Opinion

Allt för skattepengar bör granskas

Opinion
Opinion

Appen Joint Academy kritiseras i Läkartidningen av sexton professorer i ortopedi. De ser problem med behandlingsmetoderna, appen som diagnosverktyg och med dess som de ser det aggressiva marknadsföring. Bland annat vänder de sig mot att man får diagnos i appen utan en klinisk undersökning och ett antal påståenden i marknadsföringen av appen. Ortopeden bakom appen, Leif Dahlberg, tillbakavisar kritiken och menar att det till exempel visst går att ställa diagnos via en klinisk undersökning som gjorts via en app.

Appen är intressant för skånska skattebetalare inte minst för för att Region Skåne har satsat 9.3 miljoner på den förra året. Regionen har inget avtal med appen, utan räkningarna kommer via Region Sörmland. Maria Anderberg, enhetschef på Region Skåne, säger att appen mer ska ses som en träningsapp och är tveksam till om regionen verkligen ska finansiera självhjälpsappar. Det är en synnerligen rimlig fråga: vilka krav bör man ställa på den här och på andra former av digital sjukvård som regionen och skattebetalarna betalar för?

Oavsett vilka slutsatser man drar om just Joint Academy (det går inte för en lekman att avgöra vilka läkare som har rätt) så har Gilbert Tribo (L), regionråd och ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden i Skåne en intressant tanke om att man bör införa en myndighet eller ett medicinskt råd som prövar den här och olika andra former av tekniska hjälpmedel och självhjälp. Tribo har rätt i att om en apptjänst bekostas med allmänna medel måste det medicinska värdet granskas och kunna påvisas. Man kan inte lägga skattemedel på något som ”kanske” är bra eller låter bra. Att det allmänna köper in tjänster vars värde i bästa fall är tveksamt och i värsta fall flum och lurendrejeri är redan ett problem. Region Skåne måste dra öronen åt sig och titta på om det man betalar skattepengar för vilar på skakig vetenskaplig grund. Det är det minsta skattebetalarna kan begära att vården de betalar för är bevisad och beprövad.

Opinion

Debatt: Prioritera bygget av en fast förbindelse Helsingborg-Helsingör

En fast HH-förbindelse skapar stora nyttor för jobb och företagande, skriver företrädare för sydsvenska intressen.
Foto: Johan Nilsson/TT
Opinion
Opinion

Om bara några veckor ska riksdagen debattera regeringens infrastrukturproposition, som sätter ramarna för utvecklingen av svensk infrastruktur för lång tid framöver. I de nationella planer för infrastrukturen som Trafikverket därefter ska ta fram bör fortsatt planering av en fast förbindelse mellan Helsingborg-Helsingör ingå.

Nyligen presenterades en svensk-dansk utredning, en strategisk analys, av möjligheterna att bygga en fast väg- och tågförbindelse mellan Helsingborg och Helsingör. En av slutsatserna är att en fast HH-förbindelse skapar stora nyttor för jobb och företagande.

Ökad integration mellan Sverige och Danmark är en förutsättning för fortsatt tillväxt. Frågan blir mer brännande i ljuset av pågående pandemi, när omfattande restriktioner leder till minskat utbyte. Tillsammans ska vi minska smittspridningen, men vi ska samtidigt arbeta för att gå stärkta ur krisen. Det kräver investeringar som väver samman våra länder och öppnar dörrarna mot resten av Europa.

Öresundsbron är ett tydligt exempel på ett projekt som stärkt banden i vår region. De senaste 20 åren har den skapat stora nyttor för det svensk-danska näringslivet. Bron har möjliggjort såväl stora forskningsprojekt som viktiga näringslivssatsningar. Över fyra miljoner människor har nyttjat effekterna av en större arbetsmarknad, kortare restider och bättre tillgänglighet till flyg. Brons samhällsekonomiska vinster är i miljardklassen.

Nu måste den här utvecklingen fortsätta med en fast HH-förbindelse. Den strategiska analysen konstaterar att en fast förbindelse mellan Helsingborg och Helsingör medför stora regionala och nationella nyttor. Arbetsmarknaden blir större, integrationen mellan våra länder ökar. Res- och transporttider förkortas kraftigt för både väg- och järnvägstrafik och tillgängligheten ökar även till stora delar av Europa.

En fast HH-förbindelse skapar unika möjligheter för näringsliv och akademi att skala upp, bredda sina kontaktytor och få bättre förutsättningar att hitta nya affärsmöjligheter, kunskap och kompetens. Detta intygas av Sveriges infrastrukturminister Tomas Eneroth, som bekräftat att HH-förbindelsen är tillväxtskapande och sprider Öresundsintegrationen över ett större geografiskt område.

Den strategiska analysen visar att möjligheterna till finansiering av HH-förbindelsen är goda då den till stor del kan finansieras av brukaravgifter. För mer insatta läsare är det tydligt att analysen är försiktig i överkant. Sannolikt går det att med små justeringar i projektet och kalkylen finansiera förbindelsen med brukaravgifter helt och hållet.

År 2029 planeras Fehrman Bält-förbindelsen öppnas, en väg- och järnvägstunnel mellan Danmark och Tyskland, som väntas öka trafiken mellan Sverige och Danmark. Öresundsbron riskerar bli en flaskhals för trafiken och en bromskloss för tillväxten. Ska denna negativa utveckling förekommas måste ytterligare en Öresundsförbindelse komma på plats. Ju förr, desto bättre.

Nu behöver därför planprocessen för en fast HH-förbindelse tas vidare. Det är ett genomförbart projekt med stora nyttor. En lokaliseringsutredning, som i detalj planerar för en fast HH-förbindelse, är ett naturligt nästa steg. Projektet måste få en given plats i kommande nationella infrastrukturplaner.

Utredningen om en fast HH-förbindelsen gör ingen nytta om den samlar damm i en hylla. Vi vill se ett snabbt beslut om en lokaliseringsutredning. Ett livskraftigt näringsliv och ett fungerande utbyte av kompetens och kunskap kräver en fungerade infrastruktur.

Johan Andersson, vd Mellby Gård AB

Jörgen Eriksson, vd Catena AB

Jesper Falkheimer, professor vid Lunds universitet

Anders Gärdsmark, regionchef Syd Byggföretagen

Gunnar Hagman, vd Skanska Sverige

Kerstin Lindell, vd och koncernchef Bona AB

Peter Nilsson, vd och koncernchef Trelleborg AB

Susanne Rikardsson, vd Fastighetsägarna Syd

Peter Syrén, vd Midroc Properties

Erik Østergaard, vd för Dansk Transport og Logistik och ordförande HH2030-gruppen

Opinion

Tydliga regler behövs för skolans funktion

Opinion
Opinion

Ett förslag har nu skickats på remiss av regeringen, som ett resultat av januariavtalet, om tydligare regler i skolorna i vissa avseenden.

Ett av förslagen är att det ska stå klart att lärare och rektorer kan införa mobiltelefonförbud under lektionerna eller, efter rektors beslut, hela skoldagen och därmed också har rätt att beslagta telefonerna under denna tid. Syftet är att arbetsron i undervisningen ska öka och att risken för kränkande fotografering, exempelvis i omklädningsrum, ska förebyggas.

Sådana här ordningsfrågor borde kunna skötas på varje skola utan detaljreglering, men i en situation där ”de lättkränktas förening” fått allt fler medlemmar behöver skolledningar och personal tydligare stöd i lagen för att kunna sätta in åtgärder som enstaka elever vägrar acceptera.

Det gäller också förslaget att i skollagen skriva in att lärare och annan skolpersonal har rätt att använda ”fysiskt tvång” för att stoppa våldshandlingar och andra kränkningar. Det har förekommit alltför många gånger att elever anmält lärare som ingripit fysiskt och svaga skolledningar inte vågat stå upp för personalen mot föräldrar som misslyckats med sin uppfostran.

Förslaget innebär inte att våld ska få tillgripas eller att tvång blir tillåtet i större omfattning än nu, men tydlighet i regelverket ska göra det lättare för skolorna att tillämpa lagen.

Ännu ett värdefullt förslag är att mobbare oftare ska kunna flyttas från skolan istället för att, som är alltför vanligt i dag, mobbningsoffren måste byta skola.

Det är beklagligt att den här typen av detaljreglering i skollagen behövs, men erfarenheterna de senaste åren visar att alltför många elever och föräldrar inte accepterar beslut på skolorna som inte har uttryckligt stöd i lagen. Därför är det nödvändigt. Ändå är det naturligtvis viktigt att skolorna utformar ordningsregler i samråd med elevråd eller motsvarande. Förankrade regler underlättar alltid tillämpningen.

Opinion

Minskade utsläppen måste fortsätta varje år

Opinion
Opinion

Förra året minskade koldioxidutsläppen i Sverige med nästan sju procent. Det var till stor del en pandemieffekt. Industrins utsläpp minskade exempelvis med nästan 13 procent till följd av minskad produktion. Också inom transportsektorn minskade utsläppen, främst från inrikesflyget, som stängde ned nästan helt från mars, och personbilstrafiken, som också minskade kraftigt. Däremot ökade trafiken med tunga lastbilar, kanske på grund av den ökade internethandeln.

De minskade utsläppen är positiva och bidrar till att Sverige klarar utsläppsmålet för 2020 att utsläppen ska minska med 40 procent för utsläpp som inte omfattas av EU:s utsläppshandel räknat från 1990. Men ska målet om minskade utsläpp med 85 procent till 2045 klaras krävs lika stora minskningar varje år, även när ekonomin nu vänder starkt uppåt. Det blir svårt.

Därför är förslagen till regeringen från Fossilfritt Sverige välkomna. Kommittén föreslår bland annat en grön investeringsbank, snabbare beslutsgång för nya tekniklösningar och för byggande av elledningar, satsningar på vätgasledningar och, inte minst viktigt, fortsatt skattebefrielse för höginblandade biodrivmedel som biodieseln HVO100 och etanolen E85. Det senare kräver godkännande från EU, som gett klartecken bara för 2021, men det är nödvändigt för att snabbt klara omställningen av trafiken till fossilfri drift. EU måste övertygas om det.

Yngve Sunesson

Opinion

Inkludera döva i samhället

1981 var Thorbjörn Fälldin (C) statsminister, här med partiledarkollegorna Ola Ullsten (FP) och Gösta Bohman (M). Foto: Jan Collsiöö/TT
Opinion
Debatt

1981 var Thorbjörn Fälldin statsminister i Sverige, som då hade 8,3 miljoner invånare. En liter mjölk kostade 2,87 kronor och ett kaffepaket 16,86 kronor. Maktkamp på Falcon Crest var den populära tv-serien och Freestyles låt Vill ha dej toppade Sverigetopplistan.

Den 14 maj 1981 blev också svenskt teckenspråk erkänt som undervisningsspråk i dövskolorna. För oss döva blev detta en milstolpe efter en lång kamp för att få teckenspråket erkänt. Äntligen fick döva barn rätt till teckenspråk – ett språk som möjliggör växande, självständighet och delaktighet!

Under 40 år har mycket förändrats i samhället men i några avseenden har inte mycket hänt. Så är fallet kring teckenspråkets ställning. 2009 inkluderades det svenska teckenspråket i språklagen:

Genom 9 § Språklagen (2009:600) har det allmänna (staten, kommuner och regioner) getts ett särskilt ansvar för att skydda och främja det svenska teckenspråket.

Lagen jämställer det svenska teckenspråket med Sveriges nationella minoritetsspråk, men det syns sällan i kommunernas ansvarsområden och verksamheter. Vad gör ni i kommunen för att inkludera döva och teckenspråket i er kommun?

Alltför ofta glöms döva och våra rättigheter bort när det kommer till kommunens praktiska arbete och förverkligande av språklagens intentioner.

Dessutom har Sveriges samtliga kommuner i uppdrag att arbeta efter och förverkliga de globala målen enligt Agenda 2030. Mål 10 belyser vikten av att verka för ett samhälle där ingen lämnas utanför i utvecklingen.

Ta med teckenspråket i kommunens arbete. Låt döva ta plats i kommunen!

Vad kan du som förtroendevald eller tjänsteman i kommunen göra för att inkludera döva? Vi vet att du kan göra skillnad. Därför uppmanar vi, Malmö Dövas Förening ”Svenske”, Malmö Stad och Region Skåne att kontakta oss för en dialog om hur kommunen kan skydda och främja svenskt teckenspråk.

Ta kontakt med oss och inkludera oss. Låt oss få bidra till en kommun där ingen lämnas utanför. Låt oss tillsammans synliggöra döva och svenskt teckenspråk i vår kommun.

Pia Johnsson-Sederholm

Ordförande i Malmö Dövas Förening ”Svenske”

Opinion

Fortsatt försiktighet

Nya besked från regeringen.
Foto: Pontus Lundahl/TT
Opinion
Ledare. De lättnader som aviserats till på måndag skjuts upp till den 1 juni. Klokt med tanke på den höga smittspridningen.

På måndag skulle vissa lättnader införas i restriktionerna med anledning av pandemin. Men smittspridningen är fortsatt mycket hög, även om den minskat lite de senaste dagarna. Vården är också hårt belastad. Så när regeringen utlyste presskonferens i onsdags väntade sig säkert de flesta att lättnaderna skulle skjutas upp. Så blev också beskedet.

I rådande läge var det klokt. Det är viktigare att signalera att försiktighet fortsatt är av nöden än att öppna för publik på fotbollsmatcherna nu.

Den 1 juni väntar sig dock Folkhälsomyndigheten att smittspridningen har minskat väsentligt. De tänker nog på förra året, då värmen ledde till en kraftigt sänkt smittspridning i juni. Den fortsatta vaccineringen, där 40 procent av alla vuxna har fått åtminstone en första spruta, bör också ge betydligt mindre risk för hög smittspridning.

Därför kan man hoppas att lättnaderna verkligen kan genomföras 1 juni, med möjlighet för restaurangerna att vara öppna två timmar längre och med lite mer publik på kultur- och idrottsevenemang, även om ansvariga inte blir nöjda med det. Dessutom införs med lättnader för orientering, cykel och segling samt för barnaktiviteter som idrottsläger och fotbollscuper. Det är viktiga åtgärder ur folkhälsosynpunkt.

Fortsätter utvecklingen sedan åt rätt håll förutskickar Folkhälsomyndigheten ytterligare stegvisa lättnader under sommaren.

Det mest positiva budskapet från generaldirektör Johan Carlsson var ändå att i september bör det mesta kunna återgå till ett normalläge, som kanske inte är detsamma som i början av 2020 men som ändå innebär ett normalt liv för de flesta. Visst kan det komma bakslag, men den framtidsvisionen ingjuter ändå hopp i såväl restaurangägare och kulturarrangörer som vanliga medborgare.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Native Skd

Därför föredrar svenska spelare casino utan registrering

www.nya-casinon.online

Svenska casinospelare har sedan en tid tillbaka haft tillgång till vad som numera kallas för casino utan registrering. Detta är tack vare tjänster som e-legitimation och diverse betalningsmetoder.

Spelbolagen har med detta kunnat slopa den traditionella registreringsprocessen. Istället behöver spelaren endast verifiera sin identitet med svensk e-legitimation för att kunna spela. Detta har i sin tur ökat säkerheten och tryggheten i att spela på nätet. Tittar man tillbaka bara några år så såg casinobranschen markant annorlunda ut - särskilt i Sverige.

Det har i samband med spellagarna som introducerades för ett par år sedan skett många förändringar på den svenska spelmarknaden. När BankID blev ett krav på svensklicensierade casinon började samtidigt trenden med spel utan konto, något de flesta föredrar i dagsläget.

Snabb och säker inloggning

Första gången man besöker ett nytt nätcasino går det att spela praktiskt taget utan att registrera sig. Processen sker automatiskt när man verifierar sig med e-legitimation. Det enda man som spelare behöver göra är att välja belopp, bank, betalmetod och verifiera sig.

För bara några år sedan kunde spelbolagen kräva en massa dokument, ID och foton. Numera räcker det alltså med elektronisk legitimation, vilket både underlättat och gjort spelandet betydligt tryggare.

Processen kändes ofta både lång och utdragen. Nu kan man komma igång på några minuter.

På grund av att det blivit så enkelt och lättillgängligt att spela på onlinecasinon så har Spelinspektionen även sett till att implementera flera konsumentskydd.

Bland dessa är självavstängingsregistret Spelpaus, som i skrivande stund över 60 000 svenskar använt sig av för att pausa sitt nätspelande. Detta har lett till en säkrare och tryggare spelmiljö.

Insättning på direkten

En av anledningarna till varför spelare i Sverige föredrar casino utan registrering är hastigheten på insättningar. Med hjälp av moderna betalningslösningar i kombination med identifiering via e-legitimation går det att göra insättningar direkt. Dessutom förekommer det sällan några extra avgifter. Just dolda avgifter var vanligt förr när tekniken inte riktigt fanns där för casinon online. Men eftersom betalningsmetoder har förbättrats med tiden är transaktioner både snabba och avgiftsfria.

Förutom att casinon där inget konto behövs möjliggör direkta insättningar är det också på många sätt säkrare än traditionella nätcasinon. Det beror på att det numera inte längre är nödvändigt att lämna ifrån sig bankkortsnummer eller annan känslig information för att kunna spela. Istället räcker det att fylla i den summa man önskar spela för och sedan verifiera insättningen med elektronisk legitimation.

Sammantaget är hela processen med att föra över pengar till sitt spelkonto väldigt smidig, som ju är själva poängen med det här sättet att spela.

Säker utbetalning på några minuter

Historiskt sett har utbetalningar varit ett stort krux med att spela casino på nätet. Förr var spelare nämligen tvungna att tålmodigt vänta en längre tid för att få tag på sina vinster. Ibland kunde det ta upp till ett par veckor för pengarna att nå bankkontot. Därutöver var det också ett komplicerat förlopp innan ett uttag ens kunde begäras. Anledningen till detta var att e-legitimationen inte existerade (eller kunde användas på nätet) på den tiden och istället identifierade man sig genom att skicka in kopior på fysiska id-handlingar.

Idag är situationen något helt annat. Tekniska framsteg med smarta och innovativa lösningar har förändrat spelmarknaden i grunden. Den positiva utvecklingen senaste åren har lett till en standardisering av snabba uttag hos casinon utan registrering.

Exakt hur lång tid ett uttag tar beror på vilken betalningsmetod man använder sig av, samt hur snabb speloperatören är. Med de allra snabbaste metoderna är det möjligt att ta ut vinster inom bara några enstaka minuter.

Smidigare spelupplevelse

Enkelt uttryckt kan man säga att casino utan konto bidrar till en smidigare spelupplevelse än vad man tidigare varit van vid. Redan från start märks en tydlig skillnad då inloggningen sker utan krav på att fylla i en massa information för att börja spela. Istället är man igång med några få steg som bara tar ett fåtal sekunder och man skulle vinna kan man få tag på pengarna utan någon längre väntetid.

Allt detta har vi tekniska framsteg att tacka för och eftersom spelmarknaden är i ständig utveckling kan vi säkerligen vänta oss ytterligare förbättringar i framtiden.

Opinion

Frispråkigt om Fälldin

Opinion
Krönika.

Allt fler politiker skriver efter sin aktiva tid böcker med minnen och erfarenheter från politiken. Det är värdefullt både för nu aktiva politiker och för forskningen.

Gunnar Björk var under 20 år (1971-1991) en av Centerpartiets tyngre politiker. Han var nästan rekordung när han kom in i riksdagen, bara 26 år, och inte gammal när han efter politiken blev landshövding i Dalarna, vilket han sedan var i tio år. I sin nya bok Ledarskap i politiken (Ekerlids förlag) berättar han episoder från de många åren, inte minst från sina möten med fyra partiledare – Gunnar Hedlund, Thorbjörn Fälldin, Karin Söder och Olof Johansson.

Språket i boken känns igen – kort och kärnfullt och lättförståeligt. Så talade politikern Gunnar Björk. Anekdoterna om Fälldin och andra politiker från olika partier visar en mänsklig sida av politikerrollen. Försvarspolitiken hade Gunnar Björk ansvar för under större delen av sin tid i riksdagen, och därför är det kapitlet det längsta och mest avslöjande, till exempel om strategin när Jas Gripen arbetades fram, om mutförsök och om militär oenighet.

I inledningen påminns om det nära mittensamarbetet som Gunnar Hedlund och dåvarande FP-ledaren Bertil Ohlin utvecklade. Inför riksdagsvalet 1968 hade ett mittenmanifest utarbetats av de båda partierna och inriktningen var att det skulle ligga till grund för en ny regering dominerad av de båda mittenpartierna. Moderaterna fick ansluta sig till det om de ville. Något regeringsskifte blev det inte 1968 men Centerpartiet blev största icke-socialistiska parti, för första gången.

1973 hade mittensamarbetet lett fram till förslag om partisammanslagning. Men på ”Uppsala möte” sa Centerns förtroenderåd nej till att slå ihop partierna.

Gunnar Björk är välgörande frispråkig om Thorbjörn Fälldin. ”En starkare ledare än Thorbjörn Fälldin i sina bästa dagar får man inte”, slår han fast. Samtidigt är han kritisk mot att Fälldin hade svårt att ta kritik. Han tog nederlaget om partisammanslagning hårt och var därefter ”mer än resignerad en lång tid” konstaterar Gunnar Björk. Det var inte bara då som han när han fick mothugg förklarade att ”jag har nog arbete hemma på gården”, om partiet inte ville som han. Det uppskattades inte av riksdagsledamöter och andra ledande centerpolitiker, men ingen ville ”syna kortet”.

Efter valet 1985, som var ett nytt förlustval, gick valberedningen till Fälldin och förklarade att de inte tänkte föreslå omval av honom på nästa sommars stämma och gav honom möjligheten att själv avsäga sig vid lämpligt tillfälle. Det gjorde han med dunder och brak i stort sett omedelbart – strax efter Centerpartiets 75-årsjubileum i Falköping som genomfördes med tryckt stämning, utan att så många visste varför.

Gunnar Björk erkänner att ”vi de senaste åren hade önskat att han skulle ha slutat”. Samtidigt beklagar han att nästan ingen internt öppet kritiserade Thorbjörn Fälldin. ”Det var Centerpartiets stora svek mot honom.”

Även om Gunnar Björk arbetade nära Thorbjörn Fälldin och ofta var frispråkig var han det tydligen inte tillräckligt direkt till sin partiledare. Men det gör boken intressant att han är det i den.

Yngve Sunesson

Opinion

Vaccineringsskillnad hot mot allas hälsa

Opinion
Opinion

Hur många som är vaccinerade skiljer sig väsentligt mellan olika områden, främst i storstadsregionerna. I Skåne har nästan 85 procent av alla över 65 år fått åtminstone sin första vaccinspruta, men i vissa områden är det väsentligt färre, i något fall bara cirka 40 procent.

Generellt är det i socioekonomiskt svaga områden som vaccineringen är lägst. Här bor många som invandrat till Sverige, och de har ofta dåliga erfarenheter av myndigheterna i sina hemländer. Därför kan de vara skeptiska även till officiell information i sitt nya hemland. Dessutom kan språkproblem spela in.

Det gör att särskilda ansträngningar måste göras för att en hög andel av befolkningen överallt ska bli vaccinerade. Det är inte bara viktigt för de enskilda personernas hälsa. Det har också stor betydelse för befolkningen i stort.

Om det finns ”fickor” av ovaccinerade är risken större att det kommer nya utbrott av covid, även om smittoläget i stort har blivit bättre. Därför måste regionerna utveckla sitt informationsarbete i de utsatta områden. De bör exempelvis samarbeta med föreningar, församlingar och andra nätverk för att verkligen nå ut och anpassa informationen till mottagarna.

Ska samhället kunna återgå till ett normalläge behöver vaccinationsgraden bli hög i alla grupper. Det är viktigt för alla i samhället.

Opinion

Ålands demilitarisering och självstyre föredöme

Opinion
Opinion

I år är det hundra år sedan Ålands status avgjordes. Trots att ålänningarna i en folkomröstning tydligt uttalat sig för att ögruppen skulle bli svensk kom Nationernas Förbund fram till att Åland skulle fortsatt höra till Finland. Tydliga regler om självstyre och om det svenska språkets fortsatta ställning lades fast i Ålandsöverenskommelsen. Det var NF:s första och nästan enda viktiga framgång för sitt fredsfrämjande arbete.

Viktigt var också att Ålands demilitarisering, som slagits fast redan 1856 i Parisavtalet mellan den tidens stormakter Frankrike, Storbritannien och Ryssland, befästes även i Ålandsavtalet. Öarna skulle också neutraliseras, vilket innebar att de inte fick användas militärt i eventuella konflikter. Det har i stort sett följts. Inte ens under andra världskriget påverkades Åland av striderna.

Med dagens militära teknik spelar kanske demilitariseringen mindre roll, vilket Carl Bildt påpekade under ett seminarium som Finlandsinstitutet ordnade med anledning av 100-årsminnet. Men avtalet i sig, som innebar en fredlig och långsiktig lösning på en konflikt som kunde urartat, har många gånger genom åren använts som förebild för andra konflikter.

Det finns all anledning för både Finland och Sverige att under jubileumsåret hålla fram avtalet internationellt, t ex av Ann Linde som ordförande för OSSE i år, exempelvis för Nagorno Karabach-konflikten.

Yngve Sunesson

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL