Utrikes

EU stämmer Astra Zeneca för sena leveranser

Astra Zenecas vaccin mot Covid-19.
Foto: Anders Wiklund/TT
Utrikes
Utrikes EU vidtar juridiska åtgärder mot Astra Zeneca med anledning av bristande vaccinleveranser.
Men företaget slår ifrån sig kritiken.
PREMIUM

Processen inleddes i fredags å samtliga 27 medlemsstaters vägnar, uppger EU-kommissionens talesperson Stefan De Keersmaecker.

– Anledningen är att vissa villkor i kontraktet inte respekterats och att företaget inte varit i stånd att presentera en trovärdig strategi för att säkerställa att doserna levereras i tid, säger han vid en pressbriefing i Bryssel.

EU har tidigare uttryckt sitt formella missnöje i form av ett brev som skickades från EU-kommissionen till läkemedelsbolaget i mars.

Slår ifrån sig

Missnöjet handlar mer specifikt om ouppfyllda löften om leveranser av vaccin mot covid-19 i april, maj och juni, uppgav Irlands hälsominister Stephen Donnelly i förra veckan.

– Vi vill se till så att det blir en skyndsam leverans av ett tillräckligt antal doser, som europeiska medborgare är berättigade till och som utlovats i enlighet med kontraktet, säger De Keersmaecker.

Astra Zeneca skriver i ett pressmeddelande att man beklagar EU:s beslut om juridiska åtgärder och slår ifrån sig anklagelserna om kontraktsbrott.

"Efter ett år av makalösa vetenskapliga framsteg, mycket komplicerade förhandlingar och utmaningar i tillverkningsledet är vårt företag i färd med att leverera närmare 50 miljoner doser till europeiska länder i slutet av april, i enlighet med vår prognos", skriver företaget.

Kritik mot EU

"Vi anser att det saknas grund för en rättsprocess och välkomnar denna möjlighet att lösa denna tvist så snart som möjligt", tillägger man.

Makthavarna i Bryssel har själva fått kritik för långsam utrullning av vaccin mot covid-19, problem som delvis förklarats med just leveransproblem från företagen.

– Det viktiga just nu är att det levereras vaccindoser i stället för att ägna sig åt diverse rättsprocesser. Men självklart är det viktigt att säkerställa att inga oegentligheter har ägt rum, kommenterar svenska EU-parlamentsledamoten Abir Al-Sahlani (C) på en pressträff via webben.

Inrikes

"Gröna beviset" kan öppna för resor

Nu är det bestämt att vaccinationsintyget kommer heta 'Gröna beviset', en digital e-tjänst. Bilden är ett montage.
Foto: Kivra
Inrikes
Inrikes Nu är det klart att vaccinationsintyget mot covid-19 ska gå under namnet "Gröna beviset". Det digitala intyget kommer vara kostnadsfritt och finnas tillgängligt via flera digitala brevlådor.
PREMIUM

Vaccinationsbeviset kommer innehålla en QR-kod med information om ditt vaccin, datum för när du fick vaccinet samt dina personuppgifter.

Annemieke Ålenius, avdelningschef för E-hälsomyndighetens samordningsavdelning, tycker inte att det funnits några direkta svårigheter med att ta fram beviset.

Första versionen kräver att man har en svensk e-legitimation, men man jobbar på en analog lösning.

– Alla ska ha samma möjlighet att söka intyget men det tar lite längre tid att få till en analog lösning. Kruxet är att på beviset kommer det finnas en maskinläsbar kod som måste skapas digitalt. Men vi jobbar så fort vi kan och undersöker vad som är smidigast, säger Annemieke Ålenius.

Digitala brevlådor

Intyget kommer att skickas automatiskt till de digitala brevlådorna Kivra, Digimail, eBoks och Min myndighetspost. Men Annemieke Ålenius säger att det också ska gå att spara ned vaccinationsbeviset så att det kan skrivas ut. Myndigheten undersöker även möjligheten att söka beviset digitalt och sedan få det i posten.

Förutsättningen för att bevisen ska fungera är att regionerna rapporterar in vaccinationerna till det nationella vaccinationsregistret.

– Vi vet ju alla att vården har det tufft just nu så det är en utmaning, men kan de göra det som tänkt så ska uppgifterna lämnas till oss så att vi kan utfärda det här beviset.

Tio dagars väntan

TT: Hur lång tid kommer det ta mellan vaccination och tillgängligt bevis?

– Man får nog räkna med en tio dagar, när du fått ett fullgott skydd ska du söka intyget, säger Annemieke Ålenius.

Till en början kommer intyget bekräfta att man är vaccinerad mot covid-19, men arbete pågår för att även ett negativt covid‑19‑test eller ett bevis på genomgången sjukdom ska ingå.

Den 1 juni i år ska infrastrukturen kring vaccinationsintygen vara klar och cirka en månad senare ska regelverket finnas på plats. Men datumet för när "Gröna beviset" kommer att vara tillgängligt är ännu inte bestämt.

EU siktar på att vaccinationsbevisen ska kunna börja användas från den 26 juni.

Avvakta resor

Syftet med beviset är att underlätta resor inom EU, inte minst för de som arbetspendlar över landsgränserna. Men i Sverige rör det sig nog främst om semesterresor, enligt Annemieke Ålenius.

Trots det tycker hon att den som vill planera en sommarresa ska avvakta.

– Du måste för det första vara vaccinerad, och för det andra så måste det ha gått en liten tid mellan det att du fått vaccinationen och att du får det här beviset. Sedan beror det på vilket land du åker till och vilka krav det landet har. Om du inte ens fått en vaccination vet du inte riktigt när du får beviset och om det gäller i landet dit du vill åka.

FAKTA

Så får du "Gröna beviset"

Efter vaccination i Sverige rapporterar vaccinatören till det nationella vaccinationsregistret hos Folkhälsomyndigheten. Vaccinationsintyget kommer sedan att kunna begäras ut genom att man loggar in och beställer ett bevis i e-tjänsten "Gröna beviset", som E-hälsomyndigheten utfärdar.

För det behövs en godkänd svensk e-legitimation, men analoga bevis kommer finnas att söka längre fram. Myndigheten uppger att det kommer finnas en support som man kan ringa till.

Intyget tas fram av E-hälsomyndigheten, Folkhälsomyndigheten och Myndigheten för digital förvaltning (Digg) på uppdrag av regeringen.

Källa: E-hälsomyndigheten

Inrikes

"Flockimmunitet aldrig del i coronastrategi"

Statsminister Stefan Löfven (S) frågades ut i konstitutionsutskottet (KU) om regeringens agerande under coronapandemin.
Foto: Pontus Lundahl/TT
Inrikes
Inrikes Det hade inte gjort någon skillnad med en formellt beslutad coronastrategi, hävdar statsminister Stefan Löfven (S).
Regeringen har haft en tydlig inriktning från början och flockimmunitet har aldrig varit en del i det.
PREMIUM

– Aldrig, aldrig någonsin, sade statsministern när han frågades ut i riksdagens konstitutionsutskott (KU) om regeringens hantering av pandemin.

Löfven återkom flera gånger till att han anser att det ännu är för tidigt att dra tvärsäkra slutsatser om rätt och fel i Sveriges agerande.

Han underströk att ledmotiven i den strategiska inriktningen som följts hela tiden har varit att begränsa smittspridningen. Målen har varit att skydda människors liv och hälsa och klara sjukvården. Det har handlat om att begränsa inverkan på annan viktig samhällsverksamhet, lindra konsekvenser för medborgare och företag samt att dämpa oro.

– Regeringen har valt en inriktning för hur regeringen ska arbeta, en sådan behöver inte komma till uttryck genom regeringsbeslut, säger Löfven.

Det har handlat om diskutera vilka åtgärder som är bäst vid ett givet tillfälle och vidta dem. Vetenskap och beprövad erfarenhet har varit rättesnören, enligt statsministern.

M: Undvek centrala frågor

Moderaternas gruppledare Tobias Billström (M) anser att Löfven undvek de mest centrala frågorna.

– Till exempel hur Sverige har kunnat arbeta utan att ha en tydligt beslutad strategi och hur man har kunnat styra myndigheterna utan att ha en tydlig plan, säger Billström.

Avsaknaden av en formellt beslutad strategi, anser han, gör det mycket svårare för inte minst riksdagen att följa upp och se om regeringens arbete hållit måttet.

Löfven växlade i KU mellan att prata om att begränsa smittspridningen och att pressa ner smittan så mycket det bara går.

TT: Är det samma sak?

– Ja, det är klart att det. Vi säger inte att vi ska begränsa smittspridningen till hälften eller nästan så mycket som möjligt, det ligger i sakens natur att ska man begränsa smittspridningen ska man göra det så mycket som möjligt, sade Löfven till TT efter den långa utfrågningen.

"Tjänstefel att inte lyssna"

Löfven fick frågor om Folkhälsomyndighetens roll, bland annat om myndigheten fick en allt för framträdande roll när det kommer till hanteringen av pandemin.

– Det är klart att Folkhälsomyndigheten är en expertmyndighet med en mängd framstående experter och för mig är det självklart att vi lyssnar på dem. Om man vänder på det vore det direkt tjänstefel att inte lyssna på vad de har att säga.

Han understryker att han har ledningsansvar som chef för Regeringskansliet och chef för regeringen. Men detta innebär inte ett operativt ansvar, endast ett styrande och ledande ansvar.

Den tillfälliga pandemilagen

Löfven grillades om varför beredningen av den tillfälliga pandemilagen inte kom i gång direkt när regeringens bemyndigande för extra restriktioner gick ut den sista juni. Det dröjde minst till augusti, trots att regeringen hade dömt ut bemyndigandet som mer eller mindre oanvändbart.

– En anledning var att vi hade en helt annan smittspridning då, under sommaren, sade Löfven.

När smittspridningen tog fart under hösten gjorde även beredningen det.

– I den tiden var det en dramatisk utveckling, vi måste ha den (lagen) så fort som möjligt på plats.

Statsministern fick flera frågor om vad hans roll varit i arbetet under pandemin. Han sade att han deltagit i minst ett femtiotal möten med statssekreterarna i krisledningsenheten och att han frågat hur målen klaras, om mer åtgärder behövs och om det finns resurser för att klara arbetet.

Den strategiska inriktningen diskuterades flera gånger på regeringens allmänna beredning. Och det var också så den text om strategin som lades upp på regeringens hemsida den 7 april hade växt fram.

Lars Larsson/TT

Tea Oscarsson/TT

FAKTA

Fakta: KU

Konstitutionsutskottet har till uppgift att granska regeringen.

KU ska granska om regeringen och ministrarna i sitt arbete följer lagar och regler.

En gång om året har KU utfrågningar och granskningar utifrån anmälningar som inkommit under det senaste året.

I år handlar många av ärendena om regeringens hantering av pandemin.

Granskningarna brukar avslutas med att statsministern frågas ut.

Årets granskning ska vara klar i början av juni.

KU:s allvarligaste form av kritik brukar i dagligt tal kallas prickningar av statsråd.

Sport

OS i Tokyo ber om 500 sjuksköterskor

Toshiro Muto, vd för Tokyo-OS 2020, under måndagens presskonferens.
Foto: Nicolas Datiche/AP/TT
Sport
Sport
PREMIUM

Arrangörerna av sommarens OS i Tokyo har bett den japanska vården att avvara 500 sjuksköterskor specifikt för spelen, berättade OS-vd:n Toshiro Muto på måndagen.

Beskedet kommer med tre månader kvar till OS och samtidigt som Japan kämpar med ökad smittspridning i landet. Det har bland annat lett till att man har utlyst nödläge i Tokyo och flera andra regioner.

– Vi har bett om ungefär 500 sjuksköterskor. Villkoret är att det inte påverkar den lokala hälsovården negativt, sade Toshiro Muto.

OS pågår 23 juli–8 augusti.

Inrikes

Dödsfall efter vaccinering utreds

En kvinna har avlidit efter att ha drabbats av de kända men sällsynta biverkningarna av Astra Zenecas covidvaccin. Arkivbild.
Foto: Claudio Bresciani/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

Myndigheter tittar närmare på ytterligare ett dödsfall som skett efter att en person fått Astra Zenecas covidvaccin Vaxzevria, rapporterar SVT Väst.

Det handlar om en kvinna i 70-årsåldern som enligt sina anhöriga var fullt frisk när hon gavs sprutan. Några dagar senare drabbades hon av blodpropp och låga nivåer av blodplättar, vilket är den väldigt sällsynta men uppmärksammade biverkning som vaccinet kan ge.

– Vi granskar alltid de rapporter som kommer in och eftersöker mer medicinsk information vid behov, säger Karin Vengemyr vid Läkemedelsverkets biverkningsgrupp till SVT.

Vengemyr berättar att man rapporterat dödsfallet till den europeiska läkemedelsmyndighetens databas.

Vaccinets skyddseffekt mot covid-19 bedöms klart överväga den lilla risken att drabbas av blodproppar. Folkhälsomyndigheten säger till SVT att detta dödsfall inte ändrar tidigare bedömning.

Utrikes

Protester mot journalistmord i Mexiko

Människor demonstrerar i Tijuana mot att två journalister i staden dödats.
Foto: Marco Ugarte/AP/TT
Utrikes
Utrikes

I Mexiko hölls på tisdagen demonstrationer i åtta städer runt om i landet efter att tre journalister dödats inom loppet av två veckor.

I gränsstaden Tijuana, där två av journalisterna mördades, marscherade människor och höll upp plakat med slagord som "Stoppa dödandet av journalister. Inte ett dödsfall till!".

Tidigare på dagen lade fotografer ner kameror, blommor och bilder på de tre dödade journalisterna på marken framför Nationalpalatset i huvudstaden Mexiko City.

Inne i palatset höll president Andrés Manuel López Obrador sin dagliga pressträff och lovade återigen att de som är skyldiga för morden ska straffas. Men enligt Kommittén för att skydda journalister (CPJ) förblir över 90 procent av journalistmorden ouppklarade.

Mexiko är ett av de dödligaste länderna i världen för journalister. Sedan december 2018 har över över 50 journalister mördats.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Lån utan UC

Allt fler svenskar löser sina kreditskulder med ett lån!

Lån utan UC Idag är det enkelt att handla saker på avbetalning, köp nu och betala sen-erbjudanden haglar över oss dagligen. Många handlar med krediter som de egentligen inte har råd med vilket slutar för många med att man sitter i kreditfällan.

Där har man har räntor att betala från flera olika köp, men man betalar knappt av något belopp på den summan som man faktiskt har lånat. Skyhöga räntor finns fortfarande kvar men reglerades för några år sedan ner, vilket innebär att det blivit något bättre lånevillkor även i de fall där man kan ta kreditlån från andra kreditgivare än banken.

Att det är så pass enkelt att ta ett riskfritt lån hos många finansbolag och att man kan köpa prylar på avbetalning leder de flesta till att köpa mer än de egentligen har råd med. Därför har många svenskar idag börjat samla sina lån och krediter till ett enda lån, så att det enbart är en ränta som behöver bli betald per månad. Detta medför att de höga månadskostnaderna går att minimera till stor del och har på många håll räddat många familjer i ekonomisk kris. Detta är något som man brukar kalla för att binda sina krediter. Man binder dem till ett enda lån med lägre ränta - detta är räddningen för många som har hamnat i kreditfällan!

Samtidigt som många minskar sina lånekostnader - så ökar också medvetandet gällande konsumtion!

Unga fröken Greta Thunberg, är en av våra ledstjärnor idag när det kommer till att börja tänka efter hur vi behandlar vår natur. Greta är också en stark förespråkare till att vi genast bör konsumera mindre än vad vi gör nu - vilket många svenskar också tycks ha hakat på. Detta visar på att medvetandet ökar när det kommer till både att tänka mer långsiktigt, men också att många lär av sina misstag. Att kunna shoppa vad man vill från var som helst i världen har nog stigit många konsumenter åt huvudet och det är egentligen inte förrän nu som man har kunnat se de förödande effekterna av detta. Många företag visar sitt starka engagemang för klimatet utåt, vi köper mindre och mindre plast och vi äter mindre och mindre kött - vi bemöter de förödande konsekvenserna genom att balansera ut det igen.

Att vi lever i en värld av influencers kan vara en av många anledningar till varför konsumtionen ökat så mycket som den har gjort under 2000-talet. De flesta minns nog hur Postnord höll på att sjunka fullkomligt av alla leveranser av beställningar, som dessutom många bara beställde för att fota och sedan skicka tillbaka. Vi bör se vår nya medvetenhet som något mycket positiv och en klar indikation på att vi är på väg att gå mot att vara betydligt mer klimatsmarta och värna om naturen. Vi har helt enkelt, som Greta säger, börjat vakna upp! Förhoppningsvis fortsätter trenden och vi får se ytterligare aktioner som kämpar för miljön, och fler människor som höjer sin röst för vår planet i framtiden.

Utrikes

Nato-chefen: Sverige spelar positiv roll

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg i en intervju med TT och finländska nyhetsbyrån STT i Bryssel.
Foto: Wiktor Nummelin/TT
Utrikes
Utrikes Vi är defensiva och siktar på en politisk lösning, bedyrar Nato-chefen om det allt mer spända läget kring Ukraina.
Både Sverige och Finland får beröm av norske Jens Stoltenberg.

Oron är påtaglig runt om i Europa och USA om vad Ryssland egentligen har för avsikter med sin stora militära uppbyggnad runt gränsen mot Ukraina.

Det förklarar också varför Nato-chefen Jens Stoltenberg tar sig tid att upprepa sitt budskap i otaliga intervjuer.

– Det finns en verklig fara för att Ryssland använder militärmakt mot Ukraina. Det kan man se på den pågående militära uppbyggnaden och den hotfulla retoriken men också med hjälp av den historiska erfarenheten: Ryssland har använt militärmakt mot sina grannländer förr, konstaterar Stoltenberg när han tar emot TT och finländska nyhetsbyrån STT inne på Nato-högkvarteret i Bryssel.

Medlemskap?

Krisen har fått Nato att förstärka sina egna styrkor i sina medlemsländer i östra Europa. Stoltenberg menar att det ska ses som en defensiv insats för att markera att Nato-länderna står upp för varandra.

– Natos mål är att hindra krig och konflikt och bevara freden. Det är därför vi tillsammans med bland andra Sverige arbetar för att få till en politisk lösning. Sverige spelar en väldigt aktiv och positiv roll i det arbetet, säger Stoltenberg.

De varma orden gentemot Sverige och Finland gäller också i frågan om det militära samarbetet – och eventuella framtida medlemskap.

– Sverige och Finland är väldigt högt värdesatta partner. Våra styrkor har tränat och övat tillsammans och vet att de kan fungera bra tillsammans. Ett medlemskap skulle kunna gå fort om det finns en politisk vilja till det, eftersom Sverige möter Natos krav i så hög grad redan nu, säger Stoltenberg.

Gillar svenskar

Som så många gånger förr undviker han dock att själv ta ställning till om Sverige borde gå med eller inte.

– Jag är väldigt förtjust i Sverige, jag gillar svenskar och har som norrman i många år självklart följt diskussionerna i Sverige. Men mitt viktigaste budskap är att det är Sverige och bara Sverige som bestämmer om man ska söka medlemskap, säger Nato-chefen.

– Vi respekterar fullt ut Sveriges beslut att inte vara med i en militärallians, precis som vi respekterar andra länders val att vara det. Det handlar om länders självbestämmanderätt.

Stalin var inte glad

Det sistnämnda är en av anledningarna till att Nato så kategoriskt avvisat ett av grundkraven från Ryssland i de "säkerhetsförslag" som skickats över till USA och Nato.

– Ryssland har ingen rätt till veto. Vi vill inte komma tillbaka till en värld där stormakterna hade intressezoner där de bestämde över vad som hände, säger Stoltenberg.

– Josef Stalin och Sovjetunionen var inte glada i att Norge gick med i Nato 1949 som enda land med gräns mot Ryssland, men lyckligtvis ansåg de dåvarande Natoländerna att det bara var Nato och Norge som bestämde. Och så blev det, säger Nato-chefen.

"Bred enighet"

Stoltenberg är noga med att en politisk lösning är vad som söks i trätan med Ryssland.

– Vi har bjudit in Ryssland till nya samtal. Vi skickar snart över våra förslag och vi är redo att sätta oss ner och samtala med god vilja för att hitta en lösning.

Men han är också tydlig med att Nato samtidigt följer två andra spår, dels genom att förbereda omfattande ekonomiska sanktioner mot Ryssland, dels genom att hjälpa Ukraina att försvara sig självt.

– Det kommer att få stora konsekvenser om Ryssland återigen använder militärmakt mot Ukraina. Det finns det bred enighet om i väst, fastslår Jens Stoltenberg i Bryssel.

Wiktor Nummelin/TT

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg tillsammans med utrikesminister Ann Linde (S) efter ett möte på Nato-högkvarteret i måndags.
Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg tillsammans med utrikesminister Ann Linde (S) efter ett möte på Nato-högkvarteret i måndags.
Foto: Olivier Matthys/AP/TT

FAKTA

Fakta: Jens Stoltenberg

Jens Stoltenberg (född 1959) är generalsekreterare i militäralliansen Nato sedan 2014, då han ersatte danske Anders Fogh Rasmussen. Han är nu inne på sitt sista år som chef och lämnar posten vid månadsskiftet september/oktober.

Stoltenberg har sedan tidigare en lång politisk karriär bakom sig för socialdemokratiska Arbeiderpartiet i hemlandet Norge. Han var industri- och energiminister 1993-96, finansminister 1996-97 och statsminister i två omgångar: 2000-01 och 2005-13.

Stoltenbergs far Thorvald var dessutom försvars- och utrikesminister i flera omgångar. Hans syster Camilla är i sin tur chef för norska Folkehelseinstituttet (FHI).

Utrikes

Kuba medger: Över 700 inför rätta

När nya protester planerades i november tog militära fordon plats längs med 'el Malecón', strandpromenaden i Havanna. Arkivbild.
Foto: Ramon Espinosa/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Myndigheterna på Kuba medger för första gången att fler än 700 människor har ställts inför rätta efter de protester som skakade landet förra året.

Hittills har 172 av dem dömts för brott, meddelar den kubanska statsåklagaren. Det framgår inte vad påföljderna har blivit.

Formella brottsanklagelser har riktats mot åtminstone 790 personer, då de sägs ha förstört saker, angripit människor eller stört den allmänna ordningen i samband med protesterna, framgår av ett besked från åklagarkammaren som publiceras i kommuniststyrets tidning Granma. I vissa fall har misstankarna lagts ned, men för 710 personer väntar rättegång.

Tidigare beräkningar av hur många demonstranter som lagförs av myndigheterna har kommit från rättsorganisationer, som kubanska sådana som verkar i exil.

Minst 1 300 personer greps i samband med protesterna. Demonstranterna krävde bättre levnadsvillkor och större medborgerliga friheter i enpartistaten.

Utrikes

Hundratals IS-medlemmar ger upp fängelsestrid

IS-medlemmar som överlämnar sig till kurdiskledda styrkor.
Foto: SDF/AP/TT
Utrikes
Utrikes Kurdiskledda SDF uppger att de är på väg att slå ner fängelseupproret i al-Hasakah i nordöstra Syrien. Totalt har 550 IS-medlemmar lämnat över sig till de kurdiskledda styrkorna.

Syriens demokratiska styrkor (SDF) säger att de inte vet hur många av de omkring 3 500 IS-fångarna som lyckats fly, men minst 700 finns kvar i fängelset.

Fortfarande hålls fångvaktare och flera hundra barnfångar i fängelset som gisslan av IS-medlemmar, rapporterar BBC.

SDF anklagar IS för att använda barnen som "mänskliga sköldar" och FN:s människorättskontor uppger att de är väldigt oroade över deras säkerhet och välmående.

Det var i torsdags som över 100 IS-medlemmar stormade fängelset med självmordsbombare i lastbilar och tung beväpning. Strider har pågått sedan dess, både inne i byggnaden och i omkringliggande områden.

Enligt SDF har över 220 människor dött i striderna, rapporterar nyhetsbyrån EFE. Syriska människorättsobservatoriet (SOHR) uppger att det rör sig om drygt 160 personer, varav 45 i de kurdiskledda styrkorna.

Uppemot 45 000 invånare i al-Hasakah har flytt från sina hem för att undkomma striderna, enligt FN:s samordnande hjälporgan OCHA.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL