Debatt

Ett tufft skolår

Debatt
Opinion

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

För många barn och unga har det varit ett tufft år. Restriktionerna har lett till en annorlunda hemmiljö, en mindre aktiv fritid och inte minst en förändrad skolgång. Det har gått så långt att vi kan tala om en ”generation covid”.

Gymnasieskolorna har under nästan tre terminer bedrivit sin undervisning helt eller delvis på distans. Det har slagit extra hårt mot de yrkesförberedande gymnasieprogrammen där flera moment varit svåra att genomföra. Även om flera grundskolor hållit öppet det senaste året är det många lärarledda lektioner i klassrummet som fått ersättas av distansundervisning. Inget kan ersätta den lärarledda undervisningen. Konsekvenserna har varit särskilt kännbara för de elever som redan före pandemin behövde olika former av stöd, exempelvis utrikes födda.

Skolmiljön har också påverkats av sjukfrånvaro bland både lärare och elever. Enligt en rapport från IFAU (Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering) uppskattas frånvaron bland elever i grundskolan ha ökat med 70 procent under pandemins första nio månader. Under samma period ökade även skolpersonalens frånvaro kraftigt.

För eleverna som lämnar årskurs 9 och för dem som tar studenten i juni kan pandemins konsekvenser påverka möjligheten att komma in på den gymnasieutbildning de önskar eller den högskoleutbildning de drömt om.

Vi liberaler ser med stor oro på de konsekvenser pandemin får för Sveriges skolelever. Vi vet hur viktig en välfungerande skola är för individens möjligheter att nå sin fulla potential.

Liberalerna har därför på nationell nivå drivit igenom en skolsatsning i vårbudgeten som presenterades förra veckan. Totalt tillförs 350 miljoner extra till Sveriges kommuner. Syftet med satsningen är att ge barn och elever ökade möjligheter att ta igen kunskapstappet och ge huvudmännen ökade möjligheter att erbjuda eleverna den utbildning de inte har kunnat tillgodogöra sig under pandemin. Av satsningen är 250 miljoner en förstärkning av Skolmiljarden som presenterades i höstas. Medlen får exempelvis användas för att skapa förutsättningar för ökad undervisningstid för att så långt som möjligt undvika att elevernas kunskapsutveckling påverkas negativt, för att skapa en bättre arbetsmiljö för elever och lärare och för att smittsäkra verksamheterna.

Med satsningen förstärks också bidraget till lovskola med 100 miljoner. Vi ser att lovskola kan vara ett framgångsrikt stöd för elever som exempelvis riskerar att inte uppnå behörighet till gymnasieskolans nationella program eller som riskerar att avsluta gymnasieskolan utan en gymnasieexamen.

Framtiden börjar i skolan. Vi liberaler kommer att fortsätta att kämpa för att covidgenerationen ska få det stöd som behövs - för att varje skolelev ska få möjligheten att nå sin fulla potential och gå en ljus framtid till mötes.

Gilbert Tribo (L),

regionråd i Skåne

Mats Persson (L),

riksdagledamot från Skåne

Debatt

Marknadsanpassa studentboenden

Debatt
Opinion

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

I dagarna har tiotusentals unga vuxna fått det glädjande beskedet att de blivit antagna till en utbildning vid något av Sveriges universitet eller högskolor. Det innebär även att jakten efter ett boende drar igång. I flera av de orterna studenterna vill flytta till råder bostadsbrist vilket innebär att många studenter förpassas till en otrygg och dyr andrahandsmarknad eller tvingas bo kvar hemma hos sina föräldrar under studietiden. I värsta fall tvingas de tacka nej till en drömutbildning på annan ort för att de inte lyckas hitta boende i tid.

Det är ett politiskt misslyckande att de blivande studenter som idag firar sitt antagningsbesked snart behöver oroa sig över att kanske inte hitta en bostad i tid istället för att förberedda sig inför sin studier. Bostadsbristen i Sverige och i studentorterna beror på att bostadsmarknaden är hårt reglerad. Krångliga och onödigt hårda byggregler och det kommunala planmonopolet gör att tiden från att man börjar leta till inflytt är längre och dyrare än den behövt vara.

Därtill är hyran reglerad genom den så kallade bruksvärdessystemet. Det innebär hyran inte får lov att sättas på marknaden som andra priser i ekonomin utan bestäms i kollektiva förhandlingar. Följden blir att trots att efterfrågan på hyresrätter är hög i studieorterna är det inte ekonomiskt lönsamt att bygga mer och bristen består.

I förra veckan beslutade regeringen att återkalla remissen av utredningen om fri hyres¬sättning vid nyproduktion av bostäder. Det är ett tråkigt besked för unga idag som om några år vill ta sig in på bostadsmarknaden. Friare hyressättning i nyproduktion skulle vara ett välkommet första steg för marknanpassa bostadsmarknaden. För att komma tillrätta med bostadsbristen behöver marknadshyror införas i hela beståndet.

I debatten om marknadshyror kan man lätt få uppfattningen om att de som försvarar hyresregleringen står på den svagastes sidan. Det kunde inte varit mer fel. Den reglerade hyrans största förlorare är de som idag står helt utanför bostadsmarknaden. Allra största subventioner får de som idag bor i en dyr, fin och centralt belägen hyresrätt. Även bostadsrättsägare tjänar på dagens icke-fungerande bostadsmarknad eftersom den trissar upp priserna på deras bostäder.

Visionen om att alla ska ha ett bra boende och att segregationen ska minska är fin. Men hyresregleringens konsekvenser i att studenter och unga inte hittar någonstans att bo medan stora subventioner går till dem som redan är välbärgade är den mindre fina verkligheten. Det är dags att erkänna att dagens bostadsmarknad är ett politiskt misslyckande och genomför reformer för avreglering.

John Norell,

ordförande Hyresgästförbundet och förbundsordförande Fria Moderata Studentförbundet

Linn Rydberg,

ambassadör Hyresgästförbundet och distriktsordförande Liberala Ungdomsförbundet i Skåne

Debatt

Biogasförslag oroar

Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Biogas har fyllt en viktig roll i Skåne under en lång tid. Den har varit helt avgörande för omställningen till en fossilfri fordonsflotta inom kollektivtrafiken. För sedan 2018 så körs alla bussar i Skånetrafikens regi med 100 procent förnybara bränslen. En utveckling som inte varit möjlig utan biogasen.

Men var sak har sin tid. Vi ser nu hur teknikutvecklingen går framåt, inte minst vad gäller elektrifiering av olika sektorer. Kollektivtrafiken är inget undantag. Där får vi nu allt fler bussar till Skånetrafiken som framöver kommer att vara eldrivna i stället för biogasdrivna. Det är en naturlig utveckling.

I takt med detta måste vi nu hitta nya användningsområden för den skånska biogasen och bidra till omställningen så att även andra sektorer blir fossilbränslefria. För vi centerpartister ser det som en självklarhet att arbeta för en cirkulär ekonomi.

Biogas har en stor klimatnytta och därför är det något som vi måste ta tillvara på. Genom biogasproduktionen så kan vi använda avfall som en resurs som bidrar till att minska utsläppen i stället för att ha avfallet som en belastning för klimatet. Dessutom så får vi från produktionen av biogas också biogödsel som en restprodukt, vilken kan användas i en cirkulär växtnäringstillförsel inom jordbruket.

Trots teknikutvecklingen går det inte heller att enbart stirra sig blind på att enbart elektrifiering är lösningen. I stället måste fokus ligga på att komma åt det som måste bort – nämligen de fossila bränslena. Dessutom är det inte alltid möjligt att använda el för alla i till exempel bilar utan det måste fortsatt finnas alternativ.

Som centerpartister ser vi därför med stor oro på det förslag som just nu är ute på remiss på nationell nivå om att ändra miljöbilsdefinitionen som skulle innebära att biogasbilar inte längre klassas som miljöbilar. Det är något vi helt enkelt inte kan acceptera.

Utöver att biogasen har en enorm klimatnytta så skapar också produktionen många viktiga arbetstillfällen i Skåne.

Även om Region Skåne genom åren gjort mycket för att stärka biogasen, så ser vi att arbetet behöver fortsätta genom att hitta nya användningsområden inom den egna verksamheten. Ett exempel på hur det skulle kunna möjliggöras är genom en innovationsupphandling som främjar forskningen kring nya användningsområden av den skånska biogasen.

Centerpartiet ser biogasen som en självklar del i klimatomställningen.

Anneli Kihlstrand (C)

Ledamot i regionala utvecklingsnämnden

Lars Hansson (C)

Förste vice ordförande i kollektivtrafiknämnden

Hanna Ershytt (C)

Ersättare i regionfullmäktige

Debatt

Vattenskoterkaoset bakbinder

Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Kustbevakningen planerar för en stökig sommar till sjöss längs med Skånekusten. Anledningen stavas vattenskotrar. Vattenskoterns popularitet har skjutit i höjden, och i kölvattnet av det populära transportmedlet har en debatt uppstått kring sjövett och regler. Det är otvivelaktigt så att ju fler vattenskotrar som förekommer längs kusterna –desto fler kör för fort och osäkert och orsakar inte sällan en rädsla för andra.

Kustbevakningen i Malmö har tidigare larmat om att problemen med vattenskotrar växer i omfattning i och med att det är de som är ansvariga både för kontroller av vattenskoterframfart och sjöövervakning. Givet Kustbevakningens mycket ansträngda budgetläge är situationen ohållbar och risken är stor att Kustbevakningen saknar beredskap för det stora tryck på sjöövervakning som vattenskotrarna kommer kräva i sommar.

Problemen beror dels på att antalet vattenskotrar blir fler. Dels till följd av att det är det många som inte förstår regelverken och som kör för snabbt och för farligt. Dessutom konstaterar Kustbevakningen i Malmö att vattenskotern ofta fungerar som en statussymbol i kriminella kretsar och kan användas för att t.ex. smuggla eller gömma narkotika till sjöss. Behovet av Kustbevakningens närvaro längs med kusten ökar, samtidigt som Kustbevakningen har mycket svårt att redan i dag få resurserna att räcka till.

Sjötrafikövervakning är ett av Kustbevakningens grunduppdrag tillsammans med räddningstjänst, krisberedskap och totalförsvar, brottsbekämpning, miljöräddning samt kontroll och tillsynsverksamhet. Under flera år har dock Kustbevakningen fått allt fler och större uppgifter att utföra utan motsvarande resurstilldelning från regeringen. Med den nya Kustbevakningslagen som kom 2019 utökades myndighetens brottsbekämpande arbete. Nya uppgifter har också tillkommit gällande gränsövervakning och beredskap. Lägg därtill stora internationella insatser inom ramen för Frontex som kräver både personella och monetära resurser. Kalkylen går inte ihop.

Ett stort antal myndigheter som exempelvis Tullverket och Polismyndigheten är beroende av Kustbevakningen för att kunna fullgöra sina uppgifter om något inträffar till sjöss. Om Kustbevakningen inte har tillräckliga resurser påverkar det även andra myndigheter och det uppstår en dominoeffekt som tränger undan Kustbevakningens ordinarie uppdrag. I dag är läget så allvarligt att det är långt ifrån säkert att Kustbevakningen skulle ha möjlighet att klara av exempelvis ett större oljeutsläpp om det sker samtidigt som en annan pågående insats.

Skåneregionens ökande problem med vattenskotervandaler är toppen av ett isberg av uppgifter som landar på Kustbevakningen. Det finns ett akut behov av ytterligare 200 kustbevakare i operativ tjänst redan innan myndigheten blir bakbunden av att kontrollera fart, nykterhet och vårdslöshet i sjötrafiken med mera hos de stadigt ökande vattenskoterförarna. Kustbevakningen har ett samhällskritiskt uppdrag, men förutsättningarna saknas för att kunna utföra arbetet.

Johan Lindgren

Ordförande TULL-KUST

Debatt

Minska nedskräpningen

Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Nedskräpning i skogen är ett allvarligt problem med en enkel lösning. Du kan själv bestämma dig för att du inte är en person som skräpar ner i naturen, skriver representanter för Håll Sverige Rent och stiftelsen Skogssällskapet i en uppmaning till alla skåningar.

Vi svenskar gillar verkligen att vara i skogen, inte minst det senaste året när det sociala livet har gått på sparlåga. Sju av tio skåningar, 73 procent, tror att coronapandemin har gjort att de vill vistas mer i skog och mark framöver, visar en ny Sifoundersökning som Skogssällskapet har beställt.

Allemansrätten ger oss unika möjligheter att röra oss fritt och njuta av skogen även när den tillhör någon annan. Högstubbar, kjolgranar och evighetsträd är en del av allt som finns att upptäcka i skogen. Men sorgligt nog möter vi också glasspapper, plastpåsar, aluminiumburkar och en och annan gammal rostig cykel.

Hela sju av tio kommuner och åtta av tio markägare menar att nedskräpning i naturen är ett problem, enligt en undersökning som Håll Sverige Rent genomförde 2017. De som orsakar mest nedskräpning är allmänheten – alltså många gånger samma personer som vistas i naturen för att njuta av den.

Nedskräpning är ett allvarligt samhällsproblem. Skräpet skadar djur och natur, förstör haven, gör områden otrygga och kostar samhället mycket pengar – helt i onödan. Därför behöver vi stoppa nedskräpningen.

Vi vet också att nedskräpning ger mer nedskräpning. Om det redan ligger skräp i skogen är sannolikheten stor att det hamnar mer skräp där, för att det då kan uppfattas som att det är mer okej.

Till skillnad från många andra samhällsproblem har var och en av oss stor makt att bidra till att minska problemet. Vi vill uppmana dig att fatta egna beslut för att bidra till minskad nedskräpning:

• Gör ett eget val. Bestäm dig för att det inte är okej att skräpa ner och att du inte en person som slänger skräp i naturen.

• Ta alltid med ditt skräp hem. Ofta är ryggsäcken eller fickorna tommare på väg hem och skräp väger oftast nästan ingenting.

• Ta med en extra påse. Där finns plats för både ditt eget skräp och skräp du hittar på vägen.

Skogen är en fantastisk resurs och källa till glädje. Det är viktigt att vi blir fler som bestämmer oss för att vi helt enkelt inte skräpar ner. Då gör vi riktig skillnad tillsammans.

Johanna Ragnartz,

vd Håll Sverige Rent

Karin Fällman Lillqvist,

hållbarhetschef Skogssällskapet

Debatt

Automation säkrar kompetensförsörjning

För Centerpartiet är det en självklarhet att personalen i vården ska ha tillgång till de senaste verktygen för att underlätta arbetet. För att fokus ska kunna läggas på att patienten ska bli frisk och att personalen ska få göra det de är bäst på: vård och omsorg.
Foto: Berit Roald
Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

För Centerpartiet är det en självklarhet att personalen i vården ska ha tillgång till de senaste verktygen för att underlätta arbetet. För att fokus ska kunna läggas på att patienten ska bli frisk och att personalen ska få göra det de är bäst på: vård och omsorg.

Idag har Region Skåne flera gamla IT-system i drift. Något system är till och med från 70-talet. Det är varken effektivt eller säkert. På flera håll inom regionen används också fax för kommunikation mellan avdelningar, ibland som en backup.

Med hjälp av digitaliseringen är det möjligt att både underlätta och förbättra. Det har företag runt om i världen redan gjort, men inom den skånska hälso- och sjukvården ligger vi i vissa delar efter. Arbete pågår, men mer måste göras.

Nya system kan ta bort repetitiva arbetsuppgifter från vårdpersonal så att mer tid kan läggas där den verkligen behövs. I mötet med patienten, i vårdandet och i omsorgen. System kan också innehålla beslutsstöd för att stödja vårdpersonal i deras arbete. Studier visar att det är just när människor och AI samverkar som de bästa besluten fattas. AI kan aldrig ersätta människan, men kan vara till stor hjälp.

Dessutom kan det snabba på processen med förskrivningar av läkemedel eller behandlingar och journalanteckningar när IT-systemen automatiskt synkroniserar besluten och anteckningarna in på rätt plats i journalen eller skriver ett recept.

För att klara framtidens kompetensförsörjning är det också avgörande att vi bredd inför automation inom vården. Självklart behövs det mer personal i vissa fall, men det kommer inte att kunna vara lösningen på alla utmaningar skånsk sjukvård står inför. Till slut kommer nämligen alla färdiga gymnasieelever att behöva välja vårdyrket om vi ska kunna möta de kommande decenniers demografiska förändringar.

Med andra ord måste ökad övergång till digitala verktyg och digitalisering förenas med förändrade arbetssätt. Annars kommer de stora fördelarna att utebli. Då kommer vi inte att klara kompetensförsörjningen och personalens tid med patienten kommer istället att gå åt fel uppgifter.

Centerpartiet arbetar för en ökad digitalisering och att möjligheterna till förändrade arbetssätt tas tillvara. Vi är övertygade om att det är vad som kommer att vara bäst för skåningen både idag och imorgon.

Warda Fatih (C)

ordförande, sjukhusstyrelse Landskrona

Mattias Horrdin (C)

ledamot, sjukhusstyrelsen SUS

Ann Hörnebrant-Sturesson (C)

ledamot, primärvårdsnämnden

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

CasinoGuide.se

Nya förslag för den svenska spelmarknaden

CasinoGuide.se

De senaste veckorna har det diskuterats flitigt angående restriktioner för spel online. Den 23 april hölls en presskonferens för den gällande frågan. Många länder har infört bland annat insättningstak och andra restriktioner på grund av rådande omständigheter med målet att främja ansvarsfullt spelande. Inget är ännu bestämt, men nedan går vi igenom några av förslagen som ska verka för ytterligare skydd för konsumenterna.

Nytt maxtak för insättningar

Enligt de lagar och restriktioner som just nu gäller i Sverige kan man alltid sätta sina egna spelgränser och därmed styra över hur mycket man kan sätta in per dag, vecka och månad hos varje casino. Vill man göra ändringar och höja sin spelgräns så gäller en veckas väntetid. Den nya regeln skulle innebära att alla spelare får en maxgräns om 5000 kr per vecka per casino, men självklart bör det även vara möjligt för spelare att sätta egna lägre gränser.

Maxtak för välkomstbonusar

En annan av åtgärderna som föreslås är ett begränsat tak på vilken summa man kan få i välkomstbonus när man börjar spela på nya casinon. Även i nuläget gäller att casinon endast får erbjuda en bonus på den första insättningen, alltså kan man som spelare enbart få bonus en gång per casino. Det finns i nuläget inga maxtak för hur denna bonus ska se ut, det som dock gäller är att alla bonusar måste vara tillgängliga för alla spelare. Det nya förslaget innebär ett maxtak på 100 kr i bonus på den första insättningen.

Obligatorisk tidsgräns

Ännu en del av det nya förslaget är en tidsgräns per dag. Även denna ska vara obligatorisk för alla spelare. Hur lång denna tidsgräns ska vara och fler detaljer om hur detta skulle implementeras har inte framkommit i nuläget.

Så påverkas casinospel online av de nya reglerna

De nya reglerna har målet att beskydda dig som spelare. Regler och lagar är redan tillsatta i och med den nya spellagen med den svenska spellicensen som infördes i januari 2019. De nya restriktionerna har alltså som mål att skydda svenska spelare ytterligare. De eventuella regler som sätts av regeringen gällande ansvarsfullt spelande omfattar alla spelare som spelar på svenska casinon. Det återstår att se om, samt exakt hur, de nya reglerna kommer att se ut.

Debatt

Bygg inte på åkermark

Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Andelen jordbruksmark minskar i Sverige. Varje år försvinner cirka 600 hektar svensk åkermark. Nuvarande jordbruksmarker har formats under århundraden bl a genom påverkan från betande djur och människans bearbetning av marken. Många jordbrukare har plockat sten, grävt diken och vårdat åkern för att hålla svälten borta och ge nya generationer möjlighet att leva av jorden. Brukningsvärd jordbruksmark kan inte skapas genom att blanda olika delar sand eller lera och mull, eller genom att man flyttar jord från en plats till en annan. En god odlingsjord utvecklas genom biologiska processer och genom ett långsiktigt arbete från dem som brukar den.

Enligt Jordbruksverket är bevarande av jordbruksmark viktigt ur flera aspekter där livsmedelsproduktionen är den mest uppenbara. Utöver det kan jordbruksmark kan buffra stora vattenflöden vid kraftiga regn. Betande djur håller landskap öppna. Många pollinerare riskerar att dö ut utan ängs- och betesmarker. Åkermark och betesmark kan (om den är rätt skött) till skillnad från hårdgjord mark fungera som en kolsänka.

I takt med att jordbruksmark försvunnit har Sveriges självförsörjningsgrad av livsmedel sjunkit från 90 procent vid början av 1990-talet till omkring 50 procent idag. Riksdagen har enats om en livsmedelsstrategi där det centrala är att öka självförsörjningen och minska den sårbarhet som den höga andelen importerade livsmedel, handelsgödsel och djurfoder innebär. Lunds tätort är omgiven av en synnerligen bördig åkermark och i hela kommunen finns en stor potential för att producera många typer av livsmedel. Därför har vi ett särskilt ansvar.

2020 tog Jönköpings kommun ett beslut som i praktiken är en nollvision för bebyggelse på jordbruksmark. Kommunfullmäktige antog ett styrdokument där jordbruksmark ska värderas högre och skyddas från exploatering. Bostadsbyggande i Lunds kommun har de senaste årtiondens till stor del skett på det som tidigare var jordbruksmark. Nu bör Lunds kommun och andra kommuner prioritera om och i likhet i Jönköpings kommun besluta om ett stopp för byggande på jordbruksmark.

Torkan sommaren 2018 påminde oss om hur sårbar livsmedelsproduktionen är. Men det är något som lantbrukare alltid är medvetna om: i värmeböljorna blir många irriterade på den meteorolog som säger “risk för regn” istället för “chans till regn”. Tyvärr kommer klimatförändringarna att leda till ett allt mer nyckfullt klimat. Vad kommer våra barn att säga om 50 år om vi tar ifrån dem deras bästa möjlighet till säkrare matförsörjning - den goda åkerjorden?

Karin Svensson Smith (MP)

Oppositionsråd Lunds kommun

Kerstin Johnsson (MP)

Lunds klimatgrupp

Ewa Björnberg (MP)

ledamot miljönämnden i Lunds kommun

Debatt

Skåne ska bli miljöbästa region

WO2DW4VWWgtZoNcFDf_ZPC39s74.jpg
Foto: Johan Nilsson/TT
Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Värmeböljan har lättat något och det varmaste junivärdet i Sverige sedan 1947 är över. De ökade temperaturerna är mycket oroväckande. Det innebär högre risk för bränder och minskade skördar; för att inte tala om alla som drabbas av uttorkning. Effekter vi ser av klimatförändringarna. Centerpartiet arbetar ständigt för att värna både klimatet och miljön.

I Region Skåne pågår just nu ett viktigt arbete med att ta fram ett nytt miljöprogram. Det är de yttre ramarna för miljöarbetets färdplan mot framtiden. Om förslaget går igenom kommer det att innebära ett nytt arbetssätt där miljöfrågorna kommer sättas i fokus. Det kommer nämligen att bli i regionens budget och verksamhetsplan som det operativa miljömålsarbetet fastställs. Med andra ord kommer varje budgetdebatt också bli en miljödebatt.

Det sätter miljöfrågorna i fokus samtidigt som det blir möjligt att anpassa arbetet efter aktuella frågor och förutsättningar det aktuella året. Idag riskerar miljöfrågorna att inte få samma fokus när de inte ingår i den ordinarie beslutsprocessen för styrning och uppföljning. Tråkiga ord, men viktiga för att det ska fungera i en stor organisation.

Centerpartiet kommer att jobba för att skarpa miljökrav ska in i budget och verksamhetsplan. Vi i Skåne behöver ge tydliga uppdrag om att minska våra fossila utsläpp i alla led, öka den egna elproduktionen, energieffektivisera och fasa ut användningen av fossil plast där det är möjligt.

Dessutom behöver regionen ta krafttag för att i så stor utsträckning som möjligt använda livsmedel som är närproducerade och därmed bidra till öppna landskap och biologisk mångfald. Samma nivå som svensk djur- och växtskyddslagstiftning håller är för Centerpartiet en självklarhet. Majoriteten av de livsmedel som används i regionens verksamhet är patientmåltider. Ska den vara en del av patientens tillfrisknande behövs bra och näringsrika råvaror.

Ett av flera sätt kan vara att inrätta en miljö- och/eller hållbarhetschef för att strategiskt kunna lyfta och sätta fokus på de viktiga områdena. Tittar man på andra större organisationer finns motsvarande ansvarsområde och det är något att överväga även för regionen. Idag sker regionens miljöarbete utspritt i förvaltningarna och det behövs möjlighet till att få samordning och stöd på ett regionövergripande plan.

För Centerpartiet är miljöarbetet viktigt. Vi tar nu avstamp i att arbeta för att Region Skåne blir miljöbästa region i landet. Snart är ytterligare en del i det arbetet på plats.

Annette Linander (C)

regionråd

Lars Hansson (C)

1:e vice ordförande, kollektivtrafiknämnden

Mikael Stamming (C)

ledamot, servicenämnden

Debatt

Ointressanta kvinnor?

org-b3a7bb41-239e-4e16-ae26-25f5d0179600.jpg
Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Mörkertalet är stort men det uppskattas att minst 100 000 kvinnor har sjukdomen. Men bara 350 har fått rätt diagnoskod för sin sjukdom.

Finns det sådan katastrofal sjukvård för en sjukdom i Sverige?

Ja, när det kommer till lipödem så är Sverige rent ut sagt ett u-land, kvinnor som är tjocka på vissa delar av kroppen intresserar inte sjukvården.

”Vissa delar av kroppen” är en typisk beskrivning av lipödem där man oftast har en storlek på överkroppen och flera storlekar större på underkroppen. Den speciella kroppsformen gör det ganska lätt att i många fall åtminstone misstänka lipödem och utreda detta.

I år, liksom varje år sedan 2015, har jag (en av oss som undertecknat denna artikel) lagt en ny riksdagsmotion om den undermåliga behandlingen och bemötandet av kvinnor med lipödem.

Lipödem är ett kroniskt och progredierande tillstånd, det vill säga utan behandling är prognosen en gradvis försämring över tid. Det innebär en svullnad som ger en stadig volymökning av kroppen, belastningsskador och så småningom oönskade förändringar i vävnader, felställningar, bensår och blodproppar i benet.

”Tjocka kvinnor behöver banta” är en vanlig fördom. Lipödem beror på sjukligt förändrade fettceller som ökar i storlek på vissa specifika områden på kroppen, mest runt höft, rumpa och lår, ändå feldiagnostiseras lipödem ofta som fetma.

En kraftig kvinna som besöker sjukvården kan mötas av fördömanden av sin ”dåliga livsstil” och hon uppmanas att banta eller träna.

I den av Socialstyrelsen registrerade diagnoskoden för sjukdomen finns bara 350 patienter. De återstående cirka 100 000 kvinnorna, med ett stort mörkertal, har ingen diagnos eller fel diagnos.

Vi har i Svenska Ödemförbundet många medlemmar som aldrig fått någon hjälp och när du kommit tillräckligt långt i sjukdomen är fettsugning enda alternativet. Och det får du bekosta själv, det kan behövas tre-fyra operationer för upp till 400 000 kronor.

Mot denna bakgrund vågar vi påstå att lymfsystemets sjukdomar är katastrofalt eftersatta i Sverige, vi kan likna vården vid den som erbjuds i ett u-land. Det vill säga i princip ingenting.

Det vi behöver är att:

• Primärvården får kunskap om lipödem så att de ställer diagnos och remitterar patienten vidare till i första hand en lymfterapeut.

• Socialstyrelsen omgående ges i uppdrag att ta fram nationella riktlinjer för lipödem, allt annat är en skam inför minst 100 000 drabbade kvinnor.

Margareta Haag, ordförande Svenska Ödemförbundet

Marianne Pettersson (S), riksdagsledamot

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL