Även i Botaniska trädgården i Lund finns det gudaträd och dessutom andra invasiva växter som man nu måste ta bort som till exempel gul skunkkalla. Trädgården har velat behålla de invasiva arterna under hård kontroll, för att kunna visa och informera, men länsstyrelsen har sagt blankt nej. Det är konstigt att man tror sig kunna ha naturen under kontroll, minsta lilla frö eller rotbit kan spridas hur lätt som helst, även om det är oavsiktligt.

Det är en sju år gammal EU-lag som tvingar alla att ta bort invasiva arter, så det är egendomligt att det dröjt så länge innan Malmö och Lund tar tag i saken på allvar. I takt med att klimatet ändras och blir varmare blir det svårare och svårare att få bukt med de invasiva arterna. Det finns säkert fler kommuner i Skåne och övriga landet som behöver ta detta på allvar och sätta igång bekämpningen. Aningslösa invånare kan annars tro att det är okey att ta sticklingar från något som kommunen odlar. Parkslide är en annan art som kan skapa stora problem, det kan många villaägare vittna om som tagit växten från en kommunal park och sen fått rötter som tar sig in i huset och avloppssystemet. Det kan bli väldigt dyrt att sanera om man väntar för länge.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Skånska Dagbladet

Vad är native advertising?

Skånska Dagbladet Native marknadsföring har varit i ropet i flera år. Nu har intresset ökat även lokalt. Annonsörerna vittnar om flera fördelar med native. Vi berättar vad som gör native så intressant och delar med oss av våra bästa tips.

Vad är native?

- True native eller native advertising som det också kallas, är en artikel skriven på uppdrag av en annonsör. Artikeln är integrerad i det redaktionella flödet med tydlig annonsmärkning. Det ska framgå vem annonsören är. I övrigt fungerar en native som en vanlig artikel - publiceras i samma verktyg, går förbi ad-blockers, innehåller relevanta länkar och tillför läsvärde.

Varför ska man använda native?

- I en native kan annonsören berätta sådant som inte ryms inom ramen för en vanlig banner. Lästiden är lång och faktiskt längre än för redaktionellt material. Detta ger ovanligt låg tid med läsaren, i alla fall jämfört med traditionell digital annonsering. Native passar därför utmärkt för att stärka varumärket, bygga relation med läsaren och öka lojaliteten. Faktum är att native fungerar väldigt bra för den som vill få in intresseanmälningar, bokningar eller driva till försäljning.

Ska man använda native istället för bannerannonsering?

- De här två typerna av digital annonsering kompletterar snarare än ersätter varandra. Bannerannonsering är överlägsen på att bygga räckvidd och utmärkt för enklare och kortare budskap. Allting fungerar helt enkelt inte i native-format.

Native fungerar både varumärkesbyggande och driver till försäljning.

Det är intressant att native har så pass lång lästid. Vad beror det på?

- Den långa lästiden är först och främst ett kvitto på bra och läsvärt innehåll. Vi ställer höga krav på kvalitet och försöker alltid hitta en vinkel som är relevant och intressant för just våra läsare. Sedan tror jag att den långa lästiden hänger ihop med att läsaren är kvar på vår sida, en miljö som känns bekant, trygg och brusfri.

Vad tycker de lokala annonsörerna som har testat native?

- Vi har kunder från flera olika branscher som har haft native på Skånskan.se under det senaste året. Artiklarna har handlat om allt från sängar, däckbyte och hustillverkning till gymnasieutbildning, försäkringar och energilösningar. Kunderna är generellt väldigt nöjda med utfallet. Man ser konkreta resultat i form av ökat intresse från målgruppen och faktisk försäljning. Vi som jobbar med native har lärt oss mycket om vad som fungerar och hur vi ska skruva till rubriken för att behålla intresset. Det är roligt att jobba med den här produkten!

Tre tips för lyckad native marknadsföring

1. Anpassa texten efter syftet. Vad är målet med texten? Är syftet är att bygga varumärke eller vill du få så många så möjligt att anmäla intresse? Utgå från målgruppen och hitta en intressant vinkel, gärna med lokal anknytning om det är möjligt. Vad hade fått dig att läsa hela texten?

2. Intressanta rubriker. En text kan vara hur relevant och välskriven som helst, men gör ingen nytta om rubriken inte lockar till klick och läsning. En bra rubrik är skyltfönstret till ditt innehåll. Rubriken "Fördel för Skåne" fungerar inte särskilt bra. Skriver vi däremot "Många skåningar får svårt att bo kvar" får vi ett helt annat genomslag. Därför är det viktigt att ha flera bra rubriker i beredskap. Optimering handlar mycket att testa och se vad som fungerar.

3. Rätt länkar på rätt ställe. Oavsett om syftet med din native är att stärka varumärket eller samla emailadresser, är länkar på rätt ställe och call-to-action viktiga. Bra länkning är dessutom en tjänst till läsaren. Handlar texten om vad man bör tänka på vid köp av vinterdäck, är det utmärkt med en länk till online-bokning. Många scrollar inte hela vägen ner och därför är det viktigt att få in länkningen tidigt i texten.

Är du intresserad av att testa native?

Kontakta oss eller hör av dig direkt till vår digitala produktspecialist Andrée Friemer. Ring 0704-14 26 82 eller maila till andree.friemer@skd.se.

Opinion

Drogpolitiska skyttegravar

STOCKHOLM 20210506Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson talar under torsdagens debatt i riksdagen om om det grova och dödliga våldet mot kvinnor i nära relationer.Foto: Carl-Olof Zimmerman / TT / kod 12050
Foto: Carl-Olof Zimmerman/TT
Opinion
Opinion

Den svenska narkotikapolitiken diskuteras med intensitet då och då och nu är det dags igen. Regeringen vägrar hårdnackat att utvärdera och utreda, trots att riksdagen förra året i ett så kallat utskottsinitiativ röstade för att det skulle göras. Det lustiga är att alla åtta partier i socialutskottet var överens om detta, alltså även socialdemokraterna, men socialminister Lena Hallengren avfärdade förslaget med en handviftning. Justitieminister Morgan Johansson gör likadant ett år senare.

Den brännande frågan som regeringen alltså inte ens vill utreda är om det även i fortsättningen ska vara olagligt att använda narkotika för eget bruk. Det har varit olagligt sedan 1988 men har aldrig utvärderats. SVT har gjort en granskning av polisens agerande där deras strategi är att tvinga misstänkta droganvändare att lämna urinprov och man delar ut straff för ringa narkotikabruk. Sett ur polisens perspektiv fungerar denna strategi säkert bra.

Trots, eller möjligen på grund av, Sveriges stränga hållning mot narkotika är narkotikarelaterad dödlighet stor, faktiskt fyra gånger större än genomsnittet i Europa enligt EU:s narkotikabyrå som undersökte saken 2018. Då dog 81 personer av överdoser i Sverige. Byrån ger brasklappen att det kan finnas underrapportering i vissa länder som gör att siffrorna kan slå fel, men oavsett det måste det vara för många som dör av narkotikan.

Frågan är vad som är orsaken till den höga narkotikadödligheten i Sverige och där kan det finnas många olika svar. Det kritikerna av lagstiftningen pekar på är att missbrukarna inte vågar begära hjälp, av rädsla att fängslas eller få böter. Något som har blivit något bättre genom åren är attityden gentemot narkomaner. De flesta erkänner numera att missbruk är en sjukdom, men attityderna är det som hänger kvar längst så det är troligt att narkomaner inte tas på allvar när de väljer att söka vård.

Det märks inte minst på hur lång tid det tagit för regioner som Stockholm att införa sprutbyte för missbrukare. I Skåne infördes det för många år sen, som ett pilotprojekt, och det tog tid innan projektet blev permanent och lagstiftningen ändrades. Men länge berodde det på i vilken region narkomanen bodde om där fanns möjlighet till sprutbyte. Sprutbyte hindrar inte missbruket, men det dämpar överdödligheten då hiv, gulsot och andra farliga sjukdomar minskar tack vare att sprutorna blev renare. Det borde gå att göra någon liknande träffpunkt vad gäller övriga droger, där missbrukarna kan få hjälp att sluta.

Det som regeringen inte ens vill diskutera är om bruket/missbruket av narkotika inte längre ska vara straffbart. Det verkar som att ministrarna tror att bara för att man diskuterar den frågan skulle man göra drogerna lagliga. Det sistnämnda är förhoppningsvis inte aktuellt i Sverige, även om det finns krafter som strävar åt det hållet. Det finns flera andra länder, bland annat delstater i USA, som legaliserat cannabis i förhoppningen att den illegala marknaden ska försvinna.

Narkotikapolitiskt center har tagit fram en rapport om vad som händer i frågan i USA. Man ska notera att centrat är ett nätverk som driva av i huvudsak nykterhetsorganisationer som vill ha en restriktiv narkotikapolitik. Men man får utgå från att uppgifterna i rapporten ändå stämmer. Rapporten konstaterar att delstater som legaliserat cannabis också har sett en ökad konsumtion av drogen. Det som är intressant är att den illegala marknaden fortfarande existerar och är stor, något som helt tar udden av argumentet att kriminaliteten skulle försvinna. Marknaden för cannabis blir därför större och när den blir större ökar förstås tillgängligheten och då är risken uppenbar att även barnen får upp ögonen för cannabis.

Att stoppa huvudet i sanden är ingen bra strategi, särskilt inte om man är ansvarig minister. Eftersom dödligheten är så hög i Sverige, och det fortfarande finns moralnoja inom vissa delar av vården i förhållande till narkomaner måste politikerna fundera över vad som görs fel och hur man kan göra det bättre. Bristen på tillgänglig vård är ett av problemen , och här är faktiskt justitieministern med på banan. Fler kan inte få dö för att politikerna sitter fast i skyttegravar. Men det är ett komplext område som vid felsteg kan leda till fler unga missbrukare. Den oroväckande tendensen runtom i världen att underskatta cannabis som farlig drog kan innebär att vi säljer ut en hel generation.

Opinion

Skotsk skilsmässa kan bli farlig

Scotland's First Minister and Scottish National Party leader Nicola Sturgeon poses for photographers, at Bute House in Edinburgh, Scotland. Sunday, May 9, 2021. British Prime Minister Boris Johnson has invited the leaders of the U.K.’s devolved nations for crisis talks on the union after Scotland’s pro-independence party won its fourth straight parliamentary election. Sturgeon said the election results proved a second independence vote for Scotland was “the will of the country." She said any London politician who stood in the way would be “picking a fight with the democratic wishes of the Scottish people.” (AP Photo/Scott Heppell) NSH107
Foto: Scott Heppell
Opinion
Opinion

Valet i Skottland i torsdags innebar att det nu finns majoritet i det skotska parlamentet för att begära en ny folkomröstning om självständighet. Nationalistpartiet missade visserligen med en hårsmån egen majoritet, men även De gröna vill se en ny folkomröstning.

Haken är att en folkomröstning måste godkännas i Storbritanniens parlament, så det återstår att se hur Boris Johnson tänker hantera frågan. Brexitfrågan präglar ännu landet och premiärministern behöver visa att Storbritannien kan klara sin ekonomi utan EU. Han har nog med problem även utan en folkomröstning i Skottland som kan splittra den mångåriga unionen.

Det är lätt att förstå skottarna som inte var lika förtjusta i Brexit som engelsmännen. Men Skottland är ett litet land och det är inte säkert att det skulle vara en bra lösning på sikt. Risken är att man drar med sig andra och då får Storbritannien byta namn.

David Cameron satte igång en farlig utveckling när han utlyste folkomröstningen om Storbritanniens medlemskap i EU, något som han gissningsvis ångrat flera gånger om. Boris Johnson lyckades manövrera fram Brexit, men riskerar att totalt splittra landet. Även andra länder lär påverkas av händelseutvecklingen i Storbritannien, oavsett vilken sida man står på. Storbritannien har varit ett viktigt land länge och vad ett försvagat kungadöme skulle innebära vet ingen. Bara att det skapar en stor osäkerhet över hela världen, vilket kan får oöverskådliga följder. Det finns anledning att vara nervös över händelseutvecklingen.

Opinion

Polarisering drabbar alla

STOCKHOLM 20141104 Interiör på Migrationsverket i Stockholmsförorten Märsta på tisdagen. Migrationsverkets nya prognos på preliminärt 95 000 personer innebär en rekordnotering och en rad svåra utmaningar.Foto: Maja Suslin / TT / Kod 10300
Foto: MAJA SUSLIN / TT
Opinion
Opinion

Debatten i Sverige polariseras alltmer och ett tydligt exempel på det är söndagens ledarsidor i Aftonbladet och Expressen.

Anders Lindberg, Aftonbladet, tydliggör att det kommer ytterst få asylsökande numera, men att debatten utgår från hur det såg ut hösten 2015. Han konstaterar att Socialdemokraterna numera ”skryter om att antalet asylsökande gått ner med 90 procent” men att det faktiskt är sant. Lindberg frågar varför politikerna verkar mindre bekymrade över arbetslösheten, bostadsbristen och äldreomsorgen än över det numera låga antalet asylsökande.

Anna Dahlberg, Expressen, hävdar å sin sida att invandringen är den avgörande frågan. Och radar upp exempel på många politikområden och kopplar dem till invandrare. Dahlberg skriver att ”elever med utländsk bakgrund presterar så mycket sämre än elever med svensk bakgrund” i skolan. Hon skriver att arbetslösheten är högre för utrikes födda. Att av fattiga familjer har de flesta utländsk bakgrund. Och så svingar hon mot att ”vänsterdebattörer” vägrar se detta.

Man blir bedrövad över den polarisering som uppstått och som framför allt kopplar invandringen till samhällsproblem. Att som Dahlberg koppla alla samhällsproblem till invandringen blir nästan parodiskt, om det inte vore så sorgligt. Går det verkligen inte att skylla klimatkrisen på invandringen när man nu håller på?

De svagheter som finns i de olika svenska systemen blir tydligare när det kommer människor som inte passar in i den svenska lagommallen 1A. Hade man kunnat göra om systemen så att de passar alla människor hade man inte behövt peka finger åt grupper som tvingats fly hit av krig eller andra skäl. De system som förhandlades fram under en tid när Sverige såg annorlunda ut är uppenbarligen tröga och svåra att ändra. Men när verkligheten ändras måste systemen ses över.

Men det är som förgjort att få till stånd behövliga ändringar inom bostadspolitiken, skolpolitiken, trygghetssystemen och arbetsmarknaden. Och de som säger nej till att ändra i samhällssystemen är vänstersidan, trots att de påstår sig vara mer öppna för invandring. Integration kräver förändringar, inse det.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL